1(5) Information från expertgruppen och kommittén för vin 24 februari 2015 Sammanfattning Mötet röstade enhälligt igenom förordningen om vinplanteringsrätter. Diskussionen fortsatte om förenkling av förordningen om oenologiska metoder. Fokus den här gången låg på analysmetoder som är specifika för EU, och på definitionerna av coupage och blandning. Mötet ägnade sista timmen åt geografiska ursprungsbeteckningar, trots att den frågan inte stod på dagordningen. Från Sverige deltog Katarina Johansson, Jordbruksverket Expertgruppen Båda punkterna på expertgruppen faller under Livsmedelsverkets ansvarsområde. 1.1 Nya oenologiska metoder, delegerad akt KOM föreslår att tre nya oenologiska metoder ska läggas till i bilaga I A till förordning 606/2009. Jämfört med den version som skickades ut före mötet har KOM gjort en del justeringar med anledning av kommentarer från ett par länder. Bland annat har KOM lagt till förklaringar i rad 54 och 55. Ordalydelsen ska vara densamma som i OIV. En del önskemål från ett av länderna hade KOM inte beaktat, men menade att de gällde frågor som skulle diskuteras i samband med revideringen av hela förordningen. Mötet diskuterade framför allt användningen av silverklorid. Ett land betonade att silverklorid var något som användes för att lösa problem som man kunde komma åt med bland annat bättre hygien i produktionen. De konstaterade att 0,1 mg/liter visserligen inte var mycket, men trots allt högre än vad som är tillåtet i dricksvatten. Ett annat land hakade på och undrade hur KOM såg till att hälsoaspekter beaktades när de slog fast de oenologiska metoderna. KOM hänvisade till artikel 83.b (oklart vilken förordning), som handlar om konsumentskydd i samband med tillsatser. De skulle diskutera frågan om silverklorid med DG Sanco. Tre länder stödde förslaget. De menade att metoderna analyserats och testats flera gånger och ville inte göra om det arbetet. Jordbruksverket Vallgatan 8 551 82 Jönköping www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se
2(5) Frågan kommer upp igen på nästa möte (24 mars), troligen för omröstning. 1.2 Förenkling av förordningen om oenologiska metoder Diskussionen fortsatte där den slutat förra gången. KOM började gå igenom ett tidigare dokument punkt för punkt. Bilaga IV om särskilda analysmetoder Bilaga IV räknar upp två analysmetoder som är tillåtna inom EU men som inte nämns i OIV. KOM:s förslag inför mötet var att stryka bilaga IV. Efter diskussionen ändrade de sig dock, och tänker nu behålla bilagan till dess att dessa metoder tagits in i OIV. Enligt IT så hade frågan redan lyfts till den organisationen. Flera länder var angelägna om att behålla bilagan. Ett land betonade att MS skulle ha rätt att använda metoderna även om de inte listas i bilagan. De menade att den nya rådsförordningen (1308/2013) lade ansvaret för oenologiska metoder på MS. KOM höll med, och hänvisade till artikel 80.5. De menade att KOM kunde vidta åtgärder om det var nödvändigt, till exempel om två MS skulle ha olika uppfattning i något ärende. Två länder menade att det kanske var korrekt rent juridiskt, men det var enklare för dem om metoderna listades i förordningen. Det minskade risken för att deras produkter avvisas vid import till länder utanför EU. Ett land undrade om det var en lösning att publicera metoderna i C-serien istället. KOM menade att det inte fungerade längre, eftersom ansvaret gått över till MS. En anledning till detta var att det visat sig svårt att hålla informationen uppdaterad när metoderna ändrades. Artikel 7 och 8 om coupage och blandning KOM ville slå ihop de båda artiklarna och stryka de delar som blev överflödiga. Ett par producentländer protesterade och menade att det inte alls skulle vara en förenkling. Ett land menade att det fanns en viktig skillnad mellan begreppen, och att andra regler i förordningen var kopplade till den skillnaden. Ett land menade att definitionen av blandning i den nya marknadsordningen skiljde sig från den gamla, när det gällde vad som måste anges på etiketten. De ville återta den gamla definitionen. När KOM frågade om något land hade invändningar mot det förslaget var det ingen som sade något. Ett land tycket att förordningen använde de två begreppen inkonsekvent. En bilaga (punkt C i del II) hade rubriken blandning av vin, och sedan handlade själva texten om coupage istället. KOM menade att coupage var ett särfall av blandning, och att rubriken därför inte var fel. KOM hänvisade till en skrivelse de fått från tyska vinproducenter, som menade att de nuvarande reglerna innebar en diskriminering av deras mousserande vin.
3(5) KOM var angelägen om att inte återuppta en gammal diskussion om roséviner i det här sammanhanget. Kommittén Punkterna 2.5 och 2.6 faller under Livsmedelsverkets ansvarsområde. Övriga punkter på kommittémötet faller under Jordbruksverkets ansvarsområde. 1.1 Tillstånd för vinplantering Kommittén röstade enhälligt igenom förslaget till genomförandeakt för vinplanteringsrätter. KOM var mycket nöjd med detta, och såg det som ett bevis för att långa förberedelser lönar sig. Det blev nästan ingen diskussion vid mötet. Ett land undrade om man kunde fördela en del av planteringsrätterna schablonmässigt och en annan del baserat på kriterier. KOM bekräftade att så var fallet, även om ordföranden betonade att hans personliga uppfattning var att det enklaste och säkraste var att fördela hela beloppet baserat på en schablon. 2.1 Marknadssituationen för vin Varken KOM eller MS hade något att säga, så punkten blev mycket kort. KOM berättade att en studie om konkurrenskraften för EU:s viner blivit färdig strax före årsskiftet. De hade för avsikt att diskutera den med kommittén på nästa möte. 2.2 Specifika aspekter av systemet med vinplanteringsrätter KOM hade fått in flera skriftliga frågor om hur enskilda aspekter i förordningen skulle tolkas. De hade inte alla svar klara än, men ville gärna diskutera en del av frågorna i kommittén. Ett land hade hoppats på en skriftlig tolkningsnot om flera frågor. Bland annat var de osäkra på hur de skulle hantera situationer där marken arrenderades, i synnerhet om arrendet var på väg att löpa ut innan odlaren kunde göra de planteringar som han åtagit sig att göra. KOM betonade att om det var arrendatorn som ansökt om planteringsrätter så kunde inte markägaren hållas ansvarig för detta. De menade också att det var olämpligt för en arrendator att ansöka om vinplanteringsrätter om han inte var säker på att ha kvar arrendet de kommande åren. Till marsmötet hoppades KOM ha färdiga besked att ge i följande frågor: - När får man kombinera olika stödformer? - Gäller restriktioner i det gamla systemet nu när den nya marknadsordningen har ett annat system för planteringsrätter? - Hur kan man överföra planteringsrätter mellan odlare? - Vem kan ansöka om planteringsrätter?
4(5) 2.3 Presentation av revisionsresultat från de nationella programmen Punkten utgick på grund av sjukdom. KOM hoppas kunna ta upp den vid nästa möte istället. 2.4 Svar på frågor från enskilda MS om de nationella programmen KOM hade fått en fråga om vad som gäller om en stödmottagare bara genomför en del av de åtgärder han åtagit sig att göra. KOM svarade att grundregeln är att om stödmottagaren inte genomför hela åtgärden så ska hela stödet dras tillbaka (eller inte betalas ut över huvud taget). De påpekade dock samtidigt att det finns möjlighet att ändra i pågående projekt. Det förutsätter dock att MS godkänner ändringen innan mottagaren ansöker om utbetalning av stödet. En annan fråga gällde återkrav av stöd om mottagaren bryter mot de oenologiska metoderna. KOM menade att det måste finnas en koppling mellan stödet och regelbrottet för att det ska kunna leda till sanktioner. De menade därför att man inte kan utesluta en odlare ur programmet för omstrukturering med motiveringen att de bryter mot de oenologiska metoderna, eftersom det ena rör odling och det andra rör själva produkten. Däremot skulle man kunna utesluta en odlare från marknadsföringsprogram om de bryter mot de oenologiska metoderna. KOM betonade också att man måste se till vad som är rimligt. Om det rör sig om små fel, eller fel som begicks för länge sedan, så bör det påverka bedömningen. 2.5 Höjd gräns för svaveldioxid KOM hade fått in tre ansökningar om högre innehåll av svaveldioxid. Två av dem avsåg permanenta undantag och en avsåg ett tillfälligt undantag. KOM:s förslag tog bara upp det tillfälliga undantaget, eftersom de menade att de permanenta undantagen fick vänta på reformen av förordning 606/2009. Landet betonade att de haft riktigt dåligt väder i samband med fjolårets skörd, och att de därför behövde höja halten av svaveldioxid, och att det var mycket bråttom. Förra gången hade beslutet kommit för sent. De påpekade också att deras odlare var angelägna om att hålla nere halterna så mycket som möjligt, och att många av dem skulle hålla sig under de gamla gränsvärdena även om de höjdes. Ett annat land ville veta mer om vilka halter av svaveldioxid det kunde handla om. Ett land ville veta om det var en stor del av den tyska vinskörden som berördes. Det berörda landet svarade på den sista frågan att det rörde i stort sett hela den tyska produktionen. Landet gav följande exempel för att rättfärdiga att man skulle tillåta en högre tillsats av svaveldioxid: Anta att en odlare producerar två viner, och att gränsvärdet för dessa viner är 150 mg. Det ena vinet har en svaveldioxidhalt på 120 mg, det andra på 170 mg. Om man då förbjuder odlaren att sälja vinet med den högre halten så kommer odlaren att blanda de två vinerna. Den totala mängden svaveldioxid i cirkulation blir alltså densamma, men vinet får sämre kvalitet.
5(5) KOM hade för avsikt att ta upp frågan för omröstning vid nästa vinmöte, eller tidigare om det visade sig möjligt. KOM noterade också att förfarandet inte var idealiskt, och skulle fundera på om man kunde göra något i den kommande översynen av regelverket. 2.6 Övriga frågor Typstorlek på etiketter Ett land hade vid förra mötet ställt en fråga om typstorlek. Närmare bestämt handlar det om vad som gäller när tillverkaren vill skriva hela ord med versaler är det typstorleken för inledande versal eller för gemener som gäller. KOM hade vid förra mötet svarat att det är den mindre storleken som gäller. Därefter hade DG Sanco gjort en annan tolkning, och menat att det var den större storleken som gällde. Frågan skulle diskuteras igen i en Sanco-kommitté om några dagar. Avtalet med Marocko Ett land påpekade att det fanns vissa felstavningar i avtalet med Marocko. De skulle mejla detta till KOM. Oenighet om en skyddad beteckning Ett land hade använt en beteckning under en längre tid, men 2013 godkände ett annat land en mycket likartad beteckning. Det första landet menade att de försökt lösa detta bilateralt, men att parterna inte kunnat komma framåt. De ville nu att KOM skulle göra något. KOM menade att de inte hade rätt att lägga sig i frågan. De menade att om länderna inte kunde komma överens så var det de nationella domstolarna som fick lösa tvisten. Geografiska ursprungsbeteckningar KOM redogjorde för vilka ansökningar de har fått in om geografiska ursprungsbeteckningar. Totalt sett handlar det om 1 035 ansökningar. De delade in dem i tre olika kategorier: 1. Rena rättelser. De har fått in 170 sådana från 5 MS. 2. Anpassning till ny lagstiftning. De har fått in 690 sådana från 5 MS. 3. Normala ändringar. KOM har börjat beta av de två första kategorierna. De skickar inte ut individuella svar på dessa, utan lämnar ett besked per medlemsstat. De betonade att ansökningarna måste lämnas in via systemet e-ambrosia. Ett land menade att KOM borde ha varit klar till årsskiftet. KOM menade att den tidsgränsen gällde befintliga ansökningar, och att den här genomgången handlade om nya ansökningar. De var klara med den granskning som skulle ha avslutats till årsskiftet, och konstaterat att alla registrerade namn verkligen är GI. Flera länder klagade över att förfarandet tog för lång tid. KOM försvarade sig med att det var många ansökningar på en gång.