Vad är det som händer inom den offentliga välfärdstjänstesektorn från ingången av 1990-talet?
De långa vågorna i den ekonomiska och politiska utvecklingen 40-50 åriga ekonomiska strukturcykler [Strukturkris omvandling rationalisering ny kris] Ekonomisk-politiska doktrinskiften
Historiens ekonomiska och politiska vågor Strukturkriser, politisk turbulens & ekonomisk-politiska doktrinskiften 1840- borgerlig revolution /konservatismens fall, skråväsendets avskaffande, första versionen av en modern aktiebolagslag 1890- socialistisk agitation, fackföreningsrörelsen, strejker, den sociala frågan ] 1930- den ekonomiska liberalismens fall, massarbetslöshet, Ådalen 1931, SAP-regering] 1975/1980 nyliberalism, globalisering/transnationella företag] 2015-??? Efter några decennier iscensätts reformprogram i enlighet med de nya politiska doktrinerna 1860-talet Det moderna genombrottet 1910-talet Det demokratiska genombrottet 1950-talet Blandekonomi & välfärdstatens genombrott 1990-talet Det postnationella samhällets genombrott & Välfärdsstatens fall 2030-talet??? Den postnationella välfärdsstatens genombrott???
1930- och 40-talets nya ekonomiska politik Folkhemsideologin; efterkrigsprogrammet; planeringen för en Keynesianskt färgad konjunkturstabiliseringspolitik; aktiv näringspolitik för ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt: full sysselsättning och aktiv arbetsmarknadspolitik; markant ökad inkomsttrygghet i socialförsäkringarna ( produktiv trygghet ). Saltsjöbadsavtalet 1938, centrala kollektivavtalsuppgörelser rörande arbetsfred, teknisk rationalisering för ökad produktivitet, solidarisk lönepolitik m.m. Förberedelser för fordistisk massproduktion i stor skala, kommunsammanslagningar och utbyggnad av skola, vård och omsorg Utveckling av lokala och regionala själstyrelseorgan (misstro mot de statliga ämbetsmännen)
En ekonomisk strukturkris i slutet av 1970-talet leder till ifrågasättande om den socialliberala doktrinen och till en renässans för en nyliberal ekonomisk-politisk doktrin I inflytelserika rapporter från OECDs ekonomer (t ex Interfutures, 1978 och The Case for Positive Adjustment, 1979) talades om västvärldens alltför stora offentliga sektor, om en övertro på statens förmåga att mildra konjunktursvängningarna och motverka arbetslöshet i Sverige började ledande ekonomer svänga (Ex. Assar Lindbeck i Bjurelkommissionens slutbetänkande, 1979). Därefter svänger så gott som alla ledande ekonomer och ekonomiska politiker i nyliberal riktning.
Viktiga principer i nya liberala doktrinen 1. Marknadsekonomin skall ej regleras utan lämnas i fred. Då fungerar den bäst. (Politiker vågar bara fatta populära beslut). 2. Statens roll skall inskränkas till att upprätthålla ett antal normer. Den viktigaste är inflationsbekämpning genom sparsamhet med allmänna medel, nedbantad offentlig sektor, så låga skatter som möjligt, ej aktiv konjunkturpolitik (i Keynes anda). 3. Offentliga monopol samt regleringar för banker, flyg, taxi, apotek m.m. skall avskaffas. I kvarvarande offentliga verksamheter skall marknadsliknande system införas. 4. Inkomsttrygghet genom socialförsäkringar försämrar arbetsmarknadens funktion och minskar arbetskraftsutbudet. Genom att stimulera ekonomin skapas ett ökat välstånd för alla (nedsippringsteorin) 5. Fackföreningar och andra starka organisationer bidrar till marknadsstörningar. Deras betydelse bör reduceras.
På 1980-talet iscensätts en ny ekonomisk politik 1. Avreglering av finansmarknaderna (ökad utlåning) 2. Stor skatteomläggningsreform 3. Politiken för full sysselsättning överges och ersätts av inflationsbekämpning 4. En genomgripande skattereform 5. 1990 års finanskris som får till konsekvens: (a) omfattande överföring av offentliga medel till finanssektorn samt (b) återkommande statsfinansiella saneringsprogram (c) reformer inom kommunikationsväsendet, de offentliga välfärdstjänstesektorerna & socialförsäkringarna 5. Avreglering av offentliga monopol privatisering