EU Directive on Energy Performance on Buildings (EBDE) Nearly zero energy buildings 2020 30% av fastighetselen ska försörjas av solceller SOLENERGIARKITEKTUR Elforsk2010-11-10 2020 ska invånarna i Norra Djurgårdsstaden ha halverade koldioxidutsläpp jämfört med andra stockholmare 2030 ska stadsdelen vara fossilbränslefri nettodebitering ekonomiska förutsättningar smart elnät tekniska förutsättningar Hur? nya planeringsverktyg stadplaneringsförutsättningar projektering arkitekturtekniska förutsättningar 11 november 2010
NYA PLANERINGSVERKTYG Ur studien kom förslaget att vidareutveckla ett verktyg för kommuner att planera för solenergi, där olika möjligheter (potential) och målkonflikter (restriktioner) överlagras för att visualisera vilka områden som kan fungera försolenergiplanering. Förslaget var GIS. 11 november 2010 A building or a CLUSTER of buildings, depending on where the system boundary is put, is characterised by a certain load, but also by somesort of energy generation in case of Net ZEB from a paper on net zero buildings from EuroSun 11 november 2010
PILOT 11 november 2010 Miljöpotential Synliggöra mängden energi (solpotential) som kan utvinnas från den aktuella stadsdelen så att detta kan tas I beaktande vid val av energiförsörjningssystem i ett tidig skede analys miljöpotential. Marknadspotential Möjliggöra en tidig bedömning av marknadspotentialen för solenergi; Fjärrvärme och Elnät i relation till BTA och avstånd med bäring på ekonomi, vad vi framöver kallar marknadspotential. Arkitekturpotential Ställa upp arkitektoniska mål för planering som klargör arkitektoniska kriterier och skapa ramar för GIS-applikationen. Aktivera kors-mappning mellan arkitektoniska känslighet och miljö- respektive marknadspotential. Skapa möjligheter för samhällen att aktivt arbeta med integration av solenergi i arkitekturen 11 november 2010 Nya Årstafältet
Årstafältet - ett stadsbyggnadsprojekt med höga miljöambitioner Hur planerar och utvärderar man idag respektive imorgon? En ambition är att Årstafältet ska bli en energipositiv stadsdel, det vill säga en stadsdel som producerar mer energi än den konsumera. El- och fjärrvärmenät ska kunna ta emot lokalt producerad förnybar energi och ge invånare och verksamma möjlighet till aktivt energisparande. Lokal förnybar energiproduktion så som solceller, solfångare och termisk energi i kombination med energilager ska kunna utgöra ett komplement till annan energiproduktion. Samarbetsform med Stockholm stad Anna Forsberg, projektledare Årstafältet, Stockholms stadsbyggnadskontor Solenergipotential i stadsplanering (IEA task 41, A,B,C) White och Space Scape Miljögrupp, Stockholm stad (Årstafältet, Norra Djurgårdsstaden etc) Stockholm stad bidrar med kartunderlag i GIS och CAD för utvärdering av programförslaget och dess näromgivning. Solenergiprojektet ger sedan design- och planstöd genom möten med projektledare och stadens miljögrupp.
IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme - A.Criteria for Architectural Integration Riktlinjer för tillverkare av solceller och solfångare Riktlinjer för stadsplanering - B. Methods and Tools Riktlinjer för mjukvaruproducenter i vilka program solenergiberäkningar ska in och kraven på dessa, visualisering mm - C. Concepts, Guidlines and Case Studies Samla och presentera ett antal energieffektiva byggnader med aktiva solenergikomponenter - färdiga (tyngdpunkt) och planerade. Medverkande länder; Italien, Spanien, Portugal, Frankrike, Österrike, Schweiz, Tyskland, Danmark, Norge, Sverige, Canada och Singapore. Consortiet leds av Maria Wall, Lunds Tekniska Högskola Kordinator för Sverige är Marja Lundgren, White Kartunderlag från Stockholm stad 3D GIS eller CAD Byggnader Träd Topografi Programförslag
Solpotentialutvärdering i Europa Solarkataster Wiesbaden www.polis-solar.eu Solargis http://solargis.info/pvplanner Shadingat 10, 12 and 14 o clock and the roof area free from shadow City of Graz Solar Roof Cadastre GIS-Based Local Analysis for Solar Plants a Planning Tool City of Graz Solar Roof Cadastre http://www.gis.graz.at/ cms/ziel/1060687/de/ Gestaltningsprogram materialmöjligheter hur passas ett modernt och nytt materialspråk in Högsta effektivitet på tak Hållas svala ARKITEKTURTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Dubbelutnyttjande om fasadintegrerat Symbolvärden
Kiselsolceller Attraktivt utseende - finns i flerafärger Tunna konstruktioner Standard ser också fint ut Tunnfilmssolceller PV-Nord PV-parking Svartrödskiftande, långa tunna celler Lägreverkningsgrad och lägrepris Här frilagda för ventilering (bibehållagod verkningsgrad)
Högsta effektivitetpå tak Lösningar där tunnfilmssolcellerna ser ut som ett konventionellt material + hus solceller i tak (220 kvm), solfångare I fasad (147 kvm) ByggherreSanjo Immobilien AG Grab architekten ag Eicotec AG
symbolvärde >> omhänderta värmen bakom cellen tillverkare Systaic
förutsättningar Instrålad energi Lutning Göteborg Stockholm 0 950 985 10 985 1060 30 1020 1170 45 1060 1170 60 985 1130 70 950 1050 80 770 985 90 770 880 Uträknat via mjukvaruprogramet Pvsyst 3.11. www.pvsyst.com Ur Aktiv Solenergi i hus- och stadsbyggnad samtida perspektiv och framtida möjligheter KVARTERSHUS KOLDING Kolding Kommune Sara Grahn vid White arkitekter Fördelning glas/solceller 30/70 46 kvm solcellsyta Maximal effekt 5,2 kwp Dubbelutnyttjande genom förvärmning av tilluft under uppvärmningssäsong Effektivt genom kylning av cellen Sommarhalvåret
Förslag till bostäder och lokaler, Mats Egelius, White för Uppsalahem. Skyltl äge vid centralstationen - solinfall från sydöst till sydväst
Solenergi - en naturlig del av modern arkitektur Marja Lundgren, ArkitektSAR/MSA