Avd/Enhet/Ort Dokument Sida Mötesanteckningar 1(5) Datum BV/EV 2015-11-05 Utfärdare Peter Gärdqvist Mötesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2015-10-28 Närvarande: Anna Hedborg, ordförande Erik Bihagen, SOFI Peter Karpestam, Boverket Olle Sundberg, Finansdepartementet Peter Vikström, Konsumentverket Tom Nilstierna, Socialdepartementet Monir Dastserri, Arbetsmarknadsdepartementet Inger Eklund, SCB Jenny Lindberg, SCB Henrik von Hofsten, SCB Alexandra Kopf Axelman, SCB Marie Lideus, SCB Peter Gärdqvist, SCB Helena Rudander, SCB Inbjudna föreläsare: Marcus Vingren, SCB (punkt 4) Andreas Lennmalm, SCB (punkt 6) Tare Noori, SCB (punkt 6) Frånvarande: Zara Bergsten, Institutet för bostads- och urbanforskning Marie Berlin, Socialstyrelsen Daniel Waldenström, Uppsala universitet Powerpoint-bilder till presentationerna (punkt 3 6) bifogas anteckningarna. 1. Öppnande av mötet och fastställande av dagordningen Ordförande Anna Hedborg öppnade mötet. Dagordningen fastställdes. 2. Information från SCB Inger Eklund informerade om aktuella frågor för SCB. Enheterna för Ekonomisk välfärdsstatistik och Social välfärdsstatistik har fått nya enhetschefer sedan förra mötet: Marie Lideus och Alexandra Kopf Axelman. Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506 940 00 08-661 52 61 701 89 ÖREBRO Klostergatan 23 019-17 60 00 019-17 70 80 www.scb.se E-post: scb@scb.se Organisationsnummer: 20 21 00-0837 Momsregnummer: SE202100083701
2(5) SCB i budgetpropositionen: - Anslaget minskas med 5 300 000 kronor då medel för att utveckla indikatorer för innovation planenligt upphör 2016. - 900 000 kronor anslås 2016 för att finansiera framställning av statistik över cirkulär migration. Från och med 2017 kommer 300 000 kronor att vara permanenta. - EU-undersökningarna Adult Education Survey (AES) och Continuing Vocational Training Survey (CVTS) ska genomföras 2016. Förslag finns om att regeringen ger SCB tillfälliga medel för att kunna utföra dessa undersökningar, som beräknas kosta 7,7 miljoner kronor 2016 och 1,3 kronor 2017. Det har även avsatts medel för Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), men det är i dagsläget inte klart var dessa medel kommer hamna. - SCB ska enligt en skrivning i budgetpropositionen ges ett särskilt uppdrag att kartlägga storlek och fördelning avseende hushållens förmögenheter. Det är dock oklart i nuläget vad detta innebär. Rådet för den officiella statistiken (ROS) anordnar en konferens den 5 och 6 november, bland annat på temat samordning i förändring. Verksamhetsplanering för 2016 pågår, där Strategi 2020 är en av utgångspunkterna. Utvecklingsarbete har tidigare hanterats utanför verksamhetsplaneringen men integreras nu i denna. SCB är fortsatt miljöcertifierad efter granskning av miljöarbetet utifrån kraven i den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Sverige i siffror har lanserats, som är en ny ingång på SCB:s webbplats och som presenterar ett urval av statistiken om Sverige. Det finns också en mindre trycksak. Målgruppen är framförallt skolelever, ungdomar och lärare. Sverige i siffror ersätter delvis Statistisk årsbok, som lades ned förra året. 3. EU:s modernisering av den sociala statistiken Alexandra Kopf Axelman, enheten för social välfärdsstatistik, berättade om EU:s modernisering av den sociala statistiken. Det handlar bland annat om modularisering, standardisering, ramlagar, administrativa data och förbättrade ramar. (Se bifogade powerpointbilder.) Eurostat vill gå över från att se varje undersökning för sig till att betrakta hela socialstatistiken som ett system. Det innebär bl.a. att man vill arbeta med moduler som kan återkomma i flera undersökningar. Man jobbar också med att standardisera variabler som återkommer i flera undersökningar. Så kallade corevariables ska ingå i alla urvalsundersökningar och där implementeras på samma sätt. I övergången till ett system för socialstatistiken ser man också över den juridiska strukturen. Man går från att reglera varje undersökning var för sig till att använda ramlagar. För närvarande pågår arbetet med att ta fram en ramlag för urvalsundersökningarna inom socialstatistiken. Den nya lagen har fått namnet IESS (Integrated Europeans Social Statistics). Den nu liggande förslaget innehåller stora ambitionsökningar, bl.a. genom att Eurostat vill reglera två undersökningar som idag görs under s.k. gentlemen s agreement sant genom att man vill utöka antalet core-variables. En synpunkt som Sverige fört fram är att förslaget riskerar att kraftigt begränsa möjligheterna för de nationella statistikbyråerna att beakta nationella användares behov.
3(5) 4. Design av Hushållens utgifter (HUT) 2016 Marcus Vingren, enheten för ekonomisk välfärdsstatistik, berättade om HUTundersökningen och det förändringsarbete som gjorts inför den kommande undersökningen 2016. (Se bifogade powerpointbilder.) Föregående undersökning genomfördes 2012, då svarsfrekvensen sjönk påtagligt jämfört med tidigare omgångar. Detta ledde dels till en mindre detaljerad publicering, dels att en utredning av undersökningens framtida design initierades. Utredningen har utmynnat i följande förändringar i 2016 års undersökning: - Korta ned telefonintervjuerna - Kassabokföring 1 vecka istället för 2. En experimentgrupp för kassabok 2 veckor. En annan experimentgrupp ska använda webbkassabok. - Ingen insamling av ålder, kön eller miljömärkt - Förbättrad stratifiering Inför framtida undersökningar (nästa är planerad att genomföras 2020 eller 2021) ska ytterligare utvecklingsarbete göras: - En SCB-intern expertgrupp bildas som ska diskutera olika aspekter av undersökningen - Användning av big data, exempelvis livsmedelskedjornas kunddata, ska studeras vidare - Användande av data från den nya Boendeutgiftsundersökningen ska utredas Eventuellt kommer en EU-reglering av utgiftsundersökningarna att införas. Idag genomförs HUT med ett så kallat gentleman s agreement med Eurostat. SCB ställde frågan till rådet om hur det ser på att genomföra HUT 2016, i förhållande till fortsatt utredning av undersökningens utformning. Rådet uttryckte stöd för SCB:s ambition att genomföra undersökningen som planerat 2016. Rådet uttryckte samtidigt en farhåga för att användbarheten blir begränsad på grund av den låga svarsfrekvensen. HUT används bland annat i SCB:s nationalräkenskaper, vid beräkning av riksnorm för försörjningsstöd och av Konsumentverket. Konsumentverkets representant i användarrådet skulle gärna se mer frekventa HUT-undersökningar och uppgifter om utgifter för miljömärkta varor etc. 5. Ledamot Erik Bihagen berättar om sin verksamhet Erik Bihagen presenterade sin arbetsplats SOFI (Institutet för social forskning) på Stockholms universitet och sin forskning där. (Se bifogade powerpointbilder.) SOFI har idag 78 medarbetare och består av tre forskningsavdelningar: Levnadsnivåundersökningen (LNU), Socialpolitik och Arbetsmarknadsekonomi. Eriks forskning är bland annat inriktad på könsskillnader i karriärer och elitrekrytering. Han använder flera av SCB:s undersökningar, som exempelvis HUT, HEK, ULF och lönestatistik. 6. Hushållssektorn i nationalräkenskaperna Andreas Lennmalm och Tare Noori, avdelningen för nationalräkenskaper, berättade om arbetet med att redovisa hushållsdata över inkomster, konsumtion och sparande inom ramen för nationalräkenskaperna, och som är konsistenta med nationalräkenskapernas aggregat. (Se bifogade powerpointbilder.)
4(5) Arbetet med denna ansats är ett av de förslag på utveckling av statistisken som diskuteras inom Eurostats initiativ GDP and beyond. Syftet med detta initiativ är att skapa ett bredare mått på ekonomisk utveckning än BNP och innefattar även sociala indikatorer såväl som hållbarhetsindikatorer. I Sverige har uppgifter om inkomster, konsumtion och sparande framställts med hjälp av undersökningarna om Hushållens ekonomi (HEK) och Hushållens utgifter (HUT), tillsammans med registerbaserade uppgifter om fastigheter och bilar. Frånvaron av förmögenhetsdata på individnivå i Sverige gör att inga uppgifter kan tas fram om förmögenhetsutvecklingen. En jämförelse mellan 2008 och 2012 visas avseende inkomstspridning och sparande med utgångspunkt från inkomstkvintiler. En artikel finns i SCB:s tidskrift Sveriges ekonomi Statistiskt perspektiv nr 3 2015. Att göra denna typ av redovisning i nationalräkenskaperna finns med i Eurostats arbetsplan för de kommande åren och ingår i den officiella statistiken om det realiseras. Det är dock inte preciserat hur och med vilken frekvens redovisning ska ske. Studien visar bland annat att spridningen av inkomster och sparande har ökat mellan 2008 och 2012 när en indelning görs utifrån inkomstkvintiler. 7. Enhetschefer kommenterar skriftliga rapporter Enhetscheferna redogjorde för planerad verksamhet 2016 med utgångspunkt i de rapporter som skickats ut inför mötet. Nedan redogörs för tillägg till dessa samt frågor och synpunkter från ledamöterna. Enheten för social välfärdsstatistik, Alexandra Kopf Axelman Designen för ULF/SILC och Barn-ULF kommer att ses över. I dag når vi inte riktigt alla mål med undersökningarna, vilket bland annat beror på att färre barn ingår i Barn-ULF fr.o.m. 2015 (efter åldershöjning). Vi uppfyller inte heller helt EU:s regionala krav på SILC. En ledamot tyckte att detta är tecken på krympande ambition på ett område där Sverige har varit världsbäst. Alexandra invände att det inte handlar om detta utan om att försöka använda resurserna bättre. Rådet uppmanades att återkomma med eventuella behov som den nuvarande designen inte uppfyller. En ledamot framförde att det vore intressant om fler variabler som rör integrationsfrågor gick att koppla till ULF/SILC, t.ex. vistelsetid i landet och grund för bosättning. En frågeställning som Alexandra tar med sig i de fortsatta diskussionerna. På frågan om det är samma frågor i ULF resp. SILC är svaret att många frågor är gemensamma mellan ULF och de som deltar i SILC-undersökningen sitt första år (SILC har panel och åren därefter får de i panelen färre frågor som endast hör till SILC). Utredningen om mått på livskvalitet (SOU 2015:56), med Robert Eriksson som särskild utredare, diskuterades kort. Utredningens uppdrag har varit att kartlägga komplement till traditionella mått på livskvalitet. Vissa av utredningens förslag skulle få konsekvenser för välfärdsstatistiken om de genomförs. Bland annat förespråkas en separering av ULF och SILC i syfte att ge ULF en utformning och omfattning som krävs för att erhålla en mer heltäckande redovisning av livskvaliteten i Sverige. Enheten för Enheten för ekonomisk välfärdsstatistik, Marie Lideus Utvecklingsarbete avseende HUT kommer att genomföras under de kommande åren, internt på SCB men också i dialog med externa användare. Efter 2016 års HUT är nästkommande undersökning planerad att genomföras 2020 eller 2021.
5(5) Det förtydligades att informationen i den skriftliga lägesrapporten om att statistiken över hushållens boende ska redovisas under ett nytt statistikområde (Bostäder och boende) bara är ett förslag. Boendeutgiftsundersökningen kommer att ha insamling under våren och preliminärt redovisas i december 2016. Undersökningens namn kommer att ändras till Hushållens boendeutgifter. Registerenheten, Jenny Lindberg Från den 1 januari 2016 kommer folkbokföring inte längre att ske på församling utan i stället enbart på kommun och fastighet alternativt lägenhet. Församling avskaffas som geografisk indelning och ersätts av distrikt, som kommer att följa den församlingsindelning som gällde den 31 december 1999. Enheten för offentlig ekonomi och mikrosimulering, Henrik von Hofsten Arbetet med att införa det nya hushållsbegreppet (bostadshushåll) i FASIT pågår. En parallell leverans av FASIT med det nya hushållsbegreppet vid sidan av den ordinarie kommer att ske i höst. Den numera nedlagda HEK-undersökningens urval användes tidigare i FASIT. Detta kommer ersättas med ett nytt och mindre urval. Arbete pågår också med att ersätta uppgifterna om boendeutgifter som tidigare hämtades från HEK. Nästa år kommer användarmanualer att tas fram. En ledamot undrar vem som får använda FASIT. FASIT har en relativt stabil skara användare och nya intresserade får inkomma med en förfrågan. FASIT levereras via MONA-systemet. FASIT är idag oreglerad, vilket innebär att det inte kan ske någon utveckling av modellen. Ambitionen är att så fort som möjligt få en reglering. 8. Information från externa ledamöter Boverkets representant uttalade ett önskemål om att få tillgång till FASIT för analyser, utan att det behöver föreligga ett regeringsuppdrag eller dylikt. Frågan om förmögenhetsstatistik togs upp. Skrivningen i budgetpropositionen om att SCB ska få ett särskilt uppdrag att kartlägga förmögenheten väntas preciseras i det kommande regleringsbrevet. SCB har försett regeringskansliet med underlag från tidigare utredningar i frågan. Tidigare under året har även Riksbanken tagit initiativ till en diskussion med SCB om insamling av förmögenhetsdata med stöd av Riksbankslagen. 9. Övriga frågor Förordnandet för SCB:s samtliga användarråd går ut vid årsskiftet. En utvärdering av rådens sammansättning och indelning ska göras. Därför bestäms ingen tidpunkt för kommande möte. Vid protokollet Justeras Peter Gärdqvist Anna Hedborg