Närvård i Sörmland Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2012 Rapporten har sammanställts på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland. Rapporten är framtagen av den arbetsgrupp som följer hemsjukvårdsprocessen och avser att beskriva hur hemsjukvården utvecklats efter det att länets kommuner tog över ansvaret från landstinget för hemsjukvård i ordinärt boende 2010. Överförandet har lett till att sörmlänningarna har tillgång till hemsjukvård dygnet runt i hela länet och i många kommuner har ett närmare samarbete och tydligare stöd till omvårdnadspersonalen i kommunernas hemtjänstgrupper utvecklats. Vårdcentralerna har kunnat fokusera på mottagningsarbetet. et sörmlänningar som är inskrivna i hemsjukvården har minskat något i förhållande till 2011 men är fler än 2010. Under 2012 har effekter av kommunernas avgifter för hemsjukvårdsinsatser och hembesök kunnat avläsas. En fortsatt uppföljning kommer ske även under kommande åren för att utveckla samarbetet i den nya hemsjukvården. Planering av en fördjupad utvärdering som ska genomföras 2013 pågår under ledning av FoU i Sörmland. Rapporten består av: Rapport från länsgemensamma uppföljningsgruppen Tryggve Sammanställning över antal hemsjukvårdsärenden 2010-2012 (bil 1) Sammanställning över antalet hemsjukvårdsärenden, antal patienter inom hemsjukvården med samordnad plan, namngiven sjuksköterska, namngiven läkare, aktuell läkemedelsgenomgång och bedömning i Senior alert per den 8 oktober 2012 (bil 2). Sammanställning av antal besök av olika yrkeskategorier (bil 3). Sammanställning över kommunernas avgifter för hemsjukvård och hembesök (bil 4)
Rapport från länsgemensam arbetsgrupp för uppföljning - Tryggve-gruppen Bakgrund Ansvaret för hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering och habilitering och vissa hjälpmedel för personer från 18 år flyttades över från landstinget till kommunerna den 1 januari 2010. Under de tre år som gått sedan ansvaret överfördes till länets kommuner har en arbetsgrupp (kallad Tryggve-gruppen), bestående av representanter för samtliga kommuner och berörda verksamheter inom landstinget, regelbundet träffats för att följa effekterna av reformen och föreslå åtgärder för att uppnå det resultat som avsågs vid överförandet. Arbetsgruppens uppdrag Länsstyrgruppen för närvård i Sörmland har gett arbetsgruppen i uppdrag att följa arbetet samt att avrapportera det arbetet som bedrivits under 2012. Rapporten ska delges den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel i Sörmland (VOHJS). Arbetsgruppens rapport för 2012 sammanställs nedan. I bilaga till rapporten redovisas mätning av antal hemsjukvårdspatienter och upprättade gemensamma vårdplaner den 8 oktober 2012 samt 1 december 2010 och 2011. Innevarande år mättes även antalet registreringar i Senior alert samt hembesök till patienter som inte var inskrivna i hemsjukvården. et insatser av olika yrkeskategorier redovisas också. Arbetsgruppens sammansättning Ingrid Krona/Anja Lahti, Landstinget Sörmland Laila Ljunggren/Åsa Högnäs-Bredell, Landstinget Sörmland Eva-Charlotte Bernthsson, Landstingets Sörmland Inger Eklind, Landstinget Sörmland Mats Henningsson, Landstinget Sörmland Tina Källberg, Landstinget Sörmland Margareta Boklund, Strängnäs kommun Johan Holmåsen, Flens kommun Ylva Larsson, Nyköpings kommun Karina Mattsson, Vingåkers kommun Anneli Gravander/Mats Karlsson, Eskilstuna kommun Annchi Södergran, Gnesta kommun Lena Gernandt, Trosa kommun Katarina Hagdahl, Katrineholms kommun Carolina Sandberg, Oxelösunds kommun Genomförande Arbetsgruppen har träffats vid fyra tillfällen. Vid gruppens möten har diskussioner förts utifrån identifierade problem. Därigenom har förutsättningar skapats för fortsatt utveckling och samsyn i länet. 2
Frågor som aktualiserats Utvärdering Vid samtliga möten under 2012 har samråd skett med FoU i Sörmland avseende den utvärdering som ska göras 2013. Representanter från Tryggvegruppen har ingått i en särskild arbetsgrupp som utformat utvärderingen. Samordnad plan i hemsjukvård Enligt avtalet mellan länets kommuner och landstinget ska alla hemsjukvårdspatienter ha en samordnad plan (tidigare kallad samordnad vårdplan). Vid ett enskilt mättillfälle bör det vara rimligt att 80 % av patienterna har en sådan plan. I övriga fall följer vården den preliminära plan som upprättas i samband med utskrivning från sjukhus. 2011 var antalet patienter med en plan som upprättats i den öppna vården drygt sex procent. Under 2012 har arbetsgruppen utformat och testat en modell för den samordnade planen. Ett särskilt sökord har införts i landstingets journalsystem. Vid mättillfället den 8 oktober 2012 hade 21 procent av hemsjukvårdspatienterna en samordnad plan. Ytterligare ansträngningar krävs under 2013 för att öka antalet samordnade planer. Gränslinje mellan basala och avancerade insatser inom hemsjukvård Det har konstaterats att det råder osäkerhet och olikheter i vilka åtgärder som utförs inom kommunernas hälso- och sjukvård i ordinärt och särskilt boende. Med syfte att åtgärder inom den kommunala hälso- och sjukvården ska kunna utföras med bibehållen patientsäkerhet har ett dokument upprättats för att tydliggöra vilka åtgärder som kan förväntas utföras inom kommunal hälso- och sjukvård i såväl ordinärt som särskilt boende. Vid varje ordinationstillfälle måste patientsäkerheten beaktas och en individuell riskbedömning göras av den ordinerande läkaren. Det föreligger behov av att i det fortsatta arbetet även diskutera ansvarsfördelningen avseende rehabiliteringsinsatser. Överrapporteringsblankett Den blankett som används för att överrapportera behov av hembesök till patient som inte är inskriven i hemsjukvård har reviderats så att den kan användas av både vårdcentraler och sjukhuskliniker. Gränsdragning mellan hemsjukvården och landstingets mobila närvårdsteam/asih-team En kartläggning av landstingets tre mobila närvårdsteam visade på avsevärda skillnader i målgrupp, arbetssätt och bemanning. Kartläggningen visade också att teamens geografiska täckning inte var jämnt fördelad över länets kommuner. I norra och västra länsdelarna ligger fokus på hembesök av läkare i ordinärt boende. Närvårdsteamet i södra länsdelen är huvudsakligen är bemannad med sjuksköterska och gränsdragningen mot insatser av kommunernas distriktssköterska har därmed tenderat att bli otydlig. Det arbete som pågått under 2011 och 2012 för ett tydligt och länslika gränssnitt mellan landstingets mobila team och hemsjukvården i kommunerna avstannade under hösten 2012 pga omorganisation i landstinget. Arbetet kommer att återupptas under 2013. Behov av läkarbesök i hemmet Diskussion har förts avseende behov av ökad läkarmedverkan genom hembesök. Under 2011 gjordes totalt ca 300 hembesök av läkare avseende alla kategorier patienter. Under 2012 hade antalet ökat med 10 procent. Ökningen kan dock inte entydigt härledas till besök till hemsjukvårdspatienter eftersom antalet innefattar samtliga besök som läkare på vårdcentral gjort i ordinärt boende inklusive vårdintyg, dödsfallsintyg samt enstaka BVC-besök. 3
Det är arbetsgruppens bedömning att en ökning av antalet hembesök av läkare till patienter inom hemsjukvården skulle minska målgruppens behov av besök på akutmottagning och annan sjukhusvård. et läkarbesök fördelar sig ojämnt mellan vårdcentralerna vilket möjligen kan bero på olika faktorer som exempelvis bemanning, arbetssätt eller tillgång till mobilt närvårdsteam. Vårdcentralen Flen 78 Vårdcentralen Malmköping 11 Vårdcentralen Strängnäs 7 Vårdcentralen City Eskilstuna 9 Vårdcentralen Fröslunda 4 Vårdcentralen Skiftinge 10 Vårdcentralen Torshälla 11 Vårdcentralen Tunafors 10 Vårdcentralen Mariefred 4 Vårdcentralen Nävertorp 12 Vårdcentralen Linden 4 Vårdcentralen Trosa 9 Vårdcentralen Gnesta 19 Vårdcentralen Oxelösund 5 Vårdcentralen Åsidan 9 Vårdcentralen Bagaregatan 40 Vårdcentralen Ekensberg 8 Vårdcentralen Ekeby 3 Vårdcentralen Centrum Flen 4 Vårdcentralen Kyrkbacken 1 Vårdcentralen Smeden 6 Vårdcentralen Stadsfjärden 18 Vårdcentralen Familjedoktorerna 2 Vårdcentralen Vingåker 53 Vårdcentralen Vår vårdcentral 1 Vårdcentralen Fristaden 1 SAMTLIGA 339 Handortoser Individuellt tillverkade ortoser är en åtgärd som oftast utförs på mottagning. Det är svårt för kommunerna att upprätthålla kompetens och lagerföra material och utrustning för ett fåtal patienter. Arbetsgruppen rekommenderar att överenskommelse mellan berörd kommun och vårdcentral i det enskilda fallet görs så att den aktör som har bäst förutsättningar utför åtgärden. Fysisk aktivitet som egenvård Fysisk aktivitet på recept har blivit en vanligare åtgärd inom hälso- och sjukvården. Hemsjukvårdens patienter behöver ibland stöd för genomförandet. Arbetsgruppen har belyst frågan och påtalat att ordinatören vid behov ska utfärda ett egenvårdsintyg. IT-stöd Prator Synpunkter om hemsjukvårdens behov har framförts till den arbetsgrupp som ansvarar för kravspecifikation för nytt IT-stöd för informationsöverföring. 4
Asylsökande Ett ramavtal har utformats som kan användas om landstinget har behov av att köpa insatser i hemsjukvård från kommunerna för asylsökande m fl. Nutrition I samband med skatteväxlingen fördes ansvaret för dietister inte över till kommunerna. Genom screening i Senior alert blir fler och fler individer med risk för undernäring kända vilket ökat behov av dietistinsatser via vårdcentralerna. Dagens resurser av dietist möjliggör ej hembesök vilket innebär att kontakt, behandling och uppföljning enbart kan göras via telefon. Sammanställning av antalet patienter som haft dietistkontakt 2012 inskrivna i hemsjukvård patienter Södra länsdelen 86 Västra länsdelen 96 Norra länsdelen 84 Omfattning och utveckling av hemsjukvården under 2012 Omkring 2214 sörmlänningar var inskrivna i hemsjukvården den 8 oktober 2012. Av dessa var ca 75% över 75 år och drygt 60% var kvinnor. et sörmlänningar som var inskrivna i hemsjukvården den 8 oktober var 252 färre än vid föregående års mätning men 139 fler än 2010. De enskilt största förändringarna återfinns i Eskilstuna, där antalet hemsjukvårdspatienter minskat med 230 (32%). et hemsjukvårdspatienter skiljer sig 8,9 procentenheter mellan Eskilstuna, den kommun som har minst andel hemsjukvårdspatienter i förhållande till invånare över 75 och Katrineholm som är den kommun som har störst andel 75 + som har hemsjukvård. Skillnaden mellan dessa två kommuner ökar ytterligare om man tar hänsyn till andel platser i särskilda boenden för äldre vilket kan indikera skillnader i praxis. Uppgifter från Gnesta kommun saknas avseende antal hembesök till personer som inte är inskrivna i hemsjukvården. 75+ (2011) Hemsjukvård (2012) Hemsjukvå rd/ antal 75+ (%) säboplatser inkl korttidsplatser (2012) Totalt antal säboplatser + hemsjukvårdspatienter säboplats er och hemsjuk vårdspat/ antal 75+ (%) Eskilstuna 8248 482 5,8 1000 1482 18 Flen 1685 238 14,1 148 386 23 Gnesta 837 113 13,5 100 213 25 Katrineholm 3396 499 14,7 489 988 29 Nyköping 5228 432 8,3 620 1053 20 Oxelösund 1288 123 9,5 150 273 21 Strängnäs 2679 167 6,2 397 564 21 Trosa 839 86 10,2 122 208 25 Vingåker 858 74 8,6 97 171 20 Total 25058 2214 8,8 3096 5314 21 5
Över hundra patienter som tidigare haft hemsjukvård i Eskilstuna valde att avstå när kommunen införde avgift för hemsjukvården den 1 januari 2011. Av dessa har 40-45 patienter inte kommit tillbaka vid mätningen i oktober. et patienter minskade även i Vingåker medan det varit mycket små rörelser uppåt eller nedåt i övriga kommuner. Avgiften förefaller dock inte vara den enda faktor som påverkar antalet hemsjukvårdspatienter. I Strängnäs tar kommunen inte ut någon avgift men andelen hemsjukvårdspatienter är ändå näst lägst i länet. Nyköpings kommun är ett annat exempel på en kommun som inte tar ut avgift men ändå har lägre andel hemsjukvårdspatienter än länsgenomsnittet. Praxis samt tillgång och närhet till andra vårdoch omsorgsformer kan vara faktorer som påverkar antalet inskrivna patienter. Flen, Gnesta och Trosa som alla ligger över länsgenomsnittet i andel hemsjukvårdspatienter i förhållande till den äldre befolkningen är kommuner som ligger en bit från sjukhuset och som saknar eller har sämre täckning av mobila närvårds- och ASIH-team. Flertalet patienter har en namngiven sjuksköterska. Av dem som inte har det är det ofta endast aktuellt med rehabinsatser varför en arbetsterapeut eller en sjukgymnast utgör den namngivna ingången till kommunens hemsjukvård. Nästan en tredjedel av patienterna i hemsjukvård har en namngiven läkare. I de tre största orterna saknas helt namngiven läkare vilket torde bero på att vårdcentralerna inte listar patienter på namngiven läkare utan endast på vårdcentral. På en del orter har vårdcentralerna valt att utse en läkare som ansvarig för samtliga eller flertalet av patienterna i hemsjukvården. Mer än 20 procent av patienterna har en aktuell vårdplan som är dokumenterad hos båda huvudmännen. Resultatet är bättre än 2011 då endast 6 procent av patienterna hade en vårdplan. I Katrineholm som helt saknade samordnade planer vid mättillfället har ett gemensamt utvecklingsarbete påbörjats. I arbetet deltar hemsjukvårdens distriktssköterskor och representanter för vårdcentralerna i Katrineholm. Målsättningen är att öka antalet samordnade planer genom att utforma rutiner för samarbetet. Personer som är inskrivna i hemsjukvården ska, enligt avtal för läkarmedverkan i hemsjukvården, få en läkemedelsgenomgång varje år. Vid mättillfället var det bara 3,8 procent av patienterna som hade fått en läkemedelsgenomgång det senaste året. Orsakerna till detta bör diskuteras vidare. En riskbedömning i Senior alert har gjorts för drygt en fjärdedel av hemsjukvårdspatienterna. Katrineholm, Trosa, Gnesta och Vingåker har riskbedömt omkring hälften av de personer som är inskrivna i hemsjukvården. Från Oxelösund rapporteras att bara en patient riskbedömts. Uppgifter från vårdcentralerna har inte inkommit i sådan utsträckning att uppgifterna kan sammanställas utom för de kommuner som bara har en vårdcentral. Från Trosa och Oxelösund rapporteras lägre antal hemsjukvårdspatienter från vårdcentralerna än från kommunerna. et patienter med namngiven sjuksköterska är markant högre i kommunernas rapportering och antalet patienter med namngiven läkare är markant högre från vårdcentralerna. Hembesök till patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården et hembesök av olika yrkeskategorier till patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården varierar kraftigt mellan kommunerna. Eskilstuna har flest besök i samtliga yrkeskategorier under mätperiodens två veckor i förhållande till invånare över 75 år. Landstinget rapporterar om patienter som tackar nej till enstaka hembesök från kommunens distriktssköterska då de får veta att landstingets högkostnadsskydd inte gäller för besöket. 6
Bilaga 1. Sammanställning av hemsjukvårdsärenden 2010-2012 inskrivna 2012 vårdplaner 2012 inskrivna 2011 vårdplaner 2011 inskrivna 2010 vårdplaner 2010 Eskilstuna 482 29 712 3 483 6 Flen 238 220 236 0 202 6 Gnesta 113 17 134 4 166 0 Katrineholm 499-508 24 306 0 Nyköping 432 50 438 0 475 145 Oxelösund 123 30 106 0 99 0 Strängnäs 167 77 147 68 138 94 Trosa 86 22 84 13 89 0 Vingåker 74 28 101 48 117 0 Sörmland 2214 473 2466 160 2075 251 800 700 600 500 400 300 2010 2011 2012 200 100 0 7
Kommun Inskrivna (antal individer) Kvinnor/ Män Namngiven Sjuksköterska Namngiven läkare Aktuell vårdplan Läkemedelsgenomgång Senior Alert Kommun Inskrivna individer Närvård i Sörmland 2013-01-15 Bilaga 2. Sammanställning över antalet hemsjukvårdsärenden samt antal patienter inom hemsjukvården med gemensam vårdplan, namngiven sjuksköterska, namngiven läkare, aktuell läkemedelsgenomgång och aktuell bedömning i Senior alert per den 8 oktober 2012 Varav (åldersfördelning) 18-29 30-54 55-64 65-74 75-84 85-94 95+ Eskilstuna 482 5 28 34 62 153 174 26 Flen 238 0 11 12 20 78 103 14 Gnesta 113 14 17 7 26 20 28 1 Katrineholm 499 0 23 17 54 185 207 13 Nyköping 432 7 13 26 56 120 191 19 Oxelösund 123 3 1 6 16 40 54 3 Strängnäs 167 1 10 9 21 61 60 5 Trosa 86 2 5 5 19 25 29 1 Vingåker 78 0 4 6 8 26 30 4 Summa 2218 32 112 122 282 708 876 86 Kommentar: Vingåkers kommun har inkluderat 4 patienter på korttidsplats. Eskilstuna 482 308/174 482-29 - 84 Flen 238 149/89 237 224 220 35 60 Gnesta 113 us 113 85 us 17 58 Katrineholm 499 320/179 499 - - - 227 Nyköping 432 280/152 417-50 5 18 Oxelösund 123 76/47 123 123 30-1 Strängnäs 167 93/74 134 82 77 18 34 Trosa 86 49/37 86 43 22 4 49 Vingåker 78 45/33 76 35 28 6 46 Summa 2218 1320/785 2167 592 456 85 577 Kommentar: Vingåkers kommun har inkluderat 4 patienter på korttidsplats. 8
Bilaga 3. Sammanställning av antalet besök av olika yrkeskategorier till hemsjukvårdspatienter hemsjukvårdspatienter 8 okt 2012 besök till hemsjukvårdspatient 8 okt 21 okt 2012 besök till patient EJ inskriven i hemsjukvård 8 okt 21 okt 2012 Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Eskilstuna 482 525 38 45 146 77 124 Flen 238 205 14 19 3 8 18 Gnesta 113 Katrineholm 499 381 42 48 15 9 68 Nyköping 432 560 18 34 23 15 21 Oxelösund 123 277 15 19 4 24 27 Strängnäs 167 304 20 23 2 2 16 Trosa 86 225 21 12 2 17 24 Vingåker 78 87 2 10 9 17 15 2218 2564 170 210 204 169 313 Kommentar: Uppgifter från Gnesta kommun avseende antal besök saknas. Vingåkers kommun har inkluderat 4 patienter på korttidsplats. Eskilstuna har inte med uppgift om besök av nattsjuksköterska till patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården. 9
Bilaga 4. Sammanställning av kommunernas avgifter inom hemsjukvården Sammanställning över kommunernas avgifter 2012 Hemsjukvård Besök Eskilstuna 450/mån + 150 kr/mån om omläggningsmaterial krävs Hembesök Höftbyxa Inkontinens Avgiftstak Övrigt 150 100 Avg fritt Maxtaxa Lt högkostnadsskydd gäller ej Flen Avg fritt 150 100 Avg fritt Maxtaxa Gnesta 150/mån Läggs samman med omsorgsavg o gällande tak per månad 150 100 Ingår i avg för hemsjukv Max 900 f hembesök per år Katrineholm Avg fritt 150 100 Avg fritt Maxtaxa Nyköping Avg fritt 150 100 Avg fritt Maxtaxa Oxelösund Avg fritt 156 100 Avg fritt Besöksavg ingår i maxtaxa Trosa 150/mån 150 100 Avg fritt Maxtaxa både vid hembesök och hemsjukv besök Strängnäs Avg fritt 150 100 Avg fritt Maxtaxa Vingåker 308/mån 150 100 Avg fritt Maxtaxa 10