appendix #1 2011
studenter som inte platsar I Uppsala får vissa av de studenter som tar ett studieuppehåll en extraplats när de kommer tillbaka efter uppehållet. Detta innebär att de inte räknas som fullvärdiga läkarstudenter. Istället får de söka om sin studieplats inför varje termin utan garantier om att de tilldelas plats. Utöver detta tilldelas de regionplacering sist, utan att kunna framföra önskemål om placering på förhand. Medicine Studerandes Förbunds nationella tidning #1 / 2011 Redaktör och ansvarig utgivare: Kjartan Thorarinsson, appendix@msfstockholm.se MSFs nationella styrelse år 2010: Ordförande Maria Ehlin Kolk Vice ordförande Anders Lundberg Andre Vice Ordförande Karl Hagman Göteborg Andrea KJELLGREN Linköping Ida Johansson Skåne Mathias Blom Stockholm Kjartan Thorarinsson Uppsala Johan Skogö Umeå Mihai Radulescu Kansli MSFs kansli Box 5610 114 86 Stockholm 08-790 33 84 Linn LinDquist linn.lindquist@slf.se Adressändring? Skicka ny adress till medlem@slf.se Hemsida: 2 Läkarutbildningen är fem och ett halvt år lång. Den är en av de längsta utbildningar som finns vid universitet och högskola i Sverige. Jämfört med de flesta andra universitetsutbildningar har läkarutbildningen dessutom historiskt sett haft en högre genomsnittlig antagningsålder, vilken nu har sänkts avsevärt i och med de nya ansökningskriterierna. Sammantaget har detta gjort att många läkarstudenter tar ett studieuppehåll under utbildningstiden. Inga konstigheter så långt. Från universitetets sida är det här med uppehåll ett dilemma. När studenter hoppar mellan terminer blir det svårt att förutse studiegruppers storlekar, och klinikplaceringar måste justeras därefter. Eftersom samtliga läkarprogram gör ett aktivt överintag av elever till varje termin för att kompensera för senare avhopp, blir det extra besvärligt. Uppsalastudenter som tar uppehåll och återantas till en sådan övertalig plats tilldelas, istället för en ordinarie programplats, en extraplats. Vad en extraplats egentligen innebär är lite luddigt. I studiehandboken för läkarprogrammet nämns termen bara i sammanhang med just kapitlet återupptagande av studier. Att tilldelas en sådan plats får dock reella konsekvenser. En student med extraplats måste söka om programmet inför varje termin, och besked om återantagning meddelas först några dagar innan terminsstart. Dessutom har studenten inte möjlighet att önska en särskild regionplacering eller hävda särskilda skäl för att erhålla en sådan, eftersom studenten formellt inte är antagen till programmet när regionplaceringarna tillsätts. Därtill finns det fler komplicerande faktorer vad gäller återantagningsförfarandet, till exempel att en missad tenta leder till att man nedprioriteras vid platstilldelning. En student på extraplats beskriver situationen så här: Det innebär en stor psykisk stress. Vi har ingen möjlighet att planera vår framtid i form av inkomst/sysselsättning och boende. Vi kan inte söka något jobb då man inte till en arbetsgivare kan ringa dagen innan arbetet börjar och säga att man inte kommer eftersom man i sista minut fått reda på att man fått en plats på terminen. Vi kan bli utslängda från bostaden om vi inte studerar. Ska vi tvingas studera något annat i väntan på att komma in så att vi slipper bli vräkta? Övriga läkarutbildningar tillämpar inte ett sådant här system, utan har den som väl blivit återantagen är sedan en fullvärdig student. För att uppmuntra studenter till att meddela universitetet om sina studieuppehåll har vissa orter till och med platsgaranti för de studenter som tar studieuppehåll i samråd med studievägledare. MSF Uppsala har för studievägledare påtalat vikten av att informera studenter med uppehållsplaner om det rådande systemet. MSF har även haft ett möte med Stellan Sandler, ordförande för programkommittén. Då påtalades det märkliga i att Uppsala behöver tillämpa ett system som är negativt för studenter, och som andra läkarprogram klarar sig utan. Detta möte resulterade i att programkommittén har beslutat att studenter bör kunna garanteras fortsatta studier i ett tidigare skede, något som också redan börjat tillämpas. De studenter som befinner sig på extraplats meddelades om erhållen kursplats inför våren 2011 långt tidigare än vad som varit normalt tidigare vårar. Därtill har Stellan Sandler lovat att undersöka hur andra universitet hanterar sina studieuppehåll. MSF tycker detta är en bra början, och vi förväntar oss att systemet med extraplatser avskaffas på sikt. Vi studenter måste kunna planera vår framtid precis som alla andra. Vid pennan Johan Skogö och Erik Belfrage MSF Uppsala www.slf.se/msf 3
En guide i Rondningsteknik Förvånande nog ingår inte undervisning i rondningsteknik på någon av läkarutbildningarna i Sverige. Möjligen ingår det lite vagt i de allmänna målen för avdelningsplaceringen utan någon kontroll på vad vi studenter lär oss. Ämnet förtjänar dock större plats i utbildningen, och här erbjuds en modell för hur man kan ronda sina patienter, och en liten presentation av hur rondningsundervisningen i landet ser ut. Bjarne Ardnor, överläkare i kirurgi i Umeå, brukar på introduktionen för de studenter som ska vara på hans avdelning hålla en diskussion om rondning och berätta hur han brukar ronda. Hans introduktion brukar vara mycket omtyckt av de 10-20 studenter per termin som får ta del av den. Dessvärre finns det på samma termin ett 70-tal studenter som får en nästan obefintligt undervisning i hur man rondar. Vi bjöd in Bjarne för en lunchföreläsning för att undersöka intresset för ämnet bland läkarstudenterna i Umeå. En kort enkät visade bland de 84 studenter på termin 6-11 som svarat att endast 12 haft undervisning i rondning, att 10 av dessa fått det av just Bjarne och de 2 övriga i förbifarten av någon annan överläkare. Samtliga studenter ville ha en mer formell rondningsundervisning som kan komma alla studenter till godo. På Bjarnes första dag på underläkarvikariatet i början av karriären var alla läkare på avdelningen borta på teambuilding. Ronda du alla patienterna och ring om det är någon allvarligt, sa överläkaren över telefon till honom. Och en nervös och stres sig första dag blev just hundra gånger värre. 4 Nåväl, det gick att ta sig igenom den dagen också, men hur ska man göra för att ronda så bra och smidigt som möjligt? På vägen till den metod Bjarne använder sig av har han stött på både kollegor som agerar förebilder och sådana som är rena skräckexemplen. Ett mindre lyckat exempel på rondning, berättar Bjarne, var en läkare som kom in till patienten med ansiktet i pärmen, bläddrandes bland papperna. Vem är det här? Får se nu Ja, det här ser inte bra ut. Det är nog något malignt, vi får göra några fler tester. Då går vi vidare. Hade han bemödat sig att läsa i journalen hade han sett överst på första sidan att det stod att patienten hade stor cancerrädsla då hans far och farbror gått bort tidigt i denna sjukdom. Nu lyckades han på mindre än en minut signalera till patienten; jag vet inte vem du är och det intresserar mig inte, och jag vet inte vad du lider av, men det ser inte bra ut. Det visade sig att patienten inte hade någon cancer och mycket lidande hade kunnat undvaras. Förtroendet för läkarkåren är nog inte på topp hos den patienten. Ronden är en viktig del av patientmötet men kan många gånger tyckas väldigt svårt och ostrukturerat. Mycket undervisning läggs på det goda samtalet men med vårdcentralsmiljön eller inskrivningssamtalet som bas. Varje distriktsläkare med lite ambition har skrivit en bok om det goda samtalet, men när jag letade efter litteratur om rondningsteknik fanns det inget skrivet, säger Bjarne. Jag lär ut hur jag brukar göra, enligt den modell som jag har märkt passar mig, berättar Bjarne. Det är bra att ha en bas att stå på tills man är så erfaren att man vet hur man vill göra själv. Med mitt sätt får jag med allt viktigt och missar inget, och jag kan anpassa den till allt från ronden till telefonsamtal med patienten. Ronden Mötet med patienten Försök att inte stå och titta ner på patienten. Få tycker det är behagligt. Att sätta sig bredvid patienten på sängen är inte så bra med tanke på smittspridningen, men det går lika bra att huka sig eller sätta sig på en stol bredvid sängen för att komma på samma ögonhöjd som patienten. Ett annat alternativ är att stå vid sängfoten. du varit någon annanstans. Har du aldrig träffat patienten tidigare kan du kort summera vårdförloppet fram tills nu: Hej! Du hade ont i magen och blev inlagd här från akuten. Vi fann en inflammerad gallblåsa som vi opererade bort igår. Hur känns det nu? Därefter får patienten tid att berätta något eller ställa frågor som du kan besvara. Sen gör du ett lämpligt riktat status och berättar vad som är planerat. Det kan vara för dagen eller för vårdtillfället; Idag ska du träna på att ta dig upp ur sängen och gå och röra lite på dig och imorgon förmiddag får du åka hem. grund av smärtor eller oro. Punkt 5 får du av handledaren. Är det oklart så be om en förklaring. Telefonsamtal med patient Läkaren (punkt 1 & 2): Hej! Du opererades för gallblåsan hos oss. Det var en bit av gallblåsan som vi skickade in för vidare analys. Patienten (3): Ja, det stämmer. Läkaren (4 & 5): Nu har provsvaren kommit från patologen och det fanns inget elakartat där. Patienten (6): Gud, vad skönt. Jag har varit lite orolig. Läkaren (7): Jag förstår det. Hoppas det känns bättre nu och ha en bra dag! 1. Hälsa! 2. Berätta vad som har hänt senaste tiden Till sist: Är det något du undrar över? Här får patienten chans att ställa frågor på undersökningen som kanske ska göras, planeringen, eventuella intyg med mera. 3. Tid för patienten 4. Undersökning 5. Berätta vad som är planerat 6. Tid för patienten att ställa frågor 7. Avsluta positivt/ med en förhoppning Börja inte med att fråga: Hur mår du? till patienten som kräkts hela natten eller har jätteont. Risken är att svaret blir: Förjävligt! Vad tror du? Genom att berätta vad som hänt senaste dagen eller tiden förmedlar du att du vet vad som händer med patienten trots att Slutligen ska du avsluta med något positivt. Det behöver inte vara något klämkäckt till den palliativt vårdade cancersjuke med svåra smär tor, men det går alltid att avsluta med en förhoppning; till exempel; hoppas det ska bli bättre med smär tan idag. Eller illamåendet, eller aptiten. För att kunna göra en bra rondning måste du ha kunskap om punkt 2 och 5 innan du träffar patienten. Punkt 2 läser du på innan samlingen för ronden börjat, omvårdnadsjournaler ger mycket info om hur patienten har det på avdelningen. Handledare och sköterskor och undersköterskor kan också ge mer information. Det är oftast undersköterskorna som vet om patienten inte har sovit på hela natten på Svåra patienter på ronden Det finns två typer av svåra patienter på ronden. Den ena har mycket att berätta, eller har tidigare varit med om något som gör att de misstror sjukvården, och den andra är exempelvis en högljudd missbrukare. I grunden gör man precis som tidigare, men om man inte kommer till avslut efter punkt 7 så repeterar man punkt 5 och 7. Har de missförtroende för sjukvården kan man säga: det var tråkigt att det har varit så för dig. Jag kan inte göra något åt vad som hänt tidigare, men jag ska göra vad jag kan för att det från och med ska vara fungera bra för dig. Vi testar den här behandlingen och så hoppas vi att det ska fungera bättre med magen nu. Det kan behöva repeteras 2-3 gånger, med lite variation och kortare varje gång. Alla går heller inte få nöjda, men då har du i alla fall gjort ditt bästa. Med de lite aggressivare måste ibland sätta hårt mot hårt och uttrycka sig bestämdare. Ett tips är att ställa sig upp och titta ner ovanifrån på patienten som ligger i sängen. Hur ser det ut i Sverige? I MSF:s handledningsenkät efterfrågas bland annat hur ofta studenterna får tillfälle att leda en rond. Enkäten gäller för de två terminer man läser medicin- och kirurgkursen och det är oroväckande att 16 % av studenterna år 2008 inte hade fått leda en enda roll. Endast i Lund hade alla studenterna lett minst en rond, något som inte bör vara svårt att införa även på övriga orter. Förhoppningsvis visar resultaten från 2010 års enkät en rad förbättringar. Kanske kan man på Sveriges läkarutbildningar hämta inspiration från USA, där sjukhusen har en kandidatvänlig miljö med mycket fokus på klinisk utbildning, och där handledningserfarenhet är en merit. Men vi studenter kan själva bli bättre på att be om att få ronda. Många gånger är handledarna vänligt inställda till tanken, men kandidaten har glömts bort i den allmänna arbetsbördan. På första underläkarvikariatet eller under AT är det en självklarhet att ronda, och ibland dessutom på egen hand, så ta alla tillfällen att träna! I Umeå har Bjarne Arnor som ende handledare undervisat i rondningsteknik, och erbjudit sig i snart 10 års tid att hålla det för en hel termin utan att få något gehör från programråd. MSF Umeå har via föreläsningen och samtal med programrådet för läkarprogrammet verkat för att föreläsningen ska införlivas i läkarutbildningen. Mihai Radulescu MSF:s förbundsstyrelse 5
att bota en läkarbrist Sedan början av 00-talet har antalet platser på läkarutbildningen ökat stadigt, samtidigt som antalet vårddygn minskat. Således har vi idag fler läkarstudenter men färre patienter på våra sjukhus. Detta leder till kvalitetsproblem. Forskning kring medicinsk pedagogik stödjer den svenska modellen med mycket kliniktid för läkarstudenter. Mycket kliniktid kräver dock många handledare, tillräckligt med patienter och tid för handledning. MSF:s handledningsenkät visar tyvärr en negativ trend där handledningsgrupperna blir allt större och den kvalitativa handledningen sämre. På sikt kommer detta att påverka hur väl förberedda läkarstudenterna känner sig inför sin yrkeskarriär. Läkarstudenter som känner sig trygga i sin yrkesroll efter avslutad utbildning tjänar både den blivande läkaren och samhället på. MSF anser att utbyggnaden av läkarutbildningen inte negativt får påverka den kliniska utbildningens grundfundament; mycket tid 6 på kliniken, kvalitativ handledning och omfattande praktiska inslag. Annars kommer vi i framtiden att konstatera att vi visserligen fått fler läkare, men att det har varit på bekostnad av deras färdigheter. Ett sätt att säkra klinisk handledning för fler studenter är att utnyttja även de privata sjukhusen, och att låta krav på handledning av läkarstudenter ingå i avtalet vid privatisering av sjukhus. Studentgrupperna på landstingssjukhusen blir då mindre, samtidigt som även de privata sjukhusen får ta del av de positiva effekter som utbildning har på verksamheten. Den pågående utökningen av läkarutbildningen börjar även märkas på nästa steg i utbildningskedjan. När man pratar om brist på läkare syftar man sällan på underläkare. Denna titel, som man får efter termin 9 och som ger rätt till kliniska vikariat, innebär mycket väntan. Först på AT som sedan håller på minst 18 månader, och sedan på ST som ska ta minst 5 år. Att bli färdig specialist är i sig en resa på 12 år med grundutbildning, AT och ST. Denna resa tar dock på grund av alla väntetider i praktiken i snitt 19 år, samtidigt som hälsocentraler och sjukhus i hela Sverige är i skriande behov av läkare. Lund 9-10 april I diskussionerna kring vårdens problem i Sverige nämns alltid bristen på läkare. Som läkarstudent ute i verksamheten märker man också brister i vårdens organisation. Media har flera gånger lyft frågan om det inte behövs fler platser på läkarutbildningen. Detta samtidigt som antalet läkarkandidater på klinikerna ständigt ökar och väntan på AT blir allt längre. Fullmäktige! utbildningen utan att öka antalet AT- eller ST-platser. Och samtidigt som väntan på de eftertraktade AT- och ST-platserna blir allt längre, går man fortfarande och väntar på att vi ska få läkare att fylla hälsocentralerna i Norrland med. Västra Götaland har precis gjort en stor satsning och instiftat många nya AT-tjänster. Kanske är det dags för andra landsting att ta efter? Vårdens problem botas inte enbart med fler läkare. Framförallt inte med läkare som på grund av en grundutbildning med lägre kvalitet inte är väl förberedda för sitt yrke. Och när man nu har en läkarbrist - hur smart är det att låta mängder av underläkare få vänta på sina utbildningstjänster? Maria Ehlin Kolk MSF Ordförande Media och politiker missar ofta denna flaskhals, som på ett påtagligt sätt bidrar till läkarbristen. Man har under de senaste åren utökat antalet studenter på grund- MSF:s fullmäktigemöte, som i år går av stapeln i Lund 9-10 april, är MSF:s högsta beslutande organ och fattar de beslut som ligger till grund för det arbete som organisationen kommer att utföra under verksamhetsåret 2011-2012. Om man aldrig har varit på ett fullmäktigemöte (FuM) förut kan det dyka upp en del nya termer och begrepp. Syftet med denna artikel är att ge en översiktlig förklaring av de viktigaste av dessa, så att ni som kommer att närvara vid FuM ska kunna få ut så mycket som möjligt av det. Förutom att fatta de beslut som kommer att vara vägledande för verksamheten under nästa verksamhetsår, kommer även de förtroendevalda som ska företräda organisationen under nästa verksamhetsår att väljas. Bland annat väljs MSF:s ordförande, vice ordförande och förbundsstyrelse. Alla beslut fattas i plenum, det vill säga i den samlade gruppen av alla röstberättigade. Innan dess har alla förslag stötts och blötts i olika utskott. En utförligare beskrivning av plenumförhandlingar och utskottens arbete finner du längre fram i artikeln. Som ombud kan du se vilka punkter som ska avhandlas på FuM, och vilka punkter som beslutas om, på en föredragningslista som skickas ut till delegaterna med möteshandlingarna. I möteshandlingarna kommer det också att finnas ett program för hela FuM - inte minst den sprakande tillställningen på Lunds Hypotek på lördagskvällen! MSF:s stadga ligger till grund för många av aktiviteterna under FuM, därför är det bra om du som deltagare har läst igenom den noga innan FuM. Stadgan kommer också att bifogas handlingarna. MOTIONER OCH PROPOSITIONER Huvudsyfte med FuM är att fatta de beslut som kommer att styra organisationens arbete under kommande verksamhetsår. Nedan följer en kort beskrivning av beslutsgången, så som den kommer att se ut under FuM. De olika delarna, samt vissa begrepp, kommer att beskrivas mer utförligt längre fram i artikeln. Förbundsstyrelsen kommer att lägga fram ett förslag på verksamhetsplan, fokusfråga och eventuella stadgeändringar. De förslag som förbundsstyrelsen lämnar till FuM att fatta beslut om kallas för propositioner. Lokalavdelningarna har också rätt att skicka in beslutsförslag till FuM. Sådana förslag, som inte kommer från förbundsstyrelsen, kallas för motioner. Mer information om hur du skriver en snygg och slagkraftig motion, vart och när den ska skickas samt vad förbundsstyrelsens svar på en motion innebär finns längre fram i artikeln. UTSKOTTEN Motionerna och propositionerna som har inkommit delas under FuM upp på olika utskott. Varje utskott diskuterar och bereder respektive fråga inför omröstningarna i plenum. Detta kan resultera i att ett utskott ger flera olika förslag som skiljer sig från den 7
personer, alla dessa med koppling till själva FuM, ska du som ombud vara med och välja ordförande, vice ordförande, förbundsstyrelse, valberedning samt verksamhetsrevisorer för verksamhetsåret 2011-2012. Valberedningen kommer att ha intervjuat mängder av kandidater under vintern och våren och presenterar sina förslag på kandidater till ordförande, förbundsstyrelse och verksamhetsrevisorer i ett utskott. Det kommer även att finnas möjlighet till golvnomineringar på själva FuM för de som bestämmer sig för att de vill kandidera i sista sekund. I sådana fall kommer denna person ställas mot valberedningens förslag vid personvalet i plenum. Även personval sker med enkel majoritet. HANDLINGAR Handlingarna inför FuM skickas ut senast två veckor innan mötet och kommer förutom agenda och föredragningslista även att innehålla förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse, förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan, MSF:s stadga, styrelsens propositioner och inkomna motioner med förbundsstyrelsens svar samt styrelsens förslag på budget inför nästa verksamhetsår. Ett tips är att läsa in er på allt detta i god tid och diskutera det i er lokalförening, för att mötesförhandlingarna ska bli så effektiva som möjligt och för att vi ska kunna ta ett stabilt avstamp inför en mycket spännande tid i MSF:s historia. ursprungliga motionen/propositionen. Från varje utskott utses ett förslag som ska bli huvudförslag, detta i samförstånd mellan utskottets medlemmar och förbundsstyrelsen, som kommer att delta i de olika utskottens arbete. De förslag som inte blir huvudförslag kommer att ställas mot huvudförslaget vid omröstningarna i plenum. BESLUT I PLENUM Den ordning i vilken förslag behandlas i plenum kallas för propositionsordning. Propositionsordningen kan jämföras med en tävling varmed förslag i en och samma fråga, men med olika innebörd, ställs mot varandra och ett efter ett sållas bort i enlighet med FuM:s beslut. Propositionsordningen ska utformas så att varje omröstning kan besvaras med ett bifall eller ett avslag. Det av utskottet utsedda huvudförslaget i respektive fråga intar en särställning eftersom det ställs mot det vinnande av de övriga förslagen. För att illustrera hur omröstning utefter en propositionsordning går till kan vi anta att ett utskott utsett ett huvudförslag, men även har arbetat fram två andra förslag. Dessa andra två förslag ställs först mot varandra vid omröstning i plenum, varpå vinnaren ställs mot huvudförslaget. Det förslag som blir vinnaren av dessa två är det förslag verksamheten har att rätta sig efter under kommande verksamhetsår. Syftet med utskottens arbete är att bereda motioner och propositioner ordentligt innan de tas upp i plenum. Mycket av tänkbara diskussioner kring begränsningar och möjligheter med förslaget samt eventuella justeringar kommer att vara avklarade innan frågan lyfts i plenum. Detta för att kunna ägna plenumförhandlingarna åt kort, saklig argumentation och effektiv omröstning. Vem som har rösträtt i plenum framgår av röstlängden som förs av mötessekreteraren. Röstkort fås vid registreringen vid ankomst till FuM. Vid början på varje plenumförhandling ropas de röstberättigade (alltså de som tilldelats röstkort) upp med namn, och röstlängden justeras till att innefatta alla röstberättigade som är närvarande i plenum. Värt att tänka på är att beslut i plenum fattas genom majoritetsbeslut. I många organisationer finns även konsensusbeslut. Ett beslut som fattas genom konsensus innebär ett beslut i samförstånd där alla är överens. I praktiken blir dessa beslut svåra att få till stånd. Ett majoritetsbeslut innebär att det förslag som har flest röster går igenom. Det kan innebära att 51 procent av ombuden är nöjda med beslutet, och 49 procent av ombuden är missnöjda. ARGUMENTATION I PLENUM Begäran av ordet i plenum sker skriftligen genom en lapp som finns tillhanda och som efter ifyllande lämnas in till mötespresidiet. Därefter tilldelas man ordet och får hålla sitt anförande. Det finns tre typer av inlägg i debatten: anförande, replik och kontrareplik. Föredragande (från utskott och styrelsen) har högst fem minuters talartid vid inledningsanförandet. I övrigt gäller begränsning av talartiden till tre minuter. När ombud blivit apostroferad, det vill säga blivit tilltalad med namn i sakdebatt i plenum, kan denne begära replik. Replik ges direkt och bryter talarlistan men ges ofta sparsamt och ska hållas till maximalt en minut. Replik ska inte öppna debatt utan bara förtydliga eller svara på tilltalet. Den som hållit anförandet har därefter rätt till kontrareplik under en halv minut. Under ett möte kan det uppkomma frågor som har med mötets praktiska arrangemang att göra och ledamot kan då väcka ordningsfråga. Ordningsfråga bryter sakdebatt och behandlas direkt. Ordningsfråga kan gälla streck i debatten, talartid, ordningen under mötet eller andra organisatoriska frågor. Streck i debatten begärs när man känner att argumenten har presenterats och analyserats tillräckligt för att ta ställning i frågan och är redo att fatta beslut. Efter att ha fattat beslut om streck i debatten tillåts alla som vill begära ordet en sista gång att anmäla detta, och när talarlistan sedan är slut går man till beslut. Frågan om streck i debatten behandlas direkt. Om någon begär bordläggning i ett ärende behandlas själva bordläggningsyrkandet direkt. För att undvika missförstånd som särskilt rör fakta (inte åsikter) kan den som vill bringa klarhet i en debatt begära sakupplysning, vilken också bryter talarlistan. Inlägget ska vara kort och koncist. Viktigt att notera är att man inte får använda replik, sakupplysning, ordningsfråga eller streck i debatten för att föra argumentation, utan just bara för de ändamål som preciserats ovan. PERSONVAL I PLENUM Under FuM kommer ett antal val att ske. Förutom val av mötespresidium, utskottsordföranden, mötessekreterare och justerings- Till styrelsen väljs, förutom ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande, en representant från varje lokalort. Val till ny valberedning, inför nästa verksamhetsår, bereds av valutskottet. Valutskottet tillsätts på plats av FuM och består av fem personer. Detta för att valberedningen själva inte kan förbereda valet av sina ersättare. FESTEN FuM är inte bara verksamhetsårets viktigaste tilldragelse för att dess beslut utgör basen för hela nästkommande års verksamhet, FuM är även den största och bästa sociala tillställningen under hela verksamhetsåret. Alla lokalföreningar får möjlighet att träffas, utbyta idéer och fraternisera på valfritt sätt. Detta års fest kommer att hållas på Lunds Hypotek - genuina förberedelser borgar för en magnifik kväll! Så se över dekolletaget, pressa byxorna och glöm för all världen inte att dra ut stolen till din bordsdam. Mathias Blom MSF:s förbundsstyrelse 8 9