HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2004 Nedra Hillen SMEDJEBACKENS KOMMUN Smedjebackens kommun November 2005

Innehåll sid Inledning 2 Agenda 21- Miljöledning 3 Nationella miljömål 4 Folkhälsomål, Alkohol och drogpolicy, Friskvårdspolicy, Jämställdhet och mångfaldspolicy 5 Barnkonventionen 6 Miljöpolicy, Handikapplan 7 Översiktsplanens genomgång - uppföljning 8-13 Kommunförbundets gröna nyckeltal 14-20 Kontaktpersoner 21 Badare vid Prästabadet OM HÅLLBARHETSBOKSLUTET De olika avsnitten beskriver mål och uppföljning av såväl de nationella som lokala mål som styr Smedjebackens kommun mot en hållbar utveckling. Är du intresserad av att veta mer så finns det i slutet på dokumentet en lista med kontaktpersoner. Hållbarhetsbokslutets innehåll har diskuterats fram av en grupp sakkunniga inom kommunen. Foto: Anna-Maria Kraft (s.1,2,3,8,9,11,12,14,15,16,20 samt sidhuvud), Fridhems Förskola (s. 4,7,18), Kerstin Angberg-Morgården (s.22) Bildarkiv (s.17,19,21) 1

INLEDNING Smedjebackens kommun har en lång tradition med arbetet för en hållbar utveckling. År 1990 valde Smedjebackens kommun att bli en av de första Ekokommunerna. Detta innebar att man inom kommunen började arbeta med olika projekt för att hushålla med resurser och kretsloppsanpassa delar av verksamheten. Handlingsprogram för transporter, avfall, energi och utbildning har antagits. Lagar och nationella mål styr och påverkar verksamheterna inom Smedjebackens kommun, liksom policydokument och planer, beslutade av Kommunfullmäktige. Dessa dokument ska genomsyra kommunens arbete inom alla verksamhetsområden. Arbetet med att främja en hållbar utveckling hör till kommunens prioriterade uppgifter. För att kunna följa hur de olika kraven påverkar kommunen och kommunens tjänsteutbud, liksom samhällsutvecklingen i stort, börjar Smedjebackens kommun under 2005 att utveckla ett hållbarhetsbokslut. Det kommer att redovisas skilt från årsredovisningen och belyser demokrati/inflytande, resursfördelning/likvärdiga villkor, tillgänglighet samt miljö och hälsa. Inom vissa områden saknas en fullständig bearbetning, men arbetet är under uppbyggnad så vår avsikt är, att de olika delarna successivt kommer att kompletteras. Hur arbetar vi för att verksamheten ska ske med så stor hållbarhet som möjligt? Den frågan hoppas vi att du ska få svar på genom detta hållbarhetsbokslut. Vy över norra Barkens vattendrag 2

Agenda 21 I juni 1992 hölls FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janerio i Brasilien. Agenda 21 anger en vision inför det 21;a århundradet och ger förslag på färdriktning för att vi ska få ett långsiktigt hållbart samhälle. I kommunens miljöarbete ryms allt ifrån effektiv källsortering, verksamheternas miljöprogram och en KRAV-vecka som riktar sig till näringsidkare inom kommunen till målformuleringar om bilar drivna med alternativt bränsle. Agenda 21-målens program påverkar samtliga verksamhetsplaner (exempelvis avfallsplanen och VA- planen). Som ett ytterligare led i genomförandet av dessa mål har kommunfullmäktige fattat ett beslut att börja arbeta med miljöledning inom samtliga förvaltningar och kommunala bolag. SEAB ger varje år ut en miljörapport som omfattar alla SEAB s avdelningar och berör områdena; transport, energi, inköp, avfall och vatten. Bärkehus för statistik över vattenenergiförbrukningen och har under året bl a bytt säkringar i ett 10-tal fastigheter, vilket gett en stor årlig och besparing. Miljöledning Miljöledningsarbetet inom kommunens organisation, innebär kontinuerliga revisioner av de olika enheternas lokala miljöprogram och ett centralt stöd i miljöarbetet. Arbetet inriktas på den standard som finns i ISO 14001, eller för skolans del alternativt Skolverkets standard för miljöskolor eller Grön Flagg som Håll Sverige Rent introducerat. Inom miljöledningsarbetet ryms också vissa utåtriktade aktiviteter. En redovisning av delar av miljöledningsarbetet under 2004 redovisas nedan: KRAV-veckan, som 2004 arrangerades för sjätte gången, vänder sig till de lokal näringsidkarna, matvaruaffärer samt till förskole- och skolkök. En Banan och Kaffe KRAV-kampanj genomfördes i samarbete med Ludvika Agenda 21 och riktade sig till kunder på de olika matvaruaffärerna i Smedjebackens och Ludvika kommuner. Inom kommunens organisation finns ett femtiotal miljösamordnare som fått en halvdags miljöutbildning. 2004 var temat på utbildningen, Handel och moral. Ett 25-tal internmiljörevisioner genomfördes under året. Ett beslut togs att utöka de ekologiska produkterna med en om året inom kommunens kök. En miljöledningsgrupp, bestående av medlemmar från samtliga förvaltningar och bolag, har träffats tre gånger under året och bl a fastlagt mål när det gäller miljöledningsarbetet. Det årliga miljöpriset på 10 000 kronor delades 2004 mellan Vad skola och Återvinningscentralerna, Humboberget och Nortippen. Ökning av en miljöcertifierad enhet per år. ( 2004 blev Röda Berga skola, miljöskola enligt skolverkets kriterier). Mellanstadieklasserna har erbjudits ett utbildningspaket i samarbete mellan SEAB och energirådgivningen. Delarna i paketet handlade om; tips och råd att minska energiförbrukningen, vatten och avlopp, el och elsäkerhet, samt avfall. Ca 400 elever och personal deltog i den nationella skräpplockardagen under april månad. Eleverna i årskurserna 4, 5 och 6 har även 2004 fått Natur och miljöpärmen som gratis utbildningsmaterial. Skräpplockare från Fridhems Förskola 3

Nationella miljömål 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser. NATIONELLA MILJÖMÅL 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft. 3. Bara naturlig försurning. 4. Giftfri miljö. 5. Skyddande ozonskikt. 6. Säker strålmiljö. 7. Ingen övergödning. 8. Levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård. 11. Myllrande våtmarker. 12. Levande skogar. 13. Ett rikt odlingslandskap. 14. Storslagen fjällmiljö. 15. God bebyggd miljö. Ett lokalt miljömålsseminarium hölls 2003, med politiker och tjänstemän i kommunen, samt tjänstemän från Länsstyrelsen. Vid redovisningen lyftes dessa frågor fram som de mest prioriterade: Vatten Renvattenkvalitet Sjöar och vattendrag Klimat och luft Energibesparing Fjärrvärmeutbyggnad Öppet landskap Naturvärden Kulturvärden Avlopp Enskilda Avloppsreningsverk Förorenad mark Gruvområden Barnens säkerhet Kemikalier Transporter Seminariet ledde till att följande miljömål prioriterades i Smedjebackens kommun: 1. Begränsad klimatpåverkan 4. Giftfri miljö 7. Ingen övergödning 9. Grundvatten av god kvalitet 15. God bebyggd miljö Åtgärder inom dessa miljömål redovisas i samband med översiktplanens strategier, då arbetet ofta går hand i hand. När det gäller övriga miljömål kan följande noteras. Mål 10 och 14 är inte tillämpbara i Smedjebacken. När det gäller mål 5, 12 och 13 är kommunens möjligheter till åtgärder små. Mål 2, 6, 8 och 11 behandlar frågor som inte är några stora problem i Smedjebacken och eventuella åtgärder skulle därför betyda relativt lite. Kommunens kalkningsprogram har redan idag stor påverkan på mål 3. 4

Sveriges Riksdag har fastställt en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Folkhälsoarbetet fokuseras på de faktorer som påverkar folkhälsan. De olika förvaltningarna har de elva folkhälsomålen som stöd att styra verksamheten mot en hälsosam helhet där allt samverkar. Folkhälsomål - lokal anpassning SVERIGES ELVA FOLKHÄLSOMÅL 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomisk och social trygghet. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor. 4. Ökad hälsa i arbetslivet. 5. Sunda och säkra miljöer och produkter. 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 7. Gott skydd mot smittspridning. 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. 9. Ökad fysisk aktivitet. 10. Goda matvanor och säkra livsmedel. 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. För att följa upp hur detta utvecklas kommer uppföljning att göras vart annat år med mätbara indikatorer för varje folkhälsomål. Då arbetet just startat är det dock inte möjligt att göra en uppföljning redan i detta bokslut. Vilka indikatorer/mättal vi skall mäta och följa i Smedjebackens kommun kommer att tas fram under året 2005 av en tvärsektoriell grupp. Då kan vi följa samhällets stora process genom utvalda nyckeltal. En folkhälsoplanerare anställdes och en hälsovecka genomfördes i samarbete med Norrbärke Församling, Landstinget Dalarna och Ludvika kommun under 2004. Alkohol- och drogpolicy inom Smedjebackens kommuns verksamhetsområde. Syftet är att redovisa värderingar som ligger till grund för de handlingsplaner och den vägledning som ska resultera i en kompetent hantering av alkohol- och andra frågor. Friskvårdspolicy för Smedjebackens kommun. Kommunen vill genom regelbunden friskvård ge den anställde bättre möjligheter att möta de krav, såväl fysiskt, som psykiskt, socialt och kompetensmässigt, som ställs i arbetslivet. Därför har alla anställda möjlighet att ta ut en friskvårdstimme i veckan, om verksamheten tillåter. Jämställdhetspolicy för anställda hos Smedjebackens kommun Smedjebacken kommuns uppfattning är att jämställdhet finns i organisationer där kvinnors och mäns erfarenheter och kompetens, oberoende av kön, etnisk tillhörighet eller kulturella skillnader, värderas lika och tillsammans ses som en stimulerande och utvecklande tillgång. 5

Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Barnkonventionen i Smedjebackens kommun utgår från barnens behov. Några av de övergripande målen i barnkonventionen är rätten till likvärdiga villkor för barn och unga, rätten till inflytande och medbestämmande samt att barnets bästa ska sättas i främsta rummet. En Barnplan som omfattar 0-18 år, 20042007, är antagen av Västerbergslagens barn och ungdomsforum, Hälso- och sjukvårdsnämnden Västerbergslagen. Barn från Fridhems Förskola med Miljö- och byggkontoret i bakgrunden Alla barn ska ges förutsättningar för en god hälsa och livskvalitet I Västerbergslagens Barn och ungdomsforum ska: Årlig utvärdering och uppföljning ske. Utveckla och påverka arbetet för en god efterlevnad av barnkonventionen med utgångspunkt till barnplanen. Utveckla inriktningsmål, handlingsplan och uppföljning i processen att verka för ett samhälle med barnperspektiv. Utbildning ges till förtroendevalda och tjänstemän om barnkonventionens innehåll. Västerbergslagens Barn och ungdomsforum fortsätter som tidigare att vara det forum där verksamheterna kring barn möts. Barn ska komma till tals och få möjlighet att påverka genom att de är representerade i styrgruppen. Barnplanen revideras vart fjärde år i beslutande organ. Barn från Fridhems Förskola vid elljusspåret Mödrahälsovården ansvarar för att blivande föräldrar får föräldarutbildning. Barnahälsovården och förskolan ansvarar för föräldrautbildning till föräldrar med barn 0-6 år. Familjecentraler utgör en viktig mötesplats i sin roll att stärka familjen. Från 6-18 år ansvarar kommunens resursgrupp för att initiera och stimulera att det startas och genomförs stöd till föräldrar i olika typer av föräldragrupper. VBU ansvarar för stöd till barn och dess föräldrar på gymnasienivå. Samverkan mellan kommun och hälso- och sjukvården samt intresse- och frivilligorganisationer i arbetet med barn och föräldrar. 6

Miljöpolicy Smedjebackens miljöpolicy betonar den långsiktigt hållbara utvecklingen. Inriktningen mot miljöanpassad upphandling har fått genomslagskraft, likaså hushållning med naturresurser. Smedjebackens kommun arbetar för att effektivisera användningen av naturresurser och för att miljöanpassa alla delar av verksamheten i enlighet med kretsloppsprincipen. Smedjebackens kommun ska uppfylla kraven i lämpliga lagar och bestämmelser, samt i sitt miljöarbete inrikta sig på ständiga förbättringar av såväl den yttre som den inre miljön. Smedjebackens kommun utbildar alla anställda och förtroendevalda så att grundläggande förståelse för miljöfrågor genomsyrar organisationen och så att de enskilda individerna kan vara pådrivande, kunskapsspridande och inspirerande både inom den egna organisationen och gentemot övriga kommuninvånare. De miljökrav som ställs inom den egna verksamheten skall också ställas på leverantörer och entreprenörer som anlitas av kommunen. Morgårdshammars mekaniska verkstad med Söppenmyrens naturvårdsområde i bakgrunden. Smedjebackens kommun skall i sin rådgivande verksamhet verka för att inspirera företag och privatpersoner i kommunen till miljöriktiga och kretsloppsanpassade lösningar. Miljöarbetet inom den kommunala verksamheten bygger på eget ansvar hos varje medarbetare och på kommunens förvaltningar och bolag samarbetar mot ett gemensamt mål. Handikapplan Människor med funktionsnedsättning i Smedjebackens kommun skall ges möjlighet att leva i full delaktighet och jämlikhet. Denna vision har alla nämnder ansvar för att utveckla i vid bemärkelse. Syftet med en handikapplan är att utifrån FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning: Införliva handikappaspekten när de kommunala verksamheterna på alla områden utformas. Belysa kommunens arbete med handikappfrågor. Vara riktmärke för nämnder och förvaltningar i arbetet med handikappfrågor. Undanröja hinder och sträva efter att människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet. 7

Bylandet Översiktplanen Arbetet med översiktsplanen präglas av det långsiktigt hållbara perspektivet, vilket innebär att den skall ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ger också svar på huruvida de olika nationella målen efterlevs. Följande övergripande mål har valts ut: Ökad tillväxt och sysselsättning samt meningsfulla arbeten för alla genom samverkan mellan offentliga och privata arbetsgivare. Målet är att alla kommuninnevånare skall kunna försörja sig på eget arbete. Jämställdhet mellan kvinnor och män, samt en samhällsstruktur som ger stöd, trygghet och social gemenskap till alla kommuninnevånare. Höjd utbildningsnivå bland barn, ungdomar och vuxna genom att utveckla förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, samt verka för ett livslångt lärande. En ökning av företagandet och bostadsbyggandet även utanför tätorterna. Detta för att ta tillvara den unika kombinationen av naturskönhet och starka kulturtraditioner i Södra Dalarna. Ekologiskt hållbar tillväxt i ekokommunens anda, där naturens kretslopp och den biologiska mångfalden står i fokus. Tillgång till idrott, motion, ett aktivt friluftsliv och kulturella upplevelser för alla. Särskild vikt skall dock läggas vid aktiviteter riktade mot barn och ungdomar. Smedjebacken ska ha en väl utbyggd och säker infrastruktur både internt och externt, omfattande vägar, järnvägar, telekommunikationer och IT. Översiktsplanens strategier För att förenkla uppföljningen innehåller översiktplanen ett antal kommunala strategier. På efterföljande fem sidor redovisas en genomgång av dessa. Detta hållbarhetsbokslut gör en ren uppföljning utan djupgående analyser. Nästa år blir det dock aktuellt att analysera strategier som är svåra att genomföra. Detta kan leda till intensifierat arbete, men även till att vissa strategier utgår. 8

GENERELL ÄRENDEHANTERING Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska i sin lov- och Miljö- och I varje enskilt ärende noteras vad översiktsplanen tillståndsgivning följa upp de rekommendationer som anges i översiktsplanen. rekommenderar. Några avvikelser har inte noterats under 2004, men resurser har saknats till en ordentlig uppföljning. BOENDE OCH LIVSMILJÖ Strategi Ansvarig. Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Miljö- och Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade lösningar kan användas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller rivning. FRILUFTSLIV, REKREATION Miljö- och Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING Strategi Ansvarig Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör snabba etableringar i kommunen. Miljö- och Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället ( En dörr in ). Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. Under 2004 har Torrbo 13:5 och Larssveden varit prioriterade. Endast den förstnämnda har dock blivit klar. Vid varje tillfälle som en detaljplan framställs hanteras olika frågor som berör ett uthålligt samhälle. Under året har en ny översiktsplan vunnit laga kraft. Därmed har förutsättningarna för att skapa attraktiva och miljöanpassade boendemiljöer ytterligare ökat. Genom ett flertal seminariedagar för politiker och tjänstemän (BAS-grupp) har planeringen i kommunen blivit mycket integrerad Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd. Miljö- och byggkontoret har dock inte haft resurser att ta fram informationsmaterial under 2004. Under 2004 har arbetet lett till byggande av ett ridhus i Morgårdshammar och planering av en aktivitetshall i Söderbärke. Denna typ av planer har inte varit prioriterade under 2004. Någon stor efterfrågan på industrimark har dock inte funnits. Ett flertal nya företag har under 2004 startats i kommunen. Stöttning av befintliga företag sker kontinuerligt Detta har genomförts i stor utsträckning och antalet klagomål har minskat. Strategin bör dock följas upp bättre. I samband med omstruktureringen av Morgårdshammars verkstäder har kommunen drivit en aktiv och lyckosam lobbyverksamhet 9

SKOG OCH JORDBRUK Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Denna strategi har inte varit prioriterad under året. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. NATURVÅRD Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska föregå med gott exempel och värna om naturvärden på den mark som är i kommunal ägo. Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att naturvärden i skogen och i det öppna kulturlandskapet bevaras. KULTURMILJÖVÅRD Miljö- och Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om hur kulturmiljön kan bevaras och utvecklas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller skötsel av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Miljö- och Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att det öppna kulturlandskapet bevaras. Kommunen ska genom revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet skapa bättre underlag för kulturmiljövården. Miljö- och Kulturnämnden Ett EU-finansierat projekt i syfte att bevara det öppna landskapet har startat under 2004. Ett beslut har tagits inom förskola/skola att KRAV-certifiera köken med sju produkter. Ett visst arbete har inletts. Bland annat studeras möjligheter till större och rationellare drift En naturvårdsinriktad skötselplan för tätortsnära grönytor upprättades under 2004. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Kommunens eget skogsinnehav brukas efter de intentioner som ges i miljökvalitetsmålen för en levande skog. Något aktivt arbete inom detta område har inte bedrivits under året. Rådgivningen sker muntligt i samband med bygglovprövning. De konkreta resultaten varierar, men är oftast positiva. Vi har inte haft resurser att ta fram informationsmaterial, vilket troligtvis skulle förbättra resultatet. Denna strategi sammanfaller med liknande under skog- och jordbruk där ett projekt påbörjats. Denna strategi bör eventuellt utgå. Detta arbete har inte påbörjats. Norrbärke Hembygdsgård 10

HÄLSA OCH SÄKERHET Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt miljöarbete följa upp Miljö- och Strategin berör de flesta av kommunens de nationella miljömål som går att påverka lokalt. byggnads nämnden förvaltningar och bolag. Det vore rimligt att även ansvaret för denna strategi skulle delas mellan de olika förvaltningarna och bolagen En hälsovecka har genomförts i samarbete med Norrbärke Församling och Landstinget Dalarna. Information om farliga kemikalier i barns miljö har utförts vid föräldramöten och personalmöten i olika förskolor i kommunen. Farligt avfall från kommunens hushåll får lämnas gratis på återvinningscentralerna Humboberget och Nortippen. Dessutom hämtar SEAB vid varje hushåll farligt avfall två gånger per år. I samband med denna insamling sker alltid en informations-kampanj, allt för att innevånarna ska minska användandet och spridningen av farliga ämnen. I miljötillsynen följer vi upp ozonstörande utsläpp. Bland annat följs freon- och CFCanvändningen och förbrukningen upp årligen. Miljö- och byggkontoret utför bakgrundsmätningar av strålning var 7:e månad på fyra olika platser i kommunen. KOMMUNIKATIONER Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i samarbete med företag och övriga intressenter verka för en utbyggnad och förbättring av all infrastruktur i Smedjebackens kommun. industriområde. Kommunen ska i sin uppföljning av målen se till att en utbyggnad av infrastrukturen gynnar såväl Smedjebacksbornas kommunikationsbehov som en hållbar utveckling. Under året har samarbete med Vägverket och Banverket lett till beslut om såväl rondell på rv 66 som ny tillfart till Morgårdshammars Denna strategi är alltför långsiktig för att kunna följas upp på ett rimligt sätt efter endast ett år. Tåg i Bergslagen 11

ENERGI Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om Miljö- och Kommunen har lagt drygt 700 timmar på energibesparande åtgärder och förnyelsebara energiformer till privatpersoner och företag. energirådgivning under 2004. Under året har en föreläsning erbjudits mindre företagare om hur en energikartläggning görs. Två energiföreläsningar har hållits för allmänheten om bl a vedeldning och värmepumpar. Samtliga Kommunen ska i miljötillsynen verka för att alla verksamheter i första hand använder förnyelsebara energikällor i enlighet med 2 kap 5 Miljöbalken. Kommunen ska genom ökad användning av förnyelsebar energi och fortsatt fjärrvärmeutbyggnad bidra till lägre utnyttjande av naturresurser och minskade utsläpp till luft. Kommunen ska vid ny-, till- eller ombyggnad av egna fastigheter tillse att användningen av förnyelsebar energi ökar och att användningen av el och fossila bränslen minskar. Miljö- och Smedjebackens Energi AB elever i åk. 5 har fått energispartips. Detta har inte prioriterats i tillsynsarbetet under 2004 Under 2004 har 53 villor anslutits till fjärrvärme, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen med ca 477 000 kg. Fjärrvärmeverkens användning av förnyelsebar energi (spillvärme och träpulver) har ökat från 82 % till 86 %. Kommunens användning av förnyelsebar energi har under 2004 ökat från 52,5 % till 54 % av den totala energiförbrukningen. Ökningen är liten, men det är mycket positivt att andelen förnyelsebar energi i kommunens egna fastigheter ligger över 50 %. Hamnområdet med fjärrvärmeanläggningen 12

Kommunen ska samverka med närliggande kommuner i syfte att utveckla VA- och avfallsverksamheterna mot bättre service och högre kostnadseffektivitet. Lokala initiativ till samfällighetsföreningar skall behandlas positivt av kommunen. VATTEN TEKNISKA SYSTEM FÖR KRETSLOPP Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska hålla sin Avfallsplan och sin VA-plan aktuella och fortlöpande följa upp att dessa planer följs. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige Strategi Ansvarig Uppföljning Genom miljötillsynen och kommunens medverkan i vattenvårdsförbunden kontrolleras utsläpp till vatten och ytvattenkvaliteten Miljö- och Kommunalt kalkningsprogram för försurade sjöar och vattendrag i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer. Kommunen fastställer skyddsområden för vattentäkterna i Björsjö och Malingsbo, vilka idag saknar skyddsområden MARK Miljö- och Strategi Ansvarig Uppföljning Miljö- och har enligt miljöbalken tillsyn över förorenade markområden. Genom utredningar och ansökningar om statliga medel kan kommunen påskynda saneringsarbetet. Miljö- och Kommunen kan, genom att vara remissorgan i täktärenden, arbeta för att översiktsplanens intentioner efterlevs. Miljö- och Detta arbete har inte varit prioriterat under 2004. En kraftansamling inför 2005 har dock gjorts. Planerna på ett gemensamt VArenhållningsbolag med Ludvika har skrinlagts. Avfallssamarbetet i länet har däremot intensifierats. En arbetsgrupp har bildats på tjänstemannanivå för att diskutera miljömål inom VA. Extra medel har avsatts till miljö- och för att en inventering av enskilda avlopp ska kunna påbörjas under 2005. Inga lokala initiativ inom detta område har förekommit under 2004 Varken vattenvårdsförbundens mätningar eller miljötillsynen har lett till några påpekanden eller förelägganden under 2004. Kalkningsprogrammet är framgångsrikt och försurningen har generellt minskat. Ett antal objekt kommer att tas bort till 2005. Förslag till skyddsområden har inte tagits fram. När det gäller Malingsbo beror detta på att en ny vattentäkt iordningställts. Kommunen har under lång tid arbetat aktivt för en sanering av förorenad mark i Stollbergsområdet. Staten har dock ändrat inriktning på projektet flera gånger. En ansvarsutredning har ytterligare komplicerat frågan. Inga täktärenden har varit aktuella under 2004. Kolbäcksån vid Söppenmyren 13

Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal Sveriges Ekokommuner arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Föreningen är en ideell förening som bildades 1995. Då bestod föreningen av en handfull kommuner men sedan dess har föreningen växt och nu finns det 67 Ekokommuner. Sveriges Ekokommuner har tagit fram 12 Gröna nyckeltal som ska kunna vara jämförbara för ekokommunerna. Nyckeltalen är också aktuella i diskussionerna om uppföljningen av de nationella miljömålen. För kommunen som geografiskt område finns nyckeltal för energi, biologisk mångfald, luft, slam och avfall. För kommunen som organisation har valts områden som energi, transporter och inköp. Nyckeltal 1 Kolodioxid (CO 2 )-utsläpp från försålda fossila bränslen i kommunen (ton/invånare) Visar hur fossilbränsleberoende energianvändningen är i kommunen Begränsad klimatpåverkan Nyckeltal 1a Täljare: Ton CO 2 -utsläpp från industrisektorn inom kommunen 31763,979 (ton CO 2 ) Nämnare: Antal kommuninvånare 11157 (invånare) Nyckeltal 1a: Medeltalet bland ekokommunerna är 1,64 ton CO 2 /invånare 2,847 (ton CO 2 /invånare) Nyckeltal 1b Täljare: Ton CO 2 -utsläpp från övriga sektorer inom kommunen 45330,891 (ton CO 2 ) Nämnare: Antal kommuninvånare 11157 (invånare) Nyckeltal 1b: Medeltalet bland ekokommunerna är 3,76 ton CO 2 /invånare Siffrorna är från 2002. Några senare finns inte från SCB. 4,063 (ton CO 2 /invånare) Ovako stålverk 14

Nyckeltal 2 Mängd farligt avfall från hushållen (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att omhänderta och sortera ut kemiska produkter Giftfri miljö Täljare: Utsorterat farligt avfall från hushållen i kommunen 63760 (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare 10923 (invånare) Nyckeltal 2: Medeltalet bland ekokommunerna är 3,0 kg/invånare 5,84 (kg/invånare) Nyckeltal 3 Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling (%) Visar andelen a) ekologiskt odlad åkermark enligt EU:s stödregler och b) KRAV-kontrollerad odlingsareal jämfört med totalarealen åkermark i kommunen. Giftfri miljö och ett rikt odlingslandskap Nyckeltal 3a Täljare: Antal hektar åkermark med miljöstöd enligt EU:s stödregler 639,63 (hektar) Nämnare: Total areal åkermark i kommunen 2363,71 (hektar) Nyckeltal 3a: 27,06 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 23,6 % Nyckeltal 3b Täljare: Andel hektar åker som omfattas av KRAV-kontroll 102,4 (hektar) Nämnare: Total areal åkermark i kommunen 2363,71 (hektar) Nyckeltal 3b: 4,33 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 7,4 % Flatenberg 15

Nyckeltal 4 Andel miljöcertifierat skogsbruk (%) Dessa siffror går för närvarande inte att ta fram. Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom certifiering (FSC eller PEFC) Levande skogar FSC-certifierat skogsbruk (ha) Täljare: PEFC-certifierat skogsbruk (ha) Nämnare: Total skogsareal 450,00 (ha) Nyckeltal 4: (%) Det finns inga uppgifter om medeltal Nyckeltal 5 Andel skyddad natur (%) Visar hur skyddet av värdefulla naturtyper utvecklas inom kommunen genom naturreservatsbildning och biotopskydd. Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap Täljare: Antal hektar skyddad mark genom naturreservatsbildning 25177,00 (ha) Antal hektar skyddad mark med biotopskydd 10,00 (ha) Nämnare: Total kommunyta 95300,00 (ha) Nyckeltal 5: 26,43 (%) I andelen naturreservatsbildning utgörs 25 153 ha av Malingsbo-Kloten området. Syftet med detta område är i första hand skydd för det rörliga friluftslivet. Naturvården har en underordnad roll. I området finns dock, som "små öar" en del reservat med naturskyddssyften. Under 2004 har ett naturreservat, Oppsveten, bildats på 24 ha. Medeltalet bland ekokommunerna är 4,3 % Skräddartorpsfallet 16

Nyckeltal 6 Täljare: Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att källsortera avfall för återvinning God bebyggd miljö Utsorterat avfall som samlas in för materialåtervinning (ej verksamhetsavfall): Wellpapp 470781,00 (kg) Pappersförpackningar (inkl kartong) 65538,00 (kg) Metallförpackningar 50682,72 (kg) Hårdplastförpackningar 17586,03 (kg) Mjukplastförpackningar 140000,00 (kg) Glasförpackningar 200437,05 (kg) Tidningar 425997,00 (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare 10923 (invånare) Nyckeltal 6: 125,52 (kg/invån) När det gäller mjukplast så har vi inte någon särskild återvinning av detta material. Siffran som redovisas när det gäller mjukplast är uträknat från den mängd hushållsavfall som går till förbränning. Utav denna mängd är ca 7 % mjukplast. Medeltalet bland ekokommunerna är 90,0 kg/invånare Nyckeltal 7 Total mängd hushållsavfall exkl. producentansvar (kg/invånare) Visar den mängd hushållsavfall per person i kommunen som årligen hanteras för slutligt omhändertagande God bebyggd miljö Täljare: Mängd hushållsavfall och därmed jämförbart avfall 3478000,00 (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare 10923 (invånare) Nyckeltal 7: Medeltalet bland ekokommunerna är 299,6 kg/invånare 318,41 (kg/invån) Källsorterare från Fridhems förskola 17

Nyckeltal 8 Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg TS) Visar trenden av halten tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver i avloppsslammet Giftfri miljö, God bebyggd miljö Nyckeltal 8 Pb: Årsmedelhalt av bly i avloppsslammet 47,5 (mg/kg TS) Medeltalet bland ekokommunerna är 22,79 mg/kg TS Nyckeltal 8 Cd: Årsmedelhalt av kadmium i avloppsslammet 1,3 (mg/kg TS) Medeltalet bland ekokommunerna är 1,00 mg/kg TS Nyckeltal 8 Hg: Årsmedelhalt av kvicksilver i avloppsslammet 0,72 (mg/kg TS) Medeltalet bland ekokommunerna är 0,69 mg/kg TS Gränsvärdena för tungmetaller i slam är följande: Pb, 100 mg/kg TS (=Torrsubstans). Cd, 2 mg/kg TS Hg, 2,5 mg/kg TS Nyckeltal 9 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Visar en del av kommunens interna arbete för minskad klimatpåverkan. Visar andelen förnybar energi för el och värme i kommunala lokaler. Kommuner är stora inköpare av energi och påverkar därför energimarknaden. Täljare: Begränsad klimatpåverkan Mängd förnybar eller återvunnen energi för el och värme inköpt av kommunen till egna verksamheter: Förnybar elenergi 0,00 (kwh) Förnybar och/eller återvunnen värmeenergi 6254455,00 (kwh) Nämnare: Total energianvändning för el och värme i kommunen i de lokaler där kommunen både bedriver verksamhet samt står för el- och värmeinköpen Totala elförbrukningen 3972469,00 (kwh) Totala värmeförbrukningen 7617533,00 (kwh) Nyckeltal 9: 53,96 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 55 % Fjärrvärmeledning till Stegelbackens skola 18

Nyckeltal 10a Transportenergi för tjänsteresor med bil (kwh/årsarbetare) Täljare: Visar den fossila energi per årsarbetare som åtgår för tjänsteresor i kommunen Frisk luft, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan Antalet kwh från fossila bränslen som åtgår till kommunens persontransporter med tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten 735729,40 (kwh) Nämnare: Totala antalet årsanställda i kommunen 808,00 (årsarbetare) Nyckeltal 10a: Medeltalet bland ekokommunerna är 1006 kwh/årsarbetare 910,56 (kwh/årsarb) Nyckeltal 10b Koldioxid (CO 2 ) -utsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare) Visar klimatpåverkan från kommunens tjänsteresor med bil Begränsad klimatpåverkan Täljare: Drivmedelsförbrukning för kommunens persontransporter med tjänstebilar, hyrbilar, leasingfordon och körning med privat bil i tjänsten: Bensin 73,4 (m 3 ) 167,352 (ton CO 2 ) Diesel (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) Etanol (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) RME (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) Biogas (m 3 ) 0 (ton CO 2 ) Nämnare: Totala antalet årsanställda i kommunen 808 (årsarbetare) Nyckeltal 10b: Medeltalet bland ekokommunerna är 0,26 ton CO 2 /årsarbetare 0,207 (ton CO 2 /årsarb) Norra Rondellen, Vasagatan 19

Nyckeltal 11 Inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%) Visar kommunens bidrag till minskad kemikalieanvändning och ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. KRAV eller motsvarande gäller som verifiering av att produkterna håller ekologisk standard. Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap Täljare: Inköp av ekologiskt producerade livsmedel till 138321,00 (kr) kommunens verksamheter Nämnare: Totala inköp av livsmedel till kommunens verksamheter 1999195,00 (kr) Nyckeltal 11: 6,92 (%) Medeltalet bland ekokommunerna är 2,3 % Nyckeltal 12 Andelen miljöcertifierade skolor/förskolor (%) Visar de skolor/förskolor som arbetar systematiskt med miljöfrågor enligt en certifierad modell som utmärkelsen Miljöskola, ISO 14001/EMAS eller Grön Flagg God bebyggd miljö Täljare: Antalet skolor/förskolor med utmärkelsen Miljöskola, Grön flagg eller som är certifierade enligt ISO 14001 eller EMAS Miljöskola 2,00 (st) Grön Flagg (st) ISO 14001 1,00 (st) EMAS 1,00 (st) Nämnare: Totala antalet skolor/förskolor i kommunen 16,00 (st) Nyckeltal 12: 18,75 (%) Vad skola och Röda Berg skola är miljöskolor enligt skolverkets kriterier. Förskolan Fridhem är både ISO 14001 certifierad och EMAS-registrerad. Totalt har vi alltså endast tre enheter med någon form av utmärkelse. De sexton enheterna är: Gula Berga, Röda Berga, Stegelbacken, Vinsbo, Kyrkskolan, Vad, Hagge, Björsjö, Fridhem, Hattstugan, Sagan, Solhyttan-Brustorpet, Harnäs, Pingvinen, Lillgården, Gubbo- och Jobsbo Friskola Medeltalet bland ekokommunerna är 10,4 % Miljöskolan, Röda Berga. 20

Kontaktpersoner om du vill veta mer Avfall Annika Jacobson 66 01 37 Bekämpningsmedel Bo Jernberg 66 01 36 Energirådgivning Kerstin Angberg-Morgården 66 01 91 Folkhälsa Åsa Draiby 66 01 14 Fritid Håkan Wallman 66 01 40 Radon Annika Jacobson 66 01 37 Skog Per-Olow Dahlström 66 01 95 Sveriges ekokommuner Sven Andersson 66 01 34 Strandbad Annika Jacobson 66 01 37 Översiktlig planering Sven Andersson 66 01 34 Handikappfrågor Kerstin Ernebrink 66 03 48 Socialförvaltningen Jämställdhet Bengt-Åke Hermansson 66 01 44 Personalförvaltningen Kemikalietillsyn Annika Jacobson 66 01 37 Luftövervakning Bo Jernberg 66 01 36 Skräpplockare från Vinsbo skola Marksanering Bo Jernberg 66 01 36 Miljöanpassade inköp Anders Silfverin 66 01 54 Miljöledningssystem Kerstin Angberg-Morgården 66 01 91 Miljömålsarbete Annika Jacobson 66 01 37 Naturvårdsarbete Bo Jernberg 66 01 36 SMEDJEBACKENS KOMMUN Hållbarhetsbokslut för år 2004 kan beställas från Miljö- och Byggkontoret Smedjebackens kommun 777 81 Smedjebacken Tel. vx.0240-66 00 00 epost:miljobygg@smedjebacken.se finns även att hämta på www.smedjebacken.se 21