EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

Relevanta dokument
undersökning från lärarnas riksförbund En skola för alla eller endast för en del?

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan 2008

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola.

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lokala prioriteringar och nationella intressen. En rapport om skillnader i svensk skola. Borås

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Rika barn lära bäst? Om klyftorna i den svenska skolan

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

LÅT STATEN TA ANSVAR SÅ BYGGER VI EN NATIONELL KUNSKAPSSKOLA

utvärderingsavdelningen Dnr 2014: (40)

Resultat från ämnesproven i biologi, fysik och kemi i årskurs 9 vårterminen 2009

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Följande redovisning avser slutbetyg och nationella prov i årskurs 9 vårterminen 2016.

Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan?

PM - Resultat i gymnasieskolan. Läsåret 2017/2018

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012

Betygssammanställning årskurs 6, 7, 8 och åk 9 våren Resultatsammanställning nationella ämnesprov i åk 3 våren 2014.

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2011/12

Nationella prov i årskurs 3

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

PM - Terminsbetyg i årskurs 6. Vårterminen 2018

Gymnasiebehörighet 2017

Slutbetyg i grundskolan, våren 2017

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2008/09

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.

AlLA skolor ska vara bra skolor

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Öppna jämförelser Grundskola Östersunds kommun

Kunskapsutveckling i Uppsalas grundskolor 2011

Gymnasiebehörighet 2018

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Nationella prov i grundskolan våren 2012

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2010/11

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2009/10

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013

Försöksverksamhet med lärlingsutbildning i gymnasieskolan

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan

Slutbetyg i grundskolan, våren Dokumentdatum: Diarienummer: :1513

Öppna jämförelser Grundskola Täby kommun

Underkänt! Umeåbornas åsikter om skolan

Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Grundskoleförvaltningen. Preliminära skolresultat vårterminen

Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund

Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg

Skolverket Dokumentdatum: Dnr: : (22)

Stockholm lyfter Sverige men saknar behörighet

Underkänt! Boråsarnas åsikter om skolan

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2016

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan

Underkänt! Gävlebornas åsikter om skolan

Underkänt! Karlstadsbornas åsikter om skolan

Underkänt! Örebroarnas åsikter om skolan

Öppna jämförelser Grundskola 2018

Redovisning av uppdrag om slutbetyg årskurs 9 efter prövning fram till början av augusti

Handels- och administrationsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

Elever i grundskolan läsåret 2010/11

ATT SÖKA GYMNASIEPROGRAM

Ämnesprov i årskurs 3

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

För att lyckas måste vi förstå våra elever

Underkänt! Kristianstadsbornas åsikter om skolan

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan

Underkänt! Falubornas åsikter om skolan

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan

Nationella prov i gymnasieskolan och komvux, vårterminen 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

Om BUF i SKL s Öppna jämförelser 2012

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Underkänt! Uppsalabornas åsikter om skolan

Inriktning Kommun Kommunkod

Rättelse. Beslutsdatum: Dnr: :169 0 (1)

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2009/10

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan år 2017

Resultatsammanställning läsåret 16/17

Behörighet gymnasieskolans yrkesprogram

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

1.Utvärdering av spetsutbildningen. Redovisning av regeringsuppdrag

Nationell kunskapsskola

Nationella prov åk 3, 6 och 9. Betyg åk 6, 9, gymnasieskola och vuxenutbildning MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL RIKET

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Lägeskommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12

Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014

Transkript:

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

Innehåll Inledning 6 Sammanfattning och förslag till åtgärder 7 Förslag på åtgärder 8 Syfte med undersökningen 9 Resultatredovisning 10 Det kompensatoriska uppdraget är inte uppfyllt 14 Datamaterial från Statistiska Centralbyrån (SCB) 15 Metod och definitioner 15 Materialet är nedbrutet på följande grupper och undergrupper 16 Bilaga 17

Inledning Lärarnas Riksförbund arbetar aktivt för en likvärdig skola av högsta kvalitet, där alla elever får möjlighet att utvecklas maximalt. De stora utbildningspolitiska reformer som genomfördes under första hälften av 1990-talet har inte utvärderats på ett strukturerat sätt. Kunskapsmätningar genom nationella och internationella undersökningar kan dock ses som ett kvitto på reformernas utfall. Om de stora internationella undersökningarna i huvudsak tittar på kunskapsresultat, har Lärarnas Riksförbund valt att fokusera på likvärdigheten i systemet. Genom kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolor på bred front, är det upp till varje enskild huvudman att utforma denna likvärdiga skola. Det är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att själva motivet för kommunaliseringen av skolan, och decentralisering i stort, var lokal variation och olika lokala prioriteringar. Att det statliga uppdraget till skolan, särskilt på senare år, gått i rakt motsatt riktning, är en annan sak. Detta är den senaste rapporten i Lärarnas Riksförbunds rapportserie om just likvärdigheten i skolan. Förbundet vill med rapporten skapa debatt om förutsättningarna för alla elever att prestera maximalt och i vilken mån skolan kan kompensera för olika bakgrundsvariabler. 6

Sammanfattning och förslag till åtgärder Som konstaterats i ett flertal tidigare studier från olika aktörer lever de kommunala och fristående huvudmännen inte upp till de statliga kraven om en likvärdig och kompensatorisk skola. Det statliga uppdraget är, såvitt Lärarnas Riksförbund kan bedöma, inte anpassat till huvudmännens verklighet, eller vice versa. Det råder dock politisk enighet på nationell nivå om att skolan ska vara likvärdig och att det kompensatoriska uppdraget är en hörnpelare i skoluppdraget. Resultaten kan sammanfattas i några korta punkter (observera att resultaten i denna undersökning gäller den gymnasieskola som verkade fram till 2011, alltså före GY2011-reformen): Att vara behörig till gymnasieskolans nationella program är nästan en förutsättning för att få grundläggande högskolebehörighet. Elever som tvingas börja gymnasieskolans individuella program får svårt att nå grundläggande högskolebehörighet. Andelen elever med medelhöga meritvärden (160-170 poäng) från grundskolan, men som saknar behörighet till gymnasieskolan, har ökat över tid. Dessa elever saknade godkänt betyg i minst ett av ämnena svenska, engelska och matematik. Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet sjunker i takt med att de uppmätta studieresultaten från grundskolan sjunker. Det är tydligt att gymnasieskolan svårligen kan kompensera för misslyckanden i grundskolan. Elever med helsvensk härkomst (född i Sverige, båda föräldrarna födda i Sverige) är underrepresenterade i samtliga kategorier elever som saknar grundläggande högskolebehörighet. 7

Förslag på åtgärder: Staten måste ta ett betydligt större ansvar för att försäkra god och jämn kvalitet i undervisningen i samtliga av landets skolor. Det kräver ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner, då de senare är en grogrund för ökade klyftor. Lärarnas Riksförbund anser att ett nytt modernt nationellt huvudmannaskap för skolan är nödvändigt för att vända resultatutvecklingen och värna alla elevers rätt och möjlighet att uppnå skolans mål. Inom en tydlig struktur måste skolor och lärare få ökad frihet att pedagogiskt avgöra hur undervisningssituationen anpassas på ett optimalt sätt. Det innebär ökade möjligheter att avgöra om undervisning i halvklass eller mindre undervisningsgrupper ska inrättas. Detta gäller särskilt i lågstadiet, men i skolor där segregationen är stor bör det också vara aktuellt i de högre årskurserna. Staten måste, med tanke på den olikvärdighet som existerar, rikta resurser till skolor med svårast förutsättningar så att dessa kan förbättra sina resultat. Det kan handla om extra medel för åtgärder som ovan, ökade möjligheter till halvklassundervisning och rekrytering av extra lärare. Det är nu viktigt att kraftfulla och effektiva åtgärder sätts in för att gruppen elever med utländsk bakgrund även i praktiken ska inkluderas av de nationella mål som är uppsatta för skolan. Lärarnas Riksförbund anser att mer stöd, i form av extra resurser och tid, ska ges till denna utsatta grupp. 8

Syfte med undersökningen Det kompensatoriska uppdraget, för framför allt grundskolan, har varit tydligt formulerat i styrdokument ända sedan grundskolans inrättande. Elevknutna bakgrundsfaktorer ska i så stor utsträckning som möjligt kompenseras av skolan, något som kan ske genom skolans organisation och strukturerad undervisning. Syftet med denna undersökning är att studera hur det går i gymnasieskolan för elever med olika skolframgång från grundskolan. Undersökningen tittar också på i vilken grad olika bakgrundsfaktorer, såsom föräldrars utbildning, härkomst och kön påverkar, både från grundskolan och i gymnasieskolan. Ett tydligt mått för hur skolsystemet presterade fram till och med 2011, då gymnasieskolan gjordes om, var andelen elever som når grundläggande högskolebehörighet, något varje nationellt gymnasieprogram syftade till. Denna studie tittar på i vilken utsträckning detta mål uppfylls och vad som kännetecknar de elever som inte når detta mål. 9

Resultatredovisning Nedan följer en översiktlig sammanfattning av resultaten. Fokus ligger på elever födda 1991, vilket betyder att eleverna gick ut grundskolan 2007. I tabellbilagan återfinns samtliga resultat för alla tre årskullar. Det finns en stark koppling mellan skolresultat i årskurs 9 och grundläggande behörighet till högskolestudier efter gymnasiet. Att vara behörig till gymnasieskolan ökar också chansen till att erhålla grundläggande behörighet till högskolestudier, även när man jämför elever med samma meritvärde. Av de elever som erhöll ett meritvärde som översteg 170 i årskurs 9 uppnådde cirka 80 procent grundläggande behörighet till högskolestudier på sina slutbetyg från gymnasieskolan. För elever som erhöll ett meritvärde mellan 160 och 170 är motsvarande andel 44 procent för elever som var behöriga till gymnasieskolan i årskurs 9 och 28 procent för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. För elever som var behöriga till gymnasieskolan när de gick ut grundskolan har denna andel varit stabil över tid, men för de elever som var obehöriga till gymnasieskolan har denna andel sjunkit över tid. För elever födda 1983 som var obehöriga till gymnasieskolan och med ett meritvärde på mellan 160 och 170 var andelen elever med grundläggande behörighet till högskolestudier 39 procent. Andelen elever med grundläggande behörighet till högskolestudier sjunker sedan successivt i takt med att studieresultaten i årskurs 9 sjunker. För elever som var obehöriga till gymnasieskolan och med ett meritvärde på mellan 100 och 139 var andelen elever med grundläggande behörighet till högskolestudier elva procent. Motsvarande andel för elever som var behöriga till gymnasieskolan uppgick till 17 procent. Även här ser vi försämring över tid i andelen behöriga till högskolestudier för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. 10

I likhet med tidigare studier visar denna att pojkar presterar sämre än flickor. Pojkar är överrepresenterade när det gäller att ha ett meritvärde som understiger 171. Detta är ett mönster som håller i sig över tid. För alla elevgrupper utom en (behörig och 140-159 p) är andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier på slutbetyget från gymnasieskolan lägre för pojkar än för flickor. För elever födda 1983 ser vi inte denna tydliga könsnackdel för pojkar i respektive elevgrupp. Skolan ska agera kompensatoriskt och därmed hjälpa elever med sämre förutsättningar att klara målen. I överensstämmelse med tidigare studier visar denna att föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk härkomst fortfarande spelar en stor roll för hur det kommer att gå för en elev. Elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning är överrepresenterade i elevgruppen som i årskurs 9 hade ett meritvärde som översteg 170, och kraftigt underrepresenterade i samtliga övriga elevgrupper. Beaktande av föräldrarnas utbildningsbakgrund ändrar inte tidigare resultat att andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier är högre för elever som var behöriga till gymnasieskolan än för elever som var obehöriga givet samma meritvärdesgrupp. Av de elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning och som erhöll ett meritvärde som översteg 170 i årskurs 9 uppnådde 86 procent grundläggande behörighet till högskolestudier på sina slutbetyg från gymnasieskolan. Elever vars föräldrar har en förgymnasial utbildning kortare än nio år uppgick andelen till 75 procent. 11

För elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning och som erhöll ett meritvärde mellan 160 och 170 är motsvarande andel 47 procent för elever som var behöriga till gymnasieskolan i årskurs 9 och 33 procent för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. För elever med föräldrar med högst en förgymnasial utbildning kortare än tre år är motsvarande andelar 38 procent respektive 21 procent. För elever som presterade svagast i årskurs 9, det vill säga ett meritvärde som understeg 100, spelar föräldrarnas utbildningsbakgrund liten roll för om eleven ska uppnå grundläggande behörighet till högskolestudier. Här spelar behörigheten till gymnasiet en större roll. Elever som är födda i Sverige och med båda föräldrarna födda i Sverige är överrepresenterade i elevgruppen med ett meritvärde som överstiger 170 och underrepresenterade i övriga elevgrupper. Men underrepresentationen är speciellt tydlig bland elevgrupperna som var obehöriga till gymnasieskolan. Beaktande av utländsk härkomst ändrar inte tidigare resultat att andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier är högre för elever som var behöriga till gymnasieskolan än för elever som var obehöriga givet samma meritvärdesgrupp. Av de elever som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda i Sverige och som erhöll ett meritvärde som översteg 170 i årskurs 9 uppnådde 84 procent grundläggande behörighet till högskolestudier på sina slutbetyg från gymnasieskolan. Elever från länder utanför Europa och Nordamerika uppgick motsvarande andel till 66 procent. För elever som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda i Sverige och som erhöll ett meritvärde mellan 160 och 170 är motsvarande andel 45 procent för elever som var behöriga till gymnasieskolan i årskurs 9 och 30 procent för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. För elever från länder utanför Europa och Nordamerika är motsvarande andelar 37 procent respektive 24 procent. 12

För elever som presterade svagast i årskurs 9, det vill säga ett meritvärde som understeg 100, spelar utländsk härkomst liten roll för huruvida eleven ska uppnå grundläggande behörighet till högskolestudier. Även här spelar behörigheten till gymnasiet en större roll. 13

Det kompensatoriska uppdraget är inte uppfyllt Föreliggande undersökning visar med stor tydlighet att den svenska skolan inte är likvärdig. Grupper av elever presterar olika bra beroende på elevers ursprung, vilken utbildning föräldrarna har och kön. Den avreglering som präglat svensk skola sedan 1990-talets början har varken gynnat eleverna eller samhället i stort. Genom kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolor på bred front, är det upp till varje enskild huvudman att bidra till skolväsendets samlade likvärdighet. Själva motivet för kommunaliseringen av skolan, och decentralisering i stort, var just lokal variation och olika lokala prioriteringar. Tanken var att man lokalt skulle ha störst kunskap om hur insatserna skulle utformas för att garantera varje elevs rätt och möjlighet att uppnå skolans mål oavsett bakgrund. I dag ser vi att det finns stora brister och ingen samsyn huvudmännen emellan vad det kompensatoriska uppdraget innebär för huvudmannen. 14

Datamaterial från Statistiska Centralbyrån (SCB) Lärarnas Riksförbund har låtit SCB ta fram grunduppgifter om elever i tre årskullar; elever som fått slutbetyg från grundskolan åren 1999, 2004 respektive 2007. Uppgifterna gäller dels elevanknutna bakgrundsfakta som invandrarbakgrund och utbildningsnivå i hemmet, dels skolresultat från grund- och gymnasieskolan såsom uppgifter om slutbetyg från grundskolans årskurs 9, behörighet till gymnasieskolan, slutbetyg från gymnasieskolan inom tre respektive fyra år samt allmän högskolebehörighet. Lärarnas Riksförbund har stått för bearbetningen av datamaterialet. Metod och definitioner För att studera det kompensatoriska inslaget i framför allt grundskolan har eleverna delats in i nio grupper utifrån skolresultaten i årskurs 9 i form av meritvärde och behörighet till gymnasieskolan; (1) Meritvärde 171 poäng eller mer, (2) Obehörig och meritvärde 0-99 poäng, (3) Obehörig och meritvärde 100-139 poäng, (4) Obehörig och meritvärde 140-159 poäng, (5) Obehörig och meritvärde 160-170 poäng, (6) Behörig och meritvärde 0-99 poäng, (7) Behörig och meritvärde 100-139 poäng, (8) Behörig och meritvärde 140-159 poäng, (9) Behörig och meritvärde 160-170 poäng. För att bli behörig att söka till gymnasieskolans nationella program (före Gy11) krävdes godkänt betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska. Därutöver skedde antagningen till de nationella programmen i konkurrens om platserna, i den utsträckning konkurrens rådde. Det krävdes i så fall dels behörighet i kärnämnena, plus tillräckligt högt meritvärde för att erhålla en plats. I annat fall var eleven hänvisad till att inleda sina gymnasiestudier via det individuella programmet. Utifrån dessa elevgrupper har vi studerat hur det går för dessa elever i gymnasiet när det gäller grundläggande behörighet till högskolestudier. 15

Grundläggande behörighet krävs till all högskoleutbildning och kraven är desamma för både program och kurser. Behörigheten kan uppfyllas på olika sätt men det vanligaste är att ha en sammanhållen utbildning på gymnasienivå. Det betyder att du behöver ett fullständigt gymnasiebetyg samt godkänt i kärnämnena svenska A och B (alternativt svenska som andraspråk A och B), matematik A och engelska A. Materialet är nedbrutet på följande grupper och undergrupper: Kön Utländsk härkomst - föräldrarna födda i Norden - av föräldrarna födda i Norden - föräldrarna födda i Sverige - Nordamerika - Övriga Föräldrarnas utbildningsbakgrund. - Förgymnasial utbildning kortare än 9 år - Förgymnasial utbildning 9 (10) år - Gymnasial utbildning - utbildning 16

Bilaga Kön Elever födda 1983 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 Pojke 32 441 46,9% 24 368 75,1% Flicka 36 661 53,1% 29 440 80,3% Totalt 69 102 100% 53 808 77,9% Obehörig och 0 99p Pojke 3 298 61,5% 187 5,7% Flicka 2 068 38,5% 148 7,2% Totalt 5 366 100% 335 6,2% Obehörig och 100 139p Pojke 1 205 62,3% 206 17,1% Flicka 728 37,7% 107 14,7% Totalt 1 933 100% 313 16,2% Obehörig och 140 159p Pojke 685 58,7% 175 25,5% Flicka 481 41,3% 128 26,6% Totalt 1 166 100% 303 26,0% Obehörig och 160 170p Pojke 278 54,6% 112 40,3% Flicka 231 45,4% 85 36,8% Totalt 509 100% 197 38,7% Behörig och 0 99p Pojke 616 64,5% 63 10,2% Flicka 339 35,5% 33 9,7% Totalt 955 100% 96 10,1% Behörig och 100 139p Pojke 1 462 63,0% 252 17,2% Flicka 858 37,0% 162 18,9% Totalt 2 320 100% 414 17,8% Behörig och 140 159p Pojke 2 013 63,6% 519 25,8% Flicka 1 154 36,4% 307 26,6% Totalt 3 167 100% 826 26,1% Behörig och 160 170p Pojke 7 091 65,9% 3 238 45,7% Flicka 3 668 34,1% 1 580 43,1% Totalt 10 759 100% 4 818 44,8% Samtliga Pojke 49 089 51,5% 29 120 59,3% Flicka 46 188 48,5% 31 990 69,3% Totalt 95 277 100,0% 61 110 64,1% 17

Kön Elever födda 1987 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 Pojke 38 043 47,3% 30 294 79,6% Flicka 42 302 52,7% 35 402 83,7% Totalt 80 345 100% 65 696 81,8% Obehörig och 0 99p Pojke 3 803 58,2% 313 8,2% Flicka 2 731 41,8% 241 8,8% Totalt 6 534 100% 554 8,5% Obehörig och 100 139p Pojke 1 184 57,6% 211 17,8% Flicka 873 42,4% 170 19,5% Totalt 2 057 100% 381 18,5% Obehörig och 140 159p Pojke 677 56,2% 210 31,0% Flicka 527 43,8% 160 30,4% Totalt 1 204 100% 370 30,7% Obehörig och 160 170p Pojke 361 52,3% 157 43,5% Flicka 329 47,7% 141 42,9% Totalt 690 100% 298 43,2% Behörig och 0 99p Pojke 783 59,0% 110 14,0% Flicka 543 41,0% 87 16,0% Totalt 1 326 100% 197 14,9% Behörig och 100 139p Pojke 1 681 60,5% 374 22,2% Flicka 1 098 39,5% 245 22,3% Totalt 2 779 100% 619 22,3% Behörig och 140 159p Pojke 2 232 62,4% 730 32,7% Flicka 1 345 37,6% 467 34,7% Totalt 3 577 100% 1 197 33,5% Behörig och 160 170p Pojke 6 178 64,7% 3 056 49,5% Flicka 3 364 35,3% 1 673 49,7% Totalt 9 542 100% 4 729 49,6% Samtliga Pojke 54 942 50,8% 35 455 64,5% Flicka 53 112 49,2% 38 586 72,7% Totalt 108 054 100,0% 74 041 68,5% 18

Kön Elever födda 1991 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 Pojke 45405 47,9% 36042 79,4% Flicka 49313 52,1% 41057 83,3% Totalt 94718 100% 77099 81,4% Obehörig och 0 99p Pojke 4345 59,2% 161 3,7% Flicka 2992 40,8% 164 5,5% Totalt 7337 100% 325 4,4% Obehörig och 100 139p Pojke 1498 58,8% 170 11,3% Flicka 1051 41,2% 121 11,5% Totalt 2549 100% 291 11,4% Obehörig och 140 159p Pojke 883 54,5% 171 19,4% Flicka 738 45,5% 178 24,1% Totalt 1621 100% 349 21,5% Obehörig och 160 170p Pojke 538 52,3% 134 24,9% Flicka 491 47,7% 155 31,6% Totalt 1029 100% 289 28,1% Behörig och 0 99p Pojke 665 58,5% 63 9,5% Flicka 471 41,5% 67 14,2% Totalt 1136 100% 130 11,4% Behörig och 100 139p Pojke 1529 62,0% 245 16,0% Flicka 937 38,0% 183 19,5% Totalt 2466 100% 428 17,4% Behörig och 140 159p Pojke 2075 63,2% 509 24,5% Flicka 1209 36,8% 295 24,4% Totalt 3284 100% 804 24,5% Behörig och 160 170p Pojke 7199 67,1% 3075 42,7% Flicka 3534 32,9% 1605 45,4% Totalt 10733 100% 4680 43,6% Samtliga Pojke 64137 51,4% 40570 63,3% Flicka 60736 48,6% 43825 72,2% Totalt 124873 100,0% 84395 67,6% 19

Föräldrarnas utbildningsbakgrund Elever födda 1983 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 kortare än 9 år 5 119 7,8% 3 883 75,9% 9 (10) år 9 393 14,3% 6 978 74,3% Gymnasial utb. 28 871 43,9% 22 395 77,6% utbildning 22 452 34,1% 18 424 82,1% Totalt 65 835 100% 51 680 78,5% Obehörig och 0 99p Obehörig och 100 139p Obehörig och 140 159p Obehörig och 160 170p Behörig och 0 99p Behörig och 100 139p kortare än 9 år 742 16,5% 27 3,6% 9 (10) år 1 190 26,4% 54 4,5% Gymnasial utb. 2 105 46,8% 143 6,8% utbildning 463 10,3% 50 10,8% Totalt 4 500 100% 274 6,1% kortare än 9 år 301 17,4% 41 13,6% 9 (10) år 461 26,7% 63 13,7% Gymnasial utb. 808 46,8% 157 19,4% utbildning 158 9,1% 21 13,3% Totalt 1 728 100% 282 16,3% kortare än 9 år 174 16,4% 47 27,0% 9 (10) år 236 22,2% 73 30,9% Gymnasial utb. 525 49,4% 136 25,9% utbildning 128 12,0% 27 21,1% Totalt 1 063 100% 283 26,6% kortare än 9 år 78 17,0% 35 44,9% 9 (10) år 96 20,9% 35 36,5% Gymnasial utb. 229 49,9% 86 37,6% utbildning 56 12,2% 29 51,8% Totalt 459 100% 185 40,3% kortare än 9 år 120 14,0% 13 10,8% 9 (10) år 227 26,5% 28 12,3% Gymnasial utb. 425 49,5% 39 9,2% utbildning 86 10,0% 8 9,3% Totalt 858 100% 88 10,3% kortare än 9 år 278 13,2% 48 17,3% 9 (10) år 551 26,2% 106 19,2% Gymnasial utb. 1 037 49,4% 187 18,0% utbildning 235 11,2% 46 19,6% Totalt 2 101 100% 387 18,4% 20

Behörig och 140 159p Behörig och 160 170p Samtliga kortare än 9 år 344 11,7% 93 27,0% 9 (10) år 742 25,2% 186 25,1% Gymnasial utb. 1 476 50,2% 394 26,7% utbildning 378 12,9% 103 27,2% Totalt 2 940 100% 776 26,4% kortare än 9 år 1 220 12,0% 574 47,0% 9 (10) år 2 250 22,2% 958 42,6% Gymnasial utb. 5 138 50,6% 2 356 45,9% utbildning 1 539 15,2% 706 45,9% Totalt 10 147 100% 4 594 45,3% kortare än 9 år 8 376 9,3% 4 761 56,8% 9 (10) år 15 146 16,9% 8 481 56,0% Gymnasial utb. 40 614 45,3% 25 893 63,8% utbildning 25 495 28,4% 19 414 76,1% Totalt 89 631 100,0% 58 549 65,3% 21

Föräldrarnas utbildningsbakgrund Elever födda 1987 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 kortare än 9 år 3 268 4,3% 2 530 77,4% 9 (10) år 10 467 13,8% 8 317 79,5% Gymnasial utb. 36 383 47,8% 29 608 81,4% utbildning 25 936 34,1% 22 236 85,7% Totalt 76 054 100% 62 691 82,4% Obehörig och 0 99p Obehörig och 100 139p Obehörig och 140 159p Obehörig och 160 170p Behörig och 0 99p Behörig och 100 139p kortare än 9 år 684 12,6% 54 7,9% 9 (10) år 1 343 24,8% 93 6,9% Gymnasial utb. 2 851 52,7% 219 7,7% utbildning 537 9,9% 73 13,6% Totalt 5 415 100% 439 8,1% kortare än 9 år 212 11,8% 44 20,8% 9 (10) år 424 23,6% 78 18,4% Gymnasial utb. 965 53,6% 177 18,3% utbildning 198 11,0% 44 22,2% Totalt 1 799 100% 343 19,1% kortare än 9 år 104 9,7% 22 21,2% 9 (10) år 259 24,1% 75 29,0% Gymnasial utb. 585 54,4% 186 31,8% utbildning 127 11,8% 50 39,4% Totalt 1 075 100% 333 31,0% kortare än 9 år 71 11,6% 27 38,0% 9 (10) år 127 20,7% 58 45,7% Gymnasial utb. 337 55,0% 152 45,1% utbildning 78 12,7% 34 43,6% Totalt 613 100% 271 44,2% kortare än 9 år 68 5,7% 12 17,6% 9 (10) år 295 24,6% 42 14,2% Gymnasial utb. 672 56,0% 92 13,7% utbildning 165 13,8% 34 20,6% Totalt 1 200 100% 180 15,0% kortare än 9 år 196 7,7% 51 26,0% 9 (10) år 628 24,7% 116 18,5% Gymnasial utb. 1 435 56,5% 328 22,9% utbildning 282 11,1% 79 28,0% Totalt 2 541 100% 574 22,6% 22

Behörig och 140 159p Behörig och 160 170p Samtliga kortare än 9 år 236 7,1% 74 31,4% 9 (10) år 790 23,9% 278 35,2% Gymnasial utb. 1 853 56,1% 634 34,2% utbildning 424 12,8% 146 34,4% Totalt 3 303 100% 1 132 34,3% kortare än 9 år 578 6,5% 291 50,3% 9 (10) år 1 929 21,7% 974 50,5% Gymnasial utb. 5 071 57,1% 2 542 50,1% utbildning 1 298 14,6% 643 49,5% Totalt 8 876 100% 4 450 50,1% kortare än 9 år 5 417 5,4% 3 105 57,3% 9 (10) år 16 262 16,1% 10 031 61,7% Gymnasial utb. 50 152 49,7% 33 938 67,7% utbildning 29 045 28,8% 23 339 80,4% Totalt 100 876 100,0% 70 413 69,8% 23

Föräldrarnas utbildningsbakgrund Elever födda 1991 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 kortare än 9 år 2 394 2,7% 1 795 75,0% 9 (10) år 10 849 12,0% 8 422 77,6% Gymnasial utb. 45 957 51,0% 37 097 80,7% utbildning 30 975 34,3% 26 627 86,0% Totalt 90 175 100% 73 941 82,0% Obehörig och 0 99p Obehörig och 100 139p Obehörig och 140 159p Obehörig och 160 170p Behörig och 0 99p Behörig och 100 139p kortare än 9 år 563 9,2% 27 4,8% 9 (10) år 1 481 24,3% 55 3,7% Gymnasial utb. 3 429 56,3% 153 4,5% utbildning 616 10,1% 33 5,4% Totalt 6 089 100% 268 4,4% kortare än 9 år 184 8,1% 22 12,0% 9 (10) år 514 22,6% 49 9,5% Gymnasial utb. 1 326 58,4% 160 12,1% utbildning 246 10,8% 40 16,3% Totalt 2 270 100% 271 11,9% kortare än 9 år 122 8,3% 26 21,3% 9 (10) år 346 23,5% 74 21,4% Gymnasial utb. 838 56,8% 184 22,0% utbildning 169 11,5% 37 21,9% Totalt 1 475 100% 321 21,8% kortare än 9 år 89 9,7% 19 21,3% 9 (10) år 187 20,5% 49 26,2% Gymnasial utb. 505 55,3% 157 31,1% utbildning 133 14,6% 44 33,1% Totalt 914 100% 269 29,4% kortare än 9 år 54 5,3% 5 9,3% 9 (10) år 225 22,1% 21 9,3% Gymnasial utb. 585 57,5% 75 12,8% utbildning 153 15,0% 18 11,8% Totalt 1 017 100% 119 11,7% kortare än 9 år 108 4,7% 18 16,7% 9 (10) år 529 23,3% 83 15,7% Gymnasial utb. 1 334 58,7% 235 17,6% utbildning 303 13,3% 67 22,1% Totalt 2 274 100% 403 17,7% 24

Behörig och 140 159p Behörig och 160 170p Samtliga kortare än 9 år 170 5,6% 45 26,5% 9 (10) år 630 20,7% 138 21,9% Gymnasial utb. 1 862 61,2% 464 24,9% utbildning 380 12,5% 107 28,2% Totalt 3 042 100% 754 24,8% kortare än 9 år 375 3,7% 141 37,6% 9 (10) år 1 970 19,5% 856 43,5% Gymnasial utb. 6 208 61,6% 2 696 43,4% utbildning 1 524 15,1% 714 46,9% Totalt 10 077 100% 4 407 43,7% kortare än 9 år 4 059 3,5% 2 098 51,7% 9 (10) år 16 731 14,3% 9 747 58,3% Gymnasial utb. 62 044 52,9% 41 221 66,4% utbildning 34 499 29,4% 27 687 80,3% Totalt 117 333 100,0% 80 753 68,8% 25

Utländsk härkomst Elever födda 1983 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 föräldrarna födda i Norden 1 908 2,8% 1 293 67,8% förälder född i Norden 8 442 12,2% 6 127 72,6% föräldrarna födda i Sverige 54 441 78,9% 43 612 80,1% Övriga 2 391 3,5% 1 465 61,3% Nordamerika 1 830 2,7% 1 275 69,7% Totalt 69 012 100% 53 772 77,9% Obehörig och 0 99p Obehörig och 100 139p Obehörig och 140 159p Obehörig och 160 170p Behörig och 0 99p Behörig och 100 139p föräldrarna födda i Norden 229 4,4% 17 7,4% förälder född i Norden 852 16,2% 42 4,9% föräldrarna födda i Sverige 3 080 58,6% 180 5,8% Övriga 717 13,6% 63 8,8% Nordamerika 378 7,2% 26 6,9% Totalt 5 256 100% 328 6,2% föräldrarna födda i Norden 76 4,0% 9 11,8% förälder född i Norden 280 14,6% 31 11,1% föräldrarna födda i Sverige 1 231 64,0% 214 17,4% Övriga 215 11,2% 38 17,7% Nordamerika 121 6,3% 21 17,4% Totalt 1 923 100% 313 16,3% föräldrarna födda i Norden 53 4,6% 11 20,8% förälder född i Norden 130 11,2% 30 23,1% föräldrarna födda i Sverige 795 68,4% 227 28,6% Övriga 102 8,8% 20 19,6% Nordamerika 82 7,1% 15 18,3% Totalt 1 162 100% 303 26,1% föräldrarna födda i Norden 24 4,7% 7 29,2% förälder född i Norden 60 11,8% 22 36,7% föräldrarna födda i Sverige 303 59,8% 132 43,6% Övriga 75 14,8% 22 29,3% Nordamerika 45 8,9% 13 28,9% Totalt 507 100% 196 38,7% föräldrarna födda i Norden 15 1,6% 3 20,0% förälder född i Norden 174 18,3% 20 11,5% föräldrarna födda i Sverige 701 73,6% 70 10,0% Övriga 33 3,5% 0,0% Nordamerika 29 3,0% 3 10,3% Totalt 952 100% 96 10,1% föräldrarna födda i Norden 71 3,1% 16 22,5% förälder född i Norden 391 16,9% 68 17,4% föräldrarna födda i Sverige 1 677 72,4% 308 18,4% Övriga 110 4,8% 15 13,6% Nordamerika 66 2,9% 7 10,6% Totalt 2 315 100% 414 17,9% 26

Behörig och 140 159p Behörig och 160 170p Samtliga föräldrarna födda i Norden 111 3,5% 18 16,2% förälder född i Norden 488 15,4% 109 22,3% föräldrarna födda i Sverige 2 341 74,0% 647 27,6% Övriga 127 4,0% 20 15,7% Nordamerika 97 3,1% 31 32,0% Totalt 3 164 100% 825 26,1% föräldrarna födda i Norden 292 2,7% 100 34,2% förälder född i Norden 1 442 13,4% 569 39,5% föräldrarna födda i Sverige 8 293 77,1% 3 884 46,8% Övriga 397 3,7% 135 34,0% Nordamerika 326 3,0% 128 39,3% Totalt 10 750 100% 4 816 44,8% föräldrarna födda i Norden 2 779 2,9% 1 474 53,0% förälder född i Norden 12 259 12,9% 7 018 57,2% föräldrarna födda i Sverige 72 862 76,7% 49 274 67,6% Övriga 4 167 4,4% 1 778 42,7% Nordamerika 2 974 3,1% 1 519 51,1% Totalt 95 041 100% 61 063 64,2% 27

Utländsk härkomst Elever födda 1987 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 föräldrarna födda i Norden 3 209 4,0% 2 293 71,5% förälder född i Norden 8 740 10,9% 6 711 76,8% föräldrarna födda i Sverige 62 930 78,5% 52 934 84,1% Övriga 2 968 3,7% 2 036 68,6% Nordamerika 2 363 2,9% 1 674 70,8% Totalt 80 210 100% 65 648 81,8% Obehörig och 0 99p Obehörig och 100 139p Obehörig och 140 159p Obehörig och 160 170p Behörig och 0 99p föräldrarna födda i Norden 360 5,7% 31 8,6% förälder född i Norden 872 13,7% 59 6,8% föräldrarna födda i Sverige 3 776 59,3% 291 7,7% Övriga 941 14,8% 128 13,6% Nordamerika 421 6,6% 27 6,4% Totalt 6 370 100% 536 8,4% föräldrarna födda i Norden 140 6,8% 21 15,0% förälder född i Norden 227 11,1% 40 17,6% föräldrarna födda i Sverige 1 302 63,7% 258 19,8% Övriga 230 11,2% 48 20,9% Nordamerika 146 7,1% 14 9,6% Totalt 2 045 100% 381 18,6% föräldrarna födda i Norden 66 5,5% 20 30,3% förälder född i Norden 103 8,6% 24 23,3% föräldrarna födda i Sverige 822 68,5% 270 32,8% Övriga 134 11,2% 34 25,4% Nordamerika 75 6,3% 21 28,0% Totalt 1 200 100% 369 30,8% föräldrarna födda i Norden 43 6,3% 16 37,2% förälder född i Norden 67 9,8% 26 38,8% föräldrarna födda i Sverige 437 63,7% 215 49,2% Övriga 94 13,7% 29 30,9% Nordamerika 45 6,6% 12 26,7% Totalt 686 100% 298 43,4% föräldrarna födda i Norden 54 4,1% 5 9,3% förälder född i Norden 224 16,9% 31 13,8% föräldrarna födda i Sverige 943 71,2% 144 15,3% Övriga 67 5,1% 10 14,9% Nordamerika 36 2,7% 7 19,4% Totalt 1 324 100% 197 14,9% 28

Behörig och 100 139p Behörig och 140 159p Behörig och 160 170p Samtliga föräldrarna födda i Norden 112 4,0% 24 21,4% förälder född i Norden 397 14,3% 89 22,4% föräldrarna födda i Sverige 2 017 72,9% 455 22,6% Övriga 142 5,1% 30 21,1% Nordamerika 99 3,6% 17 17,2% Totalt 2 767 100% 615 22,2% föräldrarna födda i Norden 146 4,1% 44 30,1% förälder född i Norden 458 12,8% 134 29,3% föräldrarna födda i Sverige 2 677 75,1% 941 35,2% Övriga 156 4,4% 44 28,2% Nordamerika 129 3,6% 31 24,0% Totalt 3 566 100% 1 194 33,5% föräldrarna födda i Norden 355 3,7% 121 34,1% förälder född i Norden 1 091 11,5% 478 43,8% föräldrarna födda i Sverige 7 372 77,4% 3 847 52,2% Övriga 406 4,3% 167 41,1% Nordamerika 296 3,1% 115 38,9% Totalt 9 520 100% 4 728 49,7% föräldrarna födda i Norden 4 485 4,2% 2 575 57,4% förälder född i Norden 12 179 11,3% 7 592 62,3% föräldrarna födda i Sverige 82 276 76,4% 59 355 72,1% Övriga 5 138 4,8% 2 526 49,2% Nordamerika 3 610 3,4% 1 918 53,1% Totalt 107 688 100% 73 966 68,7% 29

Utländsk härkomst Elever födda 1991 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 föräldrarna födda i Norden 5 088 5,4% 3 685 72,4% förälder född i Norden 10 422 11,0% 8 033 77,1% föräldrarna födda i Sverige 74 023 78,3% 61 846 83,5% Övriga 2 504 2,6% 1 640 65,5% Nordamerika 2 548 2,7% 1 838 72,1% Totalt 94 585 100% 77 042 81,5% Obehörig och 0 99p Obehörig och 100 139p Obehörig och 140 159p Obehörig och 160 170p Behörig och 0 99p Behörig och 100 139p föräldrarna födda i Norden 555 7,7% 16 2,9% förälder född i Norden 968 13,4% 50 5,2% föräldrarna födda i Sverige 4 265 59,2% 189 4,4% Övriga 961 13,3% 48 5,0% Nordamerika 461 6,4% 20 4,3% Totalt 7 210 100% 323 4,5% föräldrarna födda i Norden 227 8,9% 20 8,8% förälder född i Norden 289 11,4% 33 11,4% föräldrarna födda i Sverige 1 609 63,3% 188 11,7% Övriga 243 9,6% 25 10,3% Nordamerika 172 6,8% 24 14,0% Totalt 2 540 100% 290 11,4% föräldrarna födda i Norden 133 8,2% 33 24,8% förälder född i Norden 166 10,3% 27 16,3% föräldrarna födda i Sverige 1 086 67,2% 241 22,2% Övriga 151 9,3% 30 19,9% Nordamerika 79 4,9% 17 21,5% Totalt 1 615 100% 348 21,5% föräldrarna födda i Norden 86 8,4% 22 25,6% förälder född i Norden 111 10,8% 29 26,1% föräldrarna födda i Sverige 651 63,6% 198 30,4% Övriga 128 12,5% 31 24,2% Nordamerika 48 4,7% 9 18,8% Totalt 1 024 100% 289 28,2% föräldrarna födda i Norden 80 7,1% 12 15,0% förälder född i Norden 178 15,7% 16 9,0% föräldrarna födda i Sverige 806 71,1% 95 11,8% Övriga 38 3,4% 4 10,5% Nordamerika 31 2,7% 3 9,7% Totalt 1 133 100% 130 11,5% föräldrarna födda i Norden 145 5,9% 19 13,1% förälder född i Norden 400 16,3% 54 13,5% föräldrarna födda i Sverige 1 742 70,8% 322 18,5% Övriga 81 3,3% 20 24,7% Nordamerika 92 3,7% 12 13,0% Totalt 2 460 100% 427 17,4% 30

Behörig och 140 159p Behörig och 160 170p Samtliga föräldrarna födda i Norden 199 6,1% 39 19,6% förälder född i Norden 484 14,8% 109 22,5% föräldrarna födda i Sverige 2 388 72,8% 607 25,4% Övriga 96 2,9% 17 17,7% Nordamerika 113 3,4% 32 28,3% Totalt 3 280 100% 804 24,5% föräldrarna födda i Norden 522 4,9% 185 35,4% förälder född i Norden 1 223 11,4% 483 39,5% föräldrarna födda i Sverige 8 400 78,4% 3 782 45,0% Övriga 291 2,7% 108 37,1% Nordamerika 282 2,6% 120 42,6% Totalt 10 718 100% 4 678 43,6% föräldrarna födda i Norden 7 035 5,6% 4 031 57,3% förälder född i Norden 14 241 11,4% 8 834 62,0% föräldrarna födda i Sverige 94 970 76,2% 67 468 71,0% Övriga 4 493 3,6% 1 923 42,8% Nordamerika 3 826 3,1% 2 075 54,2% Totalt 124 565 100% 84 331 67,7% 31

Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige som endast organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi är en partipolitiskt obunden organisation och är med våra drygt 85 000 medlemmar ett av de största förbunden inom Saco, Sveriges Akademikers Centralorganisation. lärarnas riksförbund Sveavägen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Telefon 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se 2012-06