Seminarium om standarder för ett tillgängligt Europa, den 22 april 2016 Dokumentation av Monica K McGrath (dokumentationen är en sammanfattning av presentationerna och bygger på minnesanteckningar) I december 2015 la EU-kommissionen fram ett förslag om en europeisk tillgänglighetslag med gemensamma krav på att vissa produkter och tjänster i EU ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Direktivförslaget ska bidra till en mer välfungerande inre marknad och göra det lättare för företagen att sälja tillgängliga produkter och tjänster i andra EU-länder. De gemensamma tillgänglighetskraven, kopplade till standarder, ska också gälla för upphandlingar i EU och användningen av EUfinansiering. Initiativet ska främja innovation och bidra till ett ökat utbud av tillgängliga produkter och tjänster för de omkring 80 miljoner personer i EU som har en funktionsnedsättning. Den 22 april anordnade Handikappförbunden i samarbete med Swedish Standards Institute, SIS ett seminarium på temat Standarder för ett tillgängligt Europa. Seminariet handlade om vilken roll standarder har för att möta skärpta krav på tillgänglighet i upphandling och det nya direktivförslaget. Medverkade gjorde bland andra Ima Placencia Porrero från EUkommissionen, Cecilia Beskow, Standardiseringschef på SIS, Lars Lööw, generaldirektör på Europeiska Socialfonden, Lisa Sennström, Upphandlingsmyndigheten, Mia Ahlgren, Handikappförbunden, Anita Hildén, Begripsam samt Peggy Haase på Post- och telestyrelsen. Från Handikappförbunden var det arvsfondsprojektet Alla vinner- Standardisering för det universellt utformade och tillgängliga samhället som stod som arrangör. Projektets mål är att fler från Handikappförbundens medlemsförbund ska delta i standardiseringsarbetet och att kunskaperna om tillgänglighetskvalitet och användning av krav som utvecklas inom standardiseringen ökar inom standardiseringsverksamheten och branscherna. Moderator under seminariet var Hans von Axelson, utredare på Myndigheten för delaktighet, MFD. Ines Uusmann, vice ordförande i Hnadikappförbunden och ordförande i styrgruppen för Alla vinner inledde dagen.
Bindande standarder är svårt men viktigt. Ett samhälle för alla är vår viktigaste intressepolitiska fråga. Idag har vi många perspektiv med oss, vilket förhoppningsvis gör oss till bättre ambassadörer i arbetet att komma vidare på vägen mot det universella samhället, sade Ines Uusman. Lagar och lagförslag för tillgänglighet i Europa och Sverige Ima Placencia Porrero från den Europeiska kommissionen i Bryssel berättade om bakgrunden till det europeiska tillgänglighetsdirektivet. Det finns flera skäl till varför det behövs en europeisk tillgänglighetslag. En europeisk tillgänglighetslagstiftning kan skapa förutsättningar för fri omsättning av nya tillgängliga varor och tjänster, vilket skulle gynna 80 miljoner människor i Europa som lever med funktionsnedsättning. Direktivet skulle också skapa stora fördelar för producenterna, vars marknad både blir större och lättare att nå., sade Ima Placencia Ima Placencia nämnde också de juridiska skälen till framtagandet av direktivet. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar som trädde i kraft inom EU 2011 innebär ett åtagande när det gäller universell utformning av varor och tjänster. Vi har kunnat se att medlemsländerna tar fram egna lagstiftningar, vilket skapar en fragmenterad marknad inom EU som inte gynnar näringslivet. Nu för vi istället samman EU-lagstiftningen till en harmoniserad lagstiftning. Det gemensamma tillgänglighetsdirektivet blir istället ett stöd i implementeringen av artikel 9 i konventionen, som handlar om tillgänglighet. Genom ökad tillgänglighet skapar man också förutsättningar för globalt affärsutbyte, eftersom många länder exempelvis USA ställer större krav på tillgängliga produkter och tjänster än vad man gör i Europa. Med lagen kan man också ställa krav på importen till EU, exempelvis från Kina.
I USA har man redan erfarenhet av att tillgänglighet lönar sig och dessa erfarenheter har vi nytta av i Europa när vi ska implementera lagen. Kommissionen har arbetat fram förslaget under många år. Djupgående analyser har genomförts i nio medlemsstater. Direktivet innefattar tillgänglighetskrav gällande ett antal noggrant utvalda produkter och tjänster. Man har valt produkter och tjänster som man menar är mest viktiga för personer med funktionsnedsättningar. Det handlar exempelvis om funktionella tillgänglighetskrav, fri rörlighet för varor och tjänster som möter tillgänglighetskraven, självdeklarering av överensstämmelse, marknadskontroll och en definition av tillgängligheten i redan befintliga lagar inom EU. Men direktivet beskriver inte på detaljnivå de tekniska detaljerna i framtagandet av en produkt eller en tjänst. Det saknas också specificerade krav för vissa typer av producenter eller tjänsteföretag och direktivet ställer inte betungande krav eller förändrar redan gällande EU- sektorslagstiftning för tillgänglighet. Implementeringstiden för direktivet är lång, ca 6 år inklusive nödvändiga juridiska processer. De produkter och tjänster som omfattas av direktivet är; Datorer och operativsystem Telefoner och så kallade smartphones TV-utrustning relaterade till digitala sändningar. Telefonservice och relaterad utrustning Audiovisuell media och relaterad utrustning Flyg, bus, spårväg och vattentransport Bankservice E-böcker E-handel
Tillgänglighetskriterier i strukturfonder Lars Lööv är generaldirektör på ESF-rådet och han började med att beskriva rådets uppdrag. Svenska ESF-rådet är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta Europeiska socialfonden, Europeiska integrationsfonden och Fonden för dem som har det sämst ställt (Fead) i Sverige. Myndigheten har cirka 130 medarbetare på åtta regionkontor runtom i landet och huvudkontor i Stockholm och Falun. Europeiska socialfonden är EU:s viktigaste verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige stöder Socialfonden projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap., berättade Lars Lööw. Socialfonden ska påverka arbetsmarknadspolitiken och stimulera till kompetensutveckling, förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, öka övergången till arbetslivet för de som står längst ifrån och underlätta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. ESF-rådet har uppdraget att genomförs socialfondsprogrammet, vars syfte är att förändra arbetsmarknaden så att även de som står längst från arbetsmarknaden inkluderas. På 7år ska ESF-rådet fördela 12 miljarder kronor på Vi arbetar med projekt och verksamhet som vänder sig till de som står längst från arbetsmarknaden; Ungdomar, personer med annan etnisk bakgrund, som saknar gymnasieutbildning och personer med funktionsnedsättning. Grunden för EFS rådets arbete och Socialfondens är EU 2020 strategin, EU-förordningen, Partnerskapsöverenskommelsen med Europeiska kommissionen, nationella och regionala handlingsplaner. EU 2020 strategin bygger på tre prioriteringar om tillväxt; Smartekonomin ska baseras på kunskap och innovation, hållbarresurseffektivare, grönare ekonomi och inkluderande tillväxt - hög sysselsättning och social och territoriell sammanhållning. Sverige har träffat en så kallad partnerskapsöverenskommelse med Europeiska kommissionen för denna programperiod. Den beskriver de övergripande prioriteringar för ESI-fonderna för att uppnå
Europa 2020-målen och för att stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft. Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet och Statens jordbruksverk har uppdraget att fördjupa sitt samarbete kring fondgemensamma frågor. Det finns också ett nationellt program för genomförandet och 8 regionala handlingsplaner. Socialfondsprogrammet har fyra mycket viktiga horisontella principer som ska prägla insatserna som får stöd: jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering samt ekologiskt hållbar utveckling. De tre första principerna är obligatoriska medan den sista ska beaktas vid vissa utlysningar., berättade Lars Lööw. Projekten som får stöd av Socialfonden rör kompetensutveckling, sysselsättningsåtgärder och integrationsinsatser. Både offentliga och större privata och idéburna organisationer kan söka medel ur Socialfonden. Lars Lööw kommenterade avslutningsvis hur tillgänglighetsdirektivet kan påverka ESF-rådets arbete. För oss kan direktivet innebära att vi kan öka vår konkretion och det kan stärka vårt resultatbaserade arbetssätt, det vill säga börja med vad vi vill uppnå istället för att börja med aktiviteter. Standarder för tillgänglighet, SIS Cecilia Beskow, standardiseringschef på SIS berättade om SIS arbete och om standarder för tillgänglighet. SIS är en ideell förening som driver och samordnar standardiseringen i Sverige. SIS är medlem och representerar Sverige i den europeiska standardiseringsorganisationen CEN och den globala organisationen ISO. Det betyder att när man är med i SIS är man även med och driver utvecklingen internationellt inom sitt område.
Men vad innebär egentligen ett så kallat direktiv, som exempelvis direktivet om en europeisk tillgänglighetslag? Ett direktiv är en rättsakt inom EU som riktar sig till medlemsstaterna. Dessa ska inom en angiven tid stifta lagar som uppfyller direktivets krav. Direktivet anger målen med lagstiftningen, men lämnar ofta ett spelrum för olika val av medel., förklarade Cecilia Beskow. Direktivet ger ramar med väsentliga hälso-, miljö och säkerhetskrav. Standarder i sin tur är harmoniserade med direktivet och ger en teknisk specifikation som överensstämmer med de väsentliga kraven. Produkter som sedan överensstämmer med standarden förutsätts uppfylla de väsentliga kraven i direktiven. Ett mandat, eller en så kallad standard request är en politisk begäran avseende ett visst område, där EU-kommissionen inbjuder de europeiska standardiserings-organisationerna att utarbeta standarder inom en given tidsram. Det finns ett färdigt tillgänglighetsmandat när det gäller E- tillgänglighet och man arbetar med ett mandat för gemensamma funktionskrav för tillgänglighet i byggd miljö och med ett annat där målet är att inkludera tillgänglighet i standarder med ett Design för alla förhållningssätt. Att ställa krav på tillgänglighet i upphandling Lisa Sennström på Svenska Upphandlingsmyndigheten berättade om myndighetens arbete. Upphandlingsmyndigheten som bildades 2015 ger stöd vid offentlig upphandling. Konkurrensverket har kvar ansvaret för tillsynsfrågorna vid upphandlingar. Upphandlingsmyndigheten har bland annat i uppdrag att främja socialt ansvarsfull upphandling. Socialt ansvarfull upphandling handlar bland annat om arbetstagares rättigheter exempelvis villkor utifrån kollektiv avtal, sysselsättningsfrämjande åtgärder, anställning av unga, exempelvis med funktionsnedsättning och social integration., berättade Lisa Sennström.
Man stöttar också upphandling enligt det nya upphandlingsdirektivet, direktiv 2014/24/EU, där det bland annat anges att de tekniska specifikationerna ska fastställas med hänsyn till kriterier om tillgänglighet och universell utformning, exempelvis tillgänglighet till offentlig byggnation, kommunikation, transport och information. Lisa berättade att det i upphandlingsdirektivet saknas en tydlig definition om vad tillgänglighet är, men att det förhoppningsvis kommer att finnas med i det nya tillgänglighetsdirektivet. När man tillämpar kravet på tillgänglighet använder man en princip om rimlighet, kostnad visavi vinst. Men om man väljer att inte använda tillgänglighetskravet måste det dokumenteras. Det är också sagt att undantaget ska tillämpas restriktivt. Redan nu ska man börja tillämpa tillgänglighetsdirektiven, men det krävs förberedelser. Vi har bland annat en aktivitet inplanerad under året, där vi ska göra en analys av vad de kommande regelförändringarna kommer att innebära och vilket ytterligare stöd det kommer att finnas behov av. I det här arbetet behöver vi samverka med andra aktörer som är experter inom sitt område. CE märkning och marknadskontroll Peggy Haase, från Post- och telestyrelsen, PTS berättade om styrelsens arbete med CE märkning och marknadskontroll. Post- och telestyrelsen är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. Begreppet elektronisk kommunikation innefattar telekommunikationer, it och radio., sade Peggy Haase. CE-märkningen regleras i en EU-förordning (765/2008) om ackreditering och marknadskontroll, i de allmänna principerna om CE-märkning och i Sektorslagstiftning om produktkrav och regler om hur CE-märkningen ska användas. Om alla ekonomiska aktörer känner till och uppfyller sina skyldigheter skulle alla CE-märkta produkter uppfylla de lagstadgade kraven, förklarade Peggy Haase.
Det finns 6 steg i processen mot CE-märkning Omfattas produkten överhuvudtaget av CE märkning? Vilka krav gäller för produkten? Behöver du anlita ett anmält organ för bedömning av överenstämmelse? Bedöm produkten och kontrollera om den överensstämmer med kraven. Utarbeta den tekniska dokumentationen. CE-märk produkten tillverkaren ska anbringa CEmärkningen. PTS genomför marknadskontroll för att kontrollera att de produkter som är CE-märkta verkligen uppfyller kraven. Peggy Haase tog mobiltelefoner som ett exempel. Hon visade upp emballagets märkning och även märkningen på själva telefonen. Ett krav är att märkningen ska vara väl synlig både på emballage och produkt. Vi kontrollerar både de administrativa och de tekniska kraven. De administrativa kraven handlar om att märkning, bruksanvisning och information är korrekt. För att kontrollera de tekniska kraven skickar vi produkten till testlabb Om produkten inte uppfyller kraven kommuniceras detta till producenten och sedan finns det frivilliga och tvingande åtgärder. Det kan handla om försäljningsförbud, att produkten dras tillbakadra tillbaka eller återkallas från slutanvändaren. I vissa fall ska produkten förstöras om den bedöms vara farlig. Peggy Haase berättade också om de utmaningar marknadskontrollen ställs inför. Dels är det mjuka och subjektiva tolknings- och bedömningsutrymmen. Exempelvis när det gäller märkning på produkter. Dels är det svårt att vidta proportionella åtgärder. Standardisering för samhällsnytta Mia Ahlgren, intressepolitisk utredare på Handikappförbunden berättade om civilsamhällets roll i standardisering för samhällsnytta.
Mia Ahlgren menar att underrepresenterade användare som upplever hinder i samhället behöver påverka standarder. Standarder kan bidra till ett effektivare resursutnyttjande inom offentliga verksamheter och till ett samhälle som är tillgängligt för alla. Standarder påverkar vår livskvalitet som konsumenter och medborgare., sade Mia Ahlgren. Standardiseringens Konsument-och Arbetstagarråd, det så kallade SKA-rådet har regeringens uppdrag att främja deltagande i standardiseringsarbetet både i Sverige och internationellt för användarrepresentanter från ideella organisationer och arbetstagarorganisationer. Ett starkt konsument-och arbetstagarinflytande i standardiseringen främjar en hållbar utveckling. Mia Ahlgren berättar att Handikappförbunden deltar bland annat i standardisering för Lättöppnade förpackningar Krav på tillgänglighet i upphandling av IT Socialt ansvarstagande och hållbar upphandling Grafiska symboler i publika miljöer Tillgängliga medier Hjälpmedel och kognitiv tillgänglighet Kvalitet i äldreboende, hemtjänst Kvalitet i HVB-hem Begripsams standardiseringsarbete Anita Hildén, projektledare på arvsfondprojektet Begripsam berättade om projektets spännande arbete, där standardisering utgör en viktig del. Begripsam är ett projekt som syftar till bättre tillgänglighet. I centrum står personer som har kognitiva nedsättningar. Utgångspunkten är att alla personer har olika förmågor och förutsättningar. Produkter och tjänster måste därför spegla personliga egenskaper, för att bli begripliga och användbara. Begripsams projektgrupp består av ett 20-tal personer, med olika kognitiva funktionsnedsättningar som får lära sig hur utvärdering och utvecklingen av tjänster och produkter går till. De samtalar om samhällets framtida utformning utifrån sina egna erfarenheter och de
medverkar vid utveckling av nya metoder för utvärdering och utveckling. Gruppens erfarenheter lyfts också in i svenska och internationella standarder. Bland annat tar man fram riktlinjer kring kognitiv tillgänglighet som är viktiga att ha med när man förhandlar standarder. Utvecklingen av kunskap sker i nära samarbete med forskare och personer med erfarenhet inom standardiseringsområdet., berättade Anita Hildén. Bland annat har man varit med och tagit fram standarder för tidshjälpmedel och man har tagit fram en prototyp för en tillgänglig biljettmaskin. För att vara tillgänglig för så många som möjligt är biljettmaskinen höj- och sänkbar, vinklad för ett bättre synperpektiv och har information och aktivitet i samma fokusområde, vilket underlättar kognition.