Rester av kemiska betningsmedel i tömda utsädesförpackningar

Relevanta dokument
Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Betning i stråsäd L , L , HU-1172 VÄXTSKYDD

Miljögifter i odlingslandskapet

Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige

Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

Neonikotinoider i miljön

Slamspridning på åkermark

Var uppmärksam på punkt utsläpp när du gör växtskyddsbehandlingar

Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter Lars Wiik SLU Alnarp. Sammanfattning

Tabell 1. Teoretisk uppförökningspotential för vanligt stinksot för höstvete i monokultur (fritt efter Johnsson m fl, 1995).

PM Strategin för växtskyddsmedel

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Konventionell betningsteknik, m.m.

Celest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt

Betning i stråsäd. E-post:

Slamspridning på åkermark

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

GRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2005

Växtskyddssäsongen 2017

På gång inom vattenförvaltningen

Växtskyddsrådet

Rapport Plockanalys Askersunds kommun Oktober 2014

Allmänt förekommande avfall på laboratorier

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014

Källsorteringsinformation för verksamheter

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Resultat från jämförelse av provtagningsmetoder

Dokumentets namn Gäller för Sida Radioaktivt avfall PM 1 (5) Detta PM är ett utdrag ur kommande uppdatering av Lunds universitets avfallshandbok.

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Pesticidhalter i uppsamlingstankar kopplade till påfyllningsplattor

Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002

I hus 91 finns avfallsrum bredvid postrummen. Dessa rum är avsedda för att ta emot allt avfall som laboratorierna och kontoren i hus 91 genererar.

Exempel på avfall: Tidningar Kontorspapper Telefonkataloger Kuvert Häftklammer är OK Små mängder kartong. Exempel på avfall: Patientjournaler

Utvinning av THC från Fiberhampa

Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt

ESTA. European Seed Treatment Assurance. Per Henriksson, Svenska Utsädesföretagens Förening

Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten?

Slamspridning på åkermark

BESLUT. Beslut angående ansökan om produktgodkännande för växtskyddsmedlet Vibrance SB

Kursplan Grundutbildning och vidareutbildning i betning

insekter Insecticide seed treatments in sugar beet

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Lipidanalys av Neolitiska keramikskärvor från Glamilders, Åland.

Utvärdering av provtagning av bekämpningsmedelsrester i Simrishamns allmänna vattentäkter 2010

Effektiva åtgärder som minskar läckage av växtskyddsmedel

GRÖNSAKSUNDERSÖKNING. Bly i sallat och grönkål. Landskrona 2007

ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER

Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik

Grönsaksundersökning

Minnesanteckningar fört vid möte med operativa sortgruppen, telefonmöte nr 1 den

Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Kjell Ivarsson Stockholm

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)

Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung

Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

Flyghavre ett växande problem? Jannicke Hellberg Länsstyrelsen Västra Götalands län 11 januari 2019

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Här kan du lyssna på programmet.

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Haltvariationer av växtskyddsmedel i ytvatten från ett typområde i Skåne - flödesproportionell provtagning 2006/2007

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Plockanalys Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Vad provas och hur? Vad provas inte?

PCB i Oxundaåns vattensystem 2017

Bekämpningsmedel, typområden 1 Version 1:

Jordbrukardagar 2018

Kompletterande grundvattenprovtagning Förstudie med riskbedömning för Sunne kemiska tvätt och kostympress, Sundsvik 7:28

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015

Tillväxtreglering i stråsäd

Miljötillsyn av spridning med kemiska bekämpningsmedel på Golfbanor & Lantbruk

Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Institutionen för mark och miljö

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel, ver

KEMIKALIELÄCKAGE FRÅN VÄXTHUS TORBJÖRN HANSSON OCH KLARA LÖFKVIST

Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Institutionen för mark och miljö

Reviderad version

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Anvisning för tryckning av garantibevis i packeriet

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Sorteringshandbok för

Arbets- och miljömedicin Lund

Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på

Aktuella ogräsförsök 2015

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

Praktiskt om ditt nya renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 5, 2019 (tvåfackskärl)

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

Transkript:

Rester av kemiska betningsmedel i tömda utsädesförpackningar Eskil Nilsson Visavi God Lantmannased AB Januari 2005 Slutrapport till Jordbruksverket 1

Förord Förekomst av rester av betningsmedel i tömda utsädesförpackningar har diskuterats. Detta projekt har analyserat prover från tömda förpackningar i syfte att klarlägga frågeställningarna Arbetet har bedrivits som ett samarbetsprojekt mellan Visavi God Lantmannased AB och SLU, Institutionen för Mikrobiologi. Tack till Professor Emeritus Lennart Torstensson Tack till Jordbruksverket för finansiering av projektet Tack till lantbrukarna som samlat utsädesförpackningar. Tack till Syngenta Seeds och Svalöf Weibulls för hjälp med uppgifter om förpackningar Tack till Agr Dr Jenny Kreuger, SLU för hjälp med analysmetoder. Vellinge i januari 2005 Eskil Nilsson 2

SAMMANFATTNING Förpackningar som innehållit utsäde betat med kemiska bekämpningsmedel kan utgöra en miljörisk om de innehåller rester av bekämpningsmedel och hanteras på fel sätt. Förpackningar som innehållit farliga ämnen omfattas av lagstiftning för hur de skall hanteras då resterna överskrider vissa definierade halter. Tillåtna halter av ämnen regleras efter deras faroklass. Detta projekt har haft syftet att försöka ge svar på frågeställningen om tomma utsädesförpackningar av olika material innehåller halter av betningsmedel och den nivå dessa halter då kan ligga på samt om det är skillnad på olika medel. Ur 12 tomma förpackningar som innehållit betat utsäde har tagits prover som analyserat efter förekomst av rester av betningsmedel. I förpackningarna har ingått 13 olika substanser av vilka 5 varit möjliga att analysera i Sverige. Uppmätta resthalter av analyserbara halter har varit mycket låga, 0,000027 % - 0,00124 % av den tomma förpackningens vikt. Definitiva slutsatser kan inte dras då alla ämnen inte kunnat analyseras. 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 5 SYFTE 6 METODER 7 RESULTAT 8 Förpackning 1 8 Förpackning 2 9 Förpackning 3 10 Förpackning 4 11 Förpackning 5 12 Förpackning 6 13 Förpackning 7 14 DISKUSSION 15 SLUTSATSER 17 REFERENSER 18 ILLUSTRATIONER 19 4

BAKGRUND Förpackningar som innehållit utsäde betat med kemiska bekämpningsmedel kan utgöra en miljörisk om de innehåller rester av bekämpningsmedel och hanteras på fel sätt. Förpackningar som innehållit farliga ämnen omfattas av lagstiftning för hur de skall hanteras då resterna överskrider vissa definierade halter. Tillåtna halter av ämnen regleras efter deras faroklass. Frågeställningar har uppkommit om huruvida olika preparat för betning av utsäde kan orsaka resthalter i förpackningar och om olika förpackningsmaterial som papper och plast kan hålla olika resthalter. Beroende på om rester finns kvar och i vilka mängder resthalter kan finnas kan det diskuteras om tömda förpackningar kan få brännas på gården där de använts, lämnas som brännbart avfall eller förpackningsåtervinning eller om de skall betraktas som farligt avfall. I syfte att undersöka förhållandena gjordes en inledande studie 1999 på två papperssäckar. En säck som innehållit 10 kg raps betat med Marshal, karbosulfan och en säck som innehållit 50 kg vete betat med imazalil och karboxin. Ett prov togs på en invändig yta i vardera förpackningen. 60 µg karbofuran återfanns i rapssäcken och 1µg karbofuran återfanns i säcken som innehållit vete. Inget imazalil påträffades. Prov togs på en begränsad yta i varje förpackning varför värdena kan betraktas som mycket osäkra. Frågeställningarna kvarstår om förpackningar innehåller rester av betningsmedel i mängder som gör att förpackningarna kan betraktas som farligt avfall. Denna undersökning har tillkommit för att undersöka flera typer av förpackningar och förpackningsmaterial samt flera ämnen. 5

SYFTE Studiens syfte är att försöka ge svar på frågeställningen om tomma utsädesförpackningar av olika material innehåller halter av betningsmedel och den nivå dessa halter då kan ligga på samt om det är skillnad på olika medel. 6

METODER Hösten 2001 samlades tömda utsädesförpackningar in från 8 gårdar i södra Skåne. Förpackningarna hade innehållit betat utsäde av höstkorn, höstvete, vårkorn och sockerbetor. Förpackningarna utgjordes av papperssäckar för 50 kg, storsäckar av plast för 1000 respektive 700kg, papperspåse respektive kartong för en enhet, 100000, sockerbetsfrö. (I ett fall fanns större delen av fröerna kvar i en förpackning för sockerbetor. Förpackningen hade stått kvar ett år.) Förpackningarna valdes slumpmässigt ut ur lantbrukarnas normala förvaring av tömda förpackningar. Ur varje förpackning skars ut 3 bitar på ca 10x10 cm. I de fall förpackningen bestod av flera lager har provet tagits på den yta som utgjort insidan av förpackningen och varit utsatt för betmedlet. Proverna har förvarats ett och ett i rena plastpåsar. Förpackningarna har mätts upp för att bestämma ytan och vägts. Proverna har analyserats efter den substans som innehållet varit betat med. Analyser har utförts vid SLU s Miljölaboratorium i Uppsala. Proverna har extraherats med diklormetan i ultraljudsbad och analyserats på gaskromatograf. Erhållna resultat har redovisats i µg/dm 2. Ett medelvärde för de tre proven för varje förpackning har beräknats. Medelvärdet har multiplicerats med förpackningens invändiga yta varvid ett beräknat värde för förpackningen har erhållits. Det framräknade värdet för hela förpackningen har beräknats som procent av den tomma förpackningens vikt. 7

RESULTAT Förpackning nr 1. Förpackningstyp: Storsäck, plast Storlek: 1000kg Tidigare innehåll: Höstkorn Mått: 17*32x8 dm Invändig yta: 608 dm 2 Vikt: 2120 g Betningsmedel: Celsest Fungazil A Aktiv substans: Imazalil Karboxin Resthalt, µg/ dm 2 : Imazalil Karboxin Detektionsgräns 0,3 0,5 Prov nr 1 2 20 2 0,6 10 3 0,7 4 Medeltal: 1,10 11,33 Beräknat innehåll I förpackningen: 668,8 µg 6888,6 µg Summa aktiv substanser i förpackningen: 7557,4 µg Resthalt i procent av förpackningens vikt: Imazalil 0,000032 % Karboxin 0,00032 % Summa resthalter i procent av förpackningens vikt: 0,00036 % 8

Förpackning nr 2. Förpackningstyp: Papperssäck Storlek: 50 kg Tidigare innehåll: Vårkorn Mått: 12,5x 7x1,5 dm Invändig yta: 101 dm 2 Vikt: 298 g Betningsmedel: Panoctine Aqua Vitavax Aktiv substans: Guazatinacetater Imazalil Resthalt, µg/ dm 2 : Imazalil Guazatinazatater Detektionsgräns 0,6 Ej analyserat Prov nr 1 ed - 2 ed - 3 ed - Medeltal: - Beräknat innehåll I förpackningen: 0 µg - µg Summa aktiv substanser i förpackningen: 0 µg Resthalt i procent av förpackningens vikt: 0 ed= ej detekterad Guazatinacetater är ej analyserat då det inte finns laboratorier som tillhandahåller analysmetod. 9

Förpackning nr 3. Förpackningstyp: Papperssäck Storlek: 50 kg Tidigare innehåll: Vårkorn Mått: 12,5x7x1,5 dm Invändig yta: 101 dm 2 Vikt: 298 Betningsmedel: Fungazil A Aktiv substans: Imazalil Resthalt, µg/ dm 2 : Imazalil Detektionsgräns 0,6 Prov nr 1 ed 2 ed 3 ed Medeltal: - Beräknat innehåll I förpackningen: 0 µg Summa aktiv substanser i förpackningen: 0 µg Resthalt i procent av förpackningens vikt: 0 ed= ej detekterat 10

Förpackning nr 4. Förpackningstyp: Storsäck, plast Storlek: 1000 kg Tidigare innehåll: Höstvete Mått: 17*32x8 dm Invändig yta: 608 dm 2 Vikt: 2120 g Betningsmedel: Sibutol FS Aktiv substans: Bitertanol Resthalt, µg/ dm 2 : Bitertanol Detektionsgräns 0,2 Prov nr 1 20 2 40 3 70 Medeltal: 43,33 Beräknat innehåll I förpackningen: 26344,6 µg Summa aktiv substanser i förpackningen: 26344,6 µg (26,3 mg) Resthalt i procent av förpackningens vikt: 0,00124 % 11

Förpackning nr 5. Förpackningstyp: Papperssäck Storlek: 50 kg Tidigare innehåll: Vårkorn Mått: 12,5x7x1,5 dm Invändig yta: 101 dm 2 Vikt: 298 g Betningsmedel: Panoctine Aqua Aktiv substans: Imazalil Guazatinacetater Resthalt, µg/ dm 2 : Imazalil Guazatinazatater Detektionsgräns Prov nr 0,2-1 ed - 2 ed - 3 ed - Medeltal: - Beräknat innehåll I förpackningen: ed Summa aktiv substanser i förpackningen: 0 µg Resthalt i procent av förpackningens vikt: 0 ed= ej detekterad Guazatinacetater är ej analyserat då det inte finns laboratorier som tillhandahåller analysmetod. 12

Förpackning nr 6. Förpackningstyp: Papperspåse Storlek: 100 000 frö Tidigare innehåll: Sockerbetor Mått: 1,75x3,5x0,94 dm Invändig yta: 20,475 dm 2 Vikt: 37 gram Betningsmedel: Marshal Tachigaren TMTD Aktiv substans: Karbosulfan hymexazol thiram Resthalt, µg/ dm 2 : Karbosulfan hymexazol Detektionsgräns 0,2 Prov nr 1 20 2-3 - thiram Medeltal: 20 Beräknat innehåll I förpackningen: 409,5 µg - µg Summa aktiv substanser i förpackningen: 409,5 µg Resthalt i procent av förpackningens vikt: 0,0011 % Endast 1 prov om 10x 10 cm är taget på grund av förpackningens storlek. Hymexazol och thiram är ej analyserade då laboratoriet inte har tillgänglig metod. 13

Förpackning nr 7. Förpackningstyp: Papperssäck Storlek: 50 kg Tidigare innehåll: Vårkorn Mått: 12,5x7x1,5 dm Invändig yta: 101 dm 2 Vikt: 298 g Betningsmedel: Panoctine Aqua Vitavax 200 Aktiv substans: Guazatinacetater Imazalil Karboxin Resthalt, µg/ dm 2 : Imazalil Karboxin Guazatinazatater Detektionsgräns 0,3 0,5 Prov nr 1 0,6 1 2 0,4 ed 3 0,4 ed Medeltal: 0,47 0,33 Beräknat innehåll I förpackningen: 47,47 µg 33,33 µg Summa aktiv substanser i förpackningen: 80,8 µg Resthalt i procent av förpackningens vikt: Imazalil 0,000016 % Karboxin 0,000011 % Summa resthalter i procent av förpackningens vikt: 0,000027 % ed= ej detekterad Guazatinacetater är ej analyserat då det inte finns laboratorier som tillhandahåller analysmetod. 14

DISKUSSION Förpackningarna har varit helt tomma vid provtagningen, dvs. inga rester av utsäde eller damm har funnits kvar. Förutsättningen för undersökningen är att de tömts helt och skakats ur i samband med påfyllning av såmaskin. Hur mycket rester som finns i en inte helt tömd förpackning kan inte bedömas. Olika typer av förpackningar kan vara mer eller mindre svåra att tömma. Av de prover som tagits har fyra stycken utgått då det inte gått att anlysera substanserna: Fludioxonil (Celest, för vete), fuberidazol (Sibutol för vete), fenpiklonil (Beret 050 FS för vete) samt teflutrin och imidakloprid som ingår i Montur för sockerbetor. I tre av de analyserade proverna, nr 2, 5 och 7, har guazatinacetater ingått samt ytterligare substanser. Det har inte varit möjligt att köpa analys av guazatinacetater i Sverige. För dessa prover har halterna av de andra ingående substanserna redovisats. I prov nr 6 karbosulfan, hymexazol och tiram har ingått av vilka det endast gått att få analyserat och redovisa karbosulfan. I tre av de sju undersökta förpackningarna har halterna av analyserbara ämnen inte varit möjliga att detektera. I det fall de funnits rester har de varit under 0,6 respektive 0,2 µg/dm 2. I dessa fall har resthalten satts till 0. I de fyra fall vi erhållit mätbara halter har den totala resthalten för förpackningarna varit mycket låg, 0,00036 %, 0,00124 %, 0,0011 % respektive 0,000027 % av förpackningens vikt. För förpackning 6 har erhållits resthalten 0,0011 % för karbosulfan. Hymexazol och thiram har inte gått att analysera varför värdet är osäkert. För förpackning nr 7 är summa resthalt för imazalil och karboxin 0,000027 %. Guazatinacetater har inte gått att analysera varför värdena är osäkra. Det är en brist i undersökningen att det inte gått att köpa analys på 8 av de 13 preparat som förekommit som betningsmedel i förpackningarna. Av de ämnen som inte gått att analysera har godkännandet upphört för tiram. Imazalil har ingått fem prover. Högsta halt har varit 2 µg/dm 2. Övriga värden har varit under 0,7 µg/dm 2 eller inte detekterbara. I de fall imazalil har hittats, har det varit i plastsäckar, inga detekterbara halter från papperssäck. Bitertanol, prov nr 4, har analyserats i en plastsäck. Halterna har varit 20-70 µg/dm 2. Karbosulfan, prov nr 6, har analyserats i en pappersförpackning i halten 20 µg/dm 2. Karboxin, prov nr 1, har analyserat i en plastsäck i halter 4 20 µg/dm 2. I detta prov fanns även imazalill Halterna för bitertanol, karbosulfan och karboxin är högre än för imazalil. Sammantaget är värdena för dessa likväl mycket låga i relation till förpackningens vikt. Vi har fått resultat för plast och pappersförpackningar och för ett flertal preparat som tyder på att det finns ibland rester kvar av betmedel med att halterna är mycket låga och inte torde utgöra något hinder för att förpackningarna hanteras som vanligt avfall. 15

Man kan anta att de preparat som inte kunnat analyseras är på samma nivå som de som analyserats. I detta fall skulle de totala restmängderna likväl vara mycket låga. En sådan hypotes är emellertid dåligt underbyggd. 16

SLUTSATSER Fem ämnen har analyserats Åtta ämnen har inte varit möjliga att få analyserade i Sverige. Analyserade halter i förpackningarna har varit mycket låga eller under detektionsgräns. Även om erhållna resultat pekar på att tömda förpackningar, i de fall de innehållit resthalter, endast innehåller mycket låga resthalter, går det inte att dra definitiva slutsatser av undersökningen. 17

REFERENSER Nilsson E., Torstensson L., 1999. Koncentrationer av bekämpningsmedel i samband med deras hantering. Jordbruksverkets Fou-projekt. 18

ILLUSTRATIONER Bild 1. Förpackningar för sockerbetsfrö. Foto Eskil Nilsson Bild 2. Papperssäck för 50 kg veteutsäde. Foto Eskil Nilsson 19

Bild 3. Innersäck för 1000 kg storsäck. Provtagningsytorna är markerade. Foto Eskil Nilsson 20