Hörnefors utvecklings- & företagarförening RAPPORT 2012-12-06 Politisk hearing med Hörnefors utvecklings- & företagarförening Tid: 19:00-20:30 Plats: Kempesalen, Hörnefors kommunhus Närvarande: Se separat deltagarförteckning. Medverkande politiker och tjänstemän i panelen: Håkan Johansson, Umeå Näringslivsservice Lennart Holmlund, kommunalråd Umeå kommun Igor Jonsson, Moderaterna, Hörnefors kommundelsnämnd Ingela Wallrud, ordförande Hörnefors kommundelsnämnd Roland Carlsson, Umeå Näringslivsservice Peder Westerberg, Folkpartiet Umeå Boel Lindén, Vänsterpartiet och boende i Sörmjöle Lena Carlsson, kommundelschef Hörnefors 1. Öppnande Mötet öppnas av Peder Andersen och alla hälsas välkomna. Peder presenterar HuFF samt moderatorn Dan Vähä från Nordmalings kommun och boende i Hörnefors. Moderatorn Dan Vähä tar över och presenterar sig och Hörnefors som pendlingsort. Han påpekar att tillväxt och attraktivitet är a och o för att Hörnefors ska utvecklas. Hörnefors tillhör Umeå kommun som är den enda växande regionen i Norrland och uttrycker att ett attraktivt samhälle bygger på samspel mellan medborgare och kommun. Dans uppfattning är att ingenting kan förväntas hända om man bara sitter och väntar. Vi måste istället aktivt arbeta för att få till en förändring här. Därför uttrycker han sig positiv till HuFF:s bildande som affärslivets part för samhällsfrågor och betonar att alla måste samarbeta för att hitta kreativitet. 2. Vad gör Näringslivsservice? Roland Carlsson berättar att Näringslivsservice på olika sätt bistår företag att starta och utvecklas, med åtgärder kring infrastruktur, kompetensutveckling, etableringsfrågor. Näringslivsservice är också engagerad i marknadsföring av Umeå och samarbetar med Umeå C. Näringslivsservice är en näringslivsavdelning som hanterar många frågor i en tillväxtort som Umeå. Egentligen handlar det om enskilda personer som ensamma eller tillsammans startar företag. Han poängterar att inga ekonomiska stöd får lov att ges till enskilda företag. Lennart Holmlund tillägger att Länsstyrelsen kan ge ut medel från staten för att hantera byggfrågor (se Håkan Johanssons kommentar i punkt 10 nedan). Stöd kommunen får är sådana ämnade att styrka handeln på landsbygden. Kommunen kan i övrigt exempelvis ge stöd genom att utforma detaljplaner om det finns en beställare. Hörnefors ingår i tillväxtområdet för att klara den planerade, framtida invånarökningen i Umeå vilket innebär att Hörnefors till viss del ingår i den satsningen. Däremot uppstår det problem från bankernas sida när det gäller viljan att ge bolån utanför Umeå tätort vilket i synnerhet drabbar de privata aktörer som vill bygga för att sälja eller hyra ut boende i områden utanför Umeå.
3. Säljer Umeå kommun fortfarande subventionerade tomter i Hörnefors? Lennart Holmlund svarar att det fortfarande finns subventionerade tomter i Hörnefors och uttrycker en förhoppning om att Per Evertssons planerade bygge på Hamnskär kan öka bostadsflödet och visa andra att det går att lyckas vilket på sikt kan leda till att fler privata aktörer vågar satsa. 4. Vad är kommunens plan med Hörnefors Företagscentrum? Lennart Holmlund svarar att kommunen skapar förutsättningar för att sälja Företagscentrum. Detta är i linje med att kommunen i allmänhet ämnar minska sin belåning. Det har redan gjorts en avstyckning och delar av marken har sålts. På grund av gifterna i marken är saneringskostnaderna för vidare etablering i området ovissa. Roland Carlsson tillägger att varje företag väljer var det vill etablera sig. Det kan inte kommunen styra och därför är inte området fullbelagt. För Logex palltillverkning passade läget och lokalerna bra. Men andra företag har andra behov. 5. Vad kan vi göra för att utveckla företagandet och öka attraktiviteten i Hörnefors? Roland Carlsson berättar att det 2011 gjordes en kartläggning av antalet företag i Hörnefors med omnejd och man räknade till över 200 företag varav många var enmansföretag. Han anser att HuFF:s bildande är ett bra initiativ och hoppas att föreningen kan identifiera behov som vi sedan kan jobba gemensamt för. Entreprenörer som tar initiativ och startar verksamheter behövs alltid. Igor Jonsson påpekar att det genom att släppa på begränsningen med 150 kvm bebyggelse på tomter i Sörmjöle bör få positiva konsekvenser då det blir mer attraktivt och praktiskt möjligt för familjer att etablera sig i området. Lena Carlsson anser att Hörnefors kommundel har mycket att vara stolt över när det gäller den kommunala verksamheten. Avgångseleverna i juni 2012 hade fina betyg och i allmänhet har eleverna gott resultat. Det finns bra med platser och tillgång till barnomsorg. Hörnefors kan också glädjas över att ha den fritids- och ungdomsverksamhet som är mest välbesökt och har mest öppethållande i kommunen. Hon kan jämföra med Sävar där öppettiderna inte är lika generösa för ungdomar. Hörnefors har också en välfungerande pendling med tåg och busstrafik. Hörnefors har stora förutsättningar för att utvecklas inte minst med tanke på sin närhet till havet. Äldreomsorgen här är också välfungerande, enligt kommundelschefen. Boel Lindén håller med Carlsson om att Hörnefors har bra affektionskraft, en bra öppen förskola som ofta samarbetar med kyrkan och ett bra bibliotek. 6. Vad händer på boendefronten i Hörnefors? Torbjörn Hammarström, 70 år gammal och född i Hörnefors, har bott här i nästan hela sitt liv. Han tycker att Hörnefors är ett trevligt ställe, men belyser ett antal problem. Om man till exempel blickar tillbaka till 50-talet då det fanns mängder med butiker och företagare här; exempelvis möbelaffär, fyra mataffärer, skomakeri, bageri och många fler. Nu får man leta efter lokala företagare. Om man vill sälja huset och flytta till seniorboende finns det inga alternativa, anpassade boenden. Lilla Rundvik med billiga hustomter har ett Folkets hus. Men här i Hörnefors saknas samlingslokaler. Dan Vähä svarar att seniorboenden i Umeå byggs av privata aktörer. Det är fastighetsägare som måste ta risken, inte kommunen. Tentons ägare ville tidigare bygga seniorboende i Hörnefors, men krävde kommunal subvention. Det får dock inte kommunen ge till enskilda företagare. Lennart Holmlund tillägger att pensionerna minskar och det blir svårare att få råd med dyra hyror som pensionär och därför blir det svårt för entreprenörer att bygga billigt. Betalningsviljan är dålig, inte minst utanför städerna. Patrick Andersson, Hörnefors Vägkrog & Trafbut AB, uttrycker åsikten att boendekostnaden bör stå i relation till läget och att betalningsviljan vid kusten möjligtvis borde vara högre.
Igor Jonsson drar en jämförelse med Bostadens satsning på dyra lägenheter på Öbacka där närheten till centrala Umeå gör att de boende kan klara sig utan bil och därmed de kostnader som medföljer inklusive garagekostnader. Då har man råd med en dyrare hyra, så i det fallet har läget stor vikt. Men på andra platser är det inte lika lätt att få igenom en högre hyra. Lars Hammarstedt, Hörnefors Församling, påpekar att det i Obbola finns ett välfungerande pensionärshem som drivs kommunalt av Bostaden. Efterfrågan och behovet av ett pensionärsanpassat boende finns även i Hörnefors. Lennart Holmlund drar paralleller till husbranschen dvs. leverantörerna av nyckelfärdiga hus som enligt honom håller på att gå i sank. Det är helt enkelt för få som bygger i rådande ekonomi. Dan Vähä undrar då om man kan man inleda en diskussion kring att bygga ett kommunalt seniorboende i Hörnefors och föreslår att kommundelsnämnden träffar fastighetsägare för att diskutera planer kring byggande och marknaden. Per Evertsson belyser att det inte är marknaden utan banken som styr just nu. Företag som vill bygga i Umeå får i regel låna 80 85 %. För byggnationer i Hörnefors är motsvarande belopp endast 60 %. Hans egna planer på fastighetsbyggnation på Hamnskär väntar i dagsläget på eventuella överklaganden. I ett första steg vill han bygga ett tiotal lägenheter. Banken styr sedan vidare byggen beroende på antalet hyresgäster i de första tio lägenheterna. Annika Gunnarsson påpekar att det utöver handikapp- och senioranpassade lägenheter även finns behov av fler vanliga lägenheter i Hörnefors. 7. Hur ser det ekonomiska läget ut för företagare i Hörnefors? Lennart Holmlund säger att små kommuner just nu kämpar för sin överlevnad och att Hörnefors kan vara positiv över att ha slagits ihop med Umeå kommun. Dan Vähä tänker tillbaka och säger att när Hörnefors var en egen kommun bodde här cirka 3 500 invånare. Många trodde att byn skulle dö när industrin gick i sank. Men nu är istället Hörnefors en attraktiv pendlingsort med cirka 4 500 invånare. Patrick Andersson påpekar att trots befolkningsökningen har samhället genomgått en nedgång när det gäller offentlig verksamhet och samhällsservice med ett minskat antal butiker och företag vilket gör det mindre attraktivt att bo här. Lennart Holmlund lägger till att det är en hård press på priser inom i synnerhet livsmedelshandeln i Hörnefors för att handlarna ska överleva. Konsumenten får alltid betala priset i slutändan. Han siar om att handeln i Sörmjöle inte kommer att klara sig trots den ökade handeln på sommaren. 8. Vad händer med den avgrävda riksväg 13 mellan Sörmjöle och Hörnefors? Dag Åström, PRO-medlem, påpekar att en stor kundkrets inte har möjlighet att komma hit på grund av den avgrävda riksväg 13 från Sörmjöle. Istället för att åka till Hörnefors veckohandlar folk i Umeå vilket påverkar handlarna i Hörnefors negativt. Han uttrycker även en oro för hur det ska gå det med läkarstationen, apoteket och folktandvården när många av de boende i det berörda området väljer att skriva sig i Umeå. Många som är bosatta i området är besvikna på att kommunen inte har satt ner foten i ärendet. Han beskriver läget med att två vägföreningar; Boviken samfällighetsförening och Bådahällans samfällighetsförening äger vägen med förhoppning om att den kan tas över av staten. Trafikverkets krav trappades då gradvis upp så till den grad att vägföreningarna skulle behöva göra vägen till en BK1-väg som innebär att tyngsta trafik ska tillgodoses och att tomter längs vägen måste inlösas för att kunna bredda vägen. Länsstyrelsen har gjort ett uttalande om att det är vansinniga krav och otaliga möten har hållits sen 2006. Åström ifrågasätter då varför Holmlund inte slagit näven i bordet i den här frågan.
Lennart Holmlund replikerar att Trafikverket inte går att ha att göra med. Allmänna vägar ägs av staten. Kommunen har ingen möjlighet att ta över enskilda vägar och därför är inte frågan kommunens ärende. Holmlund lovar dock att kontrollera hos vem ärendet ligger i nuläget. Dag Åström uttrycker sin oro för att de runt 600 familjerna i det berörda området ska börja pendla in till Umeå istället för att välja Hörnefors. Annika Gunnarsson tog nyligen över Coop-butiken och det dröjde tills en kund kom tillbaka med ett kontoutdrag innan hon förstod vilken betydelse den avgrävda vägen fått. Kontoutdraget visade att kunden förutom några få inköp på Coop Nära i Hörnefors även handlat många gånger på Teg varpå Annika frågade om hon bodde på Teg. Det visade sig att kunden bodde i Sörmjöle och hade övergått till att allt oftare handla i Umeå efter att vägen grävts av. Det går att konstatera att det inte bara är Coop som påverkas, utan hela Hörnefors går miste om otroligt många kunder. Annika har på en kort tid lyckats samla in en namnlista på 700 personer som vill att vägen ska återställas och ställer sig frågan varför man inte bara kan återställa vägen. Dan Vähä beräknar att det rör sig om 1 500 fritidshus i Sörmjöle med omnejd som påverkats av vägens försvinnande och det blir många människor som väljer att åka till andra orter för handel och aktiviteter. Ingela Wallrud har diskuterat frågan i kommundelsnämnden och uttrycker att vi i Hörnefors har Västerbottens finaste hälsocentral. I samband med att vägen grävdes av har hälsocentralen gått miste om cirka 500 patienter som istället har valt att skriva sig i Umeå. Detta leder till ökade kostnader för kommundelen när det gäller förlorade skattepengar och därutöver ökade kostnader för skolskjuts och inte att förglömma; ett dåligt klimat för de människor som drabbas. Lennart Holmlund framhäver att sommarstugeområden alltid har varit omgärdade av enskilda vägar. Den här situationen är inte unik i landet. Exploateringskostnaden för en allmän väg subventioneras inte av staten till enskilda personer. Som ett exempel består större delen av Täfteå tätort av enskilda vägar. De boende väljer själva att bo där de bor och så här ser situationen ut i många nya exploateringsområden runtom i landet. I det här fallet trodde samfällighetsföreningarna att de skulle kunna pressa Trafikverket till att ta över vägen. Det fungerade inte och nu drabbas istället Sörmjölebor och Hörnefors av beslutet. Eric Persson, Örnfrakt, påpekar att vägen inte är vilken privat väg som helst utan att den fanns med på kartor redan från 1600-talet och därför borde ha mer prioritet än vanliga privata vägar. 9. Har det utretts var det är intressant att etablera sig i Hörnefors, både för befolkning och företagare? Lennart Holmlund svarar att områden med gångavstånd till tåget är mest attraktiva. Då menar han söder om Resecentrum i närheten av järnaffären. Ingela Wallrud meddelar att det är med detta i åtanke som förskolorna Palletten och Eriksdal utvidgas för att kunna hantera den kommande befolkningsökningen. 10. Vilket ekonomiskt stöd kan företagare få? Håkan Johansson meddelar att Länsstyrelsen har möjlighet att ge stöd till företagare med 25 % av investeringsbeloppet för maskiner, inventarier, byggnader och marknadsföring upp till 1,2 miljoner kronor. Det går också att få så kallade mikrostöd då 50 % av kostnaden beviljas. I dagsläget är det endast två ansökningar per år som har beviljats på grund av lågt ansökningsantal och det finns kapacitet för stöd till fler. Företagare som är intresserade rekommenderas höra av sig till Håkan Johansson på Umeå Näringslivsservice. 11. Kan vi få en cykelled mellan Hörnefors och Norrbyn? Lennart Holmlund besvarar frågan genom att referera till det omöjliga Trafikverket. Just nu är en cykelled mellan Stöcke och Röbäck prioriterad i kommunen men ett bygge finns inte med i den lokala trafikplanen förrän år 2024. Det ger en indikation på vilken brist på medel som finns till
cykelvägar just nu. En tunnel till Innertavle har däremot förskotterats. Det finns en stor brist och ett stort behov av cykelbanor på många håll i kommunen. Ekonomiskt sett minskar skatteintäkterna på grund av att många förlorar jobben i den rådande ekonomiska krisen. Många arbetslösa saknar A-kassa och kommunen får då begränsade kommunala skatteintäkter. Umeå kommun tar inte ansvar för några statliga vägar och med statliga vägar räknas 30 meter kring vägen. Dan Vähä förtydligar att Trafikverket inte i dagsläget prioriterar vägen mellan Hörnefors och Norrbyn. 12. Hörnefors saknar samlingslokaler. Vilka möjligheter finns? Lars Hammarstedt, Hörnefors Församling, upplever att Hörnefors har en mörk sida då det finns psykiskt sköra ungdomar som behöver hjälp. Tillsammans med Lulestift och Försäkringskassan har Hörnefors kyrka initierat Starthjälp där ungdomar ska få arbeta med enklare tjänster för att sedan ha lättare att komma ut i arbetslivet. Problemet är att projektet saknar lokaler och Hammarstedt ber kommunen om hjälp genom att föreslå att kommunen inreder Röda villan för detta behov. Dan Vähä tillägger att även HIF:s idrottshus kan användas och att Gamla lärarbostaden på 300 400 kvm står helt oanvänd. Stina Wallin svarar att Gamla lärarbostaden som också går under namnet Gula villan ska rivas, men att pengar saknas i dagsläget. Ingen upprustning kommer således att ske. Dan Vähä upplever också att större samlingslokaler saknas i byn. Det har sedan år 2007 drivits en process med idéer kring en lösning på frågan om brist på samlingslokal i Hörnefors. Hörneforsgården är en lokal på 1 500 kvm som inrymmer de flesta funktioner. Historiskt sett byggdes och ägdes Hörneforsgården av MoDo och NCB. Vid nedläggningen av fabriksverksamheten 1982 övertog kommunen fastigheten tills den såldes för drygt tio år sedan till Håkan Karlsson och Håkan Eriksson. De nya ägarna investerade 2 3 miljoner kronor i och med att de renoverade fastigheten och bland annat installerade ett modernt kök. På senare år har Håkan Eriksson själv tagit över driften av Hörneforsgården och har inte fått bäring för uppvärmnings- och driftskostnaden. Därför är Hörneforsgården nu kallställd. Dan Vähä undrar om man kan ordna en gemensam samlingslokal för föreningslivet i Hörneforsgården? HIF sitter nämligen med en lokal byggd kring 30-talet som har höga driftskostnader. Idrottsföreningen vill kunna hyra lokal vid behov och inte vara fastighetsägare. Enligt Vähä är en grävskopa det billigaste alternativet för HIF när det gäller idrottshuset eftersom en renovering av lokalen är för kostsam. Även andra föreningar har behov av en samlingsloka. Ska kommunen gå in och hyra för föreningslivet? Hur ska man tänka strategiskt? Vem ska betala? Vad händer om lokalen drivs av en förening men får driftsbidrag av kommunen? Hur diskuterar man i kommundelsnämnden? Ingela Wallrud berättar att diskussionerna kring avsaknaden av en samlingslokal påbörjades redan i december 2008. Vi har få möteslokaler och stora behov i Hörnefors. En utredning påbörjades om att bygga ett Föreningarnas hus. Många, även privatpersoner, har bidragit till utredningen. För sex månader sedan gjordes ytterligare en utredning tillsammans med elevrådet, fritidsgården och ungdomarna. Att driva ett hus enbart för föreningarna i byn är inte aktuellt kostnadsmässigt i dagsläget. Just nu tittar kommunen på att sammanföra föreningar, bibliotek och ungdomar i en och samma lokal. Kommundelen har blivit lovad 16 miljoner kronor till år 2016 för en samlingslokal, men de pengarna kommer inte att finnas kvar då eftersom världsekonomin är på fritt fall. Carin Conradsson som sitter som ledamot i Hörnefors kommundelsnämnd betonar att även om de 16 miljonerna som är utlovade 2016 inte kommer att finnas skulle de ändå inte räcka till för att täcka alla de behov som vi har. Conradsson påpekar också att vi har ett behov just nu och frågar vad vi ska göra till dess att en långsiktig lösning har hittats. Även PRO och SPR saknar lokaler för att träffas i grupper om hundra personer. Kommunhuset står till förfogande, men där saknas möjligheten att tillreda kaffe och fika. Kyrkans församlingsgård är ofta fullbelagd.
Dan Vähä frågar kommundelspolitikerna om man kan prata om en förhyrning på ett par år av Hörneforsgården tills en annan lösning står redo? Lennart besvarar frågan genom att påpeka att lokaler för pensionärsverksamhet inte är subventionerade någonstans om det inte gäller studiecirklar för ett mindre antal. Ingela Wallrud i sin tur informerar om att Hörnefors kommundelsnämnd täcker socialtjänst, skola, omsorg, kultur och fritid. Det är inte nämndens ekonomiska ansvar att se till det här behovet. Hon råder istället samtliga föreningar att gå ihop och bilda ett Folkets hus av Hörneforsgården och driva den med en gemensam förening. Då kan man förhandla med kommunen om ett driftsstöd. Vi har tuffa år framför oss trots att vi har sparat två miljoner kronor. Fokus inom kommunen ligger på avyttring av fastigheter, inte nyförvärv. Därför är det inte aktuellt för kommunen att köpa Hörneforsgården. Carin Conradsson replikerar att ingen av föreningarna har ekonomiska muskler att köpa Hörneforsgården och att bankerna inte skulle bevilja lån för ett köp heller. Lennart Holmlund rekommenderar föreningarna att vända sig till Samlingslokaldelegationen som ligger under Boverket och som kan ge stöd åt bildandet av Folkets hus-föreningar. Igor Jonsson undrar om behovet är större nu än när fastigheten såldes till Håkan Eriksson och Håkan Karlsson. Lennart Holmlund säger att antalet pensionärer är fler i Hörnefors och på så sätt är behovet större. Dan Vähä tycker att föreningarna ska fundera på att bilda ett Folkets hus och kolla med Boverket vilket stöd som kan ges. Han vill också att vi jämför med Rundvik som lyckades bilda en Folkets hus-förening. 12. Hur kan vi göra reklam för Hörnefors? Patrick Andersson har ett outnyttjat bygglov för en skylt vid E4:an som han gärna låter företagare i Hörnefors nyttja. Den som är intresserad kan höra av sig direkt till Patrick på Hörnefors Vägkrog & Trafikbutik eller till HuFF. Det diskuteras kort kring digital skyltning och Igor Jonsson säger att digital skyltning inte är tillåten även när det inte utgör trafikfara på grund av att Umeå kommuns reglemente kring skyltning är från 1976 och tekniken har utvecklats sedan dess. 13. Mötets avslutning Slutligen tackar Dan panelen och deltagarna. Mötet avslutas. Har du åsikter om eller tillägg till någon av frågorna som diskuterades på mötet eller vill diskutera nya frågor som rör Hörnefors utveckling och företagsliv är du välkommen att höra av dig till HuFF på e- postadressen info@huff.nu eller i något av forumen på www.huff.nu. På webbplatsen kan du också bli medlem, läsa tidigare styrelseprotokoll samt se vad som händer i föreningen härnäst.
Deltagare HuFF politisk hearing 2012-12-06 Namn Boel Lindén Dan Vähä Håkan Johansson Igor Jonsson Ingela Wallrud Lena Carlsson Lennart Holmlund Peder Westerberg Roland Carlsson Politisk enhet Vänsterpartiet Nordmalings kommun Umeå Näringslivsservice Vice ordf. Hörnefors kommundelsnämnd (M) Ordf. Hörnefors kommundelsnämnd (S) Kommundelschef Hörnefors Umeå Kommun Folkpartiet Umeå Umeå Näringslivsservice Namn Anna Lawrence Annika & Rolf Gunnarsson Carina Andersson Eric Persson Gunnar Engström Helen Bergström Patrick Andersson Peder Andersen Per Evertsson Företag Wordchange Language Services Coop Reklamtjänst Örnfrakt ESTR AB Butiq HH Hörnefors Vägkrog & Trafbut AB Norrlands IT AB Fameva Hamnskär Namn Carin Conradsson Christer Fredriksson Christer Nilsson Curt-Olov Hellman Dag Åström Inge Törnlund Förening/organisation PRO och kommundelsnämnden Ordf. SPF HBK - Hörnefors Båtklubb Civilförbundet Hörnefors PRO Civilförbundet Hörnefors, SPF
Kurt Johansson Lars Hammarstedt Lena Lindholm Per Fredriksson Torbjörn Hammarström Ulla-Britt Gustafsson Åke Gunnarsson Civilförbundet Hörnefors Hörnefors Församling Hörneå Bygdegårdsförening, Hörneå bys hemsida Bjännöns vägförening PRO Hörnefors PRO Hörneå Samfällighet Namn Ann-Katrine Holmlund Hans Holmlund Olle Eriksson Stina Wallin Ulla Eriksson er