Introduktionskurs Mjölby
|
|
- Christian Lindgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Introduktionskurs Mjölby Växtskydd/Miljö/Ekonomi Örjan Folkesson Jordbruksverket, Alnarp
2 Bakgrund till växtskyddsrådgivning! Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ett rikt odlingslandskap
3 Disposition IPM Nya rådgivningmoduler Gränsvärde och riktvärde, fynd av växtskyddsmedel i vatten Punktkällor och Hantering Fältförluster Säker hantering och användning Befintliga moduler
4 Integrerat växtskydd, IPM, införs i hela EU 2014 Kombinera olika åtgärder för en ekonomisk och miljövänlig produktion Förebyggande åtgärder bra växtföljd rätt jordbearbetning rätt såteknik och såtidpunkt resistenta sorter dränering, bevattning, balanserad gödsling friskt och rensat utsäde hindra spridning av skadegörare gynna naturliga fiender kemisk bekämpning baserad på behov, risker, resistens Direkt bekämpning undersöka nyttan av den kemiska bekämpningen biologisk bekämpning, skall ges företräde Foto: Stina Olofsson, SJV
5 Integrerat Växtskydd i Greppa Näringen Nya moduler Modul 13E? Behovsanpassning Odlingsekonomin är övergripande Fältbesök kommer att behövas Det finns väl fungerande prognos/varningsverksamhet på Jordbruksverket Utmaning att få bort försäkringssprutning utan att försämra ekonomi Individuell utvärdering efter odlingssäsong nödvändig för utvecklingen
6 Integrerat Växtskydd i Greppa Näringen Nya moduler Modul 13I? Förebyggande åtgärder Odlingsekonomin är övergripande Utmaningar: Det är svårt att skapa verktyg som klarar att värdera ekonomin på alla förebyggande åtgärder Även effekter på arbetstoppar, odlingssäkerhet osv måste värderas ekonomiskt Rådgivning kring hela odlingstekniken behövs - vissa omväxlingsgrödor är svårodlade! Marknadskrafter gynnar ofta ensidighet och kortsiktigt handlande
7 Gränsvärde och Riktvärde Gränsvärde för dricksvatten enligt SLVFS 2001:30 gäller nu även grundvatten enligt dotterdirektiv till WFD Dricksvatten betraktas som otjänligt: > 0,1 µg/l av enskilt bekämpningsmedel > 0,5 µg/l totalt av bekämpningsmedel Riktvärde för ytvatten enligt KemI 2008 För skydd av vattenlevande organismer. Olika för olika bekämpningsmedel, ex: Glyfosat i Roundup 100 µg/l ( det.gräns 0,01 µg/l ) Bentazon i Basagran 30 µg/l ( det.gräns 0,003 µg/l ) Tribenuronmetyl i Express 0,1 µg/l ( det.gräns 0,002 µg/l ) Esfenvalerat i Sumi-alpha0,0001 µg/l ( det.gräns 0,0003 µg/l )
8 TOTEX STRÖ Totalbekämpningsmedel för hårdgjorda ytor förbjudet Innehöll: Atrazin Diklobenil Halv.tid 0,5-2 mån. Halv.tid 1-6 mån. Liten urlakning DEA DIPA HA Desetylatrazin Desisopropylatrazin Hydroxyatrazin Större urlakningsrisk, längre nedbrytningstid BAM 2,6-diklorbensamid Större urlakningsrisk Längre nedbrytningstid
9 Pilotstudie grundvatten och bekämpningsmedelsrester Skåne 2007 i 119 kommunala brunnar. Källa: Lst Skåne.
10 10,000 1,000 0,100 0,010 0,001 0 Förluster av växtskyddsmedel till ytvatten från typområdena O18; E21, N34 och M42 åren i g/ha behandlad areal för respektive substans. Förlusterna inkluderar såväl hanteringsspill, vindavdrift, fältläckage o ytavrinning/erosion. (ha avser total behandlad areal för resp. substans) alfacypermetrin Fastac 50, 801 ha betacyflutrin Beta-Baythroid, 488 ha cypermetrin Cyperb, 852 ha lambda-cyhalotrin Karate, 94 ha propyzamid Kerb, 116 ha tau-fluvalinat Mavrik, 724 ha pyraklostrobin Comet mfl, 2913 ha florasulam Primus mfl, 3251 ha mesosulfuronmetyl Atlantis, 65 ha deltametrin Decis, 825 ha esfenvalerat Sumi-Alpha, 4955 ha metsulfuronmetyl Ally mfl, 1231 ha flupyrsulfuronmetylnatrium Lexus, 69 ha tribenuronmetyl Express mfl, 8263 ha tifensulfuronmetyl Harmony, 4217 ha jodsulfuronmetylnatrium Hussar mfl, 947 ha amidosulfuron Gratil mfl, 1442 ha cykloxidim Fokus Ultra, 96 ha fenoxaprop-p Event Super, 407 ha sulfosulfuron Monitor, 3182 ha rimsulfuron Titus, 569 ha fenpropimorf Forbel mfl, 3535 ha propikonazol Tilt mfl, 5771 ha triflusulfuronmetyl Safari, 754 ha flurtamon Bacara, 892 ha karfentrazonsyra Ally Class mfl, 544 ha aklonifen Fenix, 1610 ha pirimikarb Pirimor, 1809 ha diflufenikan Cougar mfl, 2363 ha pikoxystrobin Acanto mfl, 1349 ha cyazofamid Ranman, 187 ha azoxystrobin Amistar, 4874 ha cyprodinil Unix mfl, 1828 ha tiakloprid Biscaya mfl, 159 ha fluroxipyr Ariane mfl, 9734 ha prosulfokarb Boxer, 686 ha fenmedifam Betanal mfl, 1632 ha klopyralid Matrigon mfl, 3980 ha fluazinam Shirlan mfl, 561 ha prokloraz Sportak, 629 ha propamokarb Tattoo, 55 ha diklorprop Duplosan DP mfl, 155 ha mekoprop Duplosan Super mfl, 654 ha metalaxyl Ridomil Gold mfl, 1057 ha metribuzin Sencor, 1268 ha MCPA 750 mfl, 5772 ha dimetoat Roxion mfl, 80 ha metazaklor Butisan Top mfl, 1222 ha isoproturon Cougar, 1555 ha glyfosat Roundup mfl, 4254 ha kvinmerak Butisan Top mfl, 724 ha metamitron Goltix mfl, 1641 ha kloridazon Pyramin, 354 ha bentazon Basagran-preparat, 1286 ha
11 SAMMANFATTNING FYND - RIKTVÄRDE: Fynden i grundvatten är mindre än i ytvatten och består huvudsakligen av nedbrytningsprodukter från Totex Strö. I ytvatten är fynden vanligare och består huvudsakligen av jordbruksrelaterade växtskyddsmedel. Det finns stor samstämmighet i fyndfrekvens mellan olika undersökningar. Fyndfrekvensen beror på växtskyddsmedlens egenskaper såsom läckagebenägenhet mm. Växtskyddsmedel som är läckagebenägna har ofta högre riktvärde ( annars hade dom inte blivit godkända ).
12 Växtskyddsmedelsanvändningen 2006 är betydligt större i södra Sverige, beroende på stor odling av sockerbetor, potatis och ett större skördevärde. Kg a.s / ha total åkerareal 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N
13 Var fylls sprutan? Resultat från användarundersökning 2006, SCB MI 31 SM Platta med uppsamling: 51 % (33 % -98). Fält/aktiv mark: 26 % (10 % -98) Biobädd: 14 % (4 % -98) På gårdsplanen: 16 % (30 % -98) Andel, % gårdar Påfyllning på gårdsplan Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk N
14 Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete Förråd: 5 gårdar hade inte invallning. Det var vanligt att det var långt mellan påfyllningsplats och förråd. På 12 gårdar användes tillfällig förvaring. Påfyllningsplats: 10 platta med uppsamling, 6 biobäddar, övriga biologisk aktiv mark? 8 gårdar hade för kort avstånd till vattentäkter eller dagvattenbrunnar. 5 av 6 biobäddar var i behov av underhåll. Ingen biobädd var tillräckligt stor för traktor och spruta. Påfyllning av preparat: 12 av 15 använde preparatsluss. På Hardi mfl. satt reglage till preparatslussen under tratten = trattens öppning i ansiktshöjd. Spill från preparatslussen yrde upp.
15 Växtskyddsmedelshantering på 21 gårdar. Johan Nilsson examensarbete Sköljning av förpackningar: 8 av 15 använde sköljutrustningen på preparatslussen. 4 sköljde dunkarna med sprutvätska. 1 sköljde manuellt utan lock! Personlig skyddsutrustning: 17 förare använde handskar. 4 förare använde andningsskydd. 2 förare hade gummistövlar. Inre rengöring spruta: Spolvattentank fanns på 17 sprutor. 9 gårdar sköljde mindre än 3 ggr. Yttre rengöring spruta: 3 uppgav att rengöring bara skedde en gång per år. 5 hade utrustning för tvätt i fält. 2 tvättade i fält. Missöde med sprutvätska i slangen hade skett för flera förare.
16 Medelhalt summa pesticider maj-sept Medelhalt (µg/l) * Använd analyserbar mängd (kg/år) VEMMENHÖG START RÅDGIVNING REKO STÖD och MILJÖLEDNING BETODLING (MBO) * Endast maj-juni J. Kreuger, SLU
17 SAMMANFATTNING HANTERING/PUNKTKÄLLOR: Det finns fortfarande stora brister när det gäller säker hantering. Det gäller att ha de rätta rutinerna och utrustningen för att eliminera olyckshändelser när man är stressad eller trött. Det är vanligt att man tar för lätt på det personliga skyddet!
18 Principbild, risk för fältförluster av växtskyddsmedel på olika jordarter. EJ SKALENLIGT! Grövre jordar/sand/grus Lerjord Grundvatten Infiltration ca 0,1% Ytvatten Tätande lerskikt Grundvatten ÖF 10
19 Utkast till nytt rådgivningsverktyg för fältförluster Exempel: Ogräsbekämpning i majs 5 MACRO_DB MACRO_DB MACRO_DB MACRO_DB MONITORING 4 Lerig sand Moig Lättlera Mellanlera Moig Lättlera Medeltal från 3 Läckagerisk Läckagerisk Läckagerisk Markavrinning MiljöÖvervakn. 2 Preparat Aktiv substans Datum Grundvatten Ytvatten Ytvatten Risk Ytvatten Ytvatten 1 Basagran 1,15 Bentazon 5/6 5 * 5 * 4 * 5 * Callisto 1,5 Mesotrion 5/ MaisTer 100g Foramsulfuron 5/ Jodsulfuronmetyl 1* 1* 1* 2 * Metabolit Matrigon 1,2 Klopyralid 5/6 5 * 4 * 3 * 4 * Titus 30g Rimsulfuron 15/5 3 Titus 20g Rimsulfuron 5/6 3 * 3 * 2 * 3 * ph-bero. * På Lättrörliglistan
20 SAMMANFATTNING FÄLTFÖRLUSTER: I takt med att hanteringen förbättras ökar fältförlusterna i betydelse Fältläckage kan påverkas genom bekämpningstidpunkt, val av preparat mm. Läckagerisken från lerjordar till ytvatten har underskattats Läckagerisken till grundvatten är oftast högst på lättare jordar Åtgärder mot ytvattenerosion är viktiga mot såväl förluster av fosfor som växtskyddsmedel och för bördigheten.
21 Modul 13A Greppa näringen tar helhetsgreppet för vattenskydd! Modul 13B, 13C Modul 13B Foto, Magnus Sandström, SJV Foto, Johan Yngwe, SBU
Introduktionskurs Hallsberg Växtskyddsmedel och Miljö. Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP
Introduktionskurs Hallsberg 2008-11-27 Växtskyddsmedel och Miljö Örjan Folkesson, Jordbruksverket, ALNARP Bakgrund! Miljömålen: Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Ett
Rapport från seminarium inom CKB. Transportvägar för pesticidförluster till vatten
Rapport från seminarium inom CKB Transportvägar för pesticidförluster till vatten Uppsala 25 november 2010 Transportvägar för pesticidförluster till vatten CKB-seminarium Uppsala 25 november 2010 I Sveriges
Oönskade kemikalier i våra vatten
Oönskade kemikalier i våra vatten resultat från miljöövervakningen av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Stina Adielsson & Sarah Graaf Livsmedelsproduktion och Vattenmiljö Kristianstads Vattendagar 2010 1
Tillstånd för bevattning
Tillstånd för bevattning Många är helt beroende av bevattning för att kunna bedriva sin verksamhet. Utan vatten blir avkastningen väsentligt lägre och i vissa fall blir den nuvarande odlingsinriktningen
Vattendrag. Håll skyddsavstånden!
Vattendrag Håll skyddsavstånden! s 124-126 Skyddsavstånd Markanpassat Gäller alltid. Skyddar mot transport genom eller ovanpå marken Vindanpassat Skyddar omgivningen mot vindavdrift Markanpassat skyddsavstånd
Simuleringar i MACRO-DB 4.1 för Åminne vattenskydd
Simuleringar i MACRO-DB 4.1 för Åminne vattenskydd Datum 2017 03 27 Beställare: Region Gotland Uppdrag: Simulering av transport av bekämpningsmedel från fält till och. Handläggare: Bengt Viken växtodlingsrådgivare
Introduktionskurs Stockholm 7 8 november Läckage av kemiska växtskyddsmedel - vad hittar vi i vattenmiljön? Per Widén
Introduktionskurs Stockholm 7 8 november 2018 Läckage av kemiska växtskyddsmedel - vad hittar vi i vattenmiljön? Per Widén Motiv för 13-modulerna (Växtskydd) Användning bekämpningsmedel 2017 1) Några verksamma
För transporter med personbil, lastbil etc. gäller ettdera av följande alternativ:
Transport av bekämpningsmedel m.m. Lantbrukare transporterar ibland produkter som är klassade som farligt gods. Då gäller Räddningsverkets föreskrifter ADR-S. För ej transportklassade preparat gäller Transport
Resistensrisk och strategier vid val av herbicider
Resistensrisk och strategier vid val av herbicider Leif Johansson, Vätskyddscentralen Skara Disposition Riskogräs Risksubstanser Resistensbrytare Resistensstrategier Riskanalys Riskogräs - herbicidresistens
Växtskyddet och vattnet
Ett material från LRF och Säkert växtskydd i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Växtskyddet och vattnet Hur mår vattnet i sverige?, vad kan göras på gården för att minska läckaget?, 1 vad innebär
Resistensrisk och strategier vid val av herbicider
Resistensrisk och strategier vid val av herbicider Per Widén, Vätskyddscentralen Uppsala Disposition Riskogräs Risksubstanser Riskanalys Resistensbrytare Resistensstrategier Riskogräs - herbicidresistens
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag. Redovisning av resultatet från den nationella och regionala miljöövervakningen 2015
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag Redovisning av resultatet från den nationella och regionala miljöövervakningen 2015 Titel: Bekämpningsmedel i skånska vattendrag Redovisning av resultatet från den
Herbicidresistens. Leif Johansson, Växtskyddscentralen, Skara
Herbicidresistens Leif Johansson, Växtskyddscentralen, Skara Resistens - Vad är det egentligen? Förmåga att överleva en dos som normalt ger kontroll på arten Orsak genetisk variation, nedärvda egenskaper
Hur hanterar vi risken för herbicidresistens?
Hur hanterar vi risken för herbicidresistens? Per Widén, Vätskyddscentralen Uppsala Disposition Riskogräs Risksubstanser Riskanalys Resistensbrytare Resistensstrategier Vad avgör risk för resistens 2017-01-25
Resistens. Utveckling av resistens i en population.
Resistens Utveckling av resistens i en population. Känslig Resistent Vad är resistens? Resistens betyder motståndskraft. Bekämpningsmedelsresistens är förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling,
Tre snabba på 20 min!
Tre snabba på 20 min! 1. Glyfosat 2. Resistens 3. Diflufenikan Rikard Andersson, Växtskyddscentralen, Alnarp Vad händer om glyfosat försvinner? Diesel & heavy metal? Årlig försäljning av glyfosat (ton)
Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde
Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde Emma Colleen Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen 2009-04-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Hantering
Bekämpningsmedelsläckage i fält - Vad kan göras för att minska riskerna?
Bekämpningsmedelsläckage i fält - Vad kan göras för att minska riskerna? Örjan Folkesson, Jordbruksverket, Alnarp 2006-03-31 1 Inledning Bekämpningsmedelsläckage i fält Vad kan göras för att minska riskerna
Rester av kemiska bekämpningsmedel i dräneringsvatten som lämnar en biobädd
Rester av kemiska bekämpningsmedel i dräneringsvatten som lämnar en biobädd - delrapport från en undersökning av en biobädd Undersökningen är genomförd under höstenvintern 2005 med anslag från Jordbruksverket,
Författare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006
Bibliografiska uppgifter för Sammanställning av den generella pesticiddatabasen Författare Adielsson S., Törnquist M., Asp J., Kreuger J. Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Teknisk rapport - Sveriges lantbruksuniversitet,
Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne
Jenny Kreuger Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne Rapport för Vemmenhögsprojektet 2000 NV Projekt nr 222 0003 Teknisk rapport 65 Uppsala 2002 Avdelningen för vattenvårdslära
Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter
Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU FoI dricksvatten-konferens Stockholm 2017-11-30 Bekämpningsmedel & dricksvatten
Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten?
Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten? Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Grundvattendagarna Uppsala 2017-11-08 Växtskyddsmedel och dricksvatten
Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014
M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014 Rapport 2015-01
Bibliografiska uppgifter för Säkert växtskydd. Därför skyddar vi ytvattnet
Bibliografiska uppgifter för Säkert växtskydd. Därför skyddar vi ytvattnet Författare Nilsson E., Pålsson L. Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp Gröna näringens riksorganisation
Bekämpningsmedel på villovägar
Bekämpningsmedel på villovägar Jenny Kreuger (föreståndare, forskningsledare) Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Gi#konferensen 2017-11-21 Eslöv Kemiskt växtskydd lång historik Örtextrakt
Därför skyddar vi. ytvattnet
Därför skyddar vi ytvattnet 1 TRYCKSAK Greppa Växtskyddet är en informations- och utbildningskampanj med syfte att minska miljö- och hälsoriskerna vid hantering av växtskyddsmedel. Greppa Växtskyddet erbjuder
Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002
Jenny Kreuger Vinterprovtagning av bekämpningsmedel i Vemmenhögsån 2001/2002 Redovisning av specialprojekt inom miljöövervakningen Vårvinter vid Vemmenhögsån (Foto: Jenny Kreuger, 2002) Teknisk rapport
Rapport om Grundvattenkontrollen
1(2) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2012 Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2013:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 3 Sammanfattning Sedan 1992 finns
Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten
Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Nationellt nätverk för dricksvatten 2017-01-17 Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel
Underlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag
Underlag för uppdatering av kontrollprogram för bekämpningsmedel i vattendrag Theres Adolfsson och Christian Reslow på uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté Olle Nordell Ekotoxikologi II Lund 2005-05-23
Resistensstrategier och nya ogräs. Leif Johansson, Växtskyddscentralen, Skara
Resistensstrategier och nya ogräs Leif Johansson, Växtskyddscentralen, Skara Misstänkt resistens? Levande plantor står intill döda plantor av samma art En art som normalt kontrolleras av medlet överlever,
Rapport Vilka pesticidrester hittas i svenska och danska vatten? Av Sara Johnson
Rapport 2005 Vilka pesticidrester hittas i svenska och danska vatten? Av Sara Johnson Bekämpningsmedelsrester hittas i svenska och danska vatten. Tidvis uppmäts medelkoncentrationer över 0,1 mikrogram/l
Kemisk ogräsbekämpning 2011
Kemisk ogräsbekämpning 011 Innehållsförteckning Ogräsbrev nr 1. 011-04-11 Anpassa dosen efter villkoren... Dosnycklar... 3 Ogräsens indelning... 4 Var rädd om vattnet... 5 Höstsäd höstbehandling gräs-
Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna
Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna Jenny Kreuger (a), Mirja Törnquist (b) & Henrik Kylin (c) (a) Inst för markvetenskap, SLU, Box 772, 75 7 Uppsala, tel 18-672462,
Växtskyddet då, nu och sen
Växtskyddet då, nu och sen Odling i Balans Linköping 2017-01-19 Slutet av 1800-talet fram till 2:a världskriget Järnvitriol, svavelsyra, kalkkväve, natriumklorat Hans Hagenvall Många nya syntetiska medel
Pesticider i nederbörd Version 1:1: 2005-09-29
Pesticider i nederbörd 1 Programområde: Luft : Pesticider i nederbörd Författare: Se avsnittet Författare och andra kontaktpersoner Bakgrund och syfte Syftet med undersökningen är att: studera nederbördens
Jämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten
Kristina Berggren, Gustaf Boström, Carola Gutfreund, Mikaela Gönczi och Jenny Kreuger Jämförelser av PEC och PNEC från EFSA med riktvärden och uppmätta halter av växtskyddsmedel i ytvatten Underlagsrapport
Bakgrund och syfte med undersökningstypen
1 Programområde: Jordbruksmark : Pesticider, åar Författare: Se avsnittet Författare och andra kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen en kan användas för: att studera halter av bekämpningsmedel
Haltvariationer av växtskyddsmedel i ytvatten från ett typområde i Skåne - flödesproportionell provtagning 2006/2007
Stina Adielsson & Jenny Kreuger Haltvariationer av växtskyddsmedel i ytvatten från ett typområde i Skåne - flödesproportionell provtagning 2006/2007 Bäcken i typområdet i Skåne (Foto: J. Kreuger) Ekohydrologi
Undersökning av bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten inom ett typområde på jordbruksmark i Västra Götalands län år 2002 och 2003
2005:19 Mirja Törnquist, Bengt Norrman, Jenny Kreuger och Henrik Kylin Undersökning av bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten inom ett typområde på jordbruksmark i Västra Götalands län år 2002 och
Integrerat växtskydd (IPM) Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson
Integrerat växtskydd (IPM) 2017-05-23 Vreta Kluster Tips om IPM-modulen och hur vi kan jobba vidare Lars Pettersson Vad är Integrerat växtskydd (IPM)? Integrerat växtskydd, IPM (Integrated Pest Management),
Rapport Diffust bekämpningsmedelsläckage - kunskapssammanställning Av: Sara Johnson och Anette Bramstorp
Rapport 2005 Diffust bekämpningsmedelsläckage - kunskapssammanställning Av: Sara Johnson och Anette Bramstorp Vad är diffust bekämpningsmedelsläckage? Bekämpningsmedelsrester hittas i vatten. I ett flertal
Kemiska bekämpningsmedel i Skånes ytvatten 1983 2014
Kemiska bekämpningsmedel i Skånes ytvatten 1983 2014 Med jämförelser mot den nationella miljöövervakningen Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:16 CKBs rapport 2014:2 Havs- och vattenmyndigheten Datum:
Vad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag - regional miljöövervakning 2011
Bekämpningsmedel i skånska vattendrag - regional miljöövervakning 2011 Titel: Bekämpningsmedel i skånska vattendrag - regional miljöövervakning 2011 Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Länsstyrelsen
Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten resultat och trender under tre decennier Mikaela Gönczi Biträdande föreståndare för Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) vid SLU Grundvattendagarna
Pesticider i nederbörd. Version 1:2:
Pesticider i nederbörd 1 Programområde: Luft : Pesticider i nederbörd Författare: Se avsnittet Författare och andra kontaktpersoner Bakgrund och syfte Syftet med miljöövervakningsmetoden är att: studera
Bekämpningsmedel i halländska yt- och grundvatten 2012:8
Bekämpningsmedel i halländska yt- och grundvatten 2012:8 Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2012:8 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2012/08-SE Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, Halmstad, 2012 Foto framsida:
Nationell screening av bekämpningsmedel i åar i jordbruksområden Uppföljning av 2015 års undersökning
Institutionen för vatten och miljö Nationell screening av bekämpningsmedel i åar i jordbruksområden 2016 Uppföljning av 2015 års undersökning Bodil Lindström, Gustaf Boström, Mikaela Gönczi och Jenny Kreuger
Fakta om glyfosat i miljön
2019-06-26 Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) Fakta om i miljön 1 Innehåll Inledning... 2 Vad är och hur används det?... 3 Hur farligt är?... 4 Hälsorisker... 4 Miljörisker... 5 Pollinernade
Om förekomst av bekämpningsmedelsrester i grundvatten: erfarenheter från Simrishamn kommun
VATTEN 63:159 163. Lund 2007 Om förekomst av bekämpningsmedelsrester i grundvatten: erfarenheter från Simrishamn kommun 2002 2007 Monitoring of pesticides in rawwater wells in Simrishamn av Bengt-Olov
Greppa Marknaden 12.6.2013
Greppa Marknaden 12.6.2013 Berner Oy, Produktchef Jussi Peltonen Föregångare i växtskydd från år 1933... RESISTENSRISK... Resistens som risk inom växtskydd: hos smådosmedlen i ogräsbekämpning hos växtsjukdomar
Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007
Stina Adielsson och Jenny Kreuger Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007 Skivarpsån (Foto: S. Adielsson) Ekohydrologi 104 Uppsala 2008
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002
Jenny Kreuger, Helena Holmberg, Henrik Kylin och Barbro Ulén Bekämpningsmedel i vatten från typområden, åar och i nederbörd under 2002 Årsrapport till det nationella programmet för miljöövervakning av
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,
Nyutvecklad teknik för tidsintegrerad vattenprovtagning. Ove Jonsson Institutionen för vatten och miljö, SLU
Nyutvecklad teknik för tidsintegrerad vattenprovtagning Ove Jonsson Institutionen för vatten och miljö, SLU Ny tidsintegrerad provtagare Time Integrating, Micro Flow, In-line Extraction (TIMFIE) sampler
Grundvatten På gång på Länsstyrelsen
rundvatten På gång på Länsstyrelsen Hillevi Hägnesten Miljö- och vattenstrategiska enheten Skräbeåns vattenråd, 2011-10-05 I R Vånga I R Jämshögsområdet SE625188-140650 I R SE622960-141951 R I Vanneberga
Bakgrund och syfte med undersökningstypen
1 Programområde: Jordbruksmark : Pesticider, typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen en kan användas för: att inom valda typområden
Rapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016
Rapport Bekämpningsmedel i grundvatten 2016 2 (12) Vellinge kommun 2016 Miljö- och byggnadsavdelningen Annelie Persson POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49
VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel. VÄXTSKYDDSMEDEL Ogräsmedel för spannmål och vallar. Dassoil-fästmedel. Classic Premium SX. Ariane S.
VÄXTSKYDDSMEDEL Glyfosat och fästmedel Ranger 360 En basglyfosat av god kvalitet för bekämpning av ogräs. Tillverkad av Monsanto. Begränsad användning på grundvattenområde. För bekämpning av kvickrot:
Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV
Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både
Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne
Jenny Kreuger Övervakning av bekämpningsmedel i vatten från ett avrinningsområde i Skåne Årsredovisning för Vemmenhögsprojektet 2001 Grundvattenlokal SHG (Foto: Jenny Kreuger, 2002) Ekohydrologi 69 Uppsala
Underlag till rapportering till EU 2005 med anledning av ramdirektivet för vatten, prioriterade ämnen - pesticider
Underlag till rapportering till EU 2005 med anledning av ramdirektivet för vatten, prioriterade ämnen - pesticider Jenny Kreuger & Mirja Törnqvist Slutrapport NV Överenskommelse 251 0409 Uppsala 2005-02-17
Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige
Seminarium Uppsala 2019-03-19 Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-2018 CKB Rapport 2019:1 Jenny Kreuger, Ove Jonsson, Klara Löfkvist, Torbjörn Hansson,
Bekämpningsmedel, typområden 1 Version 1:
Bekämpningsmedel, typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Bekämpningsmedel, typområden Mål och syfte med undersökningstypen att inom valda typområden studera halter av bekämpningsmedel i ytvatten,
Rapporten är sammanställd av Johan Krook Ekologgruppen i Landskrona AB.
Bekämpningsmedel i Saxån-Braån 1988- Rapporten är sammanställd av Johan Krook Ekologgruppen i Landskrona AB. Innehållsförteckning [Inledning] Provtagningar och analyser] [Användningen av bekämpningsmedel
Neonikotinoider i miljön
Neonikotinoider i miljön Jenny Kreuger & Ove Jonsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Biodlarnas riksseminarium 2013 Allt om bin! Örebro 2013-04- 13 A poli>cal ba@le over pes>cides The Scien>st
Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003
Jenny Kreuger, Mirja Törnquist och Henrik Kylin Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2003 Uppsala 2004 Vårvinter i Östergötland, typområde E21 (Foto: J.
Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?
Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se
Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005
Stina Adielsson, Mirja Törnquist och Jenny Kreuger Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005 Typområde M 42 i Skåne (Foto: J. Kreuger) Ekohydrologi 94 Uppsala
Grundvattenkontrollprogram
Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA KOMMUN 2004 Rapport Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2005:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2 Sammanfattning Ett program för kontroll av
Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004
Mirja Törnquist, Jenny Kreuger, Stina Adielsson och Henrik Kylin Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2004 Uppsala 2005 Sensommar i Västergötland, nedströms
KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005
Miljöförvaltningen KEMISKA BEKÄMPNINGMEDEL I ENSKILDA VATTENTÄKTER 2005 SAMMANSTÄLLNING AV BRUNNSRESULTAT I LANDSKRON KOMMUN Mathias Fuchs Miljöinspektör Rapport 2006:5 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona
Snabbguide för användarvillkor Juli 2016
Snabbguide för användarvillkor Juli 2016 Information om snabbguide Juli 2016 Häftet upptar växtskyddsmedel klass 1, 2 och 3 som används inom jordbruk och trädgårdsnäring. I preparatens bruksanvisningar
Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
mottagare 2 Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.23 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger Forskningsledare, föreståndare CKB, SLU ÖSF regional växtskyddskonferens Vreta Kluster, Linköping 2014-11-27
Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning
Uppdaterad senast 2012-03-01 Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning Inom ramdirektivet för vatten finns det två kategorier av miljöfarliga ämnen. De prioriterade ämnena har miljökvalitetsnormer i form
Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker
Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker Växtskyddsrådet 4 mars 2016 Andrea von Essen och Cecilia Lerenius Jordbruksverket Riskindex växtskyddsmedel 1988-2014 Verksam substans Preparat
Rapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013
1(17) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2013 Alexandra Skopal Miljöinspektör Rapport 2013:15 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(17) Sammanfattning Sedan 1992 finns
Aktuella ogräsförsök 2014
Aktuella försök 2014 Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp, Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Statistisk bearbetning: Lennart
HUSÖNS AVRINNINGSOMRÅDE Användning av bekämpningsmedel och Bekämpningsmedelsrester i vatten
Publ. nr. 2003:35 HUSÖNS AVRINNINGSOMRÅDE Användning av bekämpningsmedel och Bekämpningsmedelsrester i vatten en inventering av bekämpningsmedelsanvändningen under 2002, samt en sammanfattning av 2003
Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser vid spridning av kemiska bekämpningsmedel
Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Informationsbrev till berörda om projektet Tips inför iakttagelser av kemisk bekämpning ( vargflocksinspektion ) Checklista för iakttagelser
1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027 utg 3 Turbiditet FNU 0.10 FNU +/-20% SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS ENISO 7887:2012 Met.C Färg vid 405 nm
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Den positiva trenden håller i sig!
Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, lantbruk, 2002 2012. Årets enkätundersökning på behörighetsutbildningarna visar att alltfler använder bra
Säkert växtskydd. Kristina Grill Länsstyrelsen Östergötland E-post: Foto: Karin Oscarsson
Säkert växtskydd Kristina Grill Länsstyrelsen Östergötland E-post: kristina.grill@lansstyrelsen.se Foto: Karin Oscarsson Varför använda kemiska växtskyddsmedel? Säkra hög skörd med god kvalitet Ogräs Sjukdomar
Ogräsbekämpning i stråsäd och höstraps 2003
Ogräsbekämpning i stråsäd och höstraps 2003 Sammanfattning Fem försöksserier med ogräsbekämpning har genomförts i Skåneförsökens regi 2003. I försöksserie L5-2424 åkerven- och örtogräsbekämpning, genomfördes
Bekämpningsmedel i grundvatten. Hörby 2004-2005. Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt.
Bekämpningsmedel i grundvatten Hörby 2004-2005 Bekämpningsmedelsanalys av dricksvatten hos fastigheter med enskild vattentäkt. Sammanfattning av tidigare analyser av bekämpningsmedel i kommunala och enskilda
FÖR ATT UNDVIKA RISKER FÖR MÄNNISKA OCH MILJÖ, FÖLJ BRUKSANVISNINGEN!
SWEDEN PRODUKTFAKTA Medlets verkan: Ogräsmedel Behörighetsklass: 2L Registreringsnummer: 5020 Formulering: Vattenlösligt granulat (SG) Verksamt ämne: Tribenuronmetyl 500 g/kg (50 vikt%) ANVÄNDNINGSVILLKOR
Minimerad jordbearbetning - en möjlig åtgärd för minskad miljöpåverkan vid användning av växtskyddsmedel på lerjordar
Minimerad jordbearbetning - en möjlig åtgärd för minskad miljöpåverkan vid användning av växtskyddsmedel på lerjordar Slutrapport för projekt H0548443 Lars Törner 2011-11-25 1 Förord Tekniken med reducerad
Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) : SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.26 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 15 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU < 0.1 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Bekämpningsmedel. vattendrag. Miljöövervakning i Södermanland Rapport 2014:17
Bekämpningsmedel i vattendrag Miljöövervakning i Södermanland 2010-2012 Rapport 2014:17 Titel: Bekämpningsmedel i vattendrag 2010-2012 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Utgivningsår: 2013 Författare:
Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.11 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007
1 Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Birgitta Bengtsson. Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen, Malmö stad. Landskrona 2008-04-14