SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift?

Relevanta dokument
Framtidens elmarknad. Johan Svenningsson

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

MAGNUS HALL. VD och koncernchef

Kärnkraften i framtiden

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Vindkraftutbyggnad. Svensk Vindenergi Tomas Hallberg

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Vindenheten, Lars Andersson

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Hur investerar vi för framtiden?

Power to gas Karin Byman, ÅF

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Framtida prisskillnader mellan elområden

Öresundsverket möjliggör morgondagens elsystem. Carl-Johan Falk Plant Manager

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna

100 procent förnybart, elcertifikat och havsbaserad vind

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Vindkraftutbyggnadförutsättningar

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Priserna i Norden gick upp både på råkraftmarknaden och den finansiella marknaden under vecka 45 som en reaktion på kallare och torrare väderlek.

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 46. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Läget på elmarknaden Vecka 47. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Farväl till kärnkraften?

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Energi för arbete och välstånd

Elåret Diagram ur rapporten

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

Energisituation idag. Produktion och användning

Europas påverkan på Sveriges elnät

Energiläget En översikt

Biokraftvärme isverigei framtiden

Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Spelinstruktioner och material

Läget på elmarknaden Vecka 3. Veckan i korthet. Ansvarig: Sigrid Granström

Läget på elmarknaden Vecka 42. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Basindustrin finns i hela landet

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

framtider Energisystemet 2020

Läget på elmarknaden Vecka 44. Veckan i korthet. Ansvarig: Håkan Östberg

Lars G Nordström Styrelseordförande

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Fortsat satsning i vedvarende energi

Energiläget 2018 En översikt

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Sverigedemokraterna 2011

Vindkraft. Sara Fogelström

Konkurrenskraft och Klimatmål

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Köparens krav på bränsleflis?

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Så ska vi bli fossilfria inom en generation

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Elåret Diagram ur rapporten

Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Priser och marknadsutsikter

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Läget på elmarknaden Vecka 50. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Transkript:

SKS Tendens Kärnkraftens stabiliserande egenskaper hur säkra fortsatt drift? Johan Svenningsson

Det är dags att komma ut 2

Unipers marknader Uniper verkar på energimarknaderna från Amerika till Asien. De viktigaste marknaderna är Tyskland, Storbritannien, Sverige, Frankrike, Beneluxländerna och Ryssland. Huvudkontoret ligger i Düsseldorf, Tyskland. Nordenkontoret ligger i Malmö. Verksamhet och anläggningar i hela landet. 40 GW installerad effekt 14 tusen medarbetare 3

Storskalig produktion och strategiska reserver I Sverige driver Uniper storskalig vatten- och kärnkraft. Koldioxidfri produktion som bidrar till konkurrenskraft, jobb och välfärd Även en stor del av landets effektoch störningsreserv.

Energisystemet har byggt Sverige starkt Ett starkt energisystem förutsättning för basindustrin Sysselsätter 400 000 personer Står för 30 procent (277 mdr) av svensk export och kan göra oss ännu starkare Ett starkt energisystem även en förutsättning för: Industrialisering 4.0 Digitaliseringen av samhället 5

Kärnkraften är stabil Trygg basproduktion Stor kapacitet => mycket energi Hög effekt => stabilitet i nätet Mycket svängmassa => frekvensstyrning Har även haft oavsedda effekter Ambition att hitta alternativ Politisk cementering oberoende av opinionsläge 6

Terminspriser 2010-2016 Källa: Sweco, EK Huvudorsaker Dämpad efterfrågan Politiskt driven subventionerad överkapacitet Lågt pris på kol och CO2-utsläpp 7

Det grundläggande problemet ingen produktion är lönsam 70 60 50 40 30 20 10 0 22 öre/kwh Genomsnittligt elspotpris 2016 Produktionskostnad Skatter/avgifter Subventioner Total kostnad 8

Blir det några investeringar? Effektskatt KAF Elprisutveckling Intjäningstid?

En inte helt onormal vinterdag 7 jan 2016 10

Nordiska kraftbalansen 2015-2016 Vintern 2015/2016 Nordiskt underskott på totalt 1 700 MW (Bilden inte korrigerad för Stenungsund och Karlshamn 1) Norge bygger kablar till UK och Tyskland 2017 försvinner O1, 2019 R2 och 2020 R1 ytterligare effekttapp Om ej ICC före 2021, resterande kärnkraftverk tas ur drift 11

Vad säger FN:s klimatpanel? På klimattoppmötet i Paris 2015 enades världens länder om att begränsa uppvärmingen av jorden till 1,5 grader. Med nuvarande utsläppstakt har vi 20 till 30 år på oss. Med en global utsläppsminskning på 40 70% mellan 2010 och 2050 har vi god chans att lyckas. Men då måste också utsläppen därefter var noll! Det fåtal scenarios som har en någorlunda hög sannolikhet att klara 1,5- gradersmålet karakteriseras av en snabb utbyggnad av ALLA former av lågutsläppande energi, d.v.s. kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, solkraft, bioenergi och fossila energikällor med CCS. Källa: Vattenfall LCA-analys Nordisk produktion 12

Enorm samhällsnytta i att använda kärnkraften tiden ut Värde av elen ENERGIMYNDIGHETENS PROGNOS Minskade CO 2 utsläpp År persontrafik utsläpp Använd alla 10 anläggningar 682 miljarder kr 681 miljoner ton 63 år Använd resterande sex 618 miljarder kr 627 miljoner ton 58 år Enorma ekonomiska och klimatmässiga värden Medger ordnad och optimerad övergång till nytt energisystem Garanterar nuvarande energisystems funktion Effekt Nätstabilitet Frekvensstyrning 13

Återkommer till balansen Leverans Konkurrenskraft Miljö/klimat Morgondagens energisystem behöver leva upp till motsvarande grundkrav som dagens 14

Rekommendationer Effektskatten på kärnkraft behöver avlägsnas omgående för att överhuvud taget möjliggöra investeringar i oberoende härdkylning. Reglerna för kärnavfallsfonden behöver revideras så att de speglar dagens verklighet. Gör en översyn av samtliga produktionsskatter och behovet av marknadsmekanismer för att säkra effektförsörjningen och elsystemets behov. Stopp för politiskt drivna nyinvesteringar i elproduktion fram till 2030. Avveckla inte CO2-fri produktion till förmån för annan CO2-fri produktion i förtid. Synka övergång med miljömålsberedningens mål om nettonoll CO2-utsläpp till 2045. Använd de kommande 30 åren för att nyttja befintlig produktionskapacitet till fullo och för att skapa en ordnad övergång till morgondagens system. Inför kontrollstation kring 2025 för att utvärdera hur stängningen av O12 och R12 påverkat elsystemet och marknaden. 15

TACK!