IP SIGILL Ägg version 16 augusti 2011 Regelnr Kontrollpunkt Verifiering 1 B MILJÖHUSESYN, ENERGIKARTLÄGGNING & KOMPETENSKRAV De producenter som är anslutna till IP SIGILL ska känna till och uppfylla de lagkrav som ställs på produktionen. Därför ska alla relevanta delar av Miljöhusesyn gås igenom varje år. Dessutom ska de delar i Miljöhusesyn som syftar till att skydda naturmiljön, såsom skydd av vilda fåglar och fridlysta växter etc. gås igenom. Vissa av dessa regler är tvärvillkor. I en energikartläggning identifieras de punkter där energi kan sparas. Detta är bra för miljön och kan också ge en ekonomisk besparing. 1.1 B Miljöhusesyn ska årligen genomföras. a) årligen gå igenom de avsnitt i Miljöhusesyn som berör företagets certifierade verksamhet, inklusive avsnittet om arbetsmiljö b) kunna uppvisa en daterad och signerad åtgärdsplan. 1.2 B Företaget ska regelbundet stärka och uppdatera sin kompetens inom något av IP SIGILLs kärnområden: livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljö samt arbetsmiljö. a) delta i någon form av aktivitet* minst vartannat år, alternativt aktivt tagit del av annan kompetenshöjande information. b) redovisa för hur deltagande eller kompetenshöjning har skett. Undantag på dokumentkrav gäller för de som är anslutna till mejeri eller är kontraktsodlare och som deltar i aktiviteter via mejeri eller kontraktsgivare. Vid kontakt med förening ska denna kunna uppge de aktiviteter som anordnats och vilka producenter som deltagit i dessa. *Exempel på aktivitet är seminarium, föreläsning, producentträff, fältvandring, kurs, enskild rådgivning. 1.3 B En energikartläggning ska göras. Senast 2013 ska detta vara genomfört. a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen för företagets verksamhet b) identifiera områden där energibesparingar kan göras c) revidera kartläggningen vartannat år. 2 B NÖD- & OLYCKSFALLSBEREDSKAP
En plan för nöd- och olycksfallsberedskap är viktig för ett snabbt och effektivt agerande om sådana händelser uppstår. Denna regel är viktig både ur arbetsmiljösynpunkt och för att säkerställa ett gott djurskydd även i nödlägen. 2.1 B I alla företag ska det finnas skriftliga rutiner för åtgärder vid nöd- eller olycksfall* (en beredskapsplan). Det ska också finnas en situationsplan som beskriver var viktiga objekt är belägna. * Exempelvis personskador, hastig sjukdom, brand, utsläpp av kemikalier, elavbrott, sabotage. På alla företag ska finnas: a) en larmlista** b) en situationsplan med beskrivning av var följande objekt finns: -tankar och oljecisterner -kemikalieförråd -påfyllningsplats för växtskyddsspruta (t.ex. biobädd) -kyllager -lagringsplats för explosiva ämnen. -gastuber -huvudströmbrytare -anslutningsdon till reservelverk -brandsläckare/brandpost eller släckvatten. -samlingsplats vid fara -första hjälpen-utrustning -utrymningsvägar för djur och människor i händelse av brand. c) larmlista och situationsplan, lätt tillgängliga eller vara anslagna på väl synlig plats. ** Se exempel i producentpärmen. 3 B SPÅRBARHET/SÄRHÅLLNING Livsmedelsförordningen kräver att råvaror eller tillsatser som ingår i ett livsmedel samt foder, ska kunna spåras ett steg bakåt och ett steg framåt i livsmedelskedjan. Syftet med spårbarhetskravet är att trygga livsmedelssäkerheten och att underlätta eventuell spårning av förorenad produkt som kan innebära en hälsorisk. Vid parallellproduktion av varor är det mycket viktigt att produkter inte sammanblandas och väl genomtänkta särhållningsrutiner behövs för att förhindra detta. 3.1 B TVÄR! Livsmedel och foder som säljs från företaget ska kunna spåras till mottagaren. TVÄR! Företaget ska för den certifierade produktionen: a) kunna uppvisa dokumentation med vars hjälp produkterna kan spåras till mottagaren. Dokumentationen ska innehålla information om produktslag, mängd, leveransdatum och till vilken juridisk person leveransen skett b) spara dokumentationen i minst 5 år.
3.2 B Rutiner för att särhålla IP SIGILLråvara/produkter ska finnas om parallellproduktion förekommer. a) försäkra sig om att råvaror samt livsmedelsproducerande djur till slakt, som säljs som IP SIGILL-certifierade ska vara identifierade med IPnummer i medföljande dokumentation eller genom permanenta arrangemang med mottagare/kund. Frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, potatis som säljs som IP SIGILL-certifierade och oförädlade till konsument bör vara märkta med Svenskt Sigill-märket med IPnummer på förpackningsemballaget. 3.3 B Identifiering/märkning ska finnas för produkter/varor producerade enlig IP SIGILL som lämnar företaget. Regeln ska vara uppfylld senast 1 januari 2014. a) kunna uppvisa skriftliga rutiner b) kunna redogöra för hur särhållningsrutinerna efterföljs c) kunna uppvisa dokumentation om mängderna producerad respektive såld certifierad vara d) använda olika sorter vid parallellodling om det finns risk för sammanblandning. Med parallellproduktion avses samtidig produktion av lika råvaror i primärproduktionen, där endast en del av den producerade volymen är certifierad enligt IP SIGILL. Exempel på lämpliga särhållningsrutiner vid växtodling är att skiften skördas vid olika tidpunkter och att grödorna lagras i separata utrymmen. 4 B ORDNING & REDA SAMT SKADEDJURSBEKÄMPNING Livsmedel och foder ska skyddas mot kontamination. Vegetation runt byggnader bör hållas borta så att skadedjur inte kan söka skydd eller vistas i anslutning till byggnader där livsmedel hanteras/lagras. 4.1 B Ordning och reda ska råda. a) ge ett ordnat och strukturerat intryck b) förvara utrustning/material som används i verksamheten på deras avsedda platser c) upprätta särskilda platser för hantering och förvaring av avfall. 4.2 B TVÄR! Ett aktivt förebyggande arbete mot förekomst av skadedjur ska finnas. a) förse öppningar med skydd för att förhindra att fåglar/gnagare tar sig in till utrymmen där foder/livsmedel förvaras eller hanteras b) skriftligen dokumentera skadedjursbekämpning som utförs och ange förekomst av skadedjur, vilka medel som används och var (kartskiss), datum för utförd åtgård och av vem detta görs T c) städa undan spill av produkter som kan bli föda åt skadedjur.
5 B AVFALL Enligt miljöbalken ska försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär bland annat krav på att man ska hantera farligt avfall på ett säkert sätt så att risken för spridning av gifter i naturen minskar. En välordnad avfallshantering minskar risken för att foder och livsmedel förorenas. Återanvändning bidrar till att tillvarata ändliga resurser. 5.1 B TVÄR! Allt avfall ska hanteras och lagras så att förorening och smittspridning förhindras. TVÄR! a) tillse att allt avfall omhändertas av kommunen eller av annan godkänd mottagare. b) föra journal över typ och mängd av farligt avfall* som uppstår på företaget. c) kunna uppvisa kvitton/fakturor eller avfallsjournal som visar att farligt avfall har avyttrats på ett godkänt sätt. d) nyttja tillgängliga retur- och återvinningssystem enligt kommunens riktlinjer. e) tillse att överblivna läkemedelsrester, sprutor och kanyler destrueras på ett säkert sätt. * Med farligt avfall avses spillolja och uttjänta oljefilter, torkdukar eller annat upptorkningsmaterial förorenat med olja, batterier, lösningsmedel, lack och färgrester, alla emballage med rester av miljöfarliga ämnen, lysrör, glödlampor, lågenergilampor och termometrar, impregnerat virke, rivningsavfall innehållande asbest, PCB eller kvicksilver, uttjänta fordon, kasserade kylar/frysar och annan utrustning som innehåller CFC, HCFC eller HCF, elskrot samt smittförande avfall. 6 B ETISKA GRUNDVÄRDERINGAR- GMO, BIOLOGISK MÅNGFALD, AVEL & AVLOPPSSLAM
Riskerna för miljö och hälsa, framförallt vid långtidsanvändning av GMO är fortfarande ofullständigt kartlagda. Ensidig odling av GMO-soja och bristande rutiner vid hantering av glyfosat har i Sydamerika lett till ett ökat problem med restsubstanser av glyfosat i många brunnar och vattendrag. GMO-förbudets syfte är att skapa trygghet för konsumenterna och främja odling av andra grödor. IP SIGILL är positiv till forskning och teknikutveckling inom området och baserar nuvarande förbud på försiktighetsprincipen. Den biologiska mångfalden ska värnas och för detta behövs en viss andel av permanent bevuxna områden/biotoper som fungerar som skydd, övervintrings-, födosöks-, och boplats för det vilda, s.k. vårdbiotoper. Dessa förbättrar också förutsättningarna att hålla stabila populationer av nyttoinsekter som t.ex. humlor och rovinsekter, vilket stärker viktiga funktioner i agroekosystemet såsom pollination av grödor och biologisk kontroll av skadeinsekter. Att ta tillvara och optimera dessa naturens tjänster ger ökad odlingssäkerhet och är en viktig del i integrerad produktion (IP). Genom att tills vidare avstå från användning av avloppsslam som gödselmedel förhindras spridning av smittämnen, tungmetaller, restsubstanser av kemikalier och läkemedel m.m. En annan orsak bakom den restriktiva hållningen till spridning av slam från avloppsreningsverk är risken för kontaminering från okontrollerade inflöden med tungmetaller eller andra oönskade ämnen som kan komma via industriella processer, dagvatten etc. Mejerinäringen har i en gemensam policy tagit beslut om att avloppsslam inte får spridas på mjölkgårdar. Anledningen är att djuren får i sig jord vid betning och flera sjukdomsframkallande bakterier och virus kan överleva i jorden under flera år. Avelsarbetet är grunden för god djuromsorg. Inriktningen ska vara friska och sunda djur. 6.1 B Genmodifierat utsäde, plantmaterial och foder får ej användas i företagets verksamhet.* * Undantaget är produkter som tillverkas i slutna system, t.ex. vitaminer eller oavsiktlig inblandning under 0,9 %. Enligt EG-förordningen nr 1829/2003 accepteras oavsiktlig eller tekniskt oundviklig inblandning under 0,9 %, under förutsättning att företaget har vidtagit åtgärder för att förhindra sammanblandning. a) inte hantera/odla GMO-gröda inom företaget (förbudet avser hela företagets verksamhet) b) inte köpa in foder innehållande GMO (förbudet avser hela företagets verksamhet) c) kunna uppvisa fakturor eller leveranssedlar på inköpt utsäde, plantmaterial och foder.** ** Leveranssedlar, eller annan foderdokumentation ska kunna uppvisas som visar att GMO inte blandats in i fodret. Se producentpärm eller www.svensktsigill.se.
6.2 B REK En beskrivning över hur man tar tillvara och utvecklar företagets natur- och kulturvärden bör finnas. Företaget bör: a) beskriva hur man tar till vara och utvecklar förutsättningarna för artrikedom och ekologisk infrastruktur, s.k. vårdbiotoper. Hänsyn ska tas till företagets (gårdens) lokala förutsättningar. Finns en skötselplan så uppfylls kravet b) ge exempel på åtgärder som kan öka den biologiska mångfalden på gården som t.ex. restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker, anläggande av våtmarker eller viltåkrar, sprutfria zoner samt busk- och trädplanteringar i slättbygd. Det finns också en mängd mindre åtgärder som att sätta upp fågelholkar, spara rishögar på lämpliga platser, så in blommande örter i åkerkanter eller lägga ut halmbalar som boplatser åt humlor och vilda bin. För mer tips och instruktioner om olika åtgärder för främjande av den biologiska mångfalden se producentpärm. 6.3 B Avloppsslam från reningsverk ska inte användas. a) avstå från spridning av avloppsslam vid odling av certifierade grödor Observera lagkravet om att det ska ha gått minst 10 månader mellan spridning av avloppsslam och skörd av vallfoder eller rotfrukter som ska utfodras djur. Detta gäller även för djur som inte ska säljas som certifierade. I IP SIGILL gäller vid inträde, nyarrende eller köp av mark en karenstid på tre år före skörd efter spridning av avloppsslam. 6.4 B Belgisk blå-boskap eller dess korsningar får inte hållas på företaget. 7 B KARTA ÖVER GÅRDEN En karta där man kan markera skiften, diken, skyddsobjekt etc. är god hjälp vid planering och uppföljning av verksamheten. En aktuell karta är också värdefull som vägledning för inhyrda entreprenörer/maskinstationer.
7.1 B En karta över företagets certifierade verksamhet där skiften och relevant information är utmärkta ska finnas. a) kunna uppvisa en karta (t.ex. blockkarta) med information/markering om: - bruknings-/gårdscentrum, växthus - identitetsbeteckning för växtodlingsskifte/odlingskvarter vilken ska överensstämma med odlingsplan, odlingsjournaler och sprutjournaler - beten, betesmark - öppet vatten (vattendrag som är vattenförande hela året)** - skyddszon vid vattendrag - eventuella åtgärder för biologisk mångfald*** - vattentäkter (även inom 12 m på grannens areal) - dammar och märgelhål. ** Vattendrag som är vattenförande hela året är blåmärkta på den topografiska kartan/terrängkartan, t.ex. Lantmäteriets terrängkarta 1:50 000. *** Exempel på åtgärder för biologisk mångfald kan vara anlagda viltåkrar eller våtmarker, naturbetesmarker, sprutfria kantzoner etc. 8 B VÄXTNÄRING & JOURNALFÖRING Stallgödsel ska användas så att näringsinnehållet tas tillvara i största möjliga utsträckning, och kväveförluster till luft och vatten minimeras. Lagringskapaciteten ska vara tillräcklig så att spridningstidpunkten kan anpassas till grödans behov. Regler om spridning och lagring av gödsel och regler om grön mark syftar till att nå miljökvalitetsmålen ingen övergödning, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt en levande kust och skärgård. Flera tvärvillkor handlar om lagring och spridning av både mineral- och stallgödsel. Planeringsverktyg som t.ex. markkartering och registrering av utförda åtgärder är viktiga delar i en aktiv produktionsstyrning och ger ett underlag för ständig förbättring. Utifrån markkarteringskartan, kännedom om växtnäringsinnehållet i organisk gödsel, samt information om markens bördighet kan gödselgivan anpassas bättre till grödans behov. En växtnäringsbalans kan ytterligare visa på gödselgivans effekter och värde. Tillverkning av mineralgödsel orsakar stora utsläpp av framförallt lustgas vilken har en stor negativ klimatpåverkan. Genom att använda sig av mineralgödsel som har tillverkats enligt bästa möjliga teknik kan växthusgasutsläppen minskas. Kadmium är en tungmetall som har en negativ påverkan på miljön och människors hälsa och tillförs det biologiska kretsloppet via nedfall, foder och gödselmedel. För de flesta produkter finns det gränsvärden för hur mycket kadmium de får innehålla. IP SIGILL vill verka för rena och säkra kretslopp med återföring av restprodukter från livsmedelskedjan. Utveckling av kvalitetssäkring av hanteringen pågår och produkter som uppfyller högt ställda krav får användas efter särskild prövning.
8.1 B All mark som ingår i växtföljden där certifierad produktion sker ska grundkarteras. (Undantag om enbart naturbetskött produceras på gården). 8.2 B Kväveinnehållet (ammoniumkväve) i urin och flytgödsel ska fastställas minst en gång vart femte år. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) genomföra en grundkartering, minst vart 10:e år b) uppvisa värden för ph, P-AL, K-AL och Mg-AL. Alternativt kan för fält över 3 ha 1 prov/ha tas ut med punktkarteringsmetoden. För fält under 3 ha kan ytkartering eller linjekartering med minst 1 prov/ 3 ha väljas. För specialgrödor är det tillåtet att använda andra provtagnings- och analysmetoder om särskilda finns.* Undantag från regeln gäller i högst 2 år för ny mark som ingår i certifieringen. Det är tillåtet att dela upp karteringen över 5 år, dvs. hela arealen ska vara karterad inom en femårsperiod. Vissa arealer undantas kravet på markkartering; vid extensiv produktion på exempelvis utmarker, ogödslad mark och på tillfälliga arrenden. Mer information om markkartering finns i rapporten Riktlinjer för gödsling och kalkning (www.sjv.se). * Notera att om det finns ett kalkbehov är jordart och mullhalt två faktorer som påverkar hur mycket kalk som måste tillsättas. En jordarts- och mullhaltsanalys är då att rekommendera. Detta är också ett krav för att erhålla stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. Företaget ska för flytgödsel och urin som sprids på mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) kunna uppvisa dokumentation med information om innehåll av ammoniumkväve b) spara resultatet från analysen i minst 5 år. Kväveanalys kan göras på laboratorium eller med en enklare metod i fält genom att använda en kväveburk. Kontakta din växtodlingsrådgivare för mer information alternativt lån av en kväveburk.* * Kväveanalys av flytgödsel ingår som ett krav om man erhåller stöd för Miljöskyddsåtgärder inom Landsbygdsprogrammet.Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42 8.3 B En växtodlings- och gödslingsplan för kommande säsong ska vara upprättad före växtodlingssäsongens början. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) upprätta en växtodlings- och gödslingsplan.** **Exempelvis kan något av programmen Dataväxt, AreaPlan eller Excel användas. En växtodlings- och gödslingsplan är också ett krav för att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42.
8.4 B Växtodlings- och gödslingsplanen ska innehålla följande uppgifter per skifte/odlingsplats: - förfrukt - årets gröda samt sort - förväntad skörd* - behov av växtnäring och kalk grundat på förväntad skörd, grödans behov, markkartering och markens skattade växtnäringsleverans under säsongen (förfruktseffekt, stallgödselns långsiktiga leverans, kvävefixering) - planerad giva av N, P och K i mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. a) spara planen till nästkommande revision. 8.5 B TVÄR! * Förväntad skörd beräknas/skattas som ett genomsnitt av de fem senaste årens skörd undantaget det av åren med minst avkastning. Jordbruksverkets riktlinjer** för kvävegödsling ska utgöra maximal giva för de grödor där riktlinjer finns, såvida inte annat kan styrkas av analys eller annan dokumenterad behovsbedömning. ** Se producentpärm. a) beräkna kvävegödselgiva utifrån följande parametrar: - förfrukt - mullhalt - mineralisering - årsmån - grödans utveckling - förväntad skörd och eventuella kvalitetskrav t.ex. proteinhalt. I känsliga områden*** är det även ett tvärvillkor att grödan ska tillföras endast så mycket kväve som den antas behöva under odlingssäsongen. T *** Till känsliga områden hör Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands, Stockholms län samt Öland, kustområdena i Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län samt delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län. Se Miljöhusesyn, bilaga 4.
8.6 B Åtgärder i fält bör journalföras. Företaget bör för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) föra journal över utförda åtgärder i fält b) dokumentera följande uppgifter: - skifte-/fruktkvarter - gröda - typ, mängd och spridningsdatum av gödselmedel - skördad kvantitet (t.ex. ton/ha, rundbalar/skifte) c) spara journalerna i minst 5 år. Vid likvärdig behandling av flera skiften kan dessa skrivas på samma rad i journalen. 8.7 B Mineralgödsel som har tillverkats enligt en metod med låg klimatpåverkan bör väljas. Företaget bör för den certifierade produktionen: a) köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2-ekvivalenter per kg N b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer än 3,6 kg CO2-ekvivalenter per kg N c) från leverantören kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls. 8.8 B Gödselmedel med lågt kadmiuminnehåll ska användas. a) använda NP- och NPK-produkter med max 12 mg Cd per kg P b) använda P- och PK-produkter med max 30 mg Cd per kg P. 8.9 B Endast hygieniserade, kvalitetssäkrade avloppsfraktioner och restprodukter godkända av IP SIGILL, med känt näringsinnehåll och garantier vad det gäller dess innehåll av metaller och andra föroreningar, får användas. * * Mer information om vilka restprodukter som tillåts, hygienkrav, till vilka grödor och under vilka omständigheter restprodukterna får spridas finns på hemsidan www.svensktsigill.se. På företaget är tillåtet att använda: a) rötrester godkända enligt SPCR120, anläggningskategori A, under förutsättning att risker för spridning av smitta beaktas och med tilläggskrav på kadmiumbalans för att säkerställa att inte nivån ökar i marken. Efter spridning av rötrest på vall ska sex veckor ha förflutit innan tillträde för betande djur och tre veckor ska ha förflutit innan skörd av grovfoder. I områden där frasbrand förekommer får inte rötrest spridas. 8.10 B TVÄR! Lagring av gödsel ska ske så att foder och livsmedel inte förorenas. TVÄR! a) lagra mineral- och stallgödsel väl åtskilt från foder, plantor och livsmedel.
8.11 B TVÄR! Lagring av stallgödsel ska ske på ett säkert sätt för att skydda människor, djur och miljö. På företaget ska finnas: a) täta lagringsutrymmen för stallgödsel T b) tillräckligt stor lagringskapacitet** T c) skydd mot nedstörtning runt gödselbehållare. Det ska finnas ett tätt stängsel eller ett stabilt lock om kanten ligger mindre än 1,20 m ovanför marken.*** i vissa områden**** även: d) stabilt svämtäcke eller täckning på urin- och flytgödselbehållare T e) påfyllning av gödselbehållare ska ske under täckning. T ** Tvärvillkor inom nitratkänsligt område, extra tvärvillkor utanför. *** Höjden på stängslet ska anpassas till snöförekomst och eventuell ramp i anslutning till gödselbrunnen. **** Se Miljöhusesyn. 8.12 B TVÄR! Gällande lagstiftningsregler för spridning och hantering av gödselmedel ska följas.tvär! Gällande regler finns beskrivna i Miljöhusesyn. Observera att de flesta gödselspridningsreglerna är tvärvillkor. Detta gäller särskilt i känsliga områden. 8.13 B Växtnäringsbalans för företaget ska beräknas vart femte år.* * Växtnäringsbalansberäkningen kan exempelvis utföras med hjälp av hemsidan www.greppa.nu, eller med hjälp av dokument från Odling i balans, se producentpärm. Se www.svensktsigill.se för vanliga intervaller för olika produktionsinriktningar. Notera att för att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller Jordbruksverkets anvisningar enligt SJVFS 2007:42. 9 B SKYDD AV VATTEN Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) beräkna bortfört och tillfört N, P och K för företaget som helhet. b) vid större förändringar i produktionen upprätta en ny balansberäkning. Växtnäringsbalansen ska vara utförd senast 2 år efter den första revisionen vid inträde i certifieringen. Den ska omfatta valfritt år, från något av de föregående 5 åren, men helst så representativt som möjligt.
EU:s nya vattendirektiv ställer stränga krav på skydd av vatten. Kraven kommer att beröra de flesta producenter. Syftet med skyddszoner är att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel till vattendrag. Ett ökat utnyttjande av skyddszoner är exempel på åtgärder som man i Sverige bidrar med för att nå miljökvalitetsmålen: levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och skärgård, ingen övergödning och giftfri miljö. Växtskyddsmedel eller gödselmedel kan hamna i vattendragen via vindavdrift, vid oförsiktig hantering och spridning. Ett skyddsavstånd till vattendragen där man varken bekämpar kemiskt eller sprider gödsel minskar risken för förluster till vattendragen. Om bra teknik används vid spridning av gödsel kan skyddsavståndet vara smalare. En övervägande andel av den fosfor som når sjöar och hav kommer från ytavrinning. Det är främst vid snösmältning och vid stora regnmängder som mycket fosfor kan förloras via ytavrinning ned i vattendragen. När det inte finns någon växtlighet som täcker marken ökar risken ytterligare för läckage. Syftet med permanenta gräsbevuxna skyddszoner är att stoppa upp flödet så att risken för förluster minskar. En biologiskt aktiv yta har också förmåga att bryta ned växtskyddsmedel. 9.1 B Skyddsavstånd vid växtskyddsbehandlingar ska hållas.* * I broschyrerna, Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom och Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av fläktspruta i fruktodling finns vägledning. Se producentpärm. Obs för vattentäkter avses både borrade och grävda brunnar och oavsett om de används eller inte eftersom det alltid finns en risk att de kan leda föroreningar till grundvatten. Vid förekomst av exempelvis jätteloka kan avstrykning med glyfosat tillämpas inom skyddsavstånden. a) hålla minst 12 m skyddsavstånd till vattentäkter b) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) samt småvatten c) hålla minst 1 m skyddsavstånd till dräneringsbrunnar/stenfickor och mindre diken d) markera 12- och 6-meters skyddsavstånden på en fältkarta e) hålla dräneringsbrunnar täckta med hela lock f) hålla mark kring dräneringsbrunnar biologiskt aktiv (minst 1 m) genom täckning med halm eller bark eller genom växtlighet.
9.2 B Skyddsavstånd vid gödselspridning ska hållas. a) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året (räknat från strandlinjen vid högvatten) b) markera skyddsavstånd på en fältkarta. Om precisionsgödsling tillämpas med t.ex. rampspridare, släpslangspridare, radgödsling eller droppbevattning, gäller 2 meter. Observera att det är ett tvärvillkor att avståndet till vattendrag vid gödselspridning är minst 2 meter. 9.3 B I s.k. känsliga områden** ska en permanent skyddszon anläggas utmed öppet vatten. Den ska utgöras av en minst 6 meter bred väletablerad gräsvall. ** Känsliga områden finns definierade i 5 SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket. Se Miljöhusesyn. 10 B FÖRVARING & HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER a) etablera gräsvall på skyddszonen senast 15 juni*** b) avstå från att sprida stall- eller handelsgödsel eller använda kemiska växtskyddsmedel inom skyddszonen c) markera skyddszonerna på en fältkarta. Gäller sjöar och vattendrag som är vattenförande hela året, undantag när skiftet under 3 av 5 år odlas med vall. *** I vissa områden kan stöd för skyddszon beviljas inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Då gäller skördeförbud under våren/försommaren. Kontakta länsstyrelsen om detaljregler för stödet. För den som anlägger eller bryter en skyddszon gäller samma regler som i SJV anvisningar för stöd för skyddszoner. Se SJVFS 2007:42. Kemikalier ska förvaras så att risker för hälsa och miljö minimeras. En säker förvaring av kemikalier och väl märkta produkter minskar risken för förväxling eller kontaminering av livsmedel eller foder och förhindrar läckage till miljön. Det finns en mängd krav på hur ett växtskyddsförråd ska vara utformat. Snabb tillgång till absorberande material kan hindra växtskyddsmedel från att läcka ut vid en eventuell olycka. 10.1 B TVÄR! Förvaring av kemikalier ska ske på ett säkert sätt. a) förvara koncentrerade syror samt koncentrerade disk- och desinfektionsmedel avskilt från foder, livsmedel, obehöriga och barn. T b) Se till att om koncentrerade disk och desinfektionsmedel inte förvaras i originalförpackningen ska den nya förpackningen vara väl märkt på samma sätt som originalförpackningen med kemikaliens namn och farosymbol, samt eventuell färgkod. c) Se till att varor som är brandfarliga eller är märkta med symbolen för Explosivt förvaras avskilt från kemikalier.
10.2 B TVÄR! Växtskyddsmedel ska förvaras säkert och förvaring ska ske i originalförpackningar. a) följa nedanstående krav på förråd för förvaring av växtskyddsmedel (klass 1L och 2L): - det ska vara frostfritt - det ska vara ventilerat T - golvet ska vara tätt och utan golvbrunn X-T - tröskel ska finnas (för att förhindra läckage), eller så ska annan anordning som kan fånga spill och läckage från förpackningar med växtskyddsmedel finnas* X-T - det ska finnas omedelbar tillgång till absorberande material, t.ex. sågspån eller absol samt behållare för uppsamling av eventuellt spill, i förvaringsutrymmet - det ska vara låst T - det ska vara avskilt från foder, livsmedel och obehöriga T, X-T - det ska vara i god ordning - eventuellt utgångna preparat ska förvaras avskilt med tydlig märkning där det framgår att de inte får användas och ska avyttras - preparat som inte är avsedda för företagets egen produktion ska förvaras avskilt i växtskyddsförrådet så att förväxling inte kan ske - det ska ha tillfredställande belysning. b) Tillträde till växtskyddsförrådet ska begränsas till personer som har giltigt kunskapsbevis för växtskyddsmedel. * Kapaciteten för att fånga spill och läckage ska minst motsvara 110 % av den största förpackningens volym. 10.3 B Betat utsäde ska förvaras i tätt emballage som har tydlig märkning. a) förvara betat utsäde i tätt emballage b) märka emballage tydligt. 11 B INTEGRERAT VÄXTSKYDD
Integrerat växtskydd syftar till att hålla användningen av växtskyddsmedel på nivåer som är biologiskt hållbara och ekonomiskt försvarbara. Integrerat växtskydd är en del i integrerad produktion där man ser hela brukningsenheten med alla dess grödor som en helhet. Man utnyttjar och stärker de platsgivna naturliga resurserna. Möjliga och tillgängliga biologiska, tekniska och kemiska metoder ska balanseras mot varandra medan man noga beaktar effekterna på agroekosystemen, lönsamheten och sociala behov liksom människors och husdjurs hälsa. En bra växtföljd är en grundbult i integrerad produktion och integrerat växtskydd. En dålig växtföljd måste, om det alls är helt möjligt, kompenseras med ökad kemisk bekämpning och mer jordbearbetning. Avkastning, motståndskraft mot svampsjukdomar och konkurrensförmåga mot ogräs är alla viktiga faktorer vid val av grödsorter. Idag kan vi bara konstatera att fältens kantzoner kan ha betydelse för förekomst av vissa naturliga fiender. Ett mångformigt landskap ger en större artrikedom och kanske också en ökad biologisk kontroll. Jordbruksverket med flera informerar under säsongen fortlöpande om behovet av olika bekämpningsinsatser. Genom att följa rådgivning som bygger på besiktningar i fält och väderförhållanden kan användning av växtskyddsmedel minimeras. 11.1 B Integrerat växtskydd ska tillämpas avseende växtföljder. Företaget ska för mark som ingår i den certifierade verksamheten: a) beakta tillgängliga råd för goda växtföljder för aktuell gröda/kultur b) motivera avvikelser från allmänna rekommendationer. En god växtföljd (under normala förhållanden) innebär för stråsäd odling under högst 4 av 6 år alternativt 5 av 6 år om havre ingår i växtföljden. För råd om växtföljder se tillgängligt stödmaterial och växtodlingsrådgivares rekommendationer. 11.2 B REK Förebyggande åtgärder mot skadegörare bör tillämpas avseende sortval. Företaget bör: a) om möjligt välja sorter med god motståndskraft mot skadegörare. 11.3 B Integrerat växtskydd ska tillämpas vilket innebär att eventuella bekämpningsinsatser ska kunna motiveras och utföras vid optimal tidpunkt.* * OBS! för att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller Jordbruksverkets anvisningar (SJVFS 2007:42) där det bland annat anges att det ska finnas ett motiv till växtskyddsbehandling. a) kunna motivera insatserna som finns i växtskyddsjournalen, t.ex. med hjälp av växtskyddsbrev, professionell rådgivning eller egna gjorda observationer av förekomst av skadedjur, nyttoinsekter, sjukdomar och ogräs. 12 B VAL AV VÄXTSKYDDSMEDEL, FÖRBUD AV GLYFOSATANVÄNDNING PÅ GÅRDSPLAN & FÖRBUD ATT ANVÄNDA ISOPROTURON
Isoproturon är ett lättrörligt ämne som oftast överskrider det s.k. riktvärdet för ytvatten. Det är mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön samt misstänks ge cancer hos människor. Det finns med som prioriterat ämne i ramdirektivet för vatten (EU-direktiv), vilket innebär att länderna ska införa åtgärder för att begränsa och fasa ut användningen av dessa. Orsaken till förbudet att sprida växtskyddsmedel på gårdsplan och hårdgjorda ytor eller sent på hösten är att den biologiska aktiviteten i marken är mycket låg, vilket innebär att växtskyddsmedel inte bryts ner och därmed är risken stor för läckage till grundvattnet. 12.1 B TVÄR! 12.2 B Enbart växtskyddsmedel som är godkända i Sverige får användas och endast enligt anvisningar på etikett. * TVÄR! * Det är användaren av växtskyddsmedel som är ansvarig för att de preparat som används är godkända. Varje år är det ett antal växtskyddsmedel vars godkännande upphör. Information om vilka preparat som är godkända finns på Kemikalieinspektionens hemsida. www.kemi.se. Växtskyddsmedel får inte sprutas på gårdsplan eller andra hårdgjorda ytor. a) genom sprutjournalen kunna visa upp att endast godkända preparat används. a) inte sprida växtskyddsmedel på mark som inte är biologiskt aktiv** och som ingår i företagets verksamhet. Avstrykning med glyfosat och användning av ogräsättika är dock tillåten. Andra metoder som kan användas är till exempel flamning och ogräsharvning. ** Med mark som inte är biologiskt aktiv menas grus, makadam, singel, betong, cement, kullersten, stenplattor etc. 12.3 B Kemisk ogräsbekämpning på hösten får ej ske i stråsäd efter 25 oktober i Hallands, Skåne, Blekinge län, Öland samt Kalmar och Torsås kommuner, och efter 15 oktober i övriga Sverige. Företaget ska för den certifierade produktionen: a) kunna uppvisa noteringar i sprutjournalen som visar att angivna tidpunkter har respekterats. Om spannmål odlas med insådd fånggröda är det tillåtet att spruta även efter 25 respektive 15 oktober, under förutsättning att fånggrödan kan anses vara biologiskt aktiv och att förhållandena i övrigt är lämpade för sprutning. 12.4 B Preparat som innehåller den verksamma substansen isoproturon* är förbjudna inom IP SIGILL. *** Isoproturon ingår i Cougar. Företaget ska för den certifierade produktionen: a) se till att sprutjournalen bekräftar att regeln uppfylls.
13 B TILLSTÅNDSBEVIS, FUNKTIONSTEST & RENGÖRING AV SPRUTA Kursen som ger tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel ger grundläggande kunskap om säker användning, både ur användarens perspektiv och för miljön. I broschyren Säkert växtskydd anges olika skyddsavstånd beroende på väder och vind. Inom IP SIGILL gäller ett antal ytterligare regler förutom vad lagen kräver. Regelbundna funktionstester av sprutan ger förutsättningar för optimal bekämpning och förhindrar onödigt läckage. Påfyllning, rengöring och förvaring av sprutan är kritiska moment som ska ske med omsorg. Mätningar har visat att om en ej rengjord spruta förvaras utomhus kan regnvatten ta med sig rester som kan rinna vidare ner i marken till vattendrag eller grundvatten. Intill dräneringsbrunnar på fälten är risken stor att växtskyddsmedel följer med vatten ner i brunnen vid snösmältning och häftigt regn. Därför ska brunnen omges med biologiskt aktivt material som kan ta upp och bryta ner rester av växtskyddsmedel. 13.1 B Den som utför behandling med växtskyddsmedel på företaget ska ha giltigt tillstånds-/kunskapsbevis. * Företaget ska för den certifierade produktionen: a) se till att sprutjournalen bekräftar att regeln uppfylls. * I broschyrerna Säkert växtskydd - en självklarhet och Säkert växtskydd i frukt- och växthusodling finns aktuell information som stöd för att bedriva säkert växtskydd. Se producentpärm. Extra tvärvillkor. 13.2 B Om någon utomstående anlitas för att utföra växtskyddsbehandlingar ska det finnas dokument som visar att IP SIGILLs regler angående bekämpning efterföljs. Företaget ska ha: a) ett skriftligt avtal** med företaget/utföraren där utföraren av tjänsten åtar sig att följa gällande regler i IP SIGILL b) en kopia av tillstånds-/kunskapsbevis för sprutföraren. Observera att även kopia på godkänt funktionstest och kopia på aktuell sprutjournal ska finnas tillgängligt. 13.3 B Godkänt funktionstest för sprututrustning får vara max 2 år gammalt. Om sprutan används mer än 25 ha per rampmeter och år, ska den funktionstestas inför varje säsong.* * För att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller att funktionstestet ska vara utfört enligt SJVFS 2006:18. ** Se exempel på avtal i producentpärmen. För spruta som används inom certifierad produktion gäller att: a) protokoll från godkänt funktionstest av egen spruta ska finnas tillgängligt.
13.4 B Påfyllning av växtskyddsmedel samt ut- och invändig rengöring av sprutan ska ske på ett säkert sätt. * * För att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller Jordbruksverkets anvisningar enligt SJVFS 2007:42. För alla sprutor som används inom företaget gäller att: a) någon av nedanstående metoder ska användas: - påfyllning på biobädd - påfyllning på tät platta med uppsamling (uppsamlat spill från plattan ska spridas på fält med biologiskt aktiv mark) - påfyllning med mobil påfyllnings- och rengöringsutrustning ute i fält på biologiskt aktiv mark - vid påfyllning direkt från vattendrag, brunn eller liknande ska en separat pump finnas (dvs. inte sprutans egen pump), som förhindrar att bekämpningsmedel kan läcka ut i vattendraget b) vid påfyllning och rengöring ska det vara ett skyddsavstånd på 30 m till brunnar, diken, vattendrag och sjöar. Detta är ett extra tvärvillkor. 13.5 B Parkering av ej rengjord spruta ska ske på godkänd påfyllningsplats enligt 13.4 eller, om sprutan är tom, under tak. För rengjord spruta som används inom företaget gäller att: a) parkering ska ske på godkänd påfyllningsplats b) tom spruta ska parkeras under tak. 14 B JOURNALFÖRING AV VÄXTSKYDDSBEHANDLINGAR Växtskyddsmedel ska användas så att människor inte skadas och miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Syftet med journalföring är att kunna följa upp effekterna av bekämpningen och att kunna spåra eventuella läckage. 14.1 B TVÄR! Utförda växtskyddsbehandlingar ska journalföras.tvär! a) dokumentera varje bekämpning b) fylla i journalen utan dröjsmål c) spara journalen i minst tre år. Dokumentationen måste finnas på företaget även om bekämpningen utförts av entreprenör. Detta är ett extra tvärvillkor.
14.2 B Journalen ska innehålla uppgifter enligt krav. Företaget ska i journalen notera: - preparat - dos - tidpunkt och plats - temperatur- och vindförhållanden - vilka skyddsavstånd som som hållits till omgivningen - vilka försiktighetsmått som iakttagits till skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring* - vem som utfört bekämpningen - karenstid - motiv till bekämpningen - förekomst av blommande vegetation (gröda eller ogräs) om preparatet är skadligt för pollinerande insekter. Observera att om tjänsten utförs av entreprenör ska företaget kunna visa upp sprutjournalen. Detta är ett extra tvärvillkor. * OBS! Försiktighetsmått enl SNFS 1997:2,9, avser skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring. Plats för påfyllnad och rengöring av spruta ska anges. Inom ett avstånd på minst 1 m omkring dräneringsbrunn/stenficka får kemisk bekämpning inte ske. Kemisk bekämpning får inte heller ske närmare än 12 m från dricksvattenbrunn. Spridning får inte ske vid vindhastigheter över 5 m/s (vid användning av konventionell spruta). 15 Ä DJURHÅLLNING Potentialen för en god djurvälfärd och naturligt beteende är större i frigående system än i de inredda burarna. Svenska Äggs djuromsorgsprogram är utvecklat i samarbete med ledande experter inom respektive område och täcker därför på ett bra sätt de delar av äggproduktionen som behöver säkras för en god produktion. Fiskmjöl till foder framställs inte på ett hållbart sätt och bra alternativ finns till foder till värphöns. 15.1 Ä Inköp av produktionsdjur ska ske från unghönsbesättningar anslutna och godkända enligt Svenska Äggs djuromsorgsprogram, Frivilliga Salmonellakontrollen och Hälsokontroll spolmask. a) Dokument som styrker detta ska kunna uppvisas 15.2 Ä Djuren ska inhysas i frigående system.
15.3 Ä Besättningen ska vara ansluten till och godkänd enligt ett officiellt accepterat kvalitetssäkringsprogram som omfattar djurskydd, smittskydd, foder och livsmedelshygien. Programmet ska innehålla specifika krav inom följande områden: Salmonellakontroll, spolmaskkontroll, kvalsterförekomst, vattenkvalitet, spolning av dricksvattensystemet, ammoniakhalt i stalluften, rengöring av stallet, skadedjursbekämpning, dokumentation och journalföring. a) Dokumentation som styrker detta ska kunna uppvisas. Kvalitetssäkringsprogrammet ska kontrolleras på plats av en oberoende part minst var tredje hönsomgång då djuren är 45-55v gamla. Äggproducenten ska årligen genomföra egenrevision som skickas in för kontroll. (Svenska Äggs omsorgsprogram för värphöns är exempel på ett sådant kvalitetssäkringsprogram.)
15.4 Ä Larm; följande punkter ska uppfyllas: - Det finns larm* med kontrollfunktion** som alltid når jourhavande personal omedelbart (t.ex. telelarm). - Provning av samtliga funktioner i larminstallationen görs minst varannan månad samt före varje ny omgång. - Funktionskontroll görs minst en gång per vecka. - Serviceavtal för årlig genomgång är upprättat med leverantören. a) Dokumentation som styrker detta ska kunna uppvisas. Till exempel protokoll från besiktning och/eller stalldeklaration enligt branschorganisationen Svenska Äggs omsorgsprogram för värphöns. Punkterna motsvarar den högsta nivån i programmet inom området "Djurmiljö, tillsyn". * I stallar med fler än 2000 djur är det krav på larm. ** Kontrollfunktioner: Stalltemperatur, vatten, strömavbrott fasfel, minimiventilation och fel på larmet. 15.5 Ä Djurmiljö och tillsyn; följande punkter ska uppfyllas: - Djuren är jämt spridda i systemet - Inga döda, sjuka eller skadade höns påträffa vid besiktning. - Noggrann daglig tillsyn. - Sjuka eller skadade djur avlivas omedelbart (ingen sjukbox finns). - Dokumenterad plan för god djuromsorg vid driftsstörningar finns. a) Dokumentation som styrker detta ska kunna uppvisas. Till exempel protokoll från besiktning och/eller stalldeklaration enligt branschorganisationen Svenska Äggs omsorgsprogram för värphöns.
15.6Ä Bedömning av djuren vid 45-55 v, Följande punkter gällande kondition, befjädring, dödlighet och kvalster ska uppfyllas: - Kondition: Alla djur ska vara i god kondition. Det innebär inga eller enstaka förekomst av långa klor, inga eller enstaka förekomst av utläkta bumblefot. Inga påvisbara hackskador. - Renhet: Tillfredställande rena djur. - Befjädring: Inga nakna områden - Dödlighet. < 0,4 % per månad, i snitt från 20 v. - Ingen förekomst av kvalster. a) Dokumentation som styrker detta ska kunna uppvisas. Till exempel protokoll från besiktning och/eller stalldeklaration enligt branschorganisationen Svenska Äggs omsorgsprogram för värphöns. Punkterna motsvarar den högsta nivån i programmet inom området "Bedömning av djuren vid 45-55 v". Bedömningen av djuren ska utföras av en rikslikare eller person med motsvarande praktiska och teoretiska kompetens. 15.7 Ä Hälsoprogram; följande punkter ska uppfyllas: - Anläggningen ska vara ansluten till ett program för salmonellakontroll som omfattar minst en årlig besiktning av anläggningens smittskydd gällande salmonella, och provtagning av träck minst var 15e vecka från det att hönsen är 24 veckor. -Besättningen ska vara ansluten till ett program för spolmaskkontroll som omfattar träckprovtagning i varje hönsomgång tidigast 3 månader efter insättning, avmaskning av infekterade flockar minst var 3e månad, och sanering (torrengöring, högtryck eller ångtvätt, desinfektion med medel med dokumenterad effekt mot spolmaskägg) av djurutrymme innan insättning av ny omgång. Resultatet av saneingen följs upp genom träckprovtagning i nästa flock. a) Dokumentation som styrker detta ska kunna uppvisas. Till exempel protokoll från besiktning och stalldeklaration enligt branschorganisationen Svenska Äggs omsorgsprogram för värphöns. Punkterna motsvarar den högsta nivån i programmet inom området "Hälsoprogram och stalldeklaration".
15.8 Ä Djurhållningen och stall; följande ska uppfyllas: Belysning och dagsljusinsläpp - Mycket jämn fördelning av artificiellt ljus, lätt inspektion av alla djur i stallet. - Dagsljusinsläpp enligt SJVFS 2010:15** i stallet. Klimatisering - Dokumenterad plan för god djuromsorg vid elavbrott ska finnas, nödventilation ska finnas om reservelverk saknas. Inredning - Eltråd används ej i stallet. - Nätuppspärrning används ej vid insättning. Avlivning - Vid avlivning av djur med CO2 är veterinär närvarande (före, under och efter avlivning). - Berörd myndighet är meddelad - Hönsen går till destruktion efter avlivning - Förberedelser innan avlivning med koldioxid och gasning sker på lämpligt sätt, enligt Svenska Äggs checklista, eller motsvarande - Avlivningen och att arbetet efter avlivningen sker på lämpligt sätt, enligt Svenska Äggs checklista, eller motsvarande. Döda djur - Döda djur (under produktion) ska tas om hand i enlighet med landets gällande lagstiftning.***. - Kadaverbil parkeras inte vid hönshuset. Svenska Äggs checklista "Avlivning av hela värphönsflockar med koldioxid" täcker dessa kontrollpunkter. ** gällande krav *** gällande lagstiftning i Sverige SJVFS 2009:6 15.9 Ä Personalen i den certifierade verksamheten ska ha genomgått och klarat ett kunskapstest omfattande livsmedelhygien och djurskydd inom äggproduktionen. Följande moment ska ingå: - Livsmedelshygien, - HACCP - Djurskydd (Svenska Äggs kunskapstest motsvarar kraven). a) Dokumentation som styrker detta ska kunna uppvisas. Till exempel protokoll från besiktning och stalldeklaration enligt branschorganisationen Svenska Äggs omsorgsprogram för värphöns. Punkterna återfinns på högsta nivån inom respektive område i programmet. a) Dokumentation som styrker detta ska kunna uppvisas. Till exempel protokoll från besiktning enligt branschorganisationen Svenska Äggs omsorgsprogram för värphöns. 15.10 Ä Allt foder som används (råvaror, blandningar, förblandningar/premixer) ska komma från foderföretag som är registrerade* eller godkända foderföretagare. Detta gäller även den egna foderproduktionen. T a) Alla foderföretagare ska vara registrerade, under vissa förutsättningar krävs även ett godkännande. * Registrering av den egna gården som foderföretagare görs på särskild blankett som kan beställas från Jordbruksverket.
15.11 Ä Producenter som blandar sitt eget foder ska ha dokumenterade recept och föra journal över tillverkade foderblandningar/- batcher. 15.12 Ä Minst 70 % (TS) av foderstaten ska vara svenskodlad. a) Foderrecept och/-journaler över tillverkning ska samlas i god ordning och sparas i fem år. a) Dokument som styrker detta ska kunna uppvisas. 15.13 Ä Djuren får inte ges foder innehållande fiskmjöl. a) Dokument som styrker detta ska kunna uppvisas. Tillvalsregler för klimatcertifiering Tillvalsreglerna gäller tillsammans med IP SIGILL Ägg. Reglerna i detta avsnitt gäller för IP SIGILLcertifierade äggproducenter som marknadsför sig som klimatcertifierade. Tillvalsreglerna möjliggör en minskning av den totala klimatpåverkan från produktionen. ENERGIANVÄNDNING I FÖRETAGET 1.1 ÄK En energikartläggning och en plan ska upprättas för hur mängden direkt energi som används per producerad enhet kan effektiviseras. a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens årliga direkta energianvändning. Energianvändningen ska vara uppdelad på elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel och bränslen för företagets verksamhet. Hushållsel eller privata transporter ska inte ingå i kartläggningen. Energianvändning i inlejda tjänster ska inkluderas medan legokörningar i annan verksamhet ska räknas bort. Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande b) kunna uppvisa en treårig daterad plan* för hur energianvändningen per producerad enhet kan effektiviseras c) revidera kartläggningen vart femte år d) kunna visa upp en förbättrad effektivitet i energianvändningen inom tre år efter inträde i certifieringen där 10 % är ett riktvärde. Undantag från detta kan medges om omfattande energiåtgärder genomfördes strax innan energikartläggningen utfördes eller om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga att påverka (t.ex. ökat uppvärmnings- eller torkbehov på grund av väderleken etc.). * Planen ska innehålla konkreta förslag till energieffektivisering för t.ex. fältarbeten, gödsling, dieselanvändning, torkning, transporter och uppvärmning.
1.2 ÄK Nyckeltal för använd mängd energi ska finnas. 1.3 ÄK Mängden använd fossil energi inom företaget ska minskas. Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: a) Använd mängd direkt energi i relation till gårdens areal för växtodlingen (kwh per hektar). b) Använd mängd energi i relation till mängd borttorkat vatten för spannmål och ev. torkat foder (kwh per kg borttorkat vatten). c) Använd mängd energi i relation till antalet djurenheter för djurhållningen (kwh per djurenhet). d) Drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per hektar). Nyckeltalet ska innehålla den summerade användningen av elenergi, dieselolja, eldningsolja, ev. andra drivmedel och bränslen för olika verksamheter på gården. a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta fossila bränslen på gården med förnybara bränslen. I kartläggningen ska visas att man har tagit hänsyn till möjliga lösningar för t.ex. fordon, uppvärmning, utgödsling, torkning m.m. b) kunna uppvisa dokumentation över detta. 1.4 ÄK Den el som används av företaget ska till 100 % komma från förnybara energikällor, exempelvis miljömärkt el eller motsvarande. a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock senast 1 januari 2013 b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och varaktighet för avtalet. 1.5 ÄK Hänsyn till energieffektivitet vid nyoch återinvesteringar, samt vid nyoch ombyggnationer ska tas. a) kunna uppvisa dokumentation angående val av system som visar vilken hänsyn som har tagits till energiåtgången för produktens användning/livstid i företaget. Löpande underhåll av utrustning klassas inte som en investering och omfattas därför inte av den här regeln. TRANSPORTER OCH MASKINANVÄNDNING INOM FÖRETAGET OCH VID FÖRSÄLJNING AV PRODUKTER 2.1 ÄK En plan för att utbilda samtliga förare som regelbundet arbetar inom verksamheten i sparsamt körsätt ska finnas. a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast 31 dec 2012. Utbildningen ska omfatta minst en hel dags kurs, där individuell och handledarledd praktik varvas med teori b) uppdatera utbildningen vart femte år c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av transportföretag. Då företag anlitas, t.ex. maskinstationer, ska de kunna ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt. KVÄVEFLÖDEN VID VÄXTODLING