Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Transkript

1 Stina Adielsson, Sarah Graaf, Melle Andersson & Jenny Kreuger Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Långtidsöversikt Årssammanställning 2008 Grundvattenlokal i område M 42, Skåne (Foto: J. Kreuger) Ekohydrologi 115 Uppsala 2009 Avdelningen för vattenvårdslära Swedish University of Agricultural Sciences ISRN SLU-VV-EKOHYD-115-SE Division of Water Quality Management ISSN

2

3 Stina Adielsson, Sarah Graaf, Melle Andersson & Jenny Kreuger Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) Långtidsöversikt Årssammanställning 2008 Grundvattenlokal i område M 42, Skåne (Foto: J. Kreuger) Ekohydrologi 115 Uppsala 2009 Avdelningen för vattenvårdslära Swedish University of Agricultural Sciences ISRN SLU-VV-EKOHYD-115-SE Division of Water Quality Management ISSN

4

5 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Provtagning Ytvatten Grundvatten Sediment Regnvatten Analyser Statistisk analys Riktvärden och toxicitetsindexet Områdesvis presentation av typområden på jordbruksmark Västergötland Östergötland Halland Skåne Åar Skivarpsån och Vegeå Användning av växtskyddsmedel Påträffade halter av växtskyddsmedel Ytvatten i jordbruksbäckar och åar Grundvatten Sediment Regnvatten Transport av växtskyddsmedel Överskridanden av riktvärden Resultat toxicitetsindex Årssammanställning Provtagning Användning av växtskyddsmedel Resultat halter av växtskyddsmedel Typområden på jordbruksmark - jordbruksbäckar Typområden på jordbruksmark - grundvatten Typområden på jordbruksmark - sediment Åar Skivarpsån och Vegeå Regnvatten Påträffade substanser över riktvärden Tackord Ordlista Referenser Tidigare årssammanställningar Övriga referenser Kartreferenser Bilagor... 65

6

7 1 Sammanfattning Rapporten presenterar resultaten från övervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment och regnvatten i Sverige under åren Undersökningen genomförs inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket (Jordbruksmark och Luft). Tidigare resultat har sammanställts i enskilda årsrapporter. Detta är första gången som resultaten har sammanställts för en längre tidsperiod (7 år), vilket ger ett underlag för att spegla utvecklingen över tiden. Övervakningen av ytvatten omfattas av provtagningar i fyra typområden (Västergötland, Figur 2; Östergötland, Figur 5; Halland, Figur 8; Skåne, Figur 11) och två åar i Skåne (Skivarpsån och Vege å). Ytvattenprovtagningen står för den största andelen av alla enskilda analyser under perioden (ca ). Provtagningarna i typområdena sker tidsintegrerat med hjälp av automatiska provtagare och i åarna tas manuella momentanprov. I typområdena har även provtagning av grundvatten och sediment genomförts. Regnvatten undersöks vid en lokal på Söderåsen i Skåne. Antalet substanser som har analyserats varierar mellan provtyperna och i viss mån även mellan åren. Detta som en följd av att vissa substanser försvinner från marknaden och nya tillkommer. Även analysgränsen har förändrats under åren, främst för några substanser där den sänkts för att bättre motsvara de riktvärden som introducerats under tidsperioden. Inom varje typområde samlas det varje år in omfattande informaion om grödval och vilka växtskyddsmedel som används. Även information om nederbörd och avrinning samlas in kontinuerligt. Denna information utgör ett värdefullt underlag vid tolkningen av resultaten. Långtidsöversikt Ytvatten Resultaten visar att växtskyddsmedel har påträffats mer eller mindre frekvent i de undersökta ytvattenproven under perioden, med en variation på mellan 2 och 33 substanser per prov (Figur 18). Av de totalt 93 undersökta substanserna är det ca 25 % av dessa som påträffas mera regelbundet, dvs i mer än en fjärdedel av de undersökta proverna (Figur 17). Flest antal substanser har påvisats i vatten från området i Skåne och lägst antal ifrån området i Västergötland, något som överensstämmer väl med hur intensiv användningen är i de olika områdena (Figur 14). I de bägge skånska åarna påträffades över lag samma antal substanser som i typområdet i Skåne (Figur 19). En beräkning av årsmedelhalten i ytvatten under 7-årsperioden visar inga tydliga trender när det gäller uppmätta halter, endast medelhalten under 2008 är signifikant skild från medelhalten under 2002 (Figur 20). Halterna under prioden har dock varit avsevärt lägre än de som uppmättes i Skåneområdet under 1990-talet (Figur 21). De substanser som påträffas oftast, i mer än hälften av proverna, är alla ogräsmedel (Figur 22). Det är också den grupp som används i störst mängder inom jordbruket. Vanligaste substansen var bentazon som återfanns i samtliga undersökta prover, trots en begränsad använding. Störst användning har ogräsmedlet glyfosat. Transporten av växtskyddsmedel till ytvatten har varierat mellan områden och år. Den mängd som transporteras ut i vattendraget utgör vanligen ca 0,1 % av det som använts inom avrinningsområdet, men med högre förluster på upp till 1 % under enstaka år (Figur 33). 5

8 Detta styrs i stor utsträckning av vädret med ökad risk för stora förluster om det kommer mycket regn under spridningsperioden. Grundvatten I grundvatten påträffades betydligt färre substanser och lägre halter än i ytvatten. Ogräsmedlet atrazin, som förbjöds 1989, var den substans som oftast påvisades i grundvattnet, tätt följd av bentazon som används i viss utsträckning inom områdena (Figur 25). Flest fynd och flest antal substanser återfanns i grundvatten från Skåneområdet, minst antal fynd gjordes i vatten från området i Östergötland. Sediment Resultaten från sedimentprovtagningen bygger på relativt sett ett färre antal prov än för övriga provtyper. Fynden i sedimentproven dominerades inte lika kraftigt av ogräsmedel som ytvattenproverna, likaså var det ett färre antal substanser som påträffades i de enskilda proven. Glyfosat var den substans som oftast påvisades i sedimenten, följt av insektsmedlet esfenvalerat (Figur 26). Regnvatten I regnvatten påträffades mellan 30 och 50 olika växtskyddsmedel per år. Analysgränserna för regnvatten är lägre än för yt- och grundvatten, liksom de uppmätta halterna. Många av de substanser som påvisas oftast i regnvatten är sedan länge förbjudna att användas i Sverige (Figur 27), vilket innebär att de har transporterats hit med vindarna från kontinenten. Vanligast av dessa var lindan, endosulfan, terbutylazin och vinklozolin, som återfanns i mer än hälften av proven. Halterna av dessa substanser är dock generellt sett lägre än de substanser som används i närområdet. Detta leder till att den totala deposition för de förbjudna substanserna är överlag betydligt lägre än för de som fortfarande används (Figur 28). Depositionen av växtskyddsmedel via nederbörden har ökat under de åren mätningarna har pågått (Tabell 19). En förklaring kan vara att analysgränsen har sänkts vilket har lett till att fler substanser kan detekteras. Ogräsmedlet prosulfokarb är den substans som dominerar och deponeras i störst mängder. Den provtagning som genomfördes vintern 2008/2009 visar att växtskyddsmedel återfanns under hela vinterperioden, men sett till den totala depositionen är det sommarperioden som dominerar (Figur 29). Det finns inga riktvärden för halter av växtskyddsmedel i regnvatten, men om man jämför halterna med riktvärden för ytvatten är det några substanser som överskridit dessa värden vid några enstaka tillfällen under åren. Riktvärden för ytvatten Resultaten från ytvattenprovagningarna visar att det främst är ogräsmedel som påträffas i halter över riktvärdet för ytvatten. Antalet substanser varierar mellan 10 och 21 substanser per år (Figur 35). Antalet enskilda fynd var i genomsnitt 80 per år vilket utgör omkring en procent av det totala antalet analyser och trenden var minskande under de första sex åren. Under 2008 påträffades dock fler fynd över riktvärdet, vilket kan bero på den torra försommaren med låga vattenflöden då halter som transporteras ut från fälten inte späds ut i samma omfattning som normalt. Andelen vattenprov som innehåller en eller flera substanser över riktvärdet är ca 40 % (Figur 35). Ogräsmedlet diflufenikan var den substans som återfanns flest gånger under mätperioden i halter över riktvärdet (Figur 36). 6

9 Årsrapport 2008 Under ordinarie provtagningssäsong 2008 insamlades 107 ytvattenprover, 62 grundvattenprover, sex sedimentprover och 17 regnvattenprover. Därutöver togs under vintern 2008/2009 prover på ytvatten från typområdet i Skåne och på regnvatten från Söderåsen i Skåne. Analyserna under året omfattade mellan 47 och 84 olika substanser (Bilaga 1). I ytvatten från typområdena påträffades mellan 23 och 52 % av de substanser som analyserades. Varje prov innehöll minst två ämnen och som mest påträffades 32 ämnen i ett och samma prov. Den högsta halten som återfanns i ett veckoprov var 31 µg/l och påvisades i området i Östergötland i slutet av juli (Figur 43). Vattenföringen i området var ovanligt låg under en stor del av säsongen och transporten var genomgående lägre än året innan. Det fanns av växtskyddsmedel i grundvatten från tre av de fyra typområdena. Halten 0,1 µg/l överskreds vid sammanlagt tre tillfällen av två olika ogräsmedel (metalaxyl och bentazon). För bentazon låg medelhalten under året straxt över 0,1 µg/l i grundvatten från en av lokalerna i Skåneområdet (Tabell 26). I vattenproverna från de skånska åarna påträffades mellan 44 och 52% av de analyserade substanserna. Högsta halten av en enskild substans var 1,5 µg/l och påvisades i Vege å i mitten av juni. De sammanlagda halterna i regnvatten varierade mellan nivå och 2,4 µg/l under ordinarie provtagningssäsong. Högst halter av en enskild substans påvisades för den relativt flyktiga substansen prosulfokarb och överlag återfanns de högsta halterna under hösten. Totalt påträffades 46 substanser (Tabell 30). I de regnvattenprover som samlades in under vintern 2008/2009 påträffades mellan 5 och 15 substanser i de enskilda proverna, och med högsta sammanlagda halten på 0,47 µg/l i början av november. Under året påträffades 21 substanser i ytvatten i halter över riktvärdet. Vanligaste substanser över riktvärdet var diflufenikan, pikoxystrobin, MCPA och metazaklor. Högst överskridande påvisades dock för insektsmedlet imidakloprid (Tabell 31). 7

10 2 Inledning Inom ramen för det nationella miljöövervakningsprogrammet pågår undersökningar av jordbrukets påverkan på yt- och grundvattenkvalitet i Sverige. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för dessa undersökningar. Bland annat undersöks sedan många år förlusterna av växtnäringsämnen från jordbruksmark inom de båda programmen Observationsfält på åkermark och Typområden på jordbruksmark. Sedan år 2002 omfattar undersökningarna även förluster av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) från jordbruksmark. Resultaten från de första åren har presenterats i årliga rapporter (se referenslistan). Programmet för bekämpningsmedel omfattar undersökningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, regnvatten och sediment och undersökningarna genomförs inom jordbruksdominerade regioner i Sverige (Figur 1). Förutom analyser av olika matriser ingår också insamling av odlingsdata (bl.a. användning av bekämpningsmedel), vattenföring och nederbörd. I och med 2008 års provtagningssäsong finns nu resultat från sju år, vilket utgör en värdefull grund för att kunna studera resultaten mer översiktligt. I föreliggande rapport presenteras därmed för första gången ett sammandrag av resultaten och dess utveckling under , tillsammans med den årliga rapporten av 2008 års resultat. Undersökningarna har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket och ingår i programområde Jordbruksmark, delprogram Pesticider och programområde Luft, delprogram Pesticider i nederbörd. Figur 1. Lokalisering av typområden (O 18, E 21, N 34 och M 42), åar (Skivarpsån och Vegeå) och nederbördsstation (Vavihill) som ingår i övervakningsprogrammet för bekämpningsmedel

11 Tabell 1. Antal ytvattenprov som samlats in från typområdena och åarna under ordinarie provtagningssäsong År O 18 E 21 N 34 M 42 Skivarpsån Vegeå Provtagning 3.1 Ytvatten I de fyra typområdena (O 18 i Västergötland, E 21 i Östergötland, N 34 i Halland och M 42 i Skåne) sker tidsintegrerad vattenprovtagning med hjälp av automatiska ISCO-provtagare och innebär insamling av delprover var 80:e minut som samlas till veckoprover (se utförlig beskrivning i Adielsson & Kreuger, 2008). Provtagningsperioden omfattar den mest intensiva jordbrukssäsongen och sträcker sig normalt från början på maj till slutet av oktober med ett uppehåll i augusti. Uppehållet motiveras med att det normalt är lägre flöden och liten användning av växtskyddsmedel under denna månad. I Skåneområdet pågår provtagningen normal till slutet av november på grund av den längre odlingssäsongen i landets allra sydligaste delar vilket leder till att fler prover samlats in i detta område än de i övriga tre (Tabell 1). Under åren har det förekommit vissa variationer i vilka växtskyddsmedel som inkluderats i analyserna (Tabell 2). Målsättningen med analyserna har varit att inkludera så många som möjligt av de växtskyddsmedel som används i områdena. Detta har lett till att nya substanser inkluderats så snart en lämplig analysmetod funnits tillgänglig, samtidigt som andra tagits bort då användningen upphört och inga rester i vattnet påvisats. Tabell 2. Antal analyserade substanser per prov i ytvatten från de fyra typområdena. Substanser som tillkommit eller tagits bort från analyserna presenteras jämfört med föregående år Antal År subst. Nytillkomna substanser Borttagna substanser fr o m aktuellt år * * benazolin, flupyrsulfuronmetyl-na betacyflutrin, cinidonetyl, flurtamon, karfentrazonsyra, pyraklostrobin cyprodinil, fenitrotion, florasulam, fuberidazol, imidaklorpid, jodsulfuronmetyl-na 9 cinidonetyl, karfentrazonsyra, klorsulfuron fluazinam, karfentrazonsyra# DIPA, hexazinon, karbosulfan, metabenstiazuron, permetrin, tolylfluanid, vinklozolin permetrin# pikoxystrobin, tau-fluvalinat * Under ingick ytterligare en substans, ETU, i analyserna av vatten från områdena E 21 och N 34. Substansen togs bort från och med 2004 av besparingsskäl då den endast påträffats vid ett enda tillfälle. # Substansen återinfördes efter att ha varit borttagen under året innan.

12 Tabell 3. Antal analyserade substanser per prov i Skivarpsån och Vegeå. Substanser som tillkommit eller tagits bort från analyserna presenteras jämfört med föregående år Antal År subst. Nytillkomna substanser Borttagna substanser fr o m aktuellt år benazolin betacyflutrin, cinidonetyl, flurtamon, karfentrazonsyra, pyraklostrobin cyprodinil, fenitrotion, fuberidazol, imidaklorpid cinidonetyl, karfentrazonsyra DIPA, hexazinon, karbosulfan, metabenstiazuron, permetrin, pyraklostrobin, tolylfluanid, vinklozolin permetrin# pikoxystrobin, tau-fluvalinat # Substansen återinfördes efter att ha varit borttagen under året innan. I Skivarpsån och Vegeå har momentana prover insamlats fördelade över perioden majnovember med totalt ca nio prov per å och år (Tabell 1). Vattnet från åarna har analyserats för något färre substanser än typområdenas bäckar (Tabell 3) till följd av att en av analysmetoderna (OMK49) inte har inkluderats för åarna. Analyslista för år 2008 framgår av Bilaga Grundvatten Det är det ytliga grundvattnet, ca 2-6 meters djup, som undersöks inom de fyra typområdena. I varje område finns grundvattenrör installerade vid två lokaler, den ena lokalen ligger i ett inströmningsområde och den andra i ett utströmningsområde. Vid varje lokal finns två grundvattenrör installerade, dessa sitter på olika djup. Prover tas normalt vid fyra tillfällen per år; februari, april, augusti och november. Grundvattenrör installerades år 2000 i M 42 (Skåneområdet) och år 2002 i de övrig tre områdena. Resultaten från 2003 års provtagning visade att det förelåg en viss risk för att proverna kunde kontamineras i samband med provtagningen, vilket ledde till att prover insamlade fram till februari 2004 ströks ur databasen och att nya rutiner utarbetades inför 2004 års provtagningssäsong. Därefter har provtagning pågått enligt planering med undantag för att något grundvattenrör ibland innehåller för lite vatten för att räcka till analyserna. Detta brukar framförallt inträffa i augusti. Antal prov som insamlats per år framgår av Tabell 4. Antalet analyserade substanser per år är ca 70 stycken (Tabell 4). Analyslista för år 2008 presenteras i Bilaga Sediment Sedimentprover har tagits årligen i de fyra typområdenas bäckar och i de två åarna (Tabell 5). Provtagningen påbörjades år 2003 och innebär att ett prov per lokal insamlas i början av september. Sedimentprovtagningen i de olika områdena sker vid samma lokal som vattenprovtagningen. Analyslista för år 2008 framgår av Bilaga 1. 10

13 Tabell 4. Antal prov per år och antal analyserade substanser per prov i grundvatten. Substanser som tillkommit eller tagits bort från analyserna presenteras jämfört med föregående år År Antal prov Antal subst. Nytillkomna substanser Borttagna substanser fr o m aktuellt år AMPA, benazolin, betacyflutrin, cinidonetyl, flurtamon, glyfosat, karfentrazonsyra, klopyralid, pyraklostrobin cyprodinil, fenitrotion, fuberidazol, cinidonetyl, karfentrazonsyra imidakloprid DIPA, hexazinon, karbosulfan, metabenstiazuron, permetrin, pyraklostrobin, tolylfluanid, vinklozolin permetrin# pikoxystrobin, tau-fluvalinat # Substansen återinfördes efter att ha varit borttagen under året innan. Tabell 5. Antal prov per år och antal analyserade substanser per prov i sediment från typområden och åar. Substanser som tillkommit eller tagits bort från analyserna presenteras jämfört med föregående år Antal Antal År prov subst. Nytillkomna substanser Borttagna substanser fr o m aktuellt år prokloraz cinidonetyl, flurtamon, prokloraz# AMPA cinidonetyl, HCH-β, HCH-δ, karbofuran, karbosulfan, metabenstiazuron, prokloraz, spiraoxamin cyprodinil, diklobenil, metalaxyl AMPA, bitertanol, imazalil, metazaklor, terbutryn bitertanol#, imazalil#, diklobenil, metalaxyl, trifluralin, vinklozolin metazaklor#, tau-fluvalinat, terbutryn# # Substansen återinfördes efter att ha varit borttagen under året innan. 3.4 Regnvatten Stationen för insamling av regnvatten ligger på Söderåsen i västra Skåne (Vavihill). Under pågick provtagning under maj-juni och september-oktober (ca 4 månader). Under 2008 utökades programmet så att hela perioden maj-oktober provtogs (ca 6 månader). Därutöver genomfördes för första gången provtagning under vinterhalvåret 2008/2009 (november-april). Ett åttiotal substanser har analyserats i regnvatten under perioden (Tabell 6). Analyslista för år 2008 framgår av Bilaga 1. 11

14 Tabell 6. Antal prov per år och antal analyserade substanser per prov i regnvattnet från Söderåsen. Substanser som tillkommit eller tagits bort från analyserna presenteras jämfört med föregående år År Antal prov Antal subst. Nytillkomna substanser Borttagna substanser fr o m aktuellt år benazolin, dikofol, quinoxyfen cinidonetyl, flurtamon, karfentrazonsyra, pyraklostrobin betacyflutrin, cyprodinil, fenitrotion, fuberidazol, imidakloprid, penkonazol cinidonetyl, karbosulfan, karfentrazonsyra, metamitron, quinoxyfen metamitron DIPA, DDT-p,p, DDT-o,p, DDD-p,p, DDEp,p, BAM, diklofol, heptaklorepoxid, hexazinon, imidakloprid, metabenstiazuron, pyraklostrobin, tolylfluanid BAM, imidakloprid# karbofuran, HCH-β, HCH-δ * 82 epoxikonazol, fenarimol, fludioxonil, flusiazol, flutriafol, linuron, pikoxystrobin, procymidon, quinoxyfen, tau-fluvalinat BAM * Ordinarie provtagning omfattade 17 prover, resterade 10 ingick i vinterprovtagningen 2008/2009. # Substansen återinfördes efter att ha varit borttagen under året innan. 4 Analyser Samtliga analyser av växtskyddsmedel har utförts på Sektionen för organisk miljökemi, Institutionen för vatten och miljö, SLU. Analysmetoderna är ackrediterade av SWEDAC och laboratoriet deltar regelbundet i nordiska interkalibreringar. Under perioden har det pågått en ständig anpassning av vilka substanser som är inkluderade i analyserna. Strävan har varit att inkludera så många som möjligt av de substanser som sprids i typområdena. Dessutom är de ämnen som finns med på listan över prioriterade substanser inom ramdirektivet för vatten inkluderade. Ämnen som inte längre är registrerade i Sverige men som fortfarande påträffas i vattnet ingår också i analyserna. Generellt har några substanser per år tillkommit i analyserna. År 2006 gjordes en genomgång av analyslistan vilket ledde till att ett antal substanser togs bort från analyserna. De borttagna substanserna bedömdes inte längre vara aktuella att analysera. Bestämnings- och detektionsgränser varierar något både mellan åren och mellan olika provomgångar, samt mellan vatten av olika karaktär. Bestämningsgränsen är vanligtvis tre till fem gånger högre än detektionsgränsen. Koncentrationer som anges som ligger över detektionsgränsen men för att en halt ska kunna anges måste även bestämningsgränsen överskridas. Detektionsgränser som anges i den här rapporten är medianvärden om inget annat anges. Vid analys av ytvatten har detektionsgränsen (LOD) sänkts signifikant från år 2002 till år Tre substanser hade en oförändrad LOD; glyfosat, klopyralid och metalaxyl, medan AMPA har fått en något förhöjd LOD. För övriga substanser har LOD sänkts, i vissa fall med upp till en faktor 200. Arbetet med att sänka LOD var speciellt intensivt efter att svenska riktvärden introducerades 2004, speciellt för substasner med låga riktvärden. Även vid analys av grundvatten, regnvatten och sediment har de allra flesta substanser fått en sänkt LOD under perioden. Mer information om analysmetoderna ges i Adielsson & Kreuger (2008). 12

15 5 Statistisk analys Alla statistiska analyser är utförda med hjälp av programmet JMP (SAS Institute Inc., 2009). Normalfördelningen på det studerade materialet har bedömts med hjälp av Shapiro-Wilk W Test. Alla statistiska analyser där materialet bör vara normalfördelat, har genomgått Shapiro-Wilk W test och konstaterats normalfördelade. Signifikanta skillnader i fyndfrekvens och i koncentrationer som överstiger riktvärden (Tabell 20, Figur 37-39), samt i medelvärdet av summakoncentrationen vid respektive provtagningsår (Figur 20) har bedömts med envägs variansanalys (ANOVA, signifikansnivå 0,05) och LSD Students t post hoc-test. I post hoc-testet analyseras skillnader mellan begynnelseåret av provtagningen (2002) och de senaste provtagningsåren (huvudsakligen 2008, men även ). 6 Riktvärden och toxicitetsindexet I Sverige har Kemikalieinspektionen tagit fram riktvärden för växtskyddsmedel i ytvatten. Sammanlagt finns riktvärden för lite drygt 100 växtskyddsmedel (Kemikalieinspektionen, 2009). Riktvärdet anger den högsta halt av växtskyddsmedel i ytvatten då man inte kan förvänta sig några negativa effekter på vattenlevande organismer. Mer information om de svenska riktvärdena finns på Kemikalieinspektionens hemsida. Inom miljöövervakningen har växtskyddsmedel som saknar svenskt riktvärde analyserats och även detekterats. Därför har listan över riktvärden kompletterats med motsvarande holländska och norska värden, samt med värden från en utvärdering gjord av Andersson et al., Alla riktvärden som används i den här rapporten presenteras i Bilaga 12, där framgår det också varifrån respektive värde är hämtat. Trots komplettering saknar fortfarande BAM, klorsulfuron och fuberidazol riktvärden, av dessa är det dock endast BAM som påträffats i ytvatten. Under 2002 inleddes en studie av lämpliga indikatorer för att beskriva förändringar av förekomst av växtskyddsmedel och potentiella effekter på vattenekosystemet. Som ett led i detta arbete utvärderades olika internationella metoder för att beskriva miljöeffekter (Asp & Kreuger, 2005). År 2007 beslutade Kemikalieinspektionen att använda ett av dessa index, toxicitetsindexet PTI, som indikator för uppföljning av miljömålet Giftfri miljö. PTI togs från början fram för att användas inom det amerikanska miljöövervakningsprogrammet National Water-Quality Assessment. Indexet har modifierats för att passa den svenska miljöövervakningen (Asp och Kreuger, 2005). PTI beräknas enligt Ekvation 1. Ei = Halt av växtskyddsmedel i Riktv.i = Svenskt riktvärde för pesticid i n = Antalet pesticider Ekvation 1 (Asp & Kreuger, 2005) 13

16 Tabell 7. Växtskyddsmedel som analyserats i ytvatten och vars riktvärde är lägre än detektionsgränsen. Växtskyddsmedel Typ Riktvärde (µg/l) Detektionsgräns (µg/l) alfacypermetrin pyretroid 0,001 0,0003-0,04 betacyflutrin pyretroid 0,0001 0,0005-0,03 cyflutrin pyretroid 0,0014 0,0006-0,05 cypermetrin pyretroid 0,0002 0,003-0,04 deltametrin pyretroid 0,0002 0,001-0,03 esfenvalerat pyretroid 0,0001 0,0001-0,02 imidakloprid neonicotinoid 0,013 0,01-0,5 lambda-cyhalotrin pyretroid 0,006 0,0002-0,02 permetrin pyretroid 0,0003 0,008-0,1 tau-fluvalinat pyretroid 0,0002 0,005 Trots att utvecklingen av analysmetoder har gjort att växtskyddsmedel kan analysera vid så låga koncentrationer som på nanogramnivå finns fortfarande substanser vars detektionsgräns inte når ner till riktvärdet. De växtskyddsmedel där detektionsgränsen var för högt i förhållande till riktvärdet i minst 60 % av proverna ingår i Tabell 7. De flesta av dessa ämnen tillhör en grupp insektsmedel som kallas för pyretroider. Lambda-cyhalotrin hade en detektionsgräns som var lika låg som riktvärdet eller lägre vid mer än hälften av analyserna men eftersom substansen är en pyretroid ingår den ändå i tabellen. Alla substanser i tabellen har inte detekterats i ytvatten. Det finns andra ämnen än de som är inkluderade i tabellen vilkas detektionsgräns i vissa fall är otillräcklig, det gäller t.ex. karbosulfan, pyraklostrobin, rimsulfuron och endosulfan (α och β-isomererna), samt metaboliten endosulfansulfat. Det pågår ett ständigt arbete med att förbättra detektionsgränser och bestämningsgränser för att i möjligaste mån nå ner under riktvärdena. Introduktionen av riktvärden har gett god vägledning om vilka halter som är relevanta att kunna analysera. Beräkning av toxicitetsindexet per område och år kommer att presenteras i två grafer. I den ena grafen ingår alla påvisade växtskyddsmedel i beräkningarna (Figur 41 & Figur 42B) och i den andra grafen har växtskyddsmedlen i Tabell 7 utesluts ur beräkningarna (Figur 40 & Figur 42A). Observera att i tidigare årsrapporter har en PTI-beräkning gjorts där endast pyretroider uteslutits. Vid tolkning av grafer med PTI är det viktigt att komma ihåg att ett stigande PTI inte nödvändigtvis reflekterar stigande skadliga koncentrationer av växtskyddsmedel. Ett högre PTI kan också bero på att fler prover tagits, att antalet analyserade substanser ökat eller bara förändrats så att det bättre reflekterar vad som finns i vattnet. När detektionsgränsen sänks kan det innebära att fler fynd görs och det i sin tur leder också till ett högre PTI. 14

17 7 Områdesvis presentation av typområden på jordbruksmark 7.1 Västergötland Avrinningsområdet i Västergötland (O 18) omfattar 776 ha varav 91 % är åkermark. Området domineras helt av styv lera och mellanlera och vattendraget är till största delen kulverterat (Figur 2). Långtidsmedelvärdet för årsnederbörden vid närmaste SMHI-station är 558 mm (Tabell 8) och medianvärdet för årsavrinningen från området åren är 398 mm (Tabell 9). Figur 2. Jordartskarta över typområdet i Västergötland. Underlag (C) SGU och Lantmäteriet, se referenslistan. 15

18 12% 10% 1% 5% 40% höstsäd vårsäd oljeväxter ärter vall övrigt 32% Figur 3. Genomsnittlig fördelning av grödor i typområdet i Västergötland under Det inventerade området i Västergötlands genomsnittliga storlek har under perioden varit 710 ha, vilket betyder att hela åkerarealen inventerats. Odlingen domineras av spannmål (Figur 3) där sädesslagen domineras av höstvete och vårkorn. Träda har genomsnittligt upptagit 65 % av kategorin övrigt och resterande del har under åren bestått av åkerböna. Andelen höstsäd varierar mellan 20 % och 50 % under perioden, andelen oljeväxter skiftar också mellan åren (Figur 4). Under 2008 uppgick spannmålsarealen i området till närmare 90%, vilket var en kraftig ökning jämfört med tidigare åt. 100% 80% 60% 40% 20% 0% övrigt vall ärter oljeväxter vårsäd höstsäd Figur 4. Procentuella fördelningen av grödor i typområdet i Västergötland under

19 Tabell 8. Årsnederbörden för åren och den 30-åriga medelnederbörden för åren uppmätt vid SMHI-station 8321 i Västergötland Månad 30 års medelnederbörd (mm/mån) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Årsnederbörd (mm) I Västergötland har sommarmånaderna under provtagningsperioden, särskilt juli, varit mer nederbördsrika än normalt. Tidvis har höstarna varit torrare än normalt. Sammantaget har de tre senaste åren haft en högre årsnederbörd än långtidsmedelvärdet (Tabell 8). Det har också lett till ett högre flöde under motsvarande år i avrinningsområdet (Tabell 9). Tidvis har det varit omväxlande torra och blöta somrar. Generellt är flödet lägre under sommarmånaderna då högre temperaturer leder till en ökad avdunstning samtidigt som vegetationen tar upp mycket vatten under denna period. Lägsta flödet under perioden maj-juli , dvs den period då huvuddelen av besprutningen sker, uppmättes Tabell 9. Flödet (mm/mån) i bäcken som avvattnar Västergötlands avrinningsområde för åren och medianflödet för samma period Månad Medianflöde (mm/mån) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli , Augusti September Oktober November December Årsflöde (mm) 398* *Medianvärde för årsflöden

20 7.2 Östergötland Avrinningsområdet i Östergötland (E 21) är ha och utgörs till 92 % av åkermark. Området är relativt varierat när det gäller jordarter och vattendraget är till största delen öppet, dvs okulverterat (Figur 5). Arealen skyddszoner som rapporterats in per år är i genomsnitt 13 ha. Långtidsmedelvärdet för årsnederbörden vid närmaste SMHI-station är 477 mm (Tabell 10) och medianvärdet för årsavrinningen från området åren är 152 mm (Tabell 11). Omådet är därmed det torraste undersökningsområdet som ingår i övervakningen. Figur 5. Jordartskarta över typområdet i Östergötland. Underlag (C) SGU och Lantmäteriet, se referenslistan. 18

21 10% 6% 7% 5% 9% 43% höstsäd vårsäd oljeväxter ärter potatis vall övrigt 20% Figur 6. Genomsnittlig fördelning av grödor i typområdet i Östergötland under Inventeringen av odling i området inkluderade från början ca 90 % av åkerarealen, men sedan 2007 har endast ca 70 % kommit med. Området domineras av stråsäd (Figur 6), precis som i de övriga tre områdena. Inom kategorin höstsäd är höstvete den största grödan och i kategorin vårsäd dominerar vårkorn. Träda utgör den största delen av kategorin övrigt, men även jordgubbar har odlats på några hektar varje år. Arealen potatis i området utgör i genomsnitt 10 %, men har växlat något mellan åren (Figur 7). Potatis är en förhållandevis bekämpningsintensiv gröda. 100% 80% 60% 40% 20% 0% övrigt vall ärter potatis oljeväxter vårsäd höstsäd Figur 7. Procentuella fördelningen av grödor i typområdet i Östergötland under

22 Tabell 10. Årsnederbörden för åren och den 30-åriga medelnederbörden för åren uppmätt vid SMHI-station 8427 i Östergötland Månad 30 års medelnederbörd (mm/mån) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Årsnederbörd (mm) De senaste tre åren har nederbörden varit högre än normalt vilket också har lett till ett motsvarande ökat årsflöde (Tabell 10 och Tabell 11). Flödet 2003 och 2005 var lägre än medianflödet men samtidigt var årsnederbörden högre än 30-årsmedelvärdet. Det beror på att mycket av nederbörden föll i april-juli respektive maj-juli de åren, dvs under växtsäsongen, och då togs mycket av nederbörden upp av vegetationen vilket i sin tur gjorde att bidraget till flödet i vattendraget blev litet. Ett mycket lågt flöde under perioden maj-juli uppmättes Tabell 11. Flödet (mm/mån) i bäcken som avvattnar Östergötlands avrinningsområde för åren och medianflödet för samma period Månad Medianflöde (mm/mån) Januari Februari Mars April Maj Juni ,1 Juli ,3 0, ,2 Augusti 3 3 0, September 1 1 0,3 8 0,1 0, Oktober 3 2 0,5 17 0, November December Årsflöde (mm) 152* *Medianvärde för årsflöden

23 7.3 Halland Avrinningsområdet i Halland (N 34) är ha och åkermark utgör 92 % av arealen. Hallandsområdet har de lättaste jordarna, med en hel del sandiga områden (Figur 8). Långtidsmedelvärdet för årsnederbörden vid närmaste SMHI-station är 796 mm (Tabell 12) och medianvärdet för årsavrinningen från området åren är 375 mm (Tabell 13). Detta område har den högsta årsnederbörden av de fyra undersökningsområdena. Figur 8. Jordartskarta över typområdet i Halland. Underlag (C) SGU och Lantmäteriet, se referenslistan. 21

24 9% 15% 10% 13% 7% 40% höstsäd vårsäd oljeväxter ärter sockerbetor potatis vall övrigt 4% 2% Figur 9. Genomsnittlig fördelning av grödor i typområdet i Halland under I Hallandsområdet har den inventerade arealen utgjort ca 60 % under de senaste tre åren, vilket är en minskning från de första åren då 80 % av arealen inkluderades i odlingsinventeringen. Andelen spannmål utgör 55 % av den odlade arealen i detta område (Figur 9), vilket är lägre än i övriga områden. Framför allt är det andelen höstsäd som är låg i detta område. Typområdet i Halland är det område där det bedrivs mest odling av köksväxter och grönsaker varav morötter dominerar. Arealen med potatisodling har minskat med nära hälften mellan åren 2002 och 2008 (Figur 10), med en genomsnittlig areal på 10 % under perioden (Figur 9). Arealen sockerbetor växlar också mellan åren. Något mer än hälften av arealen i kategorin övrigt utgörs av träda, även om den har minskat från 2002 till Trots att vallproduktionen har gått ner med nära hälften från 2002 till 2008 så är Halland det område som man finner störst areal med flerårig vall (i genomsnitt på 13 % av arealen). 100% 80% 60% 40% 20% 0% övrigt vall sockerbetor ärter potatis oljeväxter vårsäd höstsäd Figur 10. Procentuella fördelningen av grödor i typområdet i Halland under

25 Tabell 12. Årsnederbörden för åren och den 30-åriga medelnederbörden för åren uppmätt vid SMHI-station 6240 i Halland Månad 30 års medelnederbörd (mm/mån) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Årsnederbörd (mm) I Halland började provtagningsperioden 2002 med en nederbördsrik sommar (Tabell 12). De senaste tre åren har haft en hög nederbörd och generellt har flera av åren haft en högre nederbörd än normalt under just sommarmånaderna. Denna höga nederbörd har också lett till något högre flöden. År 2007 var det år när högst årsflöde uppmättes och speciellt under månaderna juli-september var flödet ovanligt högt (Tabell 13). Bäcken i Hallandsområdet har generellt ett högre flöde än i de övriga tre typområdena. Detta gäller speciellt under sommarmånaderna när flödet i de andra bäckarna sjunker markant och ibland avstannar helt, medan det fortfarande rinner en hel del vatten i bäcken i Halland. Tabell 13. Flödet (mm/mån) i bäcken som avvattnar Hallands avrinningsområde för åren och medianflödet för samma period Månad Medianflöde (mm/mån) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Årsflöde (mm) 375* *Medianvärde för årsflöden åren

26 7.4 Skåne Avrinningsområdet i Skåne (M 42) omfattar 822 ha, varav 94 % utgörs av åkermark. Jordarten i området brukar betecknas som moränlättlera. I Figur 11 visas jordarternas förekomst och utbredning i avrinningsområdet. Vattendraget är i stort sett kulverterat i hela området. Långtidsmedelvärdet för årsnederbörden vid närmaste SMHI-station är 662 mm (Tabell 14) och medianvärdet för årsavrinningen från området åren är 230 mm (Tabell 15). Figur 11. Jordartskarta över typområdet i Skåne. Underlag (C) SGU och Lantmäteriet, se referenslistan. 24

27 1%3% 7% 5% 19% 35% höstsäd vårsäd oljeväxter ärter sockerbetor vall övrigt 30% Figur 12. Genomsnittlig fördelning av grödor i typområdet i Skåne under Det inventerade området i Skåne utgör 98 % av åkermarken. Kategorin höstsäd består i princip uteslutande av höstvete med något enstaka inslag av höstråg och höstkorn genom åren. Den vårsådda spannmålen utgörs huvudsakligen av vårkorn. Skåneområdet har den största andelen sockerbetor av de fyra typområden med i genomsnitt 19 % av arealen (Figur 12). Sockerbetsproduktionen har som högst varit 228 ha (2002) och som lägst 94 ha (2004). Träda upptar 88 % av kategorin övrigt, sedan följer energiskog som näst största post. Odling av konservärter introducerades i området 2003 och odlingen har under perioden utgjort 7 % av den totala arealen. Vallproduktionen i området har ökat något genom åren, men utgör fortfarande endast ca 1 % av den totala åkerarealen. Under 2008 odlades en ovanligt stor andel av arealen med oljeväxter, samtidigt som stråsädesarealen var den lägsta under 7-års perioden (Figur 13). 100% 80% 60% 40% 20% 0% övrigt vall sockerbetor ärter oljeväxter vårsäd höstsäd Figur 13. Procentuella fördelningen av grödor i typområdet i Skåne under

28 Tabell 14. Årsnederbörden för åren och 30-års medelnederbörd för åren uppmätt vid SMHI-station 5328 i Skåne Månad 30 års medelnederbörd (mm/mån) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Årsnederbörd (mm) I Skåne har de senaste åren varit ovanligt nederbördsrika i jämförelse med nederbörden för 30-årsperioden (Tabell 14). Särskilt augusti har under senare delen av perioden haft en hög nederbörd. År 2006 och 2007 hade särskilt nederbördsrika somrar, medan sommaren 2008 var torrare än normalt. Flödet har som resultat av en högre nederbörd varit ovanligt högt under augusti-september 2006 och juli-september 2007 (Tabell 15). Tabell 15. Flödet (mm/mån) i bäcken som avvattnar Skånes avrinningsområde för åren och medianflödet för samma period Månad Medianflöde (mm/mån) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli , ,4 Augusti 1 0,2 0,1 1 0, September 0,3 0,1 0,1 5 0, ,3 Oktober 8 4 0,3 20 0, November December Årsflöde (mm) 230* *Medianvärde för årsflöden åren

29 7.5 Åar Skivarpsån och Vegeå Skivarpsåns längd är cirka 25 km (Vattendragsregistret, 2009) och avrinningsområdet omfattar ha, varav 89 % är åkermark. Vegeå är större än Skivarpsån, men med en lägre andel åkermark. Vegeås längd är cirka 53 km (Vattendragsregistret, 2009) och avrinningsområdet omfattar ha, varav 64 % är åkermark. Flödet redovisas månadsvis i Tabell 16 för Skivarpsån och i Tabell 17 för Vegeå. Liksom för typområdet i Skåne så uppvisar åarna ett högre årsflöde under år 2006 och 2007, särskilt juli-september 2007 låg flödet på en ovanligt hög nivå. Tabell 16. Flödet (mm/mån) i Skivarpsån (station 2129) för åren och 30-års medelflöde för åren Månad 30 års medelflöde (mm/mån) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Årsflöde (mm) Tabell 17. Flödet (mm/mån) i Vegeå (station 2196) för åren och 30-års medelflöde för åren Månad 30 års medelflöde (mm/mån) Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Årsflöde (mm)

30 O 18 E 21 N 34 M 42 O 18 E 21 N 34 M 42 Totalt använd mängd (kg) Använd mängd per arealenhet (kg/ha) 2,5 2 1,5 1 0, Figur 14. Utvecklingen av totalt använd mängd aktiv substans (t.v.) och använd mängd aktiv substans per hektar (t.h.) i typområdena i Västergötland (O 18), Östergötland (E 21), Halland (N 34) och Skåne (M 42) under Användning av växtskyddsmedel Användningen över tiden av bekämpningsmedel varierar både mellan områdena och inom områdena (Figur 14) vilket beror på många faktorer. Växtföljd, väderförhållanden och insekts- och ogrästryck är faktorer som påverkar valet och bruk av växtskyddsmedel på olika sätt. Den använda mängden i Östergötland (E 21) ser ut att minska under perioden, vilket främst beror på det försämrade inventeringsunderlaget då en betydligt lägre andel av åkermarken inventerats under 2007 och 2008 än under tidigare år. Detsamma gäller för Hallandsområdet (N 34) där den inventerade åkerarealen är lägre än tidigare, vilket förklarar minskningen i total användning. Däremot syns ingen tydlig förändring under tidsperioden vad gäller användning per behandlad arealenhet (Figur 14). I typområdet i Halland odlas sockerbetor och även potatis. Dessa grödor besprutas med preparat som används i höga doser än i exempelvis stråsäd, vilket är förklaringen till att medeldosen i Hallandsområdet är högre än för två av de andra områdena. Information om odling har samlats in sedan 1990 i Skåneområdet (M 42). Uppgifterna visar att det finns en hel del variation mellan åren i hur mycket växtskyddsmedel som använts, men överlag syns ingen tydlig trend med vare sig minskande eller ökande total användning under de senaste 19 åren (Figur 15). Typområdet i Skåne är det område där användningen av växtskyddsmedel är som intensivast sett till antalet preparat som sprids (Figur 16), vilket i stor utsträckning beror på att sockerbetor behandlas vid upprepade tillfällen med flera olika produkter. Sockerbetor är en gröda som sluter sig sent på säsongen vilket ökar behovet av flera ogräsbehandlingar. Typområdet i Västergötland (O 18) är det minst intensiva området när det gäller användningen av växtskyddsmedel (Figur 16) och det är också det område som har lägst total användning samt lägst användning per hektar (Figur 14). I typområdet i Västergötland odlas huvudsakligen stråsäd och med huvudsaklig användning av preparat som sprutas i lägre doser. Generellt har intensiteten av växtskyddsmedelanvändningen inte förändrats nämnvärt inom områdena under provtagningsperioden. 28

31 Använd mängd aktiv substans (kg) 2008 Figur 15. Använd mängd aktiv substans per år i typområdet i Skåne under perioden ,0 7,0 O 18 E 21 N 34 M 42 Antal produkter/skifte 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Figur 16. Genomsnittligt antal produkter per spridningstillfälle och skifte, summeat över året, i typområdet i Västergötland (O 18), Östergötland (E 21), Halland (N 34) och Skåne (M 42) under perioden

32 9 Påträffade halter av växtskyddsmedel Ytvatten i jordbruksbäckar och åar Resultaten för ytvatten grundar sig på närmare enskilda mätningar under perioden Den totala fyndfrekvensen är 16 %, räknat i procent av totala antalet möjliga fynd (dvs antalet prov gånger antalet sökta substanser). Under mätperioden har totalt 93 olika substanser ingått i analysprogrammet, varav några endast under en kortare period. Av dessa har 78 st detekterades vid minst ett tillfälle. Andelen växtskyddsmedel som inte alls påträffats eller endast påträffats i några enstaka prov utgör sammanlagt 40 % av samtliga analyserade ämnen (Figur 17). Det totala antalet substanser som påträffats per område och år är i medeltal ca 20 st i vatten från typområdet i Västergötland och ca 30 st i vatten från övriga vattendragen. Växtskyddsmedel har påträffats mer eller mindre frekvent i de undersökta ytvattenproverna under perioden, med en variation på mellan 2 och 33 substanser per prov, och en övervikt för ca 10 substanser per prov (Figur 18). Antalet substanser som påträffades i varje prov var lägst i område O 18 och högst i område M 42 (Figur 19), vilket stämmer överens med hur intensivt brukade områdena är när det gäller användning av växtskyddsmedel (Figur 16). I åarna påträffades lika många substanser som i Skåneområdet. Detta trots att vattnet från åarna analyserades på 71substanser i medeltal medan bäckarnas vatten analyserades på 81 substanser. En trolig förklaring till att det påträffades relativ många substanser i åarna är att dessa avrinningsområden är större och därmed innehåller en mer diversifierad odling vilket medför användning av många olika växtskyddsmedel. Antalet substanser som påträffas per prov har inte förändrats över åren, möjligen kan en liten ökning skönjas i typområdet i Halland. ej påträffade mindre än 2% 2-25% 25-50% 50-75% % Figur 17. Andel växtskyddsmedel som påträffats i en viss omfattning. Underlaget inkluderar alla ämnen som analyserats i ytvatten. 30

33 Antal prov Antal påträffade substanser i ett prov Figur 18. Histogram över hur många prov där ett visst antal substanser påträffats. Figuren sammanfattar data från bäckar i typområdena (O 18, E 21, N 34 och M 42) och åar (Skivarpsån och Vegeå) under perioden Antal substanser per prov O 18 E 21 N 34 M 42 Skivarpsån Vegeå Figur 19. Medelvärdet av antal påträffade substanser per prov i de olika vattendragen under perioden

34 Uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten varierar under året. En sammanställning över summahalter per prov och år visar dock på små skillnader i medelhalten i ytvatten mellan åren (Figur 20). Endast medelhalten under 2008 är signifikant högre än motsvarande halt 2002 (ANOVA, n = 763, F = 3,361, p = , Fisher LSD p < 0,0001 Students t ). I övrigt visar beräkningarna inga statistiskt signifikanta skillnader mellan åren. De flesta år har det i ett fåtal prover påträffats förhöjda halter av växtskyddsmedel, men under 2008 påträffades fler prov med förhöjda halter samtidigt som det förekom låga halter i ett färre antal prov. Det kan bero på att sommaren 2008 var torr med relativt låga flöden. Vid låga flöden tenderar halterna av växtskyddsmedel i ytvatten att bli högre eftersom de små mängder växtskyddsmedel som läcker ut i vattendraget inte späds ut lika mycket som när det rinner mycket vatten i vattendragen. I typområdet i Skåne påbörjades mätningarna av växtskyddsmedel i ytvatten redan 1990 och med mätningar vid den nuvarande mätpunkten sedan Resultatet visar att medelhalten minskade kraftigt under 90-talet (Figur 21). Minskningen skedde till följd av rådgivning och införandet av reko-stöd samt miljöledning betodling. Alla dessa åtgärder satte fokus på säker hantering av växtskyddsmedel och detta hade tydlig effekt. Figur 20. Årsmedelvärdet av den sammanlagda halten växtskyddsmedel som påträffats i respektive prov (grön linje). Ytvattenprover från typområdena (O 18, E 21, N 34 och M 42), Skivarpsån och Vegeå ingår. Observera att skalan är logaritmisk och att endast koncentrationer som överstiger bestämningsgränsen är inkluderade. 32

35 35 30 glyfosat+ampa övriga pesticider Medelkoncentration (µg/l) * * endast maj-juni Figur 21. Medelkoncentration av summan av växtskyddsmedel i ytvatten från område M 42 i Skåne under majseptember Glyfosat och AMPA har endast analyserats åren Bentazon är den mest vanligt förekommande substansen i ytvatten i denna undersökning och den enda som påträffats i samtliga prover från ytvatten. De substanser som påträffats oftast är alla ogräsmedel, varav 8 i fler än 50 % av proven (Figur 22). Samma bild framtonar när resultaten sammanställs områdesvis (Bilaga 11, visar de 20 vanligaste växtskyddsmedlen för respektive vattendrag). Några ogräsmedel som avregistrerats i Sverige påträffades också frekvent, dock genomgående i låga halter. Vanligaste substansen av dessa var BAM som är en nedbrytningsprodukt till diklobenil, ett ämne som avregistrerades 1990 i Sverige. Även atrazin och dess nedbrytningsprodukt DEA (avregistrerades 1989) och terbutylazin samt dess nedbrytningsprodukt DETA (avregistrerades 2003) påträffas i mer än 30 % av proven. Fynden av dessa substanser är koncentrerade till typområdet i Skåne och Halland samt Skivarpsån och Vegeå. BAM återfanns också frekvent i typområdet i Östergötland. Cyanazin avregistrerades 2007 och har därmed varit tillåten att användas under större delen av provtagningsperioden. I ytvatten från jordbruksbäckar och åar förekommer fungiciderna metalaxyl, azoxystobin, cyprodinil och propikonazol i % av proven (Figur 22). I 10 % av proven påträffas även fenpropimorf. Det insektmedel som påträffats mest frekvent i vattendragen är pimikarb, som förekommit i cirka 20 % av proverna. Lindan avregistrerades i Sverige 1989, men förekom trots det i omkring 10 % av proverna, de flesta fynden av ämnet gjordes i typområdet i Skåne och i Vegeå. 33

36 Figur 22. Fyndfrekvens av växtskyddsmedel i ytvatten från bäckar na (O 18, E 21, N 34 och M 42), Skivarpsån och Vegeå Ämnen som analyserats minst fyra år och påträffats i minst 2 % av proven är inkluderade i figuren. Växtskyddsmedlens användningsområde åskådliggörs med färger. 34

37 De sju mest vanligt förekommande substanserna återfanns även frekvent i halter över 0,1 µg/l (Figur 23). Glyfosat har den högsta fyndfrekvensen över 0,1 µg/l av alla analyserade substanser. AMPA (nedbrytningsprodukt till glyfosat) har den näst högsta fyndfrekvensen över 0,1 µg/l. De förhöjda halterna av glyfosat var något fler under den senare delen av mätperioden, för bentazon däremot ser de förhöjda halterna ut att minska (Figur 23). Medelhalterna för glyfosat och bentazon ligger på samma nivå (Figur 24). Glyfosat står för en fjärdedel av de totala använda mängderna av växtskyddsmedel inom typområdena. Användningen av bentazon utgör däremot bara några få procent av den totalt använda mängden. Detta kan förklaras med att bentazon har egenskaper som gör att den är mer läckagebenägen än många andra substanser (PPDB, 2009). Isoproturon ser ut att ha en minskande andel halter över 0,1 µg/l under provtagningsperioden (Figur 23). I Skåneområdet har användningen av isoproturon minskat och samtidigt har också halter och transporter blivit lägre. I de andra tre områdena syns ingen tydlig förändring i användning eller läckage av isoproturon. När det gäller medelhalt för samtliga områden ligger den på samma nivå som för glyfosat (Figur 24). Substanserna atrazin och terbutylazin påträffas normalt i halter som ligger på samma nivå. Koncentrationen av dessa substanser skiljer sig inte heller så mycket mellan olika prov, dvs ämnena har liten spridning i halter (Figur 24). Dessa ämnen är också de enda där medelhalten i åarna är högre än medelhalten i typområdenas bäckar. Den troliga förklaringen är att dessa båda ämnen är avregistrerade för användning sedan många år vilket leder till att tillfälliga toppar uteblir och att halterna ligger på en konstant låg nivå. Den högre medelhalten i åarna jämfört med bäckarna kan bero på att åarnas avrinningsområden inkluderar en del samhällen där dessa ämnen kan ha använts. Framförallt atrazin har i stor utsträckning använts på hårdgjorda ytor i offentliga miljöer. Alla ämnen i Figur 24 utom atrazin och terbutylazin uppmättes i högre medelkoncentrationen i bäckarna än i åarna. Det beror sannolikt på att högst upp i vattensystemet där dessa bäckar återfinns är ca 90 % av arealen åkermark vilket ger en högre belastning samtidigt som det inte tillkommit så mycket vatten från områden utan växtskyddsmedelsanvändning som kan ge en utspädning. Hos de flesta frekvent förekommande växtskyddsmedlen ligger halterna under respektive riktvärde. 35

38 Figur 23. Fyndfrekvens över 0,1 µg/l för bäckar (O 18, E 21, N 34 och M 42), Skivarpsån och Vegeå under perioden Figur 24. Kvantifierade halter (markerade med ett kryss) av 15 utvalda växtskyddsmedel i ytvatten från bäckar (O 18, E 21, N 34 och M 42) samt Skivarpsån och Vegeå. Observera att skalan för koncentrationerna är logaritmisk. I figuren presenteras det totala medelvärdet för uppmätta koncentrationer i bäckar (B, grön linje) respektive åar (Å, blå linje). Låddiagrammen representeras av alla koncentrationer från både ytvatten och åar. Växtskyddsmedlens riktvärde är markerade med en pil ( ). 36

39 Tabell 18. Antal fynd av växtskyddsmedel i grundvatten från typområdena (O 18 Västergötland, E 21 Östergötland, N 34 Halland och M 42 Skåne) O E N M Grundvatten I grundvattnet från de fyra typområdena påträffades betydligt färre växtskyddsmedel än vad som hittades i ytvatten. Halterna var också som regel lägre. I Skåneområdet (M 42) har flest fynd gjorts medan endast ett fåtal fynd gjorts i typområdet i Östergötland (E 21) (Tabell 18). I Västergötland (O 18) och Halland (N 34) har något fler fynd gjorts de senaste åren än i början av provtagningen. Totalt under perioden har tolv fynd överstigit grundvattendirektivets gränsvärde 0,1 µg/l. Dessa fynd har fördelat sig så att inget område, år eller substans utmärker sig speciellt. Utav de 16 ämnen som påträffades i grundvatten var sex stycken avregistrerade för användning i Sverige. Bland de övriga var det bara tre stycken som inte återfinns på den sk lättrörliglistan som fastställts av Kemikalieinspektionen (Kemikalieinspektionen, 2007). Listan över lättrörliga ämnen innehåller ämnen som har egenskaper som gör att det kan finnas en risk för läckage till grundvatten. I grundvatten förekom herbiciden atrazin i 13 % av proven och dess nedbrytningsprodukt DEA i 11 % av proven (Figur 25). Dessa fynd härrör från området i Skåne (M 42). Atrazin avregistrerades år 1989 i Sverige, men har visat sig vara långlivad och förekommer fortfarande i både yt- och grundvatten, om än i allt lägre halter. Ovanligt nog har däremot inte BAM (2,6-diklorbensamid) påträffats i grundvatten från typområdena, denna substans är annars den mest vanligt förekommande substansen i svenskt grundvatten. Den substans som varit godkänd att användas under provtagningsperioden och påträffats mest frekvent i grundvatten är bentazon. Bentazon är ett förhållandevis rörligt ämne och substansen förekommer även ofta i ytvatten. Kvinmerak påträffades första gången i området i Västergötland hösten 2004 med en högsta halt på 0,3 µg/l. Fynden kunde kopplas till användning i närområdet. Halten har sedan dess klingat av men fortfarande i november 2008 påträffades kvinmerak i ett av grundvattenrören från samma lokal. 9.3 Sediment I sediment från de fyra bäckarna och de två åarna hittades årligen mellan fem och tretton av de femtiotal substanser som analyserades. Den högsta halt av växtskyddsmedel som påträffades i sedimenten var 900 µg/kg torrsubstans (glyfosat år 2007). Av de 30 fynden med högst koncentration var det bara fem som inte utgjordes av glyfosat eller dess nedbrytningsprodukt AMPA (ingick i analyserna endast år 2006). Glyfosat är även den substans som förekom mest frekvent; i ca 80 % av proverna (Figur 26). Eftersom det endast tas ett sedimentprov per år finns ingen kunskap om hur halterna varierar under säsongen. 37

40 0% 20% 40% 60% 80% 100% atrazin bentazon DEA lindan kvinmerak metazaklor metalaxyl glyfosat HCH-alfa isoproturon fluroxipyr MCPA Figur 25. Fyndfrekvens av växtskyddsmedel i grundvatten från typområdena O 18, E 21, N 34 och M 42. Endast de växtskyddsmedel som förekommer i fler än 2 % av alla prover presenteras i figuren. Växtskyddsmedlens användningsområde åskådliggörs med färger. Insekticiden esfenvalerat förekommer i närmare 40 % av proven tagna i sediment (Figur 26). Även lindan och alfacypermetrin påträffades. De fungicider som påträffades är alla avregistrerade i Sverige. Fynden i sedimentproven dominerades inte lika kraftigt av herbicider som ytvattenproverna. 0% 20% 40% 60% 80% glyfosat esfenvalerat diflufenikan DDE-pp hexaklorbensen lindan DDT-pp fenpropimorf endosulfansulfat diuron isoproturon alfacypermetrin DDD-pp Figur 26. Fyndfrekvens av växtskyddsmedel i sediment från typområden (O 18, E 21, N 34 och M 42) samt Skivarpsån och Vegeå Endast de växtskyddsmedel som analyserats minst hälften av åren och förekommit i fler än 5 % av alla prover är inkluderade. Växtskyddsmedlens användningsområde åskådliggörs med färger. 38

41 Tabell 19. Sammanlagd deposition (mg/ha) av växtskyddsmedel under provtagningsperioden (ca 4 månader och 6 månader 2008) Deposition Regnvatten I regnvatten påträffades i genomsnitt 14 substanser i varje prov. Räknat per säsong detekterades totalt mellan 30 och 50 olika substanser. Flest substanser påträffades år 2008, då togs också betydligt fler prover än under tidigare år. Analyser av regnvatten har mycket låga detektionsgränser, betydligt lägre än vid analys av ytvatten. Halterna i regnvatten är också som regel lägre än de som uppmäts i ytvatten. Under provtagningsperioden har den sammanlagda halten i ett regnvattenprov överstigit 1 µg/l vid sex tillfällen (av de totalt 88 prov som tagits), vilket kan jämföras med ytvatten där den halten överskrids i nästan hälften av proverna. Depositionen av växtskyddsmedel har ökat under perioden som mätningarna pågått (Tabell 19). En förklaring till detta kan vara att detektionsgränserna sänkts vilket lett till att fler växtskyddsmedel påträffats. En annan delförklaring kan vara att användningen av den relativt flyktiga substansen prosulfokarb har ökat under senare år och är den substans som återfinns i högst total deposition i nederbörden (Figur 28). Ökningen under år 2008 beror också på att en längre period undersöktes just detta år, även om huvuddelen av depositionen under 2008 uppmättes under oktober. Många av de ämnen som påträffats frekvent i regnvatten är sedan länge avregistrerade i Sverige (Figur 27). Det betyder att dessa ämnen har transporterats med luftmassan till vårt land. Halterna av dessa ämnen är som regel låg och därmed får de en låg deposition (Figur 28), men de förekommer under stora delar av provtagningsperioden (Figur 27). Exempel på sådana ämnen är lindan samt endosulfan-alfa och beta. Ämnen som kan förväntas komma från närområdet har däremot ofta både en högre deposition och hög fyndfrekvens, det gäller tex MCPA, prosulfokarb och isoproturon. Det finns inga gränsvärden eller riktvärden för halter av växtskyddsmedel i regnvatten. En jämförelse med de riktvärden som finns för ytvatten (Bilaga 12) visar att vid ett flertal tillfällen har substanser påträffats i halter som överskrider dessa riktvärden. Totalt har nio substanser påträffats i regnvatten i halter över sina respektive riktvärden för ytvatten. Mellan tio och 15 överskridanden har uppmätts för diflufenikan, esfenvalerat, pendimetalin, prosulfokarb och terbutylazin, samt dess nedbrytningsprodukt DETA. 39

42 Figur 27. Fyndfrekvens av växtskyddsmedel i regnvatten från Söderåsen, Skåne, år Substanser markerade med en asterisk (*) har endast analyserats under Växtskyddsmedel som förekommer i fler än 2 % av alla prover ingår. Växtskyddsmedlens användningsområde presenteras med färger. 40

43 prosulfokarb MCPA pendimetalin isoproturon DETA terbutylazin fenpropimorf etofumesat metazaklor iprodion azoxystrobin atrazin propikonazol cyprodinil heptaklor aklonifen 2,4-D fluroxipyr diflufenikan diklorprop diuron alaklor tolylfluanid diklobenil lindan mekoprop bentazon klopyralid dikamba vinklozolin metamitron endosulfan-beta kvinmerak pirimikarb esfenvalerat endosulfan-alfa HCH-alfa simazin trifluralin klorpyrifos endosulfan- Deposition (mg/ha) Figur 28. Deposition i mg/ha för Söderåsen, Skåne, år Depositionen anges som medelvärde för perioden, endast ämnen som påträffats minst två år ingår i figuren. Vinterprovtagning av växtskyddsmedel i regnvatten gjordes första gången från november 2008 till mars Resultatet visar att låga halter av växtskyddsmedel förekommer under hela året i regnvatten (Bilaga 8-9). Halter över 0,1 µg/l förekommer till slutet av oktober men sedan är det i huvudsak värden som påträffas. Depositionen under vinterperioden utgör 14 % av den årliga depositionen på Söderåsen (Figur 29). 41

44 maj - oktober oktober - mars 3500 Sammanlagd deposition (mg/ha) Figur 29. Sammanlagd deposition (mg/ha) av växtskyddsmedel i regnvatten från provtagningsperioden majoktober 2008 och vintersäsongen november-mars 2008/2009 (ingen nederbörd i april 2009). 10 Transport av växtskyddsmedel Den årliga transporten av växtskyddsmedel i ytvatten från typområdena varierade från under ett gram per hektar upp till nära åtta gram per hektar (Figur 30). Omfattningen av den transporterade mängden hänger till stor del ihop med storleken på flödet. Exempelvis i Hallandsområdet (N 34) år 2007 var flödet i juni-juli ovanligt högt (Tabell 13) vilket ledde till en hög transport. Detsamma gäller området i Västergötland (O 18) år 2005 när flödet i juni var ovanligt högt (Tabell 9). Även för Skåneområdet förklaras variationen mellan åren med att flödet varierat (Tabell 15). O 18 E 21 N 34 M 42 Transporterad mängd (g/ha) Figur 30. Utvecklingen av total transport för typområdena i Västergötland (O 18), Östergötland (E 21), Halland (N 34) och Skåne (M 42) under perioden

45 Ogräsmedel stod för den allra största delen av den totala transporten av växtskyddsmedel i ytvatten (Figur 31). Ogräsmedel stod också för 90 % av den använda mängden växtskyddsmedel inom typområdena. Svampmedel transporterades i större mängder än insektsmedel och detta stämmer överens med de använda mängderna av dessa växtskyddsmedel. De år då transporten ökade för enskilda områden har ökningen till största delen utgjorts av ogräsmedel medan transporten av insektsmedel och svampmedel generellt legat på en konstant nivå. Förändringar i transporterade mängder kan i första hand kopplas till variationer i flödet. Utav svampmedlen är det metalaxyl som transporterats i störst mängd (Figur 32). Den största användningen har däremot azoxystrobin stått för, följd av fluazinam. Fluazinam har bara ingått i analyserna under halva perioden vilket gör att dess transporterade mängd bara grundar sig på tre år. Även imidakloprid och pikoxystrobin har en transport beräknad på en kortare period än de sju år som provtagningen pågått. Bland insektsmedlen dominerade pirimikarb uttransporten (Figur 32). Substansen har också haft stor användning där ca 30 % av den spridda mängden insektsmedel utgjordes av detta ämne. Användningen av fenitrotion representerade också ungefär en tredjedel av den totala insekticidanvändningen men transporten var lägre. En del av förklaringen kan vara att ämnet inkluderades i analyserna först år Inom området i Östergötland stod fenitrotion för den största transporten av insektsmedel. Bentazon och glyfosat stod för den största delen av transporten av ogräsmedel (Figur 32). Vilken av substanserna som dominerade i respektive område skiljer sig; i Västergötland och Skåne dominerade glyfosat medan bentazon dominerade transporten i Östergötland och Halland. Ungefär en fjärdedel av den totala användningen utgjordes av glyofsat vilket sammantaget visar att glyfosat är det ämne som använts i störst mängder. Bentazonanvändningen däremot utgjorde bara några få procent av den totala herbicidanvändningen. Insektsmedel Ogräsmedel Svampmedel 7% 1% Figur 31. Andelen av total transport av växtskyddsmedel i typområdena som utgörs av insektsmedel, ogräsmedel och svampmedel. 92% 43

46 Den procentuella förlusten låg under en procent i samtliga områden samtliga år, och under de flesta år låg nivån på runt 0,1 % (Figur 33). Figuren med procentuella förluster (Figur 33) ser i stort sett likadan ut som figuren med transporterade mängder (Figur 30). Det beror på att variationen i använda mängder inte är så stor mellan åren (Figur 14). Insektsmedel Svampmedel 18% 6% 3% 43% pirimikarb imidakloprid dimetoat esfenvalerat 5% 3% 2% 8% 8% 8% 53% metalaxyl azoxystrobin prokloraz propikonazol cyprodinil fenitrotion fluazinam 30% 14% fenpropimorf Ogräsmedel 4% 5% 6% 4% 3% 3% 3% 2% 3% 9% 11% 24% 18% bentazon glyfosat metamitron MCPA isoproturon kvinmerak mekoprop diklorprop metazaklor metribuzin fluroxipyr kloridazon klopyralid Figur 32. Diagrammen visar hur stor andel av transporten som specifika substanser utgör för respektive typ av växtskyddsmedel. Observera att endast substanser som bidrar till mer än 2 % av transporten finns med i diagrammen. Substanserna presenteras i fallande ordning. 44

47 O 18 E 21 N 34 M 42 1,0% 0,8% Procentuell förlust 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Figur 33. Procentuell förlust av växtskyddsmedel från typområden under perioden De transporter som hittills redovisats är beräknade på den ordinarie provtagningsperioden, dvs april-november. Även under vinterhalvåret transporteras växtskyddsmedel i vattendragen. Hur stor del av transporten som sker utanför ordinarie provtagningssäsong varierar naturligtvis, mycket beroende på årsmån. Vinterprovtagning i typområdet i Skåne visar att år 2007 transporterades betydligt större mängder under vintern än nästkommande år. Däremot stod uttransporten år 2008 för halva årstransporten vilket är en större andel än föregående år (Figur 34). 4 Sommartransport Vintertransport 3,5 Transporterad mängd (kg) 3 2,5 2 1,5 1 0, / /2009 Figur 34. Transporterad mängd (kg) växtskyddsmedel fördelad på sommarsäsongen (april-november) och vintersäsongen (november-april) för 2007/2008 och 2008/2009 i typområdet i Skåne (M 42). 45

48 11 Överskridanden av riktvärden Antalet ämnen som överskridit sitt riktvärde i ytvatten under perioden har varierat mellan tio och 21 per år (Figur 35A). De flesta ämnen som överskred sitt riktvärde var ogräsmedel, men även något eller några insektsmedel överskred årligen sitt riktvärde. Antalet enskilda fynd var i genomsnitt 80 per år vilket utgör omkring en procent av det totala antalet analyser och med en tydligt minskande trend under de första sex åren (Figur 35B). Under 2008 påträffades dock fler fynd över riktvärdet än under de närmast föregående åren. En förklaring är sannolikt den torra försommaren med ovanligt låga vattenflöden (jämför flödestabeller i avsnitt 5), vilket innebär att vatten som transporteras från fälten ut i vattendraget inte späds ut i samma omfattning som ett år med mera normal nederbörd. Andelen ytvattenprov som innehåller en eller fler substanser som överskrider riktvärdet är ca 40 % per år (Figur 35C). Diflufenikan var den substans som påträffades flest gånger under mätperioden i halter över sitt riktvärde (Figur 36). Totalt sett återfanns substansen i 40 % av ytvattenproverna (Figur 22), trots att ämnet bara står för en knapp procent av den totalt använda mängden. Diflufenikan har ett förhållandevis lågt riktvärde (0,005 µg/l). De första åren var detektionsgränsen på samma nivå som riktvärdet, vilket innebar att riktvärdet överskreds varje gång diflufenikan detekterades. Detektionsgränsen har sänkts något under mätperioden och år 2008 var den 0,002 µg/l. Det årliga antalet fynd av diflufenikan över riktvärdet följer samma mönster som andelen fynd över riktvärdet totalt (Figur 35B), dvs en minskning mellan 2002 och 2007, för att sedan öka år Mer än hälften av fynden av diflufenikan över riktvärdet har gjorts i typområdet i Skåne. Under 2008 förekom svampmedlet pikoxystrobin i halter över dess temporära riktvärde (0,02 µg/l) i 14 % av ytvattenproven. Substansen ingår dock inte i Figur 36 eftersom detta var första året som substansen analyserades och därmed finns endast ett begränsat underlag. Förutom ogräsmedel förekommer även fyra insektsmedel och två svampmedel över sina respektive riktvärden i mer än en halv procent av ytvattenproven (Figur 36). Imidakloprid har nästan uteslutande påträffats över sitt riktvärde i typområdet i Östergötland, i några prover per år sedan Substansen ingår framför allt i betningsmedel, bl.a. för potatis. Esfenvalerat är en pyretroid som påträffats över sitt riktvärde mest under den senare halvan av mätperioden. Det beror på att detektionsgränsen sänkts med flera hundra procent så att det nu är möjligt att detektera ämnet i nivåer som är lika låga som riktvärdet. En statistisk analys över utvecklingen när det gälleer antal fynd under perioden visar att antal fynd per år i bäcken i Östergötland (E 21) inte har förändrats signifikant under de år som provtagningen pågått. Inte heller i Skivarpsån eller Vegeå finns några signifikanta förändringar i under tidsperioden. Däremot i de tre andra typområdena har antalet fynd ökat signifikant från begynnelseåret (2002) till något eller några av de sista åren (Tabell 20). 46

49 Antal ämnen som överskrider RV herbicider insekticider fungicider A) Andel fynd som överskrider RV 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% B) Andel prov med fynd som överskrider RV 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% C) Figur 35. Antal substanser som tangerat eller överskridit sitt respektive riktvärde (RV) (Figur A). Procentuella andelen växtskyddsmedel som påträffats i koncentrationer som tangerar eller överskrider framtagna riktvärden (RV), jämfört med totala antalet analyser (Figur B). Procentuell andel av vattenproverna där minst en substans tangerar eller överskrider sitt riktvärde (RV) (Figur C). Resultatet inkluderar ytvattenprover från O 18, E 21, N 34 och M 42 samt Skivarpsån och Vegeå för år

50 Fyndfrekvens över RV 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% diflufenikan isoproturon MCPA terbutylazin metazaklor metribuzin imidakloprid esfenvalerat metsulfuronmetyl rimsulfuron sulfosulfuron cyprodinil pirimikarb fenitrotion cyanazin fenpropimorf tifensulfuronmetyl herbicider insekticider fungicider Figur 36. Fyndfrekvens för växtskyddsmedel som tangerar eller överstiger sitt respektive riktvärde i ytvatten från typområden (O 18, E 21, N 34 och M 42) samt Skivarpsån och Vegeå för år Frekvensen har beräknats utifrån respektive växtskyddsmedels totala antal analyser under perioden. Endast substanser analyserade minst fyra år och med en fyndfrekvens över 0,5 % ingår i figuren. Antalet fynd som överskrider riktvärdet har minskat signifikant i Skåneområdet (Tabell 20), men i de övriga fem vattendragen finns inga signifikanta förändringar under 7-årsperioden. Förklaringen till att det finns så få statistiska samband är att variationen inom åren är stor, vilket också syns i de stora graferna i Figur Årsvisa fyndfrekvenser (nedre lilla grafen i Figur 37-39) visar att fyndfrekvensen för de olika områdena ligger på lite olika nivåer; området i Västergötland (O 18) har lägst årlig fyndfrekvens, områdena i Östergötland (E 21) och Halland (N 34) har något högre årlig fyndfrekvens medan området i Skåne (M 42) och de två åarna har en årlig fyndfrekvens som är ytterligare lite högre (Figur 37-39). Det stämmer väl överens med mönstret i Figur 19 där antalet påträffade substanser per vattendrag redovisas. Samtliga vattendrag uppvisade en något högre fyndfrekvens under juni-juli än under övriga provtagningsmånader när resultaten slogs samman för alla år (övre lilla grafen i Figur 37-39). Huvuddelen av fynden i samtliga vattendrag utgörs av halter eller halter under halva riktvärdet (Figur 37-39). De staplar som presenteras för typområdena varje månad och år (de större graferna i figurerna) har mellan en och fem prov per månad som underlag. Åarnas underlag är en eller två prov per månad. I Skåneområdet (M 42) finns stora skillnader i fyndfrekvens mellan efterföljande månader, så är fallet t.ex. för augusti till oktober 2006 (Figur 38). Under andra halvan av augusti steg flödet till följd av kraftigt regn (Tabell 14). Regnet tvättade ur en del växtskyddsmedel som då detekterades i de prov som togs. Under första halvan av september var flödet fortfarande högt men nu blev effekten istället en utspädningseffekt så att färre substanser påträffades, bl.a. de avregistrerade ämnen som brukar påträffas i låga halter detekterades inte i dessa prov. Sedan kom höstbekämpningen igång och flödet återgick till mer normala nivåer så under oktober påträffades ämnen från höstbekämpningen samt de avregistrerade ämnen som brukar påträffas i bäcken. 48

51 Figur 37. Fyndfrekvens för växtskyddsmedel i ytvatten från Västergötland (O 18) och Östergötland (E 21) under åren Fyndfrekvensen beräknas som antal detekterade halter i förhållande till totala antalet analyser under respektive provtagningsmånad och år. Färgerna visar hur detekterade halter förhåller sig till respektive riktvärde. 49

52 Figur 38. Fyndfrekvens för växtskyddsmedel i ytvatten från Halland (N 34) och Skåne (M 42) under åren Fyndfrekvensen beräknas som antal detekterade halter i förhållande till totala antalet analyser under respektive provtagningsmånad och år. Färgerna visar hur detekterade halter förhåller sig till respektive riktvärde. 50

53 Figur 39. Fyndfrekvens för växtskyddsmedel i ytvatten från Skivarpsån (Figur a) och Vegeå (Figur b) under åren Fyndfrekvensen beräknas som antal detekterade halter i förhållande till totala antalet analyser under respektive provtagningsmånad och år. Färgerna visar hur detekterade halter förhåller sig till respektive riktvärde. 51

54 Tabell 20. Detaljerad information om den statistiska ANOVA-analys som utförts, med ett pos hoc students t-test (Abs (Dif)-LSD). Signifikansnivån: p = 0,05 Faktor Vattendrag År som jämförts n F Sannolikheten > F LSD students t: p Antal fynd och ,2161 0,0055 0,0104 Antal fynd E 21 Alla år 145 1,2411 0, Antal fynd N och ,439 <0,0001 0,0024 Antal fynd M och ,823 0,0002 0,0121 Fynd över RV M och ,6602 <0,0001 0,0041 Fynd över RV M och ,6602 <0,0001 0, Resultat toxicitetsindex I typområdet i Västergötland (O 18) har inga tydliga förändringar i PTI skett under den undersökta perioden (Figur 40). Toxicitetsindexet ligger generellt på en lägre nivå än i övriga typområden, speciellt när samtliga detekterade substanser inkluderas (Figur 41). De ämnen som bidrar mest till PTI är diflufenikan, MCPA och isoproturon (Bilaga 10a). Vattendraget i Östergötland (E 21) har ett PTI som ökar mellan åren , både enligt Figur 40 och Figur 41. Ökningen av PTI i Figur 41 beror främst på att halter av imidaplorprid har ökat under de senaste åren. Typområdet i Östergötland är det enda där imidaklorprid har påträffats, men ämnet har förekommit i mindre än 5 % av vattenproverna räknat på ytvatten generellt (Figur 22). Imidakloprid har ett riktvärde på 0,013 µg/l (medianvärde för detektionsgränsen år 2008 var 0,2 µg/l). En förbättring av analysmetoden behövs för att kunna göra en heltäckande bedömning av läckaget av imidakloprid. När ämnen med riktvärden som är lägre än detektionsgränsen räknas bort står metribuzin årligen för % av PTI (Bilaga 10b). Isoproturon bidrog mest 2004 och 2005 medan metazaklor bidrar mest 2003 och Typområdet i Östergötland är det enda där sulfosulfuron och rimsulfuron är bland de tre ämnen som bidrar mest till PTI. Sulfosulfuron har använts mer i detta område än i de andra medan rimsulfuron haft en större användning i Hallandsområdet. I Hallandsområdet (N 34) ses en svag ökning i PTI beräknat utan pyretroider och imidaklorpid (Figur 40). Metribuzin är det ämne som bidrar mest eller näst mest till PTI under sex av de sju år som provtagningen pågått (Bilaga 10c). Andra ämnen som bidrar i stor utsträckning till PTI är diflufenikan, terbutylazin och dess nedbrytningsprodukt DETA. PTI är betydligt högre för Hallansområdet när samtliga ämnen inkluderas, det beror på fynd av framförallt esfenvalerat (värde 2002 och ) och deltametrin (värde 2006). Typområdet i Skåne (M 42) uppvisar en minskning i PTI enligt Figur 40, med undantag för år Under år 2008 påträffades förhöjda halter av pikoxystrobin, metsulfuronmetyl, MCPA och diflufenikan vilket bidrog till att PTI avvek från tidigare år. Pikoxystrobin ingick i analyserna för första gången år Enligt Figur 41 hade Skåneområdet ett högt PTI år 2005, det berodde på att fynd av esfenvalerat (värde) och betacyflutrin (värde) gjordes. 52

55 PTI utan för höga LOD O 18 E 21 N 34 M 42 Figur 40. Toxicitetsindexet PTI beräknat för detekterade växtskyddsmedel i ytvatten från typområdena i Västergötland (O 18), Östergötland (E 21), Halland (N 34) och Skåne (M 42) för perioden Växtskyddsmedel med riktvärden som är lägre än detektionsgränsen har inte inkluderats i beräkningen. PTI presenteras per område och år. PTI alla substanser O 18 E 21 N 34 M 42 Figur 41. Toxicitetsindexet PTI beräknat för samtliga detekterade växtskyddsmedel i ytvatten från typområdena i Västergötland (O 18), Östergötland (E 21), Halland (N 34) och Skåne (M 42) för perioden PTI presenteras per område och år. 53

56 I de två åarna har en minskning av PTI skett om pyretroider och imidakloprid uteslutits ur beräkningen (Figur 42A). Under de första åren bidrog terbutylazin i stor utsträckning till PTI, men på senare år är det istället diflufenikan som står för det största procentuella bidraget till PTI (Bilaga 10e-f). I Skivarpsån bidrog pikoxystrobin mest till PTI år 2008 (Bilaga 10e), det var det första året som substansen analyserades. Skillnaderna mellan PTI i de båda bilderna i Figur 42 är inte märkbar med undantag för år i Skivarpsån och år 2008 i Vegeå. I Skivarpsån är orsaken till uppgången påvisade koncentrationer av pyretroiderna cypermetrin (0,06 µg/l) och esfenvalerat (0,013 µg/l). I Vegeå orsakas ökningen i PTI av förekomsten av esfenvalerat (0,01 µg/l). PTI utan för höga LOD A) Skivarpsån Vegeå PTI alla substanser B) Skivarpsån Vegeå Figur 42. Toxicitetsindexet PTI beräknat för detekterade växtskyddsmedel i ytvatten från Skivarpsån och Vegeå för perioden Växtskyddsmedel med riktvärden som är lägre än detektionsgränsen har inte inkluderats i PTI som presenteras i Figur A. I Figur B ingår samtliga detekterade substanser i PTI-beräkningen. PTI presenteras per vattendrag och år. Tabell 20. Översikt av antal provtagningar och antal analyserade substanser i de olika områdena under 2008, samt det totala antalet enskilda mätningar (antal prov * antal substanser) Område Antal prov Antal analyserade substanser Totalt antal mätningar Område Antal prov Antal analyserade substanser Totalt antal mätningar O Skivarpsån E Vegeå N Sediment M Regnvatten Grundvatten 62 71* 4274 * Några prov analyserades för ett mindre antal substanser, se Bilaga 1. 54

57 13 Årssammanställning Provtagning Under 2008 samlades totalt 186 vattenprover in för analys och dessutom togs sex sedimentprover. Antalet enskilda mätningar uppgick till stycken. Ytvatten samlades in vid 9-28 tillfällen per provtagningsplats, grundvatten vid 4 tillfällen per provtagningsrör, sediment vid ett tillfälle per lokal och regn vid 17 tillfällen (Tabell 21). Under 2008 skedde insamling av regnvatten under hela 6-månadersperioden maj-oktober, utan avbrott under sensommaren vilket skett föregående år (provtagningen har därmed tidigare huvudsakligen omfattat en 4-månadersperiod). Provtagningsprogrammet fungerade överlag väl under året med endast enstaka provtillfällen något förskjutna i tiden, samt två grundvattenprov som utgick på grund av låg grundvattennivå i augusti (område E 21 och N 34). Inga växtskyddsmedel påträffades i något utav de blankprover som togs under säsongen: ett i samband med ytvattenprovtagning av jordbruksbäckarna, tre i samband med regnvattenprovtagning, fyra i samband med grundvattensprovtagning och tre i samband med ytvattenprovtagning i åarna. Vid tre tillfällen genomfördes analyser på det destillerade vatten som skickas ut i samband med provtagning i syfte att undersöka kontaminationsrisken vid transport samt direktkontakt med provtagarens händer. Analyserna av 2008 års prover har skett vid pesticidlaboratoriet på SLU och med samma metodik som tidigare år (Adielsson et al., 2008). Analysomfånget utökades något under 2008, framförallt på regnvattensidan där tio nya substanser inkluderades (Bilaga 1). Detektionsgränsen för substanserna i de olika vattentyperna och sediment framgår av Bilaga 2. Under vintern 2008/2009 genomfördes för andra året i rad vinterprovtagning i Skåneområdet (M 42) och för första gången insamlades även regnvatten under vinterperioden novemberapril från Söderåsen (Vavihill). Ytvattnet från M 42 provtogs på samma sätt som vanligt, dvs med tidsintegrerad provtagning, men med tidsintervallet utökat från varje vecka till var 14:e dag. Regnvattnet samlades in på samma vis som under ordinarie provtagningssäsong. Antalet prov som samlades in från respektive lokal framgår av Tabell 22. Analyserna av vatten från Skåneområdet begränsades under vintern till OMK 50, OMK 51 och OMK 53 (Bilaga 1) Användning av växtskyddsmedel Den totala mängden växtskyddsmedel (räknat som aktiv substans) som spreds i typområdena under 2008 var kg. Detta utgör ca 0,15 % av den totalt försålda mängden växtskyddsmedel till lantbruket under Områdesvis användning av enskilda substanser under 2008 framgår av Bilaga 3. Tabell 21. Översikt av antal provtagningar och antal analyserade substanser i de olika områdena under vintern 2008/2009, samt det totala antalet enskilda mätningar (antal prov * antal substanser) Område Antal prov Antal analyserade substanser Totalt antal mätningar M Regnvatten

58 Tabell 22. Antalet påträffade substanser samt antalet fynd och högsta halter i vatten från bäckarna För fynd anges frekvensen i procent av totala antalet möjliga fynd (d.v.s. antalet prov gånger antalet sökta substanser) Område Substanser Fynd (inkl ) Högsta halt av en enskild substans Högsta sammanlagda Antal Frekvens Antal Frekvens (µg/l) halt (µg/l) O % % 2,0 3,1 E % % 28 30,9 N % % 4,0 5,8 M % % 9,7 12,6 O 18 = Västergötland, E 21 = Östergötland, N 34 = Halland, M 42 = Skåne Resultat halter av växtskyddsmedel Typområden på jordbruksmark - jordbruksbäckar I bäckarna påträffades totalt 55 olika substanser inklusive tre nedbrytningsprodukter under Det innebär samtidigt att 29 av de undersökta substanserna inte detekterades vid något tillfälle. Halterna av varje substans i samtliga prover från de fyra områdena framgår av Bilaga 4. I de enskilda områdena hittades substanser (Tabell 23). Den högsta påträffade halten fanns i ett veckoprov som togs i slutet av juli i Östergötland (E 21). Figur 43 visar hur de sammanlagda halterna varierat i de fyra områden under provtagningssäsongen Vattenföringen under perioden maj-juli 2008 var den lägsta sedan provtagningarna inleddes 2002 i tre av de fyra områdena. En låg vattenföring bidrar till att rester av växtskyddsmedel på åkern som transporteras ut i bäcken i samband med nederbördstillfällen inte späds ut i samma utsträckning som vid normalvattenföring. Sannolikt har den ovanligt låga vattenföringen bidragit till förhöjda koncentrationer i området i Östergötland (E 21). I Skåneområdet M 42 påträffades totalt 18 substanser och en nedbrytningsprodukt under vintern 2008/2009 med den högsta halten i ett prov som togs i början av december (Tabell 24, Bilaga 5). Kvinmerak påträffades i kvantifierbara halter i nio av de tio prov som togs under provtagningssäsongen. Tabell 23. Antalet påträffade substanser samt antalet fynd och högsta halt i bäcken (Skåne, M 42) vintern 2008/2009. För fynd anges frekvensen i procent av totala antalet möjliga fynd (d.v.s. antalet prov gånger antalet sökta substanser) Område Substanser Fynd (inkl ) Högsta halt av en enskild substans Högsta sammanlagda Antal Frekvens Antal Frekvens (µg/l) halt (µg/l) M % % 0,32 0,64 56

59 O 18 E 21 N 34 M Sammanlagd halt (µg/l) apr 12- maj 26- maj 09- jun 23- jun 07- jul 21- jul 04- aug 18- aug 01- sep 15- sep 29- sep 13- okt 27- okt 10- nov 24- nov Figur 43. Sammanlagda halter av växtskyddsmedel i vattenprover från bäckarna i typområdena Varje punkt motsvarar medelhalten under en vecka. Figur 44 visar hur de sammanlagda halterna i ytvatten från område M 42 i Skåne har varierat under sommarsäsongen och vintersäsongen i Skåne 2008/ Sommarsäsong Vintersäsong Sammanlagd halt (µg/l) april juni augusti oktober december februari Figur 44. Sammanlagda halter av växtskyddsmedel i ytvatten från Skåneområdet (M 42) under sommarsäsongen och vintersäsongen 2008/2009. Under sommarsäsongen motsvarar varje punkt medelhalten under en vecka och under vintersäsongen motsvarar en punkt medelhalten under en 2-veckorsperiod. 57

60 Typområden på jordbruksmark - grundvatten Provtagningen år 2008 visar att det fanns av växtskyddsmedel i grundvatten från tre av typområdena (Tabell 25-27). I grundvattnet från Östergötland (E 21) påvisades inga rester av växtskyddsmedel under året. Flest substanser påträffades i Skåneområdet och så har det varit även tidigare år. I typområdena överskreds halten 0,1 µg/l, som är EU:s kvalitetsnorm för grundvatten vad gäller växtskyddsmedel, vid sammantaget 3 tillfällen av ogräsmedlen metalaxyl (1ggn i område N 34) och bentazon (2 ggr i område M 42). För bentazon låg medelhalten under året strax över 0,1 µg/l. Tabell 24. Påvisade halter av växtskyddsmedel i grundvatten från området O 18 (Västergötland) 2008 Lokal 1 13-feb 15-apr 25-aug 17-nov Substans G D G D G D G D kvinmerak (H) 0,02 0,02 0,02 0,02 G = grunda röret, D = djupa röret, H = herbicid. Tabell 25. Påvisade halter av växtskyddsmedel i grundvatten från området N 34 (Halland) 2008 Lokal 2 21-feb 07-apr 18-aug 13-nov Substans G D G D G D G D glyfosat (H) 0,05 - metalaxyl (F) 0,08 0,09 0,12 G = grunda röret, D = djupa röret, F = fungicid, H = herbicid. - = Analys utgick p.g.a. låg grundvattennivå. Tabell 26. Påvisade halter av växtskyddsmedel i grundvatten från området M 42 (Skåne) 2008 Lokal 1 Lokal 2 20-feb 06-apr 13-aug 12-nov 20-feb 06-apr 13-aug 12-nov Substans G D G D G D G D G D G D G D G D atrazin (H) DEA (N) bentazon (H) 0,17 0,12 0,08 0,05 diflufenikan (H) isoproturon (H) lindan (I) 0,02 0,02 0,02 HCH-alfa (B) metazaklor (H) G = grunda röret, D = djupa röret, B = biprodukt, H = herbicid, I = insekticid, N = nedbrytningsprodukt Typområden på jordbruksmark - sediment Sedimentproverna togs i september, både i de fyra bäckarna och i de två åarna. Proverna innehöll lägre mängder organiskt material i sedimenten än tidigare år i alla områden utom M 42, vars TOC-halt i sedimentprovet låg i intervallet 4,2 4,9 µg/kg TS (Tabell 28). Generellt finns en korrelation mellan lägre TS-halter och relativt sett högre TOC-halter i de undersökta sedimenten genom åren. 58

61 Tabell 27. Torrsubstanshalt (TS) och dubbelbestämning av totalt organiskt kol (TOC; % på torrviktsbasis) Område O 18 E 21 N 34 M 42 Skivarpsån Vegeå TS-halt a TOC I 1,2 0,4 <0,3 4,2 0,3 <0,3 TOC II 0,6 <0,3 0,4 4,9 0,3 <0,3 Antalet växtskyddsmedel som återfanns i de undersökta sedimenten varierade mellan en och tre substanser i tre av de fyra områdena (Tabell 29). I det fjärde området (M 42) påträffades 14 olika substanser, flertalet på nivå. Den högsta halten som detekterades var 400 µg/kg TS av glyfosat i Skåne (M 42). Glyfosat var den substans som detekterades i flest områden. Analysresultaten redovisas i Tabell 29. Tabell 28. Påvisade halter (µg/kg TS) av växtskyddsmedel i sediment 2008 O 18 E 21 M 42 N 34 Skivarpsån Vegeå Substans 09-sep 11-sep 10-sep 10-sep 15-sep 15-sep alfacypermetrin DDE-p,p diflufenikan 11 diuron α-endosulfan β-endosulfan endosulfan-sulfat esfenvalerat fenpropimorf 50 glyfosat heptaklor 40 hexaklorbensen klorpyrifos propikonazol 100 Summa Antal fynd Åar Skivarpsån och Vegeå I ytvattenproverna från Skivarpsån påträffades 31 olika substanser och i ytvatten från Vegeå återfanns 37 substanser (Tabell 30). Mellan 10 till 28 substanser påträffades i enskilda prover från åarna. Halterna av varje substans i respektive prov framgår i Bilaga 6 och Bilaga 7. I Skivarpsån överskreds flest riktvärden (11) varav diflufenikan stod för störst antal överskridandetillfällen (3) följt av metazaklor, pikoxystrobin, terbutylazin samt med lägst antal överskridandetillfällen (1): cyprodinil och esfenvalerat (Bilaga 6 och Bilaga 7). Tabell 29. Antalet påträffade substanser samt antalet fynd och högsta halt i åarna För fynd anges frekvensen i procent av totala antalet möjliga fynd (d.v.s. antalet prov gånger antalet sökta substanser) Område Substanser Fynd (inkl ) Högsta halt av en enskild substans Högsta sammanlagda Antal Frekvens Antal Frekvens (µg/l) halt (µg/l) Skivarpsån % % 0,9 3,4 Vegeå % % 1,5 2,5 59

62 Tabell 30. Antalet påträffade substanser samt antalet fynd av dessa i regnvatten under 2008 Område Substanser Fynd (inkl ) Högsta halt av en enskild substans Högsta sammanlagda Antal Frekvens Antal Frekvens (µg/l) halt (µg/l) Regnvatten % % 2,1 2, Regnvatten Under den ordinarie provtagningsperioden maj-oktober 2008 kom det totalt 514 mm regn. I regnvattenproverna påträffades totalt 46 substanser (Tabell 31), vilket är fler än under föregående år. Halter för varje påträffad substans redovisas i Bilaga 8. Den högsta halten var 2,1 µg/l av substansen prosulfokarb. Prosulfokarb är den substans som oftast påträffas i halter över 0,1 µg/l under åren Årets halt är 1,25 gånger högre än det som tidigare var den högsta påträffade koncentrationen för denna substans. Riktvärdet för prosulfokarb, då man inte kan förvänta sig några negativa effekter i den akvatiska vattenmiljön, är 0,9 µg/l och det värdet överskreds i de 4 regnvattenprover som samlades in under andra halvan av oktober. Även pendimetalin överskred under hösten 2008 det akvatiska riktvärdet på 0,1 µg/l under perioden 16 oktober-11 november (Bilaga 8 och Bilaga 9). De sammanlagda halterna i regnvattenproverna varierade mellan nivå och 2,4 µg/l under provtagningsperioden (Bilaga 8). Den lägsta koncentrationen uppmättes i början av augusti och det högsta uppmättes i mitten av oktober. Det var genomgående förhöjda halter i den senare delen av oktober, medan flest substanser i ett enskilt prov återfanns i juni. Antalet påträffade substanser per prov varierade mellan 3 och 28. Depositionen under den sex månader långa provtagningssäsongen 2008 var 2239 mg/ha. Under vinterprovtagningsperioden oktober 2008 till mars 2009 föll totalt 301 mm nederbörd och totalt 22 substanser påträffades. Halten för varje påträffad substans redovisas i Bilaga 9. Den högsta halten var 0,28 µg/l av substansen prosulfokarb. De sammanlagda halterna i regnvattenproverna varierade mellan nivå och 0,47 µg/l under provtagningsperioden Under vintersäsongen deponerades totalt 438 mg/ha Påträffade substanser över riktvärden År 2008 påträffades 21 substanser i ytvattenprover från bäckarna och åarna över riktvärdet för ytvatten (Tabell 32, Bilaga 12). Sammanlagt gjordes 117 enskilda fynd över riktvärdet. Flest överskridanden gjordes av diflufenikan, pikoxystrobin, MCPA och metazaklor. Insektsmedlen imidakloprid och cypermetrin återfanns i högst halter över riktvärdet. 60

63 Tabell 31. Riktvärden för substanser som påträffades i bäckarna och åarna 2008, antal gånger som substanserna påträffades i halter som tangerar eller överskrider riktvärdet (RV), påvisad maxhalt och kvoten mellan maxhalt och riktvärdet. Fynd på nivå räknas som överskridanden endast när detektionsgränsen för den analysen var högre än riktvärdet. I det fall endast fynd har gjorts så redovisas kvoten mellan uppmätt detektionsgräns och riktvärdet. Detektionsgränsen anges som medianvärdet Substans Riktvärde (µg/l) Det.gr (µg/l) Antal ggr RV Maxhalt (µg/l) Kvot cyanazin 1 0, ,4 4,4 cypermetrin 0,0002 0, , cyprodinil 0,2 0, ,4 1,9 diflufenikan 0,005 0, ,06 11 esfenvalerat 0,0001 0, , fenpropimorf 0,2 0, ,5 2,7 flurtamon 0,1 0,01 1 0,1 1 HCH-alfa 0,02 0, ,05 2,6 imidakloprid 0,013 0, isoproturon 0,3 0, ,2 4 MCPA 1 0, metazaklor 0,2 0, ,9 4,4 metribuzin 0,08 0, metsulfuronmetyl 0,02 0, ,2 11 pikoxystrobin 0,02 0, ,7 70 pirimikarb 0,09 0, ,5 5,2 prokloraz 1,3 0,01 1 2,9 2,2 rimsulfuron 0,01 0, ,1 10 sulfosulfuron 0,05 0, ,08 1,6 terbutylazin 0,02 0, ,03 1,6 DETA 0,02 0, ,03 1,7 14 Tackord Undersökningen har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket (Kontrakt nr , , samt kontrakt nr ). Flera personer har bidragit till projektets genomförande. Provtagning, underhåll av utrustning och intervjuer har genomförts av (i bokstavsordning): Anette Andrén (Skivarpsån), Johan Fredriksson (O 18), Sven-Erik Gradstock (SGU, grundvattenprovtagning), Sten Hansson (M 42), Magnus Håkansson (N 34), Barbro Johansson (Vavihill), Nils-Erik Johansson (Vegeå), Margareta Kälvesten (E 21), Lisbet Norgren (O 18), Karin Hamnér (E 21), Per Olsson (N 34), Henrik Stadig (O 18) och Göran Tuesson (M 42). Analyser av växtskyddsmedel i vattenprover och sediment har genomförts av Gunborg Alex, Eva Lundberg, Märit Peterson och Åsa Ramberg (Institutionen för vatten & miljö, SLU). Ett stort tack riktas till markägarna i de fyra typområdena som har bidragit till undersökningens genomförande genom sitt intresse och sin medverkan i intervjuerna. 61

64 15 Ordlista µg/l = mikrogram per liter, en miljondels gram per liter AMPA = aminometylfosfonsyra, nedbrytningsprodukt till ogräsmedlet glyfosat, men även till vissa tvätt- och rengöringsmedel BAM = 2,6-diklorbensamid, nedbrytningsprodukt av ogräsmedlet diklobenil Bekämpningsmedel = definieras i miljöbalken (kap. 14) som en kemisk eller biologisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom Bestämningsgräns = det är den halt över vilken ett fynd kan kvantifieras, kallas även kvantifieringsgräns Biprodukt = substans som kan ingå i ett preparat utöver själva aktiva substansen DEA = deetylatrazin, nedbrytningsprodukt av ogräsmedlet atrazin DETA = deetylterbutylazin, nedbrytningsprodukt av ogräsmedlet terbutylazin Detektionsgräns = det är den lägsta halt där man kan verifiera att ämnet finns i provet med en rimlig statistisk säkerhet Fungicid = svampmedel Fyndfrekvens = anger antal påträffade fynd (antal detekterade halter) som procent av antalet möjliga fynd (antal analyserade substanser, eventuellt multiplicerat med antal prov) Herbicid = ogräsmedel Insekticid = insektsmedel MCPA = aktiv substans som är registrerad under det namnet Nedbrytningsprodukt = ämne som bildas när den aktiva substansen bryts ner PTI = Pesticide Toxicity Index, står förklarat i avsnittet om riktvärden och toxicitetsindex samt i referensen Asp & Kreuger, 2005 Riktvärde = anger en högsta koncentration (i µg/l) för ytvatten då man kan förvänta sig att ingen negativ påverkan sker på vattenorganismer Spår = substans som påträffas i en halt över detektionsgränsen men under bestämningsgränsen Tillväxtreglerare = stråförkortningsmedel Växtskyddsmedel = en kemisk eller biologisk produkt avsedd för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. Det kan till exempel användas mot skadedjur, svampangrepp eller konkurrerande växter etc. 16 Referenser 16.1 Tidigare årssammanställningar Samtliga kan laddas ner från hemsidan (under Miljöövervakning) Adielsson, S. & Kreuger, J., Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under Ekohydrologi 104, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Adielsson, S., Törnquist, M. & Kreuger, J Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under Ekohydrologi 99, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. 62

65 Adielsson, S., Törnquist, M. & Kreuger, J Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under Ekohydrologi 94, Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Kreuger, J., Holmberg, H., Kylin, H. & Ulén, B Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och nederbörd under Årsrapport till det nationella programmet för miljöövervakning av jordbruksmark, delprogram pesticider. Ekohydrologi 77, Avdelningen för vattenvårdslära/rapport 2003:12, Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Kreuger, J., Törnquist, M. & Kylin, H Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och nederbörd under Ekohydrologi 81, Avdelningen för vattenvårdslära/rapport 2004:18, Institutionen för Miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Törnquist, M., Kreuger, J., Adielsson, S. & Kulin, H Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under Ekohydrologi 87, Avdelningen för vattenvårdslära/rapport 2005:14, Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Övriga referenser Andersson, M., Graaf, S. & Kreuger, J., Beräkning av temporära riktvärden för 12 växtskyddsmedel i ytvatten. Teknisk rapport 135. Avdelningen för vattenvårdslära, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Asp, J. & Kreuger, J Riskvärdering av bekämpningsmedel i ytvatten Utveckling och utvärdering av indikatorer baserade på riktvärden och miljöövervakningsdata. Ekohydrologi 88. Sveriges lantbruksuniversitet, Avdelningen för vattenvårdslära, Uppsala. EU Miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område. Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG (16 december 2008). 14 s. PPDB The FOOTPRINT Pesticide Properties DataBase (PPDB) developed by the Agriculture & Environment Research Unit (AERU) at the University of Hartfordshire, from the database that originally accompanied the EMA (Environmental Management for Agriculture) software (also developed by AERU), with additional input from the EU-funded FOOTPRINT project (FP6-SSP ). Kemikalieinspektionen, Lättrörliga ämnen i växtskyddsmedel. Informationsblad, februari Finns att ladda ner som pdf på Kemikalieinspektionen, Riktvärden för ytvatten aspx Ludvigsen G.H. & Lode O Tap av pesticider fra jordbruksareal utvikling over tid. Resultater fra Jord- og vannovervåking i landbruket Jordforsk rapport nr 97/05. Otte A.J. & Evers C.H.M Bestrijdingsmiddelenrapportage He voorkomen van bestrijdingsmiddelen in het Nederlandse oppervlaktewaer in de jaren Eindrapport 9P4561, Royal Haskoning, s Hertogenbosch. 63

66 Schrap S.M., Tienitsch J. & Staeb J.A Bestrijdingsmiddelenscreening in de rijkswateren. Honderden bestrijdingsmiddelen in Lelystad, RIZA, rapport ISBN Stenestads väder, Väderstation i privat ägo, 3,8 km nord-väst om Vavihill Vattendragsregistret, Datatjänst från SMHI Kartreferenser Ur GSD. (C) Lantmäteriet. Medgivande: , MS2008/ Från SGU:s lokala jordartsdatabaser. (C) Sveriges geologiska undersökning (SGU). Medgivande: /2002, /2007 m.fl. 64

67 17 Bilagor Bilaga 1. Översikt över vilka växtskyddsmedel som ingick i de olika analysmetoderna Bilaga 2. Översikt över normalt använda detektionsgränser under 2008 i de olika matriserna. Bilaga 3. Använd mängd aktiv substans, behandlad areal, medeldos och sprutperiod för enskilda substanser inom typområden Bilaga 4. Påvisade halter av växtskyddsmedelsrester i bäckarna (typområden) Bilaga 5. Påvisade halter av växtskyddsmedelsrester i bäcken (Skåne) vintern 2008/2009. Bilaga 6. Påvisade halter av växtskyddsmedelsrester i Skivarpsån Bilaga 7. Påvisade halter av växtskyddsmedelsrester i Vegeå Bilaga 8. Påvisade halter av växtskyddsmedelsrester i regnvatten på Söderåsen Bilaga 9. Påvisade halter av växtskyddsmedelsrester i regnvatten på Söderåsen vintern 2008/2009. Bilaga 10. De tre växtskyddsmedel som står för största procentuella bidraget till PTI för respektive provtagningsår. Alla ytvattendrag finns presenterade Bilaga 11. De 20 mest frekvent förekommande växtskyddsmedlen i ytvatten från typområdet i Västergötland (O18), Östergötland (E21), Halland (N34) och Skåne (M42), samt Skivarpsån och Vegeå under tidsperioden Bilaga 12. Riktvärden för substanser i akvatisk miljö för samtliga analyserade substanser i bäckar och åar

68 Bilaga 1. Översikt över vilka växtskyddsmedel som ingick i de olika analysmetoderna Bäckar inkluderar vatten från område O 18, E 21, N 34 och M 42. Åar inkluderar vatten från Vegeå och Skivarpsån Substans Metod OMK Bäckar Grundvatten^ Åar Regnvatten Sediment# amidosulfuron (H) 49:6 X florasulam (H) 49:6 X fluazinam (F) 49:6 X flupyrsulfuronmetyl-na (H) 49:6 X jodsulfuronmetyl-na (H) 49:6 X karfentrazonsyra (H) 49:6 X metsulfuronmetyl (H) 49:6 X pyraklostrobin (F) 49:6 X rimsulfuron (H) 49:6 X sulfosulfuron (H) 49:6 X tifensulfuronmetyl (H) 49:6 X tribenuronmetyl (H) 49:6 X triflusulfuronmetyl (H) 49:6 X benazolin (H) 50:8 X X X X bentazon (H) 50:8 X X X X 2,4-D (H) 50:8 X X X X dikamba (H) 50:8 X X X X diklorprop (H) 50:8 X X X X fenoxaprop-p (H) 50:8 X X X X flamprop (H) 50:8 X X X X fluroxipyr (H) 50:8 X X X X klopyralid (H) 50:8 X X X X kvinmerak (H) 50:8 X X X X MCPA (H) 50:8 X X X X mekoprop (H) 50:8 X X X X aklonifen (H) 51:5 X X X X X alaklor (H) 51:5 X X X X X aldrin (I) 51:5 X alfacypermetrin (I) 51:5 X X X X X atrazin (H) 51:5 X X X X X DEA (N) 51:5 X X X X azoxystrobin (F) 51:5 X X X X X betacyflutrin (I) 51:5 X X X X X bitertanol (F) 51:5 X X X X X cyanazin (H) 51:5 X X X X cyflutrin (I) 51:5 X X X X X cypermetrin (I) 51:5 X X X X X cyprodinil (F) 51:5 X X X X X DDT-p,p (I) 51:5 X DDT-o,p (B) 51:5 X DDD-p,p (B, N) 51:5 X DDE-p,p (N) 51:5 X deltametrin (I) 51:5 X X X X X diflufenikan (H) 51:5 X X X X X diklobenil (H) 51:5 X BAM (N) 51:5 X X X dimetoat (I) 51:5 X X X X diuron (H) 51:5 X X X X X α-endosulfan (I) 51:5 X X X X X β-endosulfan (I) 51:5 X X X X X endosulfansulfat (N) 51:5 X X X X X epoxikonazol (F) 51:5 X esfenvalerat (I) 51:5 X X X X X etofumesat (H) 51:5 X X X X X fenarimol (F) 51:5 X fenitrotion (I) 51:5 X X X X fenmedifam (H) 51:5 X X X X X 66

69 Substans Metod OMK Bäckar Grundvatten^ Åar Regnvatten Sediment# fenpropimorf (F) 51:5 X X X X X fludioxonil (F) 51:5 X flurtamon (H) 51:5 X X X X X flusilazol (F) 51:5 X flutriafol (F) 51:5 X fuberidazol (F) 51:5 X X X X heptaklor (I) 51:5 X hexaklorbensen (F, B) 51:5 X X imazalil (F) 51:5 X X X X X imidakloprid (I) 51:5 X X X X iprodion (F) 51:5 X X X X X isoproturon (H) 51:5 X X X X X karbofuran (I, N) 51:5 X X X klordan-γ (I) 51:5 X klorfenvinfos (I) 51:5 X X X X X kloridazon (H) 51:5 X X X X klorpyrifos (I) 51:5 X X X X X lambda-cyhalotrin (I) 51:5 X X X X X lindan (γ-hch) (I) 51:5 X X X X X α-hch (B) 51:5 X X X X X linuron (H) 51:5 X metalaxyl (F) 51:5 X X X X X metamitron (H) 51:5 X X X X metazaklor (H) 51:5 X X X X metribuzin (H) 51:5 X X X X pendimetalin (H) 51:5 X X X X X penkonazol (F) 51:5 X permetrin (I) 51:5 X X X X X pikoxystrobin (F) 51:5 X X* X X pirimikarb (I) 51:5 X X X X X procymidon (F) 51:5 X prokloraz (F) 51:5 X X X X propikonazol (F) 51:5 X X X X X propyzamid (H) 51:5 X X X X X prosulfokarb (H) 51:5 X X X X X quinoxyfen (F) 51:5 X simazin (H) 51:5 X X X X X tau-fluvalinat (I) 51:5 X X* X X X terbutryn (H) 51:5 X X X X X terbutylazin (H) 51:5 X X X X X DETA (N) 51:5 X X X X tolklofosmetyl (F) 51:5 X X X X X trifluralin (H) 51:5 X X X X vinklozolin (F) 51:5 X glyfosat (H) 53:0 X X X X AMPA (N) 53:0 X X X Summa substanser H = herbicid, I = insekticid, F = fungicid, B = biprodukt, N = nedbrytningsprodukt. ^ Ett grundvattenprov från område E 21 i augusti analyserades endast med metod OMK50:8 och ett prov från område N 34, också i augusti, analyserades endast med OMK50:8 samt OMK51:5. Pga analystekniska problem utgick substansen imidakloprid ur analysen i tre prov från område N 34 i augusti. # Analys av sediment utförs med metod OMK 54:1. X = Ny substans * Inkluderad i analyserna fr.o.m. augusti. 67

70 Bilaga 2. Översikt över normalt använda detektionsgränser under 2008 i de olika matriserna. Sedimentprov analyseras enligt OMK 54:1. Bäckar inkluderar vatten från område O 18, E21, N 34 och M42. Åar inkluderar vatten från Vegeå och Skivarpsån. Resultat från vattenanalyser anges i µg/l och från sedimentanalyser i µg/kg TS Substans Metod OMK Bäckar Grundvatten Åar Regnvatten Sediment amidosulfuron (H) 49:6 0,006 florasulam (H) 49:6 0,01 fluazinam (F) 49:6 0,001 flupyrsulfuronmetyl-na (H) 49:6 0,005 jodsulfuronmetyl-na (H) 49:6 0,006 karfentrazonsyra (H) 49:6 0,01 metsulfuronmetyl (H) 49:6 0,006 pyraklostrobin (F) 49:6 0,005 rimsulfuron (H) 49:6 0,006 sulfosulfuron (H) 49:6 0,006 tifensulfuronmetyl (H) 49:6 0,006 tribenuronmetyl (H) 49:6 0,006 triflusulfuronmetyl (H) 49:6 0,005 benazolin (H) 50:8 0,005 0,005 0,005 0,0008 bentazon (H) 50:8 0,005 0,005 0,004 0,001 2,4-D (H) 50:8 0,004 0,005 0,003 0,001 dikamba (H) 50:8 0,004 0,004 0,003 0,0008 diklorprop (H) 50:8 0,004 0,004 0,003 0,0006 fenoxaprop-p (H) 50:8 0,008 0,006 0,005 0,001 flamprop (H) 50:8 0,005 0,005 0,005 0,001 fluroxipyr (H) 50:8 0,005 0,005 0,005 0,001 klopyralid (H) 50:8 0,01 0,008 0,005 0,003 kvinmerak (H) 50:8 0,005 0,005 0,005 0,002 MCPA (H) 50:8 0,004 0,004 0,003 0,0008 mekoprop (H) 50:8 0,004 0,004 0,003 0,0006 aklonifen (H) 51:5 0,004 0,004 0,004 0,004 5 alaklor (H) 51:5 0,005 0,005 0,007 0,002 6 aldrin (I) 51:5 0,01 alfacypermetrin (I) 51:5 0,0006 0,0006 0,0006 0,0005 0,5 atrazin (H) 51:5 0,003 0,003 0,003 0,003 4 DEA (N) 51:5 0,004 0,004 0,003 0,002 azoxystrobin (F) 51:5 0,008 0,006 0,006 0,004 6 betacyflutrin (I) 51:5 0,002 0,002 0,001 0,0006 0,5 bitertanol (F) 51:5 0,008 0,008 0,01 0,002 5 cyanazin (H) 51:5 0,006 0,007 0,005 0,006 cyflutrin (I) 51:5 0,002 0,002 0,001 0,001 1 cypermetrin (I) 51:5 0,003 0,003 0,003 0,002 2 cyprodinil (F) 51:5 0,003 0,003 0,003 0, DDT-p,p (I) 51:5 3 DDT-o,p (B) 51:5 1 DDD-p,p (B, N) 51:5 3 DDE-p,p (N) 51:5 8 deltametrin (I) 51:5 0,002 0,002 0,002 0, diflufenikan (H) 51:5 0,002 0,001 0,001 0, diklobenil (H) 51:5 0,001 BAM (N) 51:5 0,006 0,006 0,004 dimetoat (I) 51:5 0,008 0,008 0,006 0,005 diuron (H) 51:5 0,004 0,004 0,004 0,003 4 a-endosulfan (I) 51:5 0,0001 0,0001 0,0001 0, ,1 b-endosulfan (I) 51:5 0,0001 0,0001 0,0001 0, ,1 endosulfansulfat (N) 51:5 0,0002 0,0002 0,0001 0, ,1 68

71 Substans Metod OMK Bäckar Grundvatten Åar Regnvatten Sediment epoxikonazol (F) 51:5 0,0006 esfenvalerat (I) 51:5 0,0004 0,0005 0,0005 0,0002 0,3 etofumesat (H) 51:5 0,004 0,004 0,003 0,002 6 fenarimol (F) 51:5 0,0003 fenitrotion (I) 51:5 0,005 0,005 0,004 0,001 fenmedifam (H) 51:5 0,04 0,05 0,05 0,02 30 fenpropimorf (F) 51:5 0,004 0,004 0,003 0,002 6 fludioxonil (F) 51:5 0,003 flurtamon (H) 51:5 0,01 0,01 0,006 0,004 5 flusilazol (F) 51:5 0,003 flutriafol (F) 51:5 0,004 fuberidazol (F) 51:5 0,007 0,007 0,007 0,003 heptaklor (I) 51:5 0,02 hexaklorbensen (F, B) 51:5 0,0001 0,3 imazalil (F) 51:5 0,03 0,04 0,03 0,02 10 imidakloprid (I) 51:5 0,2 0,15 0,05 0,05 iprodion (F) 51:5 0,01 0,01 0,01 0, isoproturon (H) 51:5 0,006 0,006 0,005 0,005 8 karbofuran (I, N) 51:5 0,005 0,003 0,005 klordan-g (I) 51:5 0,005 klorfenvinfos (I) 51:5 0,0002 0, ,0001 0,0001 0,3 kloridazon (H) 51:5 0,01 0,01 0,01 0,004 klorpyrifos (I) 51:5 0,0001 0, ,0002 0, ,08 lambda-cyhalotrin (I) 51:5 0,0004 0,0006 0,0005 0,0007 0,3 lindan (g-hch) (I) 51:5 0,002 0,003 0,0003 0,0003 0,5 a-hch (B) 51:5 0,0001 0,0001 0,0001 0,0003 0,2 linuron (H) 51:5 0,004 metalaxyl (F) 51:5 0,01 0,01 0,01 0,004 metamitron (H) 51:5 0,01 0,01 0,01 0,006 metazaklor (H) 51:5 0,005 0,004 0,004 0, metribuzin (H) 51:5 0,005 0,005 0,005 0,002 pendimetalin (H) 51:5 0,004 0,004 0,01 0,002 5 penkonazol (F) 51:5 0,002 permetrin (I) 51:5 0,02 0,01 0,02 0,003 8 pikoxystrobin (F) 51:5 0,01 0,01 0,01 0,0006 pirimikarb (I) 51:5 0,003 0,004 0,003 0,001 4 procymidon (F) 51:5 0,002 prokloraz (F) 51:5 0,01 0,01 0,01 0,004 propikonazol (F) 51:5 0,008 0,008 0,007 0, propyzamid (H) 51:5 0,003 0,003 0,01 0,002 5 prosulfokarb (H) 51:5 0,006 0,006 0,006 0,004 5 quinoxyfen (F) 51:5 0,002 simazin (H) 51:5 0,004 0,004 0,004 0,002 3 tau-fluvalinat (I) 51:5 0,005 0,005 0,005 0,001 5 terbutryn (H) 51:5 0,006 0,006 0,004 0, terbutylazin (H) 51:5 0,003 0,002 0,002 0,001 3 DETA (N) 51:5 0,002 0,002 0,003 0,0004 tolklofosmetyl (F) 51:5 0,007 0,007 0,007 0,003 5 trifluralin (H) 51:5 0,002 0,002 0,002 0,001 vinklozolin (F) 51:5 0,00006 glyfosat (H) 53:0 0,02 0,02 0,02 20 AMPA (N) 53:0 0,2 0,2 0,1 H = herbicid, I = insekticid, F = fungicid, B = biprodukt, N = nedbrytningsprodukt 69

72 70

73 Bilaga 3. Använd mängd aktiv substans, behandlad areal, medeldos och sprutperiod för enskilda substanser inom typområden 2008 Område O 18 (Västergötland) Använd Total Sprutperiod mängd area Medeldos Substans Typ (kg) (ha) (kg/ha) Startdatum Slutdatum alfacypermetrin I 0,6 39,8 0, amidosulfuron H 0,2 25,5 0, azoxystrobin F 5,8 61,0 0, cyprodinil F 2,2 21,9 0, deltametrin I 0,2 21,9 0, diflufenikan H 1,1 7,3 0, fenitrotion I 2,2 5,6 0, florasulam H 0,8 384,6 0, fluroxipyr H 35,4 442,3 0, glyfosat H 114,0 105,1 1, glyfosat H 114,0 105,1 1, isoproturon H 5,5 7,3 0, kletodim H 1,5 15,4 0, klopyralid H 4,2 74,0 0, kvinmerak H 11,7 57,1 0, MCPA H 72,5 142,0 0, mekoprop H 7,8 26,0 0, metazaklor H 35,2 57,1 0, propikonazol F 0,6 21,9 0, protiokonazol F 8,9 81,3 0, pyraklostrobin F 3,7 56,1 0, sulfosulfuron H 0,8 63,6 0, tifensulfuronmetyl H 0,2 36,4 0, tribenuronmetyl H 0,7 192,6 0, Totalt 315,6 589,8 0, Herbicider H 291,6 584,2 0, Insekticider I 3,0 67,3 0, Fungicider F 21,0 117,1 0,

74 Område E 21 (Östergötland) Använd Total Sprutperiod mängd area Medeldos Substans Typ (kg) (ha) (kg/ha) Startdatum Slutdatum abamectin I 0,0 1,8 0, aklonifen H 5,0 9,6 0, alfacypermetrin I 0,7 44,5 0, amidosulfuron H 0,6 60,6 0, azinfosmetyl I 1,0 2,1 0, azoxystrobin F 4,1 67,2 0, bentazon H 4,6 9,6 0, boskalid F 1,0 2,1 0, cyazofamid F 2,8 23,8 0, cymoxanil F 3,7 17,1 0, cyprodinil F 5,6 28,2 0, diflufenikan H 2,4 25,6 0, dikvat H 6,5 21,7 0, esfenvalerat I 2,4 160,6 0, etefon TV 26,7 96,4 0, famoxadon F 3,7 17,1 0, fenhexamid F 1,6 2,1 0, fenmedifam H 1,8 2,5 0, fenoxaprop-p H 1,8 53,0 0, fenpropimorf F 7,7 57,1 0, florasulam H 0,3 144,7 0, fluazinam F 6,0 17,1 0, fludioxonil F 0,5 2,1 0, fluroxipyr H 22,0 239,4 0, flurtamon H 1,1 9,0 0, glyfosat H 54,0 31,6 1, imidakloprid F 0,8 13,0 0, isoproturon H 10,0 16,6 0, isoxaben H 0,5 2,1 0, jodsulfuronmetyl-na H 1,0 135,6 0, karfentrazonsyra H 1,6 57,3 0, kletodim H 1,1 12,4 0, klomazon H 0,6 19,4 0, klopyralid H 3,3 52,2 0, klormekvatklorid TV 82,0 99,1 0, kvinmerak H 1,2 5,5 0, mankozeb F 21,7 15,1 1, MCPA H 39,9 52,9 0, mepanipyrim F 0,8 2,1 0, mepikvatklorid TV 4,9 16,1 0, metalaxyl F 3,0 17,1 0, metamitron H 0,9 2,5 0, metazaklor H 8,6 24,9 0, metribuzin H 5,1 17,1 0, metsulfuronmetyl H 0,1 43,2 0, pencykuron F 1,7 13,0 0, penkonazol F 0,0 1,8 0, pikoxystrobin F 8,6 193,4 0, propamokarb F 17,8 15,1 1, propikonazol F 5,6 133,9 0, propoxikarbazon-na H 1,4 34,0 0, prosulfokarb H 0,6 0,4 1, protiokonazol F 23,7 237,1 0, pyraklostrobin F 5,8 99,4 0, pyrimetanil F 1,7 2,1 0, rimsulfuron H 0,2 21,3 0,

75 Område E 21 (Östergötland) forts. Använd Total Sprutperiod mängd area Medeldos Substans Typ (kg) (ha) (kg/ha) Startdatum Slutdatum sulfosulfuron H 2,9 204,5 0, tau-fluvalinat I 0,6 8,3 0, tiakloprid I 4,8 58,3 0, tifensulfuronmetyl H 0,4 97,2 0, tribenuronmetyl H 1,1 289,7 0, Totalt 432,0 772,2 0, Herbicider H 180,8 722,6 0, Insekticider I 9,6 270,1 0, Fungicider F 128,0 428,5 0, Tillväxtreglerare T 113,6 108,1 1,

76 Område N 34 (Halland) Använd Total Sprutperiod mängd area Medeldos Substans Typ (kg) (ha) (kg/ha) Startdatum Slutdatum aklonifen H 23,4 32,9 0, alfacypermetrin I 0,1 8,0 0, amidosulfuron H 1,2 129,3 0, azoxystrobin F 6,3 92,2 0, bentazon H 22,8 34,1 0, betacyflutrin I 0,2 16,2 0, cyazofamid F 9,7 43,5 0, cyprodinil F 21,4 109,6 0, diflufenikan H 0,2 5,7 0, dikvat H 13,5 40,5 0, esfenvalerat I 1,9 153,2 0, etofumesat H 6,1 50,6 0, fenmedifam H 34,6 57,5 0, fenpropimorf F 29,6 165,5 0, florasulam H 0,1 66,9 0, fluazinam F 51,8 55,4 0, fluroxipyr H 24,5 336,8 0, glyfosat H 47,8 33,3 1, ioxinil H 0,2 0,5 0, isoproturon H 0,9 5,7 0, jodsulfuronmetyl-na H 0,04 5,7 0, karfentrazonsyra H 0,8 24,9 0, klopyralid H 9,0 231,4 0, kloridazon H 0,7 0,5 1, mankozeb F 162,2 35,0 4, MCPA H 149,0 299,5 0, mesotrion H 0,9 9,3 0, metalaxyl F 5,8 43,5 0, metamitron H 135,1 57,5 2, metribuzin H 14,4 53,4 0, metsulfuronmetyl H 0,4 115,0 0, pendimetalin H 0,9 0,5 1, pikoxystrobin F 9,6 136,1 0, pirimikarb I 6,6 87,1 0, prokloraz F 11,6 62,0 0, propamokarb F 25,8 14,5 1, propikonazol F 14,8 234,6 0, protiokonazol F 9,4 70,3 0, pyraklostrobin F 3,3 33,6 0, rimsulfuron H 0,4 31,5 0, tau-fluvalinat I 1,0 21,0 0, tifensulfuronmetyl H 0,8 179,2 0, tribenuronmetyl H 0,7 234,4 0, tribenuronmetyl H 0,7 234,4 0, zoxamid F 16,3 20,5 0, Totalt 875,6 658,2 1, Herbicider H 488,2 641,3 0, Insekticider I 9,8 198,4 0, Fungicider F 377,6 325,8 1,

77 Område M 42 (Skåne) Använd Total Sprutperiod mängd area Medeldos Substans Typ (kg) (ha) (kg/ha) Startdatum Slutdatum aklonifen H 9,2 25,4 0, alfacypermetrin I 0,6 44,5 0, amidosulfuron H 0,2 43,2 0, azoxystrobin F 13,6 191,2 0, bentazon H 11,4 28,9 0, betacyflutrin I 0,1 52,3 0, cykloxidim H 8,1 50,9 0, cypermetrin I 1,8 92,2 0, cyprodinil F 14,5 122,5 0, diflufenikan H 10,5 315,7 0, esfenvalerat I 2,7 278,9 0, etofumesat H 18,4 110,5 0, fenmedifam H 70,3 110,5 0, fenoxaprop-p H 3,8 57,3 0, fenpropimorf F 43,8 222,4 0, florasulam H 0,1 91,5 0, fluroxipyr H 17,7 244,8 0, flurtamon H 25,6 310,9 0, glyfosat H 213,3 311,2 0, isoproturon H 1,4 4,8 0, jodsulfuronmetyl-na H 0,3 113,5 0, kletodim H 1,7 23,0 0, klopyralid H 10,1 208,0 0, kloridazon H 16,7 44,2 0, kvinmerak H 14,9 61,0 0, MCPA H 111,2 139,3 0, mesosulfuronmetyl H 0,03 3,5 0, metamitron H 234,8 110,5 2, metazaklor H 68,5 92,9 0, metsulfuronmetyl H 0,1 81,3 0, pikoxystrobin F 14,3 232,6 0, pirimikarb I 20,0 203,2 0, prokloraz F 26,0 115,6 0, propikonazol F 15,4 327,4 0, propoxikarbazon-na H 3,4 81,0 0, prosulfokarb H 276,5 265,9 1, protiokonazol F 38,5 282,4 0, pyraklostrobin F 25,6 223,3 0, tau-fluvalinat I 7,3 199,6 0, tiakloprid I 4,2 115,6 0, tifensulfuronmetyl H 0,2 55,1 0, tribenuronmetyl H 0,2 81,5 0, triflusulfuronmetyl H 0,04 3,0 0, Totalt 1 359,4 730,1 1, Herbicider H 1 131,0 705,8 1, Insekticider I 37,0 554,1 0, Fungicider F 192,0 593,3 0,

78 Bilaga 4. Påvisade halter (µg/l) av växtskyddsmedelsrester i bäckarna (typområden) Angivna halter är medelvärdet under veckan före det angivna datumet. Halter i fet stil tangerar eller överskrider det akvatiska riktvärdet (Bilaga 12) Område O 18 (Västergötland) Substans maj maj maj jun jun jun jun jun jul jul amidosulfuron 0,05 bentazon 0,02 0,03 0,03 0,04 0,04 0,05 0,05 0,05 0,09 0,04 bitertanol cyprodinil diflufenikan fenmedifam fluroxipyr 0,03 0,08 0,11 0,08 0,04 0,03 0,35 0,41 0,27 glyfosat 0,14 0,14 0,21 0,23 0,38 0,30 0,23 0,62 0,48 AMPA 0,60 isoproturon klopyralid 0,13 0,27 0,16 kloridazon klorpyrifos kvinmerak MCPA 0,07 0,03 0,18 0,11 0,32 0,11 0,6 0,84 2,0 mekoprop 0,12 0,04 0,11 0,03 0,05 0,03 0,05 metazaklor terbutylazin DETA Summa 0,23 0,23 0,32 0,45 0,50 0,90 1,12 1,41 2,26 3,05 Antal fynd Flöde (l/s)

79 Område O 18 (Västergötland) forts Substans jul jul sep sep sep sep sep okt okt okt amidosulfuron bentazon 0,08 0,04 0,04 0,02 0,02 0,02 0,03 0,02 0,02 bitertanol cyprodinil diflufenikan 0,01 0,02 fenmedifam fluroxipyr 0,09 0,11 glyfosat 0,54 0,41 0,14 0,45 0,31 0,08 0,09 0,17 0,71 1,0 AMPA 0,50 0,30 0,20 0,20 0,30 isoproturon 0,95 1,2 klopyralid 0,07 0,06 kloridazon klorpyrifos kvinmerak 0,26 0,47 0,94 0,13 0,08 0,08 0,24 0,45 MCPA 0,29 0,11 mekoprop metazaklor 0,32 0,30 0,41 0,09 terbutylazin DETA Summa 1,07 1,23 0,76 1,54 1,66 0,23 0,19 0,48 2,13 3,08 Antal fynd Flöde (l/s)

80 Område E 21 (Östergötland) Substans maj maj maj jun jun jun jun jun jul jul aklonifen amidosulfuron 0,05 azoxystrobin 0,50 0,32 0,30 0,20 BAM bentazon 7,4 1,6 0,42 0,25 0,18 0,11 0,23 0,10 0,06 0,39 cyanazin 4,4 1,3 0,45 0,12 0,14 0,07 0,27 0,12 0,06 0,09 cyprodinil diklorprop DETA endosulfan-sulfat fenmedifam 1,1 0,32 fluazinam fluroxipyr 1,2 1,7 0,30 0,57 0,19 0,09 0,22 glyfosat 0,16 0,13 0,13 0,09 0,18 0,31 0,09 0,15 AMPA α-hch 0,05 imidakloprid 3,0 5,0 2,0 isoproturon jodsulfuronmetyl-na 0,10 0,09 karfentrazonsyra 0,10 klopyralid 0,03 0,06 2,2 0,85 0,24 2,10 0,34 0,19 0,18 klorpyrifos kvinmerak MCPA 0,50 0,10 0, ,5 0,62 8,0 0,40 0,13 0,33 mekoprop metalaxyl 0,45 metamitron 0,06 0,05 metazaklor 0,24 0,06 0,06 metribuzin 0,13 0,06 0,09 2,0 0,42 0,18 0,24 metsulfuronmetyl pikoxystrobin 0,09 0,20 0,03 0,05 0,03 pirimikarb propikonazol 0,14 0,06 0,07 prosulfokarb 0,21 0,18 0,08 rimsulfuron 0,04 0,10 0,07 0,07 sulfosulfuron tifensulfuronmetyl tribenuronmetyl 0,06 Summa 15,9 9,9 3,7 21,8 9,5 1,7 14,3 2,41 1,17 2,45 Antal fynd Flöde (l/s)

81 Område E 21 (Östergötland) forts Substans jul jul sep sep sep sep sep okt okt okt aklonifen amidosulfuron azoxystrobin 0,09 0,58 BAM bentazon 1,9 0,57 0,23 0,11 0,05 0,07 0,07 0,08 0,07 0,06 cyanazin 0,17 0,11 cyprodinil diklorprop 0,02 DETA endosulfan-sulfat fenmedifam fluazinam fluroxipyr 0,17 0,26 glyfosat 0,06 0,07 0,17 0,09 0,09 0,08 0,07 0,05 0,05 0,13 AMPA 0,50 α-hch imidakloprid isoproturon jodsulfuronmetyl-na karfentrazonsyra 0,07 0,60 klopyralid 0,28 0,19 0,06 0,04 klorpyrifos kvinmerak 0,05 0,03 0,08 0,21 0,07 0,03 MCPA 0, ,04 mekoprop 0,02 metalaxyl 0,14 0,31 metamitron metazaklor 0,09 0,16 0,44 metribuzin 0,06 0,10 metsulfuronmetyl pikoxystrobin pirimikarb propikonazol prosulfokarb rimsulfuron sulfosulfuron tifensulfuronmetyl tribenuronmetyl Summa 3,12 30,9 0,46 0,33 0,37 0,83 0,14 0,13 0,19 0,72 Antal fynd Flöde (l/s)

82 Område N 34 (Halland) Substans maj maj maj maj juni juni juni juni juni juli aklonifen amidosulfuron 0,07 atrazin DEA BAM bentazon 0,04 0,03 0,04 0,05 0,16 0,28 0,04 0,04 0,06 0,04 cyprodinil 0,37 diflufenikan esfenvalerat etofumesat fenmedifam 0,23 fenpropimorf 0,13 0,53 0,09 fluazinam 0,10 0,007 fluroxipyr 0,13 0,03 0,04 0,06 glyfosat 0,08 0,08 AMPA isoproturon 0,13 karfentrazonsyra 0,09 klopyralid 0,84 kloridazon klorpyrifos kvinmerak MCPA 0,04 0,02 0,02 0,18 0,11 0,04 mekoprop 0,19 0,25 0,30 0,34 0,58 0,68 0,41 0,34 0,50 0,45 metalaxyl 0,20 metamitron 0,06 0,05 0,08 3,0 0,05 metazaklor metribuzin 4,0 0,07 0,05 pikoxystrobin 0,20 0,70 0,10 pirimikarb 0,14 prokloraz 2,9 0,46 propikonazol 0,13 0,09 0,22 prosulfokarb rimsulfuron 0,06 terbutylazin DETA tifensulfuronmetyl 0,04 tribenuronmetyl Summa 0,36 0,97 0,43 0,64 5,75 1,39 4,0 5,03 1,69 0,58 Antal fynd Flöde (l/s)

83 Område N 34 (Halland) forts Substans juli juli juli sep sep sep sep sep okt okt okt aklonifen amidosulfuron atrazin 0,02 0,02 DEA BAM bentazon 0,04 0,04 0,04 0,06 0,04 0,03 0,03 0,03 0,03 0,04 0,03 cyprodinil diflufenikan esfenvalerat etofumesat 0,03 fenmedifam fenpropimorf fluazinam 0,007 fluroxipyr glyfosat 0,10 0,06 0,17 0,11 0,03 0,07 0,27 0,07 0,52 AMPA isoproturon 0,20 karfentrazonsyra klopyralid kloridazon klorpyrifos kvinmerak 0,07 0,06 MCPA 0,09 0,02 mekoprop 0,28 0,32 0,32 0,13 0,26 0,24 0,36 0,33 0,13 0,13 0,10 metalaxyl 0,07 metamitron metazaklor 0,06 metribuzin 0,08 0,05 pikoxystrobin pirimikarb prokloraz propikonazol prosulfokarb rimsulfuron terbutylazin DETA tifensulfuronmetyl tribenuronmetyl Summa 0,58 0,46 0,38 0,34 0,49 0,38 0,42 0,43 0,56 0,24 0,91 Antal fynd Flöde (l/s)

84 Område M 42 (Skåne) Substans apr maj maj maj maj jun jun jun jun jun aklonifen atrazin DEA azoxystrobin BAM 0,02 0,03 0,07 0,04 benazolin bentazon 0,05 0,04 0,04 0,05 0,04 0,04 0,02 0,02 0,03 0,02 bitertanol cyprodinil 2,4-D 0,30 diflufenikan diklorprop 0,04 diuron etofumesat fenmedifam fenoxaprop-p fenpropimorf 0,17 0,29 0,23 fluroxipyr 0,06 0,08 flurtamon glyfosat 0,15 0,10 0,08 0,09 1,10 0,11 0,07 0,32 0,11 AMPA isoproturon 0,03 0,04 0,04 jodsulfuronmetyl-na 0,07 0,05 0,04 karfentrazonsyra klopyralid 0,07 0,03 0,18 0,21 kloridazon klorpyrifos kvinmerak 0,06 0,05 0,04 0,03 0,03 0,05 0,06 0,03 0,05 0,05 lindan MCPA 0,03 1,3 0,47 0,24 2,1 3,5 mekoprop 0,02 metalaxyl metamitron 0,20 metazaklor metsulfuronmetyl 0,03 0,04 pikoxystrobin pirimikarb prokloraz propikonazol 0,36 0,30 0,22 propyzamid prosulfokarb sulfosulfuron 0,08 terbutylazin DETA Summa 0,29 0,16 0,18 0,16 0,16 2,88 0,68 1,05 3,77 4,56 Antal fynd Flöde (l/s)

85 Område M 42 (Skåne) forts Substans jul jul jul jul aug sep sep sep sep aklonifen atrazin 0,02 0,02 DEA azoxystrobin 0,17 0,15 BAM 0,04 0,11 0,04 0,10 0,05 0,08 0,13 0,08 benazolin bentazon 0,02 0,02 0,02 0,03 0,03 0,03 0,02 bitertanol cyprodinil 2,4-D 0,15 0,09 diflufenikan 0,008 0,01 0,01 0,009 0,008 0,007 0,004 diklorprop diuron etofumesat 0,02 0,02 fenmedifam fenoxaprop-p fenpropimorf 0,04 0,08 0,07 0,03 0,06 0,04 0,03 fluroxipyr 0,03 0,32 0,26 0,30 0,06 0,05 flurtamon glyfosat 0,24 0,26 0,69 0,59 0,60 1,1 0,80 0,50 0,31 AMPA 0,80 1,0 1,0 1,0 0,90 0,70 isoproturon 0,28 0,17 0,06 0,02 0,09 jodsulfuronmetyl-na 0,04 0,04 0,06 karfentrazonsyra klopyralid 0,04 0,07 0,56 0,33 0,20 0,20 0,11 kloridazon klorpyrifos kvinmerak 0,05 0,20 0,15 0,06 0,03 0,05 0,03 0,03 lindan MCPA 0,03 0,06 6,5 1,2 0,25 0,84 9,7 0,17 0,10 mekoprop metalaxyl metamitron metazaklor 0,22 0,14 0,09 0,06 0,06 metsulfuronmetyl 0,05 0,09 0,21 0,08 pikoxystrobin 0,20 0,20 0,04 0,04 pirimikarb 0,03 0,47 0,33 0,07 0,03 0,03 prokloraz propikonazol 0,06 0,28 0,27 0,49 1,2 0,48 0,30 0,22 propyzamid 0,16 0,14 prosulfokarb sulfosulfuron terbutylazin 0,03 0,03 DETA 0,03 0,03 0,02 0,01 Summa 0,48 0,69 10,47 4,78 3,33 5,16 12,64 2,27 1,45 Antal fynd Flöde (l/s)

86 Område M 42 (Skåne) forts Substans sep okt okt okt okt nov nov nov nov aklonifen atrazin DEA azoxystrobin BAM 0,11 0,04 benazolin bentazon 0,02 0,03 0,05 0,05 0,06 0,06 0,03 0,04 0,03 bitertanol 0,09 cyprodinil 2,4-D 0,14 diflufenikan 0,007 0,06 0,02 0,009 0,02 0,006 0,01 diklorprop diuron etofumesat fenmedifam fenoxaprop-p fenpropimorf fluroxipyr 0,03 flurtamon 0,08 0,10 glyfosat 0,37 2,1 0,17 0,33 0,15 0,43 0,08 0,17 0,12 AMPA 0,70 1,30 0,20 0,40 0,20 0,20 isoproturon 0,06 0,26 0,25 0,15 0,20 0,05 0,05 jodsulfuronmetyl-na karfentrazonsyra klopyralid 0,05 0,04 0,05 0,03 0,04 0,05 kloridazon klorpyrifos kvinmerak 0,05 0,49 0,75 0,70 0,49 0,42 0,28 0,42 0,42 lindan MCPA 0,15 1,2 0,11 1,4 0,65 0,23 0,12 0,41 0,05 mekoprop metalaxyl metamitron 0,05 metazaklor 0,07 0,25 0,15 0,50 0,22 0,23 0,09 0,11 0,05 metsulfuronmetyl 0,04 0,10 pikoxystrobin 0,03 pirimikarb prokloraz propikonazol 0,14 0,10 0,10 0,34 0,16 0,05 propyzamid prosulfokarb 0,25 0,06 0,09 sulfosulfuron terbutylazin DETA 0,01 Summa 1,72 6,11 1,56 4,47 2,19 2,11 0,68 1,25 0,73 Antal fynd Flöde (l/s)

87 Bilaga 5. Påvisade halter (µg/l) av växtskyddsmedelsrester i bäcken (Skåne) vintern 2008/2009. Angivna halter är medelvärdet under 14-dagarsperioden före det angivna datum Område M 42 (Skåne) Substans dec dec jan jan feb feb mar mar mar apr bentazon 0,03 0,03 0,02 0,03 0,02 0,02 diflufenikan 0,009 0,004 fluroxipyr flurtamon glyfosat 0,09 0,17 0,2 AMPA imazalil isoproturon 0,03 klopyralid 0,04 0,03 kloridazon klorpyrifos kvinmerak 0,32 0,28 0,11 0,05 0,09 0,08 0,07 0,10 0,03 lindan MCPA 0,03 0,05 0,03 0,13 0,05 mekoprop metazaklor 0,05 propikonazol propyzamid prosulfokarb Summa 0,51 0,64 0,13 0,05 0,16 0,21 0,07 0,17 0 0,25 Antal fynd Flöde (l/s)

88 Bilaga 6. Påvisade halter (µg/l) av växtskyddsmedelsrester i Skivarpsån Halter i fet stil tangerar eller överskrider det akvatiska riktvärdet (Bilaga 12) Substans maj maj jun jun jul aug sep okt nov atrazin azoxystrobin 0,06 BAM benazolin bentazon 0,02 0,03 0,03 0,02 0,07 0,02 0,03 0,04 cypermetrin 0,06 cyprodinil 0,08 0,08 diflufenikan 0,005* 0,007 0,005* 0,02 0,006 diklorprop esfenvalerat 0,01 etofumesat 0,05 0,03 fenpropimorf 0,04 0,02 fluroxipyr 0,04 0,04 glyfosat 0,08 0,07 0,33 0,19 0,32 0,11 AMPA 0,40 imazalil 0,20 isoproturon 0,04 0,03 0,04 0,21 0,11 klopyralid 0,04 0,04 0,03 0,14 0,05 0,08 kloridazon klorpyrifos kvinmerak 0,54 1,4 0,12 MCPA 0,07 0,07 0,11 0,05 0,26 mekoprop 0,05 0,03 0,03 0,04 0,23 0,04 metamitron 0,06 0,06 metazaklor 0,88 0,73 0,06 pikoxystrobin 0,03 0,20 pirimikarb 0,03 propikonazol 0,12 0,18 prosulfokarb terbutylazin 0,02 0,03 DETA Summa 0,21 0,4 0,17 0,83 0,19 1,19 1,73 3,37 0,69 Antal fynd Flöde (l/s) *= Halten är avrundad uppåt och tangerar därmed inte riktvärdet på 0,005 µg/l. 86

89 Bilaga 7. Påvisade halter (µg/l) av växtskyddsmedelsrester i Vegeå Halter i fet stil tangerar eller överskrider det akvatiska riktvärdet (Bilaga 12) Substans maj maj jun jun jul aug sep okt nov aklonifen 0,03 atrazin azoxystrobin 0,05 0,12 BAM 0,03 bentazon 0,02 0,03 0,04 0,05 0,02 0,03 0,02 0,02 0,02 bitertanol cyanazin cyprodinil diflufenikan diklorprop dimetoat 0,12 diuron α-endosulfan β-endosulfan endosulfan-sulfat esfenvalerat 0,01 etofumesat fenpropimorf 0,22 fluroxipyr 0,05 0,09 0,04 0,04 0,06 glyfosat 0,11 0,12 0,15 1,6 0,15 0,17 0,53 0,09 AMPA 0,30 isoproturon 0,11 0,09 0,04 0,06 0,06 klopyralid 0,11 0,05 0,06 0,07 kloridazon 0,08 klorpyrifos kvinmerak 0,02 0,02 0,30 0,06 lindan MCPA 0,03 0,08 0,09 1,5 0,17 0,93 0,06 mekoprop 0,04 0,02 metamitron metazaklor 0,19 pirimikarb propikonazol 0,27 propyzamid prosulfokarb terbutylazin DETA Summa 0,16 0,37 0,33 2,07 2,50 1,21 0,26 1,71 0,23 Antal fynd Flöde (l/s)

90 Bilaga 8. Påvisade halter (µg/l) av växtskyddsmedelsrester i regnvatten på Söderåsen (Vavihill) 2008 Regnvatten Substans maj jun jun jul jul jul aug aug aklonifen alaklor* azoxystrobin 0,02 bentazon cyprodinil 0,02 0,01 2,4-D* diflufenikan 0,002 dikamba diklobenil* diuron* α-endosulfan* β-endosulfan* endosulfan-sulfat epoxikonazol* esfenvalerat etofumesat 0,01 fenitrotion fenpropimorf fludioxonil fluroxipyr heptaklor* hexaklorbensen* iprodion isoproturon klopyralid kloridazon klorpyrifos lindan* 0,002 MCPA 0,01 0,09 0,02 0,008 mekoprop metalaxyl metamitron metazaklor metribuzin pendimetalin pikoxystrobin pirimikarb propikonazol prosulfokarb simazin* terbutryn* terbutylazin* 0,01 0,02 0,008 DETA 0,03 0,03 0,007 tolklofosmetyl trifluralin* vinklozolin* Summa 0,01 0,12 0,11 0,05 0, ,002 Antal fynd Nederbörd (mm)^ * = substansen var ej tillåten att användas som växtskyddsmedel under 2008 i Sverige. ^ = Nederbördsuppgifter under perioden 20 juli-25 oktober från Stenestad (3,8 km nord-väst om Vavihill). 88

91 Regnvatten forts Substans aug aug sep okt okt okt okt okt okt aklonifen alaklor* 0,06 azoxystrobin bentazon cyprodinil 2,4-D* diflufenikan 0,005 0,002 0,001 0,02 0,004 0,008 0,004 dikamba diklobenil* diuron* α-endosulfan* β-endosulfan* endosulfan-sulfat epoxikonazol* esfenvalerat etofumesat fenitrotion fenpropimorf fludioxonil fluroxipyr heptaklor* hexaklorbensen* iprodion 0,04 isoproturon 0,02 klopyralid kloridazon klorpyrifos lindan* 0,002 0,0006 0,0006 0,001 MCPA mekoprop metalaxyl 0,02 metamitron metazaklor 0,01 0,12 0,03 metribuzin pendimetalin 0,03 0,04 0,31 0,11 0,22 0,22 pikoxystrobin pirimikarb propikonazol prosulfokarb 0,36 0,26 2,1 1,5 1,5 1,1 simazin* terbutryn* terbutylazin* DETA tolklofosmetyl trifluralin* vinklozolin* Summa 0,07 0,01 0,18 0,42 0,30 2,43 1,61 1,75 1,33 Antal fynd Nederbörd (mm)^ * = Substansen var ej tillåten att användas som växtskyddsmedel under 2008 i Sverige. ^ = Nederbördsuppgifter under perioden 20 juli-25 oktober från Stenestad (3,8 km nord-väst om Vavihill). 89

92 Bilaga 9. Påvisade halter (µg/l) av växtskyddsmedelsrester i regnvatten på Söderåsen (Vavihill) vintern 2008/2009 (inga prov samlades in under april 2009 då ingen nederbörd föll under månaden) Regnvatten Substans nov nov nov dec dec jan feb mar mar mar bentazon 0,004 2,4-D* diflufenikan 0,004 diklobenil α-endosulfan* β-endosulfan* endosulfan-sulfat* fluroxipyr imazalil 0,08 isoproturon klopyralid klorfenvinfos* klorpyrifos kvinmerak 0,009 lindan* MCPA 0,004 mekoprop pendimetalin 0,11 0,17 0,08 0,04 0,04 0,05 0,02 propyzamid 0,03 0,02 prosulfokarb 0,28 0,18 0,17 0,02 trifluralin* vinklozolin* Summa 0,47 0,38 0,25 0,04 0,08 0,05 0 0,02 0 0,02 Antal Nederbörd (mm) * = Substansen var ej tillåten att användas som växtskyddsmedel under 2008 i Sverige. 90

93 Bilaga 10. Tabell a-f De tre växtskyddsmedel som står för största procentuella bidraget till PTI för respektive provtagningsår. I beräkningen av PTI ingår både koncentrationer som ligger över bestämningsgränsen och koncentrationer som betecknas som. Indexet är beräknat enligt samma principer som i Figur 40, dvs substanser som har ett riktvärde som är lägre än detektionsgränsen är ej inkluderade. Bilaga 10a. De tre växtskyddsmedel som bidrar mest till PTI under respektive år i Västergötland (O 18) År Tre växtskyddsmedel som står för störst andel av PTI (fallande ordning) 2002 MCPA tifensulfuronmetyl isoproturon 2003 metazaklor MCPA tifensulfuronmetyl 2004 diflufenikan MCPA isoproturon 2005 diflufenikan MCPA isoproturon 2006 diflufenikan isoproturon MCPA 2007 MCPA diflufenikan metsulfuronmetyl 2008 isoproturon diflufenikan metazaklor Bilaga 10b. De tre växtskyddsmedel som bidrar mest till PTI under respektive år i Östergötland (E 21) År Tre växtskyddsmedel som står för störst andel av PTI (fallande ordning) 2002 metribuzin sulfosulfuron MCPA 2003 metazaklor metribuzin MCPA 2004 isoproturon metribuzin sulfosulfuron 2005 isoproturon metribuzin rimsulfuron 2006 metazaklor metribuzin fenitrotion 2007 metazaklor metribuzin rimsulfuron 2008 MCPA metribuzin rimsulfuron Bilaga 10c. De tre växtskyddsmedel som bidrar mest till PTI under respektive år i Halland (N 34) År Tre växtskyddsmedel som står för störst andel av PTI (fallande ordning) 2002 DETA metribuzin terbutylazin 2003 DETA metribuzin terbutylazin 2004 metribuzin DETA imazalil 2005 diflufenikan metribuzin DETA 2006 diflufenikan DETA terbutylazin 2007 metribuzin cyprodinil DETA 2008 metribuzin pikoxystrobin DETA 91

94 Bilaga 10d. De tre växtskyddsmedel som bidrar mest till PTI under respektive år i Skåne (M 42) År Tre växtskyddsmedel som står för störst andel av PTI (fallande ordning) 2002 isoproturon terbutylazin diflufenikan 2003 DETA terbutylazin diflufenikan 2004 diflufenikan terbutylazin isoproturon 2005 diflufenikan DETA terbutylazin 2006 diflufenikan terbutylazin DETA 2007 diflufenikan metazaklor terbutylazin 2008 pikoxystrobin metsulfuronmetyl diflufenikan Bilaga 10e. De tre växtskyddsmedel som bidrar mest till PTI under respektive år i Skivarpsån År Tre växtskyddsmedel som står för störst andel av PTI (fallande ordning) 2002 terbutylazin DETA diflufenikan 2003 terbutylazin diflufenikan isoproturon 2004 diflufenikan isoproturon terbutylazin 2005 diflufenikan terbutylazin DETA 2006 diflufenikan terbutylazin isoproturon 2007 diflufenikan isoproturon terbutylazin 2008 pikoxystrobin diflufenikan metazaklor Bilaga 10f. De tre växtskyddsmedel som bidrar mest till PTI under respektive år i Vegeå År Tre växtskyddsmedel som står för störst andel av PTI (fallande ordning) 2002 terbutylazin DETA isoproturon 2003 metazaklor terbutylazin MCPA 2004 diflufenikan terbutylazin isoproturon 2005 diflufenikan isoproturon terbutylazin 2006 diflufenikan metazaklor MCPA 2007 diflufenikan terbutylazin endosulfan-sulfat 2008 diflufenikan MCPA terbutylazin 92

95 Bilaga 11. De 20 mest frekvent förekommande växtskyddsmedlen i ytvatten från typområdet i Västergötland (O18), Östergötland (E21), Halland (N34) och Skåne (M42), samt Skivarpsån och Vegeå under tidsperioden Förekomsten presenteras i relation till uppmätta koncentrationer av växtskyddsmedlet. Ämnen som detekterats i koncentrationer som ligger under bestämningsgränsen presenteras som. Spårvärden har inte klassats som överskridanden av riktvärdet i något fall 93

96 Bilaga 12. Riktvärden för substanser i akvatisk miljö för samtliga analyserade substanser i bäckar och åar När inget annat anges är riktvärdet det officiella svenska (Kemikalieinspektionen, 2009) Substans Riktvärde (µg/l) Substans Riktvärde (µg/l) aklonifen 0,2 imidakloprid^ 0,013 alaklor* 0,3 iprodion 0,2 alfacypermetrin 0,001 isoproturon 0,3 amidosulfuron 0,2 jodsulfuronmetyl-na^ 24 atrazin* 0,6 karbosulfan 0,01 DEA c 0,6 karbofuran 0,3 DIPA c 0,6 karfentrazonsyra 0,8 azoxystrobin 0,9 klopyralid 50 BAM saknas klorfenvinfos* 0,1 benazolin^ 325 kloridazon 10 bentazon 30 klorpyrifos* 0,03 betacyflutrin 0,0001 klorsulfuron saknas bitertanol 0,3 kvinmerak 100 cinidonetyl 0,7 lambda-cyhalotrin 0,006 cyanazin 1 lindan och α HCH * 0,02 cyflutrin^ 0,0014 MCPA 1 cypermetrin 0,0002 mekoprop 20 cyprodinil 0,2 metabenstiazuron 1 2,4-D^ 26 metalaxyl 60 deltametrin 0,0002 metamitron 10 diflufenikan 0,005 metazaklor 0,2 dikamba^ 0,13 metribuzin 0,08 diklorprop 10 metsulfuronmetyl 0,02 dimetoat 0,7 pendimetalin 0,1 diuron* 0,2 permetrin^ 0,0003 α-endosulfan* 0,005 pikoxystrobin# 0,02 β-endosulfan* 0,005 pirimikarb 0,09 endosulfansulfat* 0,005 prokloraz^ 1,3 esfenvalerat 0,0001 propikonazol 7 etofumesat 30 propyzamid 10 ETU 40 prosulfokarb 0,9 fenitrotion 0,009 pyraklostrobin# 0,01 fenmedifam 2 rimsulfuron 0,01 fenoxaprop-p 2 simazin* 1 fenpropimorf 0,2 sulfosulfuron 0,05 flamprop a 19 tau-fluvalinat 0,0002 florasulam 0,01 terbutryn^ 0,05 fluazinam 0,4 terbutylazin 0,02 flupyrsulfuronmetyl b 0,05 DETA c 0,02 fluroxipyr 100 tifensulfuronmetyl 0,05 flurtamon 0,1 tolklofosmetyl 1 fuberidazol saknas tolylfluanid 0,2 glyfosat 100 tribenuronmetyl 0,1 AMPA 500 trifluralin* 0,03 hexazinon^ 0,56 triflusulfuronmetyl 0,03 imazalil 5 vinklozolin^ 1,6 * = riktvärde enligt EU (2008). ^ = holländskt riktvärde enligt Otte & Evers, 2005 samt Schraps et al., # = temporärt riktvärde enligt Andersson et al., a = norskt riktvärde enligt Ludvigsen & Lode, b = vid beräkningar antas riktvärdet vara detsamma även för flupyrsulfuronmetyl-na. c = I brist på offentliga riktvärden har antagits att nedbrytningsprodukten har samma riktvärde som modersubstansen enligt Asp & Kreuger,

97

98 Nederbördsprovtagare på Söderåsen (Foto: J. Kreuger) Distribution Sveriges lantbruksuniversitet Avdelningen för vattenvårdslära Box 7014 Tfn Uppsala Fax SWEDEN Web: