RAMSLÄTT VATTENTÄKT Tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Göteborg Uppdragsnummer 1310581.620 SWECO VIAK Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22
1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde 1 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande 2 1.3 Underlagsmaterial 2 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning 3 1.5 Orienteringskarta 4 2 VATTENTÄKTEN 5 2.1 Anläggningens utformning 5 2.2 Vattenbehandling 6 2.3 Försörjningsområde 6 2.4 Vattenförbrukning 7 2.5 Kapacitet 7 2.6 Framtida uttagsbehov 7 2.7 Reservvattentäkt 7 2.8 Vattentäktens värde 8 2.9 Ägandeförhållanden 9 2.10 Vattendom 9 2.11 Befintligt skyddsområde 9 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 11 3.1 Områdesbeskrivning 11 3.2 Markanvändning 11 3.3 Geologi 11 3.4 Hydrologi 12 3.4.1 Nederbörd och grundvattenbildning 12 3.4.2 Avrinningsområde 13 3.5 Hydrogeologi 13 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 15 3.7 Vattenkvalitet 16 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING 17 4.1 Övergripande planering 17 4.1.1 Översiktsplan 17 4.1.2 Naturreservat 18 4.2 Motstående intressen inom tillrinningsområdet 18 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 19 5.1 Genomförande 19 5.2 Riskkällor och emissioner inom tillrinningsområdet för Ramslätts vattentäkt 19 5.2.1 Klimatförändringar - översvämningar 19 5.2.2 Sabotage, kris och krig 20 5.2.3 Vägar/transporter 20 5.2.4 Jord- och skogsbruks verksamhet 21 5.2.5 Bostadshus/fritidshus 22 5.2.6 Övrigt 23 6 RISKBEDÖMNING 25 6.1 Riskanalys 25 6.1.1 Riskanalysens resultat 25 6.2 Riskanalysens användning 26 SWECO VIAK Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22
6.3 Riskanalysens känslighet 6.4 Skyddsbehov 26 26 7 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE 28 7.1 Krav och allmän metodik 28 7.2 Skyddszoner 28 7.2.1 Vattentäktszon 29 7.2.2 Primär zon 30 7.2.3 Sekundär zon 33 7.2.4 Tertiär zon 34 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar 35 7.3.1 Strategi och generella motiv 35 7.4 Platsspecifika motiv 36 7.5 Sammanfattning 38 8 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER 39 8.1 Skyddsföreskrifternas syfte 39 8.2 Skyddsföreskrifternas funktion 39 8.3 Generella krav på restriktionsnivån 39 8.4 Kommunens miljöpolicy och miljöambitioner 40 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3a Bilaga 3b Bilaga 4a Bilaga 4b Bilaga 5 Bilaga 6 Hydrogeologisk karta Karta över identifierade riskkällor Riskanalys - kommentar Riskanalys - tabell Förslag till vattenskyddsområde - Översikt Förslag till vattenskyddsområde - Detaljvy Förslag till skyddsföreskrifter Länsstyrelsens beslut
1 INLEDNING På uppdrag av har SWECO VIAK AB upprättat tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Ramslätt grundvattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde står idag för ca 60 % av vattenproduktionen till centralorten och vattentäkten är därmed mycket viktig för vattenförsörjningen i. Naturvårdsverket kom hösten 2003 ut med nya råd och anvisningar för vattenskyddsområden (allmänna råd NFS 2003:16 samt handbok om vattenskyddsområde 2003:6). Syftet med att upphäva det gamla vattenskyddsområdet och inrätta ett nytt är att vattenskyddsområdet för skall följa de nu gällande normerna. Syftet med att inrätta ett nytt vattenskyddsområde är att ge Ramslätt vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsomåden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 1 : o stärks skyddet för vattenförekomsten o tydliggörs vattenförekomsten och täktens betydelse o tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse o förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken 1 Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, NFS 2003:6 1 (40)
1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för. Arbetet har genomförts under 2004-2006 och har omfattat: o Teknisk beskrivning av vattentäkten. o Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor o Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten o Utarbetande av förslag till vattenskyddsområde. o Framtagande av förslag till skyddsföreskrifter Själva utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av, samhällsbyggnadsförvaltningen samt uppgifter från bl.a. miljökontoret. Det tekniska underlaget bygger delvis på underlaget för den riskanalys som genomfördes 2002 2. 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av, samt uppgifter från bl.a. miljökontoret. Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: o Topografiska kartan, 6C Kinna NV, skala 1:50 000. o Fastighetskartan, skala 1:12 500. o o o Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13 Rapport om skyddet av de kommunala grundvattentäkterna,, 1998 Skyddsområde för grundvattentäkt i Ramslätt,. Länsstyrelsen i Älvsborgs län, 1981. 2, Vattenskydd Riskanalys. SWECO VBB VIAK, 2002. 2 (40)
o o, Vattenskydd Riskanalys. SWECO VBB VIAK, 2002. Provpumpning av brunn vid Ramslätt, Fritsla grundvattentäkt,. Göteborgs Förorter, 1976. o Redogörelse för grundvattenundersökning vid Ramslätt 1977-78. Kjessler & Mannerstråle AB, 1978. o o Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Naturvårdverkets handbok 2003:6. o Skydd av ytvattentäkter, Livsmedelsverket 5/97, 1997. o Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark, 2000. o Verksamhetsredovisning. Vatten och avloppsförsörjning 2002.. o Översiktsplan 90 för Mark. 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Dokumentet utgör inte ett fullständigt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här. 3 (40)
1.5 Orienteringskarta Vattentäktsområde Figur 1 Orienteringskarta med ungefärligt läge för öster om Fritsla. Lantmäteriverket 2002. Ärende nr M 2006/1022 4 (40)
2 VATTENTÄKTEN 2.1 Anläggningens utformning Vattentäkten är belägen ca 3 km NO om Fritsla samhälle och den utgörs av fyra jordbrunnar. Vattentäkten ligger i anslutning till en rullstensås i Häggåns dalgång alldeles intill Häggån. Brunn II ligger ca 250 meter ost-nordost om övriga brunnar. Brunn B I anlades 1975 och är en 25.5 m djup, grusfilterbrunn med 6.5 m långt filter med slitsvidden 2.5 mm. Brunnsdiametern är 400 mm. Brunn B II anlades 1977 och utgörs av en formations filterbrunn med brunnsdiametern 600 mm. Brunnsdjupet är 21.5 m med 4 m långt filter med slitsvidden 0.8 mm. Brunn B IV (tidigare betecknad B III) anlades 1987 och utgörs av en 22.5 m djup grusfilterbrunn med 7 m filter, slitsvidd 1 mm, 600/450 mm. Brunn B V anlades 1994 och utgörs av en 15.5 m djup grusfilterbrunn med 5 meters filter, slitsvidd 1.5 mm och 450 mm. För brunnarnas läge se figur 2. Från B II pumpas vattnet till tre infiltrationsbassänger via luftningstorn och kontaktbassänger. I luftningstornen reduceras järn och mangan. Vattnet sprids ut över infiltrationsbassängernas yta och infiltrerar långsamt genom sand- och grusmaterialet. Ur B IV och B V pumpas sedan råvatten som distribueras vidare till vattenverket och lågreservoaren vid Fåglaslätt. 5 (40)
B IIð Infiltrationsbassänger B Vð ðb I ð B IV Luftningstorn Figur 2 Läge för brunnar och infiltrationsbassänger vid. I figuren redovisas även läget för profil enligt figur 4. Lantmäteriverket 2002. Ärende nr M 2006/1022 2.2 Vattenbehandling Råvattnet från brunn II har höga järn- och manganhalter. För att reducera järn och mangan luftas vattnet i luftningstorn och leds sedan via kontaktbassänger till infiltrationsbassängerna. Där återinfiltraras vattnet till grundvattenmagasinet innan det åter pumpas upp vid B IV och B V. Innan vattnet leds till vattenverket vid Fåglaslätt tillsätts lut för att justera ph-värdet. Vid Fåglaslätt luftas vattnet åter innan det blandas med vatten från Fåglaslätts vattentäkt i den lågreservoar som finns i anslutning till vattenverket. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkterna Fåglaslätt, Ramslätt, Örby och Risäng är sammankopplade och försörjer tillsammans centralorten, d.v.s. Fritsla Kinna, Rydal, Örby, Skene samt Berghem. Inom distributionsområdet finns 6 (40)
ca 18 000 anslutna personer 3. Av den totala vattenförbruk-ningen utgör industrin ca 5-7 % och allmän service ca 19 %. 2.4 Vattenförbrukning I brunn II uppgick uttaget år 2003 i medeltal till ca 1400 m 3 /dygn (16 l/s) vilket pumpas till infiltrationsdammarna ovanför brunn IV och V. Vattenuttagen ur brunn IV respektive V är ungefär lika stora och tillsamman tas i medeltal ca 3360 m 3 /dygn (39 l/s) ut. 2.5 Kapacitet Stegprovpumpningar har visat att brunn B I har en maximal kapacitet på ca 15 l/s. Vid större uttag ökar turbulensen kraftigt med risk för igensättning (H). Brunnen är idag avställd och används inte. Resultatet av provpumpning av brunn B II visar att den har en maximal kapacitet på ca 30 l/s (H). Brunnskapaciteten för brunn B IV är ca 45 l/s. Brunn B IV samkörs med brunn B V som även den har en brunnskapacitet på ca 45 l/s. 2.6 Framtida uttagsbehov Antalet personer som är anslutna till centralortens vattenförsörjning har varit relativt konstant de senaste 10 åren. Enligt kommunens befolkningsprognoser uppskattas att ca 50 personer tillkommer centralortens vattenförsörjningssystem varje år. Det medför att vattenbehovet år 2025 i medeltal beräknas vara ca 5610 m 3 /dygn, förutsatt att den specifika förbrukningen (m 3 /dygn och pers) är konstant. 2.7 Reservvattentäkt Risäng vattentäkt är officiellt reservvattentäkt för centralorten. Vattentäkten användes under perioden november 2003 till juni 2004 för att täcka vattenbehovet i kommunen. Brunnen provpumpades under hösten 2004 och utvärderingen visade att Risäng vattentäkt kan användas för att ersätta en stor del av aktuellt vattenuttag från Ramslätt vattentäkt under en kortare tidsperiod 4. 3 Verksamhetsredovisning. Vatten och avloppsförsörjning 2002. Marks kommun. 4. Provpumpning Risäng hösten 2004. SWECO VIAK 2004. 7 (40)
I kommunen finns även reservvattentäkterna Barrsjön och Skene, men de har en igångkörningsperiod på 6 månader till ca ett år. Kostanden för att köra igång Barrsjön uppgår till ca 13 milj. kr 5 och den bedömda kostnaden för att köra igång Skene uppgår till ca 6 milj. kr. Undersökningar pågår för en eventuell kapacitetsökning i Örby vattentäkt. 2.8 Vattentäktens värde saknar egentlig reservvattentäkt eftersom Risäng vattentäkt, som är tänkt att fungera som reservvattentäkt, under en längre period använts för att täcka kommunens vattenbehov. Reservvattentäkterna Barrsjön och Skene har en lång och kostsam igångkörningsperiod. utgör en viktig allmän vattentäkt och centralorten försörjs till ca 60 % med vatten från Ramslätt. Vattentäkten bedöms därför ha ett mycket till extremt högt skyddsvärde enligt Naturvårdsverkets värderingsmall i handbok 2003:6. Ur Naturvårdsverkets handbok 2003:6 (2.5) Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressen) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (> 50 personer eller 10 m 3 /d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning, större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. Normalt-lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning. 5 PM Nytt vattenverk med råvatten från Barrsjön, SWECO VIAK 2004. 8 (40)
' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' 2.9 Ägandeförhållanden Vattentäkten och infiltrationsdammarna är belägen på fastigheterna Ramslätt Västergården 1:4 och Olatorp 1:2. Dessa fastigheter ägs av. 2.10 Vattendom För fastigheterna Ramslätt Västergården 1:4 och Olatorp 1:2 finns en vattendom från 1980, Dom VA 37/79. Domen medger ett vattenuttag på 3900 m 3 /dygn (45 l/s) räknat i medeltal över året, dock högst 5500 m 3 (64 l/s) under ett och samma dygn. 2.11 Befintligt skyddsområde Det finns ett befintligt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för från 1981. Utbredning av befintligt vattenskyddsområde visas i figur 3. Det rastrerade området utgör inre skyddszon och det område som begränsas med heldragen linje utgör yttre skyddszon. ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' B Vð ð B I B IV ð B II 9 (40)
Figur 3 Utbredning av befintligt skyddsområde, fastställt 1981 samt lägen för uttagsbrunnar. Lantmäteriverket 2002. Ärende nr M 2006/1022 Som framgår av figur 3 ligger B II utanför den befintliga inre skyddszonen. Råvattenuttaget görs ur B II innan det infiltreras vid B IV och B V och B II bör omfattas av den inre (primära) skyddszonen. Vattenskyddsområdet har otillräcklig utbredning jämfört med gällande krav enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden. Skyddsföreskrifterna är i behov av att anpassas till gällande lagstiftning. 10 (40)
3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Vattentäkten ligger i Häggåns dalgång ca 3 km nordost om Fritsla samhälle. Dalgången är ca 200 till 400 meter bred och har en ostnordostlig sträckning. Dalgångens botten ligger på ca 65-70 möh medan nivån i de omgivande höjdområdena ligger på 100-150 möh. 3.2 Markanvändning I de centrala delarna av Häggåns dalgång domineras markanvändningen av jordbruk och på omgivande höjdområden förekommer främst barrskog. De öppna ytorna i anslutning till uttagsbrunnarna utgörs av betesmark. I området förekommer ingen samlad bebyggelse utan endast enstaka fastigheter. 3.3 Geologi Berggrunden i det aktuella området tillhör den sydvästsvenska gnejsregionen och bergarterna domineras av gnejs och förgnejsad granit. Modernt geologiskt kartmaterial i tryck saknas för området. Under 2004-2005 har dock SGU genomfört karteringar i området med syfte att upprätta moderna geologiska kartor. Tolkningen av jordlagrens utbredning i dalgången baseras på fältkartor från SGU tillsammans med övriga hydrogeologiska undersökningar som genomförts i området 6,7. En tolkning av SGU:s jordartskartering redovisas på den hydrogeologiska kartan i bilaga1. Häggåns dalgång i höjd med Ramslätt ligger strax under högsta kustlinjen, HK. Dalgången är till stora delar fylld av sand och grus i form av isälvsmaterial. Nordost om vattentäkten, i dalgångens centrala del är isälvsmaterialet täckt av finkorniga jordlager i form av finsand och silt. Detta lager är 0-20 meter mäktigt och har sannolikt bildats genom en kombination av svallning och svämning av Häggån. Förhållandena 6 Provpumpning av brunn vid Ramslätt, Fritsla grundvattentäkt,. Göteborgs Förorter, 1976. 7 Redogörelse för grundvattenundersökning vid Ramslätt 1977-78. Kjessler & Mannerstråle AB, 1978. 11 (40)
i dalgången har växlat mellan att vara eroderande och sedimenterande. Vid uttagsbrunnarna B I och B II överlagrar ca 15 m silt och finsand grövre lager av sand och grus med mäktigheten ca 5 m. Omedelbart söder om uttagsbrunnarna B IV och B V går isälvsavlagringen i dagen. Här finns en tydlig ås som utgörs av isälvsmaterial. Infiltrationsdammarna är belägna på isälvsavlagringen. Mot norr sluttar isälvsavlagringen brant ner mot Häggån. Söder ut har stora delar av sandoch grusmaterialet grävts bort eftersom täktverksamhet tidigare bedrivits i området. Isälvsavlagringen går i dagen på flera platser i dalgången uppströms B II enligt SGU:s jordartskartering (se bilaga 1). Längre uppströms i Häggåns dalgång i trakten av Kinnarumma finns flacka, utbredda områden med isälvsmaterial. I dalgången uppströms Kinnarumma finns sammanhängande isälvsavlagringar i den trånga dalgången. Isälvsmaterialet i anslutning till vattentäkten underlagras av ett hårt packat friktionsmaterial, sannolikt morän. Detta har enligt tidigare utredningar skattats till att vara ca 5-10 m mäktigt 8. Dalgången omges av höjdområden med berg i dagen och tunn morän. Inom höjdområdena förekommer rikligt med våtmarksområden. 3.4 Hydrologi 3.4.1 Nederbörd och grundvattenbildning Den korrigerade årsnederbörden i området uppgår till ca 1100 mm. Avrinningen är ca 50 % av nederbörden och uppgår till ca 500-550 mm/år, vilket motsvarar en yt- och grundvattenbildning på 15.9-17.4 l/s*km 2 9. Häggåns normala medelvattenföring är ca 4000 l/s 8. Nybildning av grundvatten sker dels genom nederbördsinfiltration i de ytliga sand- och gruslagren med ett tillskott från de omgivande höjdområdena och dels via naturlig infiltration från Häggån. 8 Redogörelse för grundvattenundersökning vid Ramslätt 1977-78. Kjessler & Mannerstråle AB, 1978. 9 Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13. 12 (40)
3.4.2 Avrinningsområde Häggån är en del av Viskans vattensystem. Häggåns avrinningsområde uppströms Ramslätt sträcker sig nästan ända upp till Dalsjöfors i nordost och mot Redslared i sydost. Avrinningsområdet uppströms Fritsla är ca 270 km 2 stort och omfattar sjöarna Frisjön, Sandsjön och Lysjön. Mot nordväst ligger vattendelaren i Viskafors samhälle. 3.5 Hydrogeologi Figur 4 beskriver den geologiska lagerföljden i en profil i anslutning till vattentäkten. Profilens läge redovisas i figur 2. I bilaga 1 redovisas hydrogeologin översiktligt beträffande jordartsfördelning och bedömd grundvattenströmning. Enligt resultatet av tidigare genomförda undersökningar i området har det antagits att brunnsområdena ligger i två separata grundvattenmagasin enligt profilritningen 10. Utifrån ett geologiskt bildningsperspektiv bedöms det dock som mer troligt att sand- och grusavlagringen är sammanhängande även om kontakten kan vara nedsatt inom vissa partier. Dalgången begränsas i norr och söder av områden med berg och morän med liten vattenförande förmåga. Grundvattenmagasinet kan därför beskrivas med en kanalmodell med två negativa hydrauliska gränser i norr och söder 11. 10 Redogörelse för grundvattenundersökning vid Ramslätt 1977-78. Kjessler & Mannerstråle AB, 1978. 11 Provpumpning av brunn vid Ramslätt, Fritsla grundvattentäkt, Marks kommun. Göteborgs Förorter, 1976. 13 (40)
Figur 4 Schematisk profil från Ramslätts vattentäkt. Profilens läge framgår av figur 2. Figuren hämtad ifrån utredning av KM 1978-79. Grundvattenytan motsvarar grundvattenmagasinets trycknivå. I utförda undersökningsborrningar redovisas god till mycket god vattenförande förmåga i sand- och grusmaterialet medan den underliggande hårt packade moränen uppvisar dålig eller obetydlig vattenförande förmåga. Den naturliga grundvattenbildningen sker främst genom infiltration av regnvatten inom områden med isälvsmaterial i form av grus och sand. En viss del av det grundvatten som tas ut i B IV och BV har bildats genom inducerad infiltration av Häggån. Isälvsavlagringen sydväst om uttagsbrunnarna utgör ett viktigt infiltrationsområde. Här förstärks infiltrationen genom infiltrationsdammarna. I samband med provpumpning av B I och B II utfördes fortlöpande vattenstånds-mätningar i observationsrör, privata brunnar samt i Häggån i anslutning till uttagsbrunnarna. Mätningarna visade att grundvattenmagasinets nivå väl följer Häggåns naturliga variationer, vilket indikerar att det råder en god hydraulisk kontakt mellan yt- och grundvatten. Det är dock 14 (40)
inte känt inom vilka delar av ån som hydraulisk kontakt finns. Sannolik sker ingen inducerad infiltration vid B II trots att brunnen står mycket nära ån. Inom detta område är siltlagret mäktigt och grundvattenmagasinet står troligtvis inte i hydraulisk kontakt med Häggån. Detta påvisas även av att det råvatten som pumpas ur B II har en typisk grundvattenkaraktär med hög alkalinitet och ph-värde. Vid uttagsbrunnarna B IV och B V är de täta jordlagren tunnare och strax väster om brunnarna finns isälvsmaterial i direkt kontakt med Häggån. Inom detta område finns förutsättningar för inducerad infiltration. Inducerad infiltration sker troligtvis inom flera områden uppströms Ramslätts vattentäkt där isälvsavlagringen ligger i direkt kontakt med ån. Det förekommer även en regional grundvattenströmning i dalens sträckning från nybildningsområden uppströms vattentäkten. Det regionala grundvattenflödet bedöms som relativt stort. De områden där isälvsmaterialet ligger i dagen uppströms i Häggåns dalgång bedöms vara viktiga nybildningsområden för grundvatten. 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. Häggåns dalgång är fylld av sediment och isälvsmaterial i form av sand och grus har stor utbredning. Isälvsmaterialet täcks i dalgångens centrala delar av svall- och svämsediment. Detta material är finkornigare och utgörs av silt och sand. De delar av dalgången där isälvsmaterialet ligger i dagen är mycket sårbara med avseende på förorening av grundvattenmagasinet. Sårbarheten är lägre där silt täcker isälvsmaterialet eftersom genomsläppligheten är betydligt lägre i silt jämfört med i sand och grus. Området med Isälvsmaterial söder och sydväst om vattentäkten kan betecknas som mycket sårbart. Här har omfattande täktverksamhet tidigare bedrivits, vilket medför att grundvattenytan ligger relativt marknära och att vegetationsskikt delvis saknas. Tidigare grundvattenundersökningar har indikerat att det finns en kontakt mellan Häggån och grundvattenmagasinet. Detta innebära att de 15 (40)
sträckor längs Häggån där inducerad infiltration kan ske har en hög sårbarhet. 3.7 Vattenkvalitet Det vatten som pumpas ur B II är välbuffrat och har högt ph-värde och alkalinitet. Vattnet har god kvalitet förutom höga halter av järn och mangan. Även färgtalet är högt. Rester av bekämpningsmedel har påvisats vid ett tillfälle (2002-08-13). Vi detta tillfälle påträffades Antrazin och dess nedbrytningsprodukt Antrazin-desetyl i råvattnet. Halterna låg dock under Livsmedelsverkets gränsvärden för tjänligt vatten. Bekämpningsmedelsrester har inte påvisats vid senare provtagningar. I det vatten som pumpas ur B IV och B V, efter att vattnet luftats och återinfiltrerats, har järn och mangan reducerats till låga halter. Även färgtalet är lågt. Rester av bekämpningsmedel har inte påträffats i råvattnet. 16 (40)
4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARK- ANVÄNDNING 4.1 Övergripande planering Konflikter gällande markanvändningen bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1.1 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i s översiktsplan antagen 1991 (ÖP 90). I kommunens gällande översiktsplan, ÖP 90 anges följande huvudmål för den framtida användningen av mark och vatten: Säkerställa framtida vattenförsörjning. Minska användningen av miljöfarliga ämnen och förhindra utsläpp av dessa till luft, mark och vatten. I ÖP 90 anges följande delmål med relevans för vattenförsörjning och vattenskydd: Den framtida vattenförsörjningen bör baseras på grundvatten. Befintliga vattentäkter, samt vattentillgångar av strategisk betydelse för kommunens framtida vattenförsörjning skall skyddas mot förorenade verksamheter i största möjliga utsträckning. Tillförsel av miljöfarliga ämnen och gödslande ämnen till vatten skall minskas. I enskilda lägen kan restriktioner på enskilda utsläpp bli nödvändiga. Häggåns dalgång vid Ramsätt utgörs av ett område med högt naturvärde och betraktas enligt översiktsplanen som ett ekologiskt känsligt vattenområde. 17 (40)
4.1.2 Naturreservat Flenstorps naturreservat ligger ca 1 km nordost om vattentäkten i Borås kommun. Naturreservatet är känt för sina ovanliga arter av lavar. 4.2 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Ramslätt som vattentäkt. 18 (40)
5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. En riskinventering med riskanalys har i ett tidigare skede genomförts i anslutning till 12. För att utforma en tertiär skyddszon studeras riskerna inom en större del av Häggåns avrinningsområde och riskinventeringen har därför kompletterats 2004-10-26. Riskkällor presenteras på karta i bilaga 1 med särskild detaljeringsgrad i vattentäktens närområde. 5.2 Riskkällor och emissioner inom tillrinningsområdet för Ramslätts vattentäkt Inom närområdet för vattentäkten i Ramslätt finns enligt uppgift från Miljökontoret inga industrier. De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: Klimatförändringar Sabotage, kris och krig Vägar/transporter Gårdar med jord- eller skogsbruk Bostadshus/fritidshus Övrigt 5.2.1 Klimatförändringar - översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Ett översvämmande vattendrag löper dessutom i sig större risk att förorenas av verksamheter/objekt i anslutning till vattendraget, t.ex. av 12, Vattenskydd Riskanalys. SWECO VBB VIAK, 2002. 19 (40)
överbelastade dag- och spillvattenledningar eller genom att markbundna föroreningar frigörs. Uttagsbrunn B II ligger mycket nära Häggån men grundvattenmagasinet täcks här av ett tätande siltlager, drygt 15 m mäktigt. I detta område sker därför sannolikt ingen inducerad infiltration. Om vattennivån i ån blir extremt hög skulle ytvatten kunna rinna in i brunnen uppifrån. Även uttagsbrunnarna B IV och B V ligger nära Häggån. I anslutning till dessa brunnar bedöms det som troligt att inducerad infiltration sker. Om Häggån svämmar över kan vattentäkten hotas eftersom brunnarna riskerar att ta in ungt grundvatten via inducerad infiltration p.g.a. förkortade uppehållstider. 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med krig och kris. Även om vattenskyddsområdets funktion huvudsakligen är att minska riskerna för vattentäkten i fredstid bör ändå risker som kan förknippas med krig och kris uppmärksammas. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. Dessa aspekter bör beaktas i en beredskaps- och saneringsplan. 5.2.3 Vägar/transporter Väg 41, mellan Varberg och Borås, går inom befintligt vattenskyddsområde för vattentäkten, ca 250 meter väster om brunn B I, B IV och B V och viker i denna del av mot nordost och fortsätter i skyddsområdets norra utkant (ca 250-300 meter norr om B II). Vägen är rekommenderad transportväg för transporter med farligt gods. I samband med att vägen byggdes vidtogs skyddsåtgärder i form av täta bankdiken med oljebeständig plast för vägpartiet längs den del av vägen som går inom det befintliga vattenskyddsområdet på båda sidor av Häggån. En flackare släntlutning har utformats på en sträcka av ca 400 m förbi vattentäkten. Väg 41 korsar ett antal mindre vattendrag som mynnar i Häggån uppströms uttagsbrunnarna, bl.a. förekommer en mindre bro nordost om Flenstorp. Emissioner från vägen i samband med olyckor eller kontinuerliga utsläpp av vägdagvatten kan, om de når ytvattendragen transporteras till Häggån och hota vattentäkten. 20 (40)
Väg 1662 som går i Häggåns dalgång nordost om Kinnarumma ligger nära Häggån längs en sträcka på ca 7 km. Inom vattentäktens närområde förekommer även ett antal mindre tillfartsvägar till fastigheter i etc. De riskkällor för Ramslätt som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Väg- och fordonsslitage Trafikemissioner Vägsalt (något kg/m 2 år) Dagvatten Konsekvensen av vägar/transporter är att emission av skadliga ämnen från dessa riskkällor via yt- och grundvattnet relativt snabbt kan transporteras till vattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten. 5.2.4 Jord- och skogsbruks verksamhet Det bedrivs ingen omfattande jordbruksverksamhet inom vattentäktens tillrinningsområde. Antalet gårdar i vattentäktens närområde är uppskattningsvis 5-6 stycken, av varierande storlek. Hur många av dessa som är aktiva lantbruk är okänt, men enligt Miljökontoret förekommer ingen djurhållning i större skala i området. Områdena i dalens lågpartier utgörs av jordbruksmark. Marken mellan uttagsbrunn B II och övriga brunnar är jordbruksmark som i dagsläget utnyttjas för bete. I de höjdområden som omger dalgången förekommer främst barrskog. Enligt uppgift förekommer ingen spridning av bekämpningsmedel inom befintligt vattenskyddsområde, för tillrinningsområdet i övrigt saknas uppgifter. Spridning av gödsel förväntas ske där det förekommer odlingsmark och kan utgöra en risk genom spridning av mikroorganismer och kväveurlakning till grundvattenmagasinet. Enligt Miljö- och hälsoskyddskontoret förekommer ingen gödsling av skogsmark. De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras hos gårdar med jord- eller skogsbruk är: 21 (40)
Bekämpningsmedel Jordbruksgödsling Hushålls/trädgårdskemikalier Trasiga bränsletankar Olyckor Den risk som kan uppkomma från gårdar med jord- eller skogsbruk är att skadliga ämnen från verksamheterna når ytvattendrag eller grundvattnet för vidare transport till vattentäkten. Detta kan påverka vattenkvaliteten negativt. 5.2.5 Bostadshus/fritidshus Inom vattentäktens närområde förekommer endast några enstaka fastigheter. Dessa är inte anslutna till det kommunala avloppsnätet. Bristfälligt utförda eller underhållna avloppsanläggningar kan utgöra en risk för vattentäkten genom föroreningsspridning till grundvattenmagasinet. Samlad bebyggelse finns främst inom Kinnarumma samhälle, drygt 3 km nordost om Ramslätt. Fastigheter i samhället är anslutna till det kommunala VA-nätet. Energianläggningar kan inte uteslutas utgöra en riskkälla för vattentäkten. Läckage av köldbärarvätska vid anläggning och drift kan medföra att grundvattnet och därmed vattentäkten påverkas. För bergvärmeanläggningar kan även utförandet av borrhålet samt hålet i sig utgöra en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. Det är främst energibrunnar på fastigheter nära vattentäkten som skulle kunna utgöra en risk för vattentäkten. Enskild användning av bekämpningsmedel bedöms utgöra en risk för vattentäkten. Överdosering eller annan felaktig hantering kan leda till att bekämpningsmedel når grundvattenmagasinet och hotar vattentäkten. De riskkällor för vattentäkten som kan identifieras i samband med bostadshus/fritidshus är: Enskilda avlopp Energianläggningar Hushålls/trädgårdskemikalier Oljetankar Dagvatten 22 (40)
5.2.6 Övrigt Nedan ges exempel på övriga riskkällor som identifierats inom vattentäktens tillrinningsområde. Numreringen hänvisar till karta över riskkällor i bilaga 2. Verksamheter i anslutning till Häggån eller tillrinnande vattendrag kan utgöra en risk för vattentäkten. Exempel på tänkbara riskobjekt längs Häggån uppströms Ramslätt är fastigheter med bristfälliga avloppslösningar, bekämpningsmedelsanvändning, vägsalt, mindre industrier mm. Sydväst om brunn B IV och B V har det förekommit omfattande grustäktsverksamhet, men området är idag återställt. Området utgör idag ingen risk men bedöms som sårbart ur grundvattenföroreningssynpunkt. Det bör därför hållas under viss uppsikt av kommunen. Vid Kinnarumma finns ett kommunalt avloppsreningsverk och Häggån används som recipient. Utsläppsvattnet från ett reningsverk kan innehålla kväve- och fosforföroreningar samt bakterier. På äldre kartmaterial markeras "färgeri" på ett par platser i området. Närmare information om verksamheterna saknas. Enligt naturvårdsverkets branschkartläggning är industritomter från färgfabriker ofta förorenade av lösningsmedel eller tungmetaller. Verksamhetens utformning bör undersökas för att kunna avgöra om eventuella markföroreningar kan förekomma och om dessa i så fall utgör ett hot mot vattentäkten och Häggån. En mindre transformatorstation är belägen strax söder om brunn B IV och B V. Transformatorstationer kan innehålla miljöfarliga transformatoroljor. Vid Flenstorp, öster om vattentäkten, finns en nedlagd grustäkt. En nedlagd grustäkt kan även den utgöra en riskkälla genom att de inte sällan utnyttjas för (olaglig?) upplagsverksamhet, deponering av bilvrak eller motorsport. Grustäkter är mycket sårbara ur grundvattenföroreningssynpunkt. Kinnarumma samhälle ligger ca 3 km uppströms vattentäkten. Riskkällor inom ett samhälle kan vara dag- och spillvattenledningar, släckvatten i samband med bränder, användning av bekämpningsmedel, energianläggningar mm. Inom Kinnarumma samhälle 23 (40)
förekommer inga direkta industriverksamheter som kan utgöra en risk för vattentäkten. En del av Viskafors samhälle ligger inom Häggåns avrinningsområde ca 7 km uppströms vattentäkten. Riskkällor inom ett samhälle kan vara dag- och spillvattenledningar, släckvatten i samband med bränder, användning av bekämpningsmedel, energianläggningar mm. Inom den del av Viskafors samhälle som ligger inom Häggåns avrinningsområde finns ett par målerier och några åkerier. Dessa bedöms inte utgöra en risk för vattentäkten. Nedströms Frisjön finns en kraftstation med fördämning. Om fördämningen brister kommer flödet i Häggån att öka kraftigt en period. Det kan innebära större sedimenttransport i ån och att området i anslutning till uttagsbrunnarna översvämmas. Kraftstationen bedöms dock utgöra en mycket liten risk för och den ingår därför inte i riskanalysen. 24 (40)
6 RISKBEDÖMNING Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera risken för att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka grundvattenkvaliteten används en riskmodell. Den omfattar sex parametrar som är oberoende av varandra. Dessa omfattar troligheten för att transportsystem finns för föroreningen från riskkällor till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Dessa bygger tillsammans upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikheten för hotande emission Närheten (avstånd) till vattentäkt/intag Sårbarhet Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Emissionens belastning, intensitet 6.1 Riskanalys En schablonmässig bedömning och rangordning av de risker som identifierats kunna hota vattentäkten har utförts. Underlaget för riskanalysen och resultatet av denna presenteras i bilaga 3a och 3b. Principerna för att risk uppstår alternativt uteblir är: 1. Samtliga ovanstående parametrar är nödvändiga ingredienser och måste vara större än noll för att risk skall uppkomma 2. Det räcker med att någon av parametrarna är noll för att risk inte kan existera 6.1.1 Riskanalysens resultat Efter att parametrarnas storlek för respektive riskkälla bedömts och en systematisk beräkning genomförts erhölls en rangordning av riskkällorna enligt bilaga 3b. De riskkällor som enligt riskanalysen utgör störst hot mot vattentäkten är: Eventuell spridning av bekämpningsmedel på odlingsmark i vattentäktens tillrinningsområde. 25 (40)
Förorening av Häggån som på sikt leder till försämrad grundvattenkvalitet Trafikemissioner från väg 41 Olyckor där väg 41 passerar genom skyddsområdet skyddsåtgärder har dock genomförts för att skydda grundvattnet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det inte förekommer några allvarliga hot mot vattenkvaliteten vid i dagsläget. 6.2 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt rangordna risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grov, utgör det en lämplig grund för att bestämma vattenskyddsområdets utsträckning och skyddsbestämmelsernas omfattning. Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område. 6.3 Riskanalysens känslighet I riskanalysen ingår en rad subjektiva bedömningar. Det medför att rangordningen i bilaga 3 visar en relativ risknivå mellan olika riskkällor inom s tillrinningsområde. Endast riskobjekt som hamnar långt ifrån varandra i rang, d.v.s. stor skillnad i poäng, utgör verkligt skiljda risker för vattentäkten. 6.4 Skyddsbehov Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 2.9) Skyddsbehovet är extra stort där det förekommer sådana verksamheter och markanvändning som kan ge upphov till irreversibla eller långvariga skador på vattenförekomster och vattentäkter. Dessa delar av tillrinningsområdet bör omfattas av skyddsföreskrifter som innebär stora restriktioner för markanvändning och verksamheter i avsikt att minska riskerna till acceptabla nivåer. 26 (40)
Skyddsbehovet är som störst i de områden som bedöms vara viktiga nybildningsområden för grundvatten. Det område med isälvsmaterial som ligger sydväst om uttagsbrunnarna B IV och B V är ett område med stort skyddsbehov. Inom delar av detta område har det tidigare funnits en grustäkt. I dag sker dock ingen verksamhet inom området som kan påverka grundvattnet negativt. 27 (40)
7 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar och riskanalysen föreslås ett skyddsområde enligt bilagorna 4a och 4b. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsbestämmelser är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2003:6) anvisningar för skydd av vattentäkter. Skyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen av vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer. Dessa anges nedan 28 (40)
7.2.1 Vattentäktszon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Grundvattentäkt En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga och skyddas på lämpligt sätt t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla avgränsas som vattentäktszon. Vattentäkt med bassänginfiltration För vattentäkter med bassänginfiltration bör uttagsplatsen i sjö eller vattendrag märkas på samma sätt som för en ytvattentäkt. Även infiltrationsbassängerna bör skyddas mot obehöriga genom inhägnad. Vattentäkt med inducerad infiltration Vattentäktszon utformas kring infiltrationsområdena i ytvattendrag/sjö. Infiltrationsområdena i ytvattendrag eller sjö bör utmärkas på lämpligt sätt. En vattentäktzon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäkten är redan idag inhägnad. Inom en inhägnad ligger uttagsbrunnarna B I, B IV och B V samt infiltrationsdammarna och luftningstornen. Uttagsbrunn B II ligger inom en separat inhägnad. Dessa båda områden föreslås som vattentäktzoner. Enligt Naturvårdsverket ska även en vattentäktszon inrättas kring infiltrationsområden i sjö eller vattendrag där inducerad infiltration kan ske. En vattentäktszon i Häggån har därför avgränsats med en utsträckning 5 m upp på land från normal strandlinje på båda sidor om ån. Vattentäktszonen omfattar den del av ån som ligger inom influensradien för uttagsbrunnarna B IV och B V och den redovisas i bilaga 4a. Vid B II bedöms ingen inducerad infiltration ske. Att inhägna vattentäktszonen utmed Häggån bedöms inte som genomförbart. Den kan däremot märkas ut med skyltar för att förtydliga betydelsen för vattentäkten. 29 (40)
7.2.2 Primär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Grundvattentäkt Vid identifiering av primär zon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. Vattentäkt med inducerad infiltration Den primära zonen bör avgränsas runt vattentäktszonen på samma sätt som för ytvattentäkt. Den primära zonen bör omfatta områden mellan infiltrationsområdena i ytvattendrag/sjö och uttagsbrunnar. I vattendrag/sjö som utgör råvattenkälla avgränsas primär zon på samma sätt som för ytvattentäkt. Avgränsning av den primära zonen baseras bl.a. på strömningstidsberäkningar utifrån provpumpningsdata och på uppmätta grundvattennivåer i förekommande observationsrör 13. Det område som erfordras för primär skyddszon beräknas i Ramslätt för både brunn II och brunnarna IV och V. För brunnarna IV och V beräknas storleken efter vattenuttag enligt vattendom, d.v.s. 3900 m 3 /dygn (45 l/s). För brunn II beräknas skyddsavståndet efter ett vattenuttag på 2590 m 3 /dygn (30 l/s) vilket motsvarar brunnens långsiktiga kapacitet. Enligt nedan angivna förutsättningar kan erforderligt skyddsområde beräknas med sambandet: 13 Redogörelse för grundvattenundersökning vid Ramslätt 1977-78. Kjessler & Mannerstråle AB, 1978. 30 (40)
r 2 Q t = π b n e där r = radien (m) Q = uttagen vattenmängd (m 3 /dygn) = 2590 m 3 /dygn resp. 3900 m 3 /dygn t = uppehållstid (dygn) = 100 dygn b = det vattenförande lagret mäktighet (m) = 5-10 m n e = effektiv porositet = 20-30 % Istället för att utnyttja ett enskilt värde för den effektiva porositeten och det vattenförande lagrets mäktighet ansätts intervall inom vilka parametrarna kan variera. Beräkningen av det radiella avståndet från brunnarna som erfordras vid 100 dygns uttag, görs sedan med Monte Carlo simulering 14. Med denna metod illustreras osäkerheten i beräkningsresultatet. Osäkerheten är ofta stor vid denna typ av beräkningar beroende på bl.a. bristfälliga data. Metoden gör det även möjligt att välja vilken säkerhet/osäkerhet man önskar tillämpa vid val av skyddsavstånd. En åtgärd för att minska osäkerheter är att införskaffa mer data genom nya fältundersökningar. Resultatet av genomförd Monte Carlo simulering enligt ovanstående samband och intervall redovisas i tabell 1. Tabell 1 Beräknad erforderligt skyddsavstånd för uttagsbrunnarna B II samt B IV och B V vid utformning av primär skyddszon enligt ovanstående samband. Säkerhet B II, r (m) B IV och B V, r (m) 10% 184 226 25% 195 239 50% 210 256 75% 230 283 90% 247 303 Resultatet innebär att det med 50 % säkerhet erfordras ett minsta avstånd från B II på 210 m då radiellt tillflöde av grundvatten förutsätts. Från B IV och B V erfordras avståndet 260 m med 50 % säkerhet. Med en säkerhet på 90 %, erfordras ett avstånd på ca 250 m respektive 300 m. För att avgränsa skyddszoner i Ramslätt vattenskyddsområde har säkerheten 90 % valts. 14 Metod för statistisk simulering där ett önskat antal beräkningar utförs enligt angivna intervall och statistiska fördelningar. Resultatet bygger på 10 000 beräkningar. Beräkningen har skett i Crystal Ball. 31 (40)
Avgränsningen kan även baseras på beräkning av strömningstiden enligt Darcy s lag. Enligt resultatet av tidigare genomförd provpumpning har grundvattenmagasinet en hydraulisk konduktivitet på 1*10-3 - 1*10-4 m/s. Strömningshastigheten beräknas enligt sambandet och nedan angivna förutsättningar: v = K i n e där: K = hydraulisk konduktivitet (m/s) = 1*10-3 - 1*10-4 m/s i = hydraulisk gradient (m/m) = 0,001-0,01 n e = porositet= 20-30 % Även i denna beräkning ansätts ett intervall inom vilket de ingående parametrarna varierar (hydraulisk konduktivitet, gradient och porositet). Beräkning av strömningshastigheten har sedan genomförts med Monte Carlo simulering enligt beskrivning ovan. Resultatet av genomförd Monte Carlo simulering enligt ovanstående samband och intervall redovisas i tabell 2. Tabell 2 Beräknad grundvattenströmningens hastighet. Säkerhet v (m/dygn) 10% 0,3 25% 0,5 50% 0,9 75% 1,5 90% 2,3 Resultatet av Monte Carlo simuleringen innebär att med 50 % säkerhet är den beräknade strömningshastigheten långsammare än 0,9 m/dygn. Med 90 % säkerhet är strömningshastigheten lägre än 2,3 m/dygn. Denna hastighet har använts för att avgränsa skyddszoner för Ramslätts vattentäkt. Det dimensionerade skyddsavståndet för primär skyddszon enligt beräkningar av strömningshastigheten i grundvattenzonen blir då 230 m vid uppehållstiden 100 dygn. Vid dimensionerande skyddsavstånd för primär skyddszon vid Ramslätt vattentäkt används resultatet av båda beräkningsalternativen, 32 (40)
d.v.s. erforderligt avstånd enligt gällande vattenuttag och det dimensionerande skyddsavståndet enligt beräknad strömningshastighet i grundvattnet. Inducerad infiltration Häggån Även om uttagsbrunn B II ligger mycket nära Häggån finns det inget som tyder på att åns vatten induceras i denna del av grundvattenmagasinet. Brunnen får sitt vatten från djupare lager av sand och grus som inte står i kontakt med ån. Delar av det vatten som tas ut vid B IV och B V utgörs sannolik av vatten från Häggån som infiltrerat till grundvattenmagasinet genom inducerad infiltration. Avståndet till ån är litet, vilket leder till relativt korta uppehållstider. Uppehållstiden mellan det område längs ån där inducerad infiltration bedöms kunna ske och uttagsbrunnarna har beräknats till ca 10 dygn för B IV och B V. Enligt Naturvårdsverket ska den primära zonen vid inducerad infiltration utformas på samma sätt som för en ytvattentäkt. Vid Ramslätt bedöms dock endast en mindre del av den uttagna vattenmängden att utgöras av inducerat ytvatten från Häggån och uppehållstiden i marken är ca 10 dygn. Det bedöms därför inte som relevant att utforma primär och sekundär skyddszon längs Häggån och dess tillflöden uppströms vattentäkten. 7.2.3 Sekundär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Grundvattentäkt Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Vattentäkt med inducerad infiltration 33 (40)
Den sekundära zonen bör avgränsas runt den primära zonen på samma sätt som för ytvattentäkt. Den sekundära zonen bör omfatta områden mellan infiltrationsområdena i ytvattendrag/sjö och uttagsbrunnar. För avgränsning av skyddszoner för Ramslätts vattentäkt används strömningshastigheten 2,3 m/dygn enligt beräkningen ovan. Det dimensionerade skyddsavstånd för sekundär skyddszon blir därmed ca 840 m för att uppehållstiden ett år ska uppnås. 7.2.4 Tertiär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär zon ska inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet/avrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. Utgångspunkten för avgränsningen av den tertiära zonen för Ramslätt vattentäkt bör vara att inkludera hela tillrinningsområdet. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för vattentäkter med inducerad infiltration ska den tertiära zonen även omfatta ytvattendrag med tillhörande tillrinningsområde. Detta innebär att hela Häggåns avrinningsområde uppströms Ramslätt i så fall ska inkluderas. I den tertiär skyddszon som föreslås för inkluderas dock endast en begränsad del av Häggåns dalgång uppströms vattentäkten. Förslaget beaktar de viktiga nybildningsområdena för grundvatten som finns i dalgångens isälvsmaterial uppströms vattentäkten. Den tertiära skyddszonen sträcker sig upp i dalgången och avgränsas strax uppströms Kinnarumma. Motivet till avgränsningen är att uppströms Kinnarumma minskar isälvsmaterialets utbredningen. Häggåns sedimentfyllda dalgång är här betydligt smalare. Dessutom förekommer endast ett fåtal riskkällor inom detta område. I riktning mot Viskafors förekommer sannolikt inget isälvsmaterial norr om Kinnarumma (enligt äldre jordartskarta). Bedömningen är att uppoffringen för ett vattenskyddsområdet som omfattar hela tillrinningsområdet inte överstiger nyttan. Ett bra avvägt 34 (40)