Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola 2011-11-15 Internt material

Innehållsförteckning Bakgrund 2 Inledning 2 Definitioner och begrepp 2 Roller 3 Metodmaterial 4 Översikt över modellen 5 Kartläggning/Samtal med vägledare 5 Reflektion 6 Självskattning 7 Utlåtande från ämnesbedömare 7 Bedömningssamtal 8 Bedömning 8 Förslag på bedömningsredskap 9 Andra bedömningsredskap som kan användas 9 Formellt beslut/ Uppföljande samtal 10 Kompletterande studier/individuell studieplan 10 Dokumentation 10 Referenser och litteraturtips 12 Bilagor Självskattningsformulär 1

Bakgrund En ändring i högskoleförordningen (SFS 2002:726) infördes 1 januari 2003 som innebär att en sökande kan vara behörig på grund av att hon eller han genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I propositionen Den öppna högskolan som bl.a. utgör förarbete till den ändring som sen kom i högskoleförordningen anför regeringen att reglerna för behörighet måste ändras så att man undanröjer de hinder som ställs upp för dem som har s.k. reell kompetens för sökt utbildning. Denna princip bör gälla för grundläggande behörighet, särskild behörighet och tillgodoräknande. Det betyder alltså att högskolorna kan göra bedömningar av en individs reella kompetens i två hänseenden, dels för att avgöra om en student har förutsättningar att kunna tillgodogöra sig utbildningen, dels för att avgöra om en student kan få sina kunskaper tillgodoräknande i en högskoleutbildning. Inledning Den som har kunskap och färdigheter som motsvarar det innehåll och de lärandemål som kursplanen/kursplanerna omfattar har möjlighet att ansöka om ett tillgodoräknande av den reella kompetensen, och kan på så sätt förkorta tiden i sin utbildning. Att få sin kunskap bedömd gentemot kursplanernas lärandemål kan vara ett tidskrävande arbete. Studenten ska kunna bevisa sina kunskaper motsvarande det innehåll och de lärandemål som kursplanen/kursplanerna omfattar. Det finns inga garantier för att en bedömning av reell kompetens leder till ett tillgodoräknande, allt beror på om studentens kunskaper motsvarar kursplanernas innehåll och lärandemål. Inom andra utbildningssammanhang används begreppet validering för att beskriva motsvarande process som inom högskolan beskrivs som bedömning av reell kompetens. Anledningen till att vi använder begreppet bedömning av reell kompetens är att detta begrepp används i de lagar och föreskrifter som styr högskolans arbete. Definitioner och begrepp Reell kompetens är den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon har skaffat den och oavsett om han/hon har formella bevis på den eller inte. (SUHF 2003) Reell 2

kompetens kan sägas vara "det befintliga men ännu inte dokumenterade". Validering är en strukturerad metod för bedömning, värdering, dokumentering och erkännande av kunskaper och kompetenser som en person har oberoende av hur den förvärvats (den reella kompetensen) (Ds 2003:23). Tillgodoräknande Beslut om att viss utbildning, kunskap eller färdighet förvärvad i yrkesverksamhet får ingå i kurs eller examen. (HSV, Begreppsmanual). Uttrycket tillgodoräknande används dock i ett vidare begrepp i Högskoleförordningen kapitel 6. Vägledning Begreppet vägledning beskrivs av Gunnel Lindhs som en professionell verksamhet som bedrivs inom arbetsförmedling, inom skolväsendet eller inom någon annan institution med syfte att hjälpa människor att få ett bättre beslutsunderlag för att åstadkomma en planering som har att göra med arbete och/eller utbildning på kort eller lång sikt. (Vägledningsboken, Gunnel Lindh, sid 16.) Roller De roller som är särskilt viktiga i processen är studenten, studievägledaren och ämnesbedömaren. Studenten - ska ges möjlighet att delta i processen samt kunna påverka processen, t.ex. genom att ge förslag på bedömningsredskap etc. Det är viktigt att studenten är aktiv och förstår sin roll vad gäller identifieringen av den egna kunskapen. Studievägledaren - är studentens kontaktperson genom hela processen. Studievägledaren är den som informerar studenten om processen från ansökan om tillgodoräknande till kompletterande studier. Ämnesbedömare - är den som bedömer det material som studenten lämnat till studievägledaren för bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande. Ämnesbedömaren är också den som tar kontakt med den sökande för ett bedömningssamtal. Ämnesbedömaren lämnar ett skriftligt yttrande till avdelningschefen och studievägledaren efter sin bedömning. Ämnesbedömare kan vara ämnesföreträdaren eller annan ämneskunnig person på respektive akademi. Beslutsfattare - är avdelningschef eller person som denne delegerat beslutsrätten till. 3

Nätverk - består av studievägledare och ämnesbedömare från de olika akademierna samt representant från de centrala studievägledarna tillsammans med personal från antagningen. Nätverket ska fungera som bollplank i enskilda ärenden men också ansvara för metodutveckling och nytänkande. Metodmaterial Metodmaterialet har utvecklats för att underlätta processen kring bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande. Materialet riktar sig till dig som arbetar inom MDH. Materialet är inte skrivet som en vetenskaplig text, tanken bakom materialet är att det ska vara ett lättläst metoddokument som kan användas i det praktiska arbetet kring bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande. Ett motsvarande material har utvecklats för studenten. Modellen är indelad i tre faser. I den inledande fasen görs en kartläggning och en plan för ärendets gång. I den andra fasen bedöms studentens kunskaper gentemot kursplanernas lärandemål och i den tredje fasen fattas formella beslut i ärendet och plan för eventuella kompletterande studier upprättas. 4

Översikt över modellen Steg 1 Kartläggning Ansökan Samtal med studievägledare Självskattningsformulär Utlåtande från ämnesbedömare Steg 2 Bedömning Bedömningssamtal Bedömningsredskap Steg 3 Beslut Formellt beslut Uppföljande samtal med studievägledare Kompletterande studier/ individuell studieplan Kartläggning/Samtal med vägledare Det första som görs är en kartläggning där studievägledare och student träffas. Studievägledaren kartlägger studentens syfte med ansökan om tillgodoräknande, informerar studenten om hur processen kommer att gå till och hur det kan påverka de framtida studierna, vad som ska bedömas och vad som förväntas av studenten. Studievägledaren ser till att studenten får relevanta kursplaner och eventuellt utbildningsplaner för aktuellt program till stöd för studentens arbete med självskattningsformuläret. 5

Studievägledaren finns också med som ett stöd när studenten fyller i ansökan, ser till att alla nödvändiga uppgifter finns med i ansökan om tillgodoräknande samt att nödvändiga dokument har bifogats. Även det studievägledaren har dokumenterat under samtalet med studenten bifogas till ansökan. Om det finns formella meriter, dvs. avslutade högskolekurser från annat svenskt lärosäte, kan de tas med i examen utan att kurserna går in i processen kring bedömning av reell kompetens. Formella meriter från utländsk högre utbildning ska alltid tillgodoräknas. För mer information se den lokala tillgodoräknandeordningen vid Mälardalens högskola. Studievägledaren dokumenterar samtalet och ärendet diariförs sedan i Accessia/W3D3 av studievägledaren eller annan personal på akademin. Reflektion Reflektion innebär att fundera över sitt sätt att arbeta, hur arbetet utvecklas och vilka resultat man uppnår. Reflektion är av största vikt för förståelsen av lärandet. Det handlar om att medvetet och kritiskt betrakta sin kunskapsutveckling. Lärandet hänger intimt ihop med reflektion, vi lär inte utan att reflektera över vad vi ser, hör och upplever eller blir informerade om. Reflektion är ett sätt att göra all möjlig kunskap till sin egen kunskap, se helheter och öka den egna förståelsen för sin omvärld och lära sig ett sätt att lära. Genom reflekterande situationer lär man sig att fundera kring problem på ett sätt som leder till ytterligare kunskap. I arbetsmaterialet för bedömning av reell kompetens framtaget av Validering West menar man att det kan vara bra att utgå från frågorna nedan när du reflekterar kring lärandemålen i kursplanen; Kan jag det som ingår i målet i kursplanen? När lärde jag mig det? Hur har jag lärt mig det? Kan jag visa att jag kan det genom att beskriva en situation eller händelse? Kan jag styrka det på något sätt, t.ex. genom något av mina intyg eller betyg? Ungefär samma frågor finns i självskattningsformuläret som studenten ska fylla i. 6

Självskattning Självskattning är en viktig del i studentens process kring bedömning av reell kompetens, framför allt för att reflektera kring och bli medveten om den egna kunskapen samt relationen mellan den egna kunskapen och de aktuella lärandemålen i kursplanerna. Utifrån studentens ansökan om tillgodoräknande, förses han/hon med aktuella kursplaner för de kurser tillgodoräknandet berör samt självskattningsformuläret. Med hjälp av självskattningsfrågorna i formuläret ska studenten pröva sin kunskap gentemot kursplanernas lärandemål och reflektera över sitt eget lärande. Självskattningsformuläret är ett viktigt underlag för studentens syn på den egna kunskapen och som underlag i bedömningen. Studievägledaren och studenten kommer överens om en lämplig tidsram då dokumentationen, dvs. självskattningsformuläret m.m., ska lämnas/skickas in. När all dokumentation kring studentens ärende har inkommit är det studievägledaren som vidarebefordrar studentens underlag till avdelningschefen som utser ämnesbedömare. Studievägledaren behåller alltid en kopia på alla dokument hos sig till ärendet är avslutat. Se bilaga av självskattningsformuläret. Utlåtande från ämnesbedömare Bedömningarna av studentens kunskaper i relation till kursplanernas lärandemål görs av en bedömare med goda ämneskunskaper. Innan bedömningsarbetet inleds tittar ämnesbedömaren igenom det material studenten skickat in samt eventuell information från studievägledaren, om det är möjligt att göra en bedömning eller om studenten måste komplettera med mer material eller information. Ämnesbedömaren tar då kontakt med studievägledaren som i sin tur kontaktar den sökande och begär in kompletterande information. I de fall ämnesbedömaren inte anser att det finns underlag för att påbörja en fördjupad bedömning ska beslut om avslag på tillgodoräknandet fattas. För information om avslag och möjligheten att överklaga, se rubriken Formellt beslut/uppföljande samtal. Finns det underlag att bedöma kommer det mer omfattande bedömningsarbetet att påbörjas. Det är rimligt att ett utlåtande från ämnesbedömaren inte bör ta mer än 3 veckor från det att studenten lämnat in fullständig dokumentation. 7

Bedömningssamtal Oavsett vilka redskap eller metoder som används för att bedöma kunskaper i relation till kursplanernas lärandemål ingår oftast ett bedömningssamtal. Att medvetandegöra kunskap genom samtal är det centrala i bedömningen av reell kompetens. Det är ämnesbedömaren som bokar tid för samtal med studenten. Under samtalets gång diskuterar ämnesbedömare och student studentens kunskaper och färdigheter i relation till kursplanernas lärandemål. Under bedömningssamtalet gör ämnesbedömaren den slutliga bedömningen av studentens kunskap gentemot lärandemålen. Samtalet ger studenten möjlighet att förtydliga eller ytterligare beskriva sina kunskaper. I samband med samtalet har också studenten möjlighet att föreslå andra bedömningsredskap som bättre visar på studentens kunskaper. I bedömningssamtalet är det viktigt att bedömaren skapar ett förtroendefullt klimat präglat av lyhördhet. Samtalet ska inte upplevas som en utfrågning, utan studenten ska ha möjlighet att förtydliga och ytterligare beskriva sina kunskaper. Genom att ställa frågor och be studenten att återberätta och t ex fånga processer och hitta kategorier, i form av kursmål i fall det är aktuellt, blir studentens kunnande synligt. Studenten behöver stöd för att kunna sätta ord på sitt kunnande i förhållande till olika situationer och erfarenheter. Utmaningen för en ämnesbedömare är att stimulera till eftertanke av erfarenheter. Självskattningsmaterialet utgör en grund för bedömningssamtalet liksom de bedömningsredskap som använts. Bedömning I samband med bedömningen kan olika bedömningsredskap användas. Ämnesbedömaren tillsammans med studenten och ev. studievägledaren samråder om vilka bedömningsredskap som ska användas. 8

Förslag på bedömningsredskap Fallstudier Ge studenten möjlighet att diskutera och argumentera kring verkliga fall, filmsekvenser etc. via vetenskapliga artiklar. Studenten kan se korta filmer som beskriver situationer som uppkommer i det yrke som utbildningen förbereder för. Studentens uppdrag blir att diskutera/presentera en lösning eller ett förklaringssätt för hur problemet eller situationen kan lösas. Bäst när det är flera studenter som ska bedömas inom samma område. Redovisas skriftligt eller muntligt. Medbedömare En medbedömare är en utomstående person som gör en bedömning av studentens kunskaper gentemot kursplanens lärandemål. Exempel på medbedömare kan vara annan ämneskunnig person eller branschkollegor. Praktiska prov/laborationer Använda redan etablerade eller nya praktiska prov och/eller laborationer. Skriftliga redogörelser Studenten kan antingen redogöra för sina kunskaper gentemot kursplanens lärandemål, eller genom andra övningar/uppgifter som han/hon får av läraren, t.ex. självskattningsformuläret men också med andra mer fördjupande frågor som är specialanpassade för ämnet. Här kan skriftliga test eller kursens tenta/tentor också användas som de är eller modifierade. Andra bedömningsredskap som kan användas: Autentiska bedömningar - bedömningspraktik Studenten kan visa sin kunskap genom praktiska moment. Bedömningspraktik innebär att studenten är ute på en arbetsplats eller i en utbildningsmiljö på högskolan. Handledare som är med och som också deltar i bedömningen krävs. Annat som kan styrka kompetens Studenten kan samla bevis på sin kunskap genom teckningar, ljudinspelningar, videofilmer eller fotografier. Medlärare Studenten får planera och genomföra undervisning för en grupp med andra studenter. En ämnesbedömare deltar och gör en bedömning utifrån kursplanens mål. 9

Formellt beslut/ Uppföljande samtal Eftersom studenten lämnat en ansökan om tillgodoräknande ska ett formellt beslut fattas i ärendet. Till ärendet ska det finnas ett skriftligt underlag för beslutet, det är blanketten om tillgodoräknande som ska användas. Eventuellt avslag ska motiveras. Beslut om tillgodoräknande är ett myndighetsbeslut som kan överklagas och det är därför viktigt att akademichefen eller den person som akademichefen delegerat beslutsrätten till, undertecknar beslutet. En skriftlig överklagandehänvisning ska medfölja ett avslag. När beslutet är fattat ska studenten underrättas om beslutet samt få information om möjligheten att överklaga beslutet. Studievägledaren ansvarar för att beslutet meddelas studenten efter dialog med ämnesbedömaren. Studievägledaren eller annan ansvarig person på akademin ser till att beslutet rapporteras in i Ladok. Studievägledaren ska erbjuda ett uppföljande samtal med studenten, där studenten får information om utfallet av bedömningen. I samtalet ska även en diskussion kring eventuellt kompletterande studier ingå, där studenten får förslag på hur de kompletterande studierna ska genomföras och hur examinationen ska gå till. Kompletterande studier/individuell studieplan Utifrån det uppföljande samtalet ska studievägledare tillsammans med studenten upprätta en individuell studieplan för de delar som saknas. De kompletterande studierna kommer antingen genomföras genom att studenten deltar i den ordinarie undervisningen i kursen eller i en flexiblare form, där studenten får olika uppgifter att arbeta med, som sedan examineras av examinator. Vilken av formerna beror på hur stor del av en kurs som ska kompletteras samt hur kursen ligger i förhållande till tidplanen för komplettering. Dokumentation Dokumentation är en viktig del av processen. Studievägledaren kommer att dokumentera processen i flera syften, bl.a. för att studenten ska kunna ha insyn i sitt ärende. Den samlade dokumentationen i ärendet utgör underlag för beslutet om tillgodoräknande. I dokumentationen ska det framgå hur studentens kunskaper bedömts, vem som bedömt dem och på vilket sätt de motsvarar kursplanernas mål. Ärenden som gäller bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande ska dokumenteras i MDHs diariesystem 10

Accessia/W3D3. Detta innebär att ärenden är sökbara och möjliga att ta del av för alla akademier. På så vis kan en kunskapsbank skapas inom högskolan. 11

Referenser och litteraturtips Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens inom universitet och högskola, Validering West, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst samt NSHU, 2009. Tillgängligt via internet; www.hb.se. European Guidelines, for validating non-formal and informal learning, Cedefop, 2009 Lindvall, Eva (2004) Vägledning i validering: att resa i livstiden. Lund; Studentlitteratur. Högskoleverket: Tillgodoräknande av tidigare utbildning och yrkesverksamhet. Rapport från högskoleverket. Tillgänglig via internet; www.hsv.se. Högskoleverket: Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknande. Högskoleverkets Rapport 2009:21R. Tillgänglig via internet; www.hsv.se. SUHF: Rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan, SUHF, dnr 42/03. Tillgänglig via internet www.suhf.se. SUHF: Validering av reell kompetens inom högskolan 2004 hur har det gått? Tillgänglig via internet www.suhf.se. Valideringsdelegationen: Valideringsdelegationens slutrapport: mot en nationell struktur; (2008). (ISBN: 978-91-633-2202-0) Lindh, Gunnel (1988) Vägledningsboken. Studentlitteratur AB Styrdokument Högskoleförordningen (SFS 1993:100) Förvaltningslagen (SFS 1986:223) 12

Bilaga Självskattningsformulär När du reflekterar kring lärandemålen i kursplanerna ska du ta hjälp av självskattningsfrågorna nedan. Du reflekterar över dina kunskaper gentemot lärandemålen i kursplanen/kursplanerna. Skriv om du vill tillgodoräkna hela kursen eller ett delmoment i en kurs. När du reflekterar kring lärandemålen i kursplanen/kursplanerna vill vi att du utgår från frågorna nedan i samtliga delar du vill tillgodoräkna. Omfattning Det är rimligt att tänka sig att frågorna 1-4 nedan omfattar minst 3 st. A-4 sidor, teckensnitt Times New Roman, teckenstorlek 12, normalt radavstånd. Frågor 1. På vilket sätt har du kunskap som motsvarar det innehåll och de lärandemål som kursplanen omfattar? Ge en utförlig redogörelse som beskriver din kunskap. 2. När och var lärde du dig det? Motivera utförligt ditt svar. 3. Hur har du lärt dig det? Motivera utförligt ditt svar. 4. Beskriv en situation eller ett sammanhang där du kan visa denna kunskap. Motivera utförligt ditt svar. 5. Kan du styrka det på något sätt, t.ex. genom intyg eller betyg? Bifoga dessa med ditt svarsdokument. Numrera varje kurs för sig och skriv en sammanfattning av svaret på frågorna för varje kurs på ett separat blad, se exempel nedan. 1 Kursens namn, antal högskolepoäng (hp): Företagsekonomi, grundkurs Grundnivå 30 hp Namn på ev delkurs/delkurser, antal hp: t.ex; Delkurs 1: Marknadsföring, 9 hp Delkurs 1: Här följer min sammanfattning utifrån frågorna ovan