Ett år under borgarna vem firar?

2007-09-17 Socialdemokraterna Ett år under borgarna vem firar? Ett år under borgarna vem firar?...1 Orättvis och oansvarigt...4 Ökade orättvisor...4 Oansvarig politik...5 Ett skattesystem i förfall...6 Jobben...12 Jobb- och utvecklingsgarantin (JUG)...14 Jobbgarantin för ungdomar...15 Lediga platser på arbetsförmedlingen...16 Rätten att begränsa sitt sökområde de första 100 dagarna har tagits bort...17 A-kassan...17 Effekter för lönebildningen...18 Anställningstrygghet och kollektivavtal...18 Visstidsanställningar...19 Arbetsmiljö...20 Företagsklimat...21 Förlorad andra chans...22 Förskola...22 Grundskola...23 Gymnasieskolan...23 Vuxenutbildning...24 Högre utbildning...24 Socialförsäkringarna...25 Sänkt dagersättning till sjuka och föräldralediga...26 Sänkt tak i sjukförsäkringen och tillfälliga föräldrapenningen...26 Försämrad ålderspension för förtidspensionärer...27 Borttagandet av arbetsgivarens ansvar för rehabiliteringsutredning...27 Avskaffad medborgerlig insyn och inflytande i socialförsäkringarna...28 Läkarintyg från första dagen...28 Vårdnadsbidraget...28 Sjukvård...29 Stopplagen...30 Vilka regler har regeringen tagit bort...30 Förtroendet för det svenska sjukvårdssystemet kan skadas...30 Utförsäljningar av sjukhus bakgrunden till Stopplagen...31 Löftesbrott kring utförsäljning av sjukhusen...31 Svek när det gäller verklig mångfald i vården...32 Miljö...34 Utrikesfrågor...37 Biståndspolitik...37

2 Säkerhetspolitik...39 EU-politik...41 Mellanöstern...42 Mänskliga rättigheter...42 Darfur...43 Försvarspolitik...44 Ung i dag...46 Arbetsmarknaden...46 Utbildning...47 Bostäder...47 Trygghetsförsäkringar...48 Social trygghet...48 Övrigt...49 Äldre...49 Pensionärsskatt...50 Skatt på trafikförsäkringspremien...50 Uteblivet bostadstillägg...50 Försämrad ålderspension för förtidspensionärer...51 Kompetensutveckling...51 2

3 För ett år sedan tillträdde den borgerliga regeringen. Redan rika blir allt rikare. Jobben blir otryggare, särskilt för ungdomar. Räntorna stiger och gör det dyrare att bo. Stressen växer i vardagen. Och få talar om äldres villkor och trygghet. Den borgerliga regeringen tog över makten när ekonomin blomstrade. Ändå har Sverige blivit kallt. Sedan 2006 har närmare 200 000 nya jobb skapats i Sverige. Denna utveckling är mycket glädjande. Att jobben fortsätter att bli fler och att tillväxten är god är inte den nuvarande regeringens förtjänst, utan den starka internationella konjunkturens. Kombinationen av trygghet och utveckling för anställda, företagare och entreprenörer, gör Sverige modernt och konkurrenskraftigt. Det tidiga 1990-talets moras i de offentliga finanserna har sedan länge bytts ut till betydande årliga överskott. Sverige står idag betydligt starkare än vid 1990-talets början. Borde inte goda ekonomiska tider komma alla till del? Den borgerliga regeringen har valt en helt annan väg. Och i takt med att svensk ekonomi förbättras växer klyftorna mellan människor. Grupp ställs mot grupp, orättvisorna ökar och allt fler faller genom revorna i välfärden. Den borgerliga regeringen sänker skatterna för de rikaste. Den rikaste tiondelen av befolkningen tjänar lika mycket på regeringens två första budgetar som de 60 procent som har det svårare att få ekonomin att gå ihop. Borgarna sparar på dem som har tufft att få ekonomin att gå ihop i slutet av månaden. Arbetslöshetsförsäkringen har sänkts från 80 till 65 procent och ersättningen vid pappadagar och VAB-dagar har sänkts så att färre får ut 80 procent av sin lön i ersättning. Den borgerliga ekonomiska politiken är orättvis. Ofinansierade skattesänkningar har genomförts i flera steg. Under 2007 presenterade regeringen ofinansierade förslag om 8 miljarder kronor 1. De har redan tecknat in 13 miljarder kronor utan finansiering, enligt regeringens egna beräkningar för 2008 2. Den ekonomiska politiken är oansvarig. 1 Budgetpropositionen för 2008, tabell 4.9 Föreslagna förändringar och reformer i förhållande till 2006 års ekonomiska vårproposition samt pm från riksdagens utredningstjänst 2006:2119. 2 2007 års ekonomiska vårproposition, tabell 4.8 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar. 3

4 Orättvis och oansvarigt Ökade orättvisor Vi socialdemokrater har låtit riksdagens utredningstjänst, RUT, analysera effekterna av regeringens ekonomiska politik från de två första budgetpropositionerna. 3 I diagram 1 visas fördelningseffekterna av regeringens höst- och vårbudgetpropositioner. Den rikaste tiondelen av befolkningen får nästan en tredjedel av alla ekonomiska förstärkningar. Det är mer än vad decil 1-6 får tillsammans 4. Diagram 1. Regeringens politik leder till stora orättvisor Fördelningseffekter av regeringens budgetpropositioner, beräknat i procent av den totala inkomstförändringen för befolkningen indelad i deciler. 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källa: Riksdagens utredningstjänst I diagram 2 visas fördelningseffekterna av regeringens höst- och vårbudgetpropositioner fördelat på män och kvinnor. Diagrammet visar tydligt att 3 Följande förslag finns med i analysen: Införandet av ett förvärvsavdrag, avskaffandet av grundavdraget i stödområde A, höjningen av reseavdraget mellan bostaden och arbetsplatsen, höjningen av beloppsgränsen för övriga utgifter i inkomstslaget tjänst, avskaffandet av skattereduktionen för fackförenings- och a-kasseavgifter, avskaffande av förmögenhetsskatten, begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande, det första förslaget i förändring av fastighetsbeskattningen, avskaffandet av den schablonmässigt beräknade inkomstbeskattningen för bostadsrättsföreningar och privatbostadsföretag, förändringen av bostadstillägget, sänkningen av inkomsttaket i sjukförsäkringen, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning, förändringarna i a-kassan. 4 Decil 1 omfattar de tio procent lägsta bruttoinkomsterna medan decil 10 omfattar de tio procent högsta bruttoinkomsterna. Varje decilgrupp innehåller lika många individer. 4

5 den borgerliga regeringen gynnar män på kvinnors bekostnad. Männen får nästan 60 procent av inkomstförstärkningarna, medan kvinnorna får nöja sig med 40 procent. Diagram 2. Män gynnas på kvinnors bekostnad Fördelningseffekter av regeringens budgetpropositioner, uppdelat på kön. 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Källa: Riksdagens utredningstjänst Oansvarig politik Den borgerliga regeringen presenterade ofinansierade förslag om 8 miljarder kronor för 2007 5. De har redan tecknat in 13 miljarder kronor utan finansiering, enligt regeringens egna beräkningar för 2008 6. Sammanlagt blir det 21 miljarder kronor i ofinansierade förslag för 2007 och 2008. Regeringen har själv beskrivit vilka konsekvenser denna politik får. I den ekonomiska vårpropositionen 2007 bedömde regeringen att Riksbanken kommer att behöva höja reporäntan med en procentenhet mer än vad Riksbanken vid den tidpunkten bedömde vara nödvändig för att kyla av den överhettade ekonomin. Regeringens prognos återspeglade sig också i den penningpolitiska rapport som Riksbanken presenterade i juni 2007. De hade justerat räntebanan till en ny, högre nivå, delvis på grund av regeringens politik. Den nya bedömningen innebär att reporäntan behöver höjas mer framöver än vad som ansågs motiverat i februari. Detta beror på att arbetsmarknaden har blivit stramare, löneavtalen högre och finanspolitiken mer expansiv än vad Riksbanken då räknade med 7 5 Budgetpropositionen för 2008, tabell 4.9 Föreslagna förändringar och reformer i förhållande till 2006 års ekonomiska vårproposition samt pm från riksdagens utredningstjänst 2006:2119. 6 2007 års ekonomiska vårproposition, tabell 4.8 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 7 Penningpolitisk rapport 2007:2, s. 5. 5

6 Diagrammet (3) visar Riksbankens bedömning av reporäntans utveckling mellan sin penningpolitiska rapport i februari och juni. Den övre streckade linjen anger den nya prognosen. Diagram 3. Riksbanken höjer sin räntebana 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 Reporänta PPR 2007:2 PPR 2007:1 1,00 0,50 0,00 mar-04 sep-04 mar-05 sep-05 mar-06 sep-06 mar-07 sep-07 mar-08 sep-08 mar-09 sep-09 mar-10 Källa: Riksbanken Höjda räntor får stora konsekvenser för människors boendekostnader. Räntekostnaden för ett rörligt villalån på en miljon kronor har ökat med cirka 7 000 kronor efter ränteavdrag per år sedan regeringen tillträdde i höstas. 8 I ett starkt konjunkturläge ställs en finansminister inför sitt kanske svåraste prov. Det gäller att hålla hårt i plånboken hur välfylld den än är. Utöver höjda räntor riskerar en oansvarig finansiering att äventyra den grundläggande, långsiktiga finansieringen av välfärden särskilt som de svenska offentliga finanserna är mycket konjunkturkänsliga. Och regeringen tycks oenig i hur stor del av reformerna i den kommande budgeten som ska finansieras. Finansminister Anders Borg har uttalat att en betydande del av reformerna måste vara finansierade. 9 Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson tycker att 75 procent är en tillräcklig finansieringsgrad. 10 Sven Otto Littorin däremot menar att budgeten ska vara finansierad krona för krona. 11 Vad är det som gäller? Ett skattesystem i förfall Det svenska skattesystemet har under lång tid syftat till att finansiera välfärden på ett för ekonomin så effektivt sätt som möjligt. Samtidigt används skatter också för att bekämpa orättvisor och styra samhället på ett sätt, så att det blir bättre att leva i. Det 8 Swedbank, rörligt lån. 9 Anders Borgs presskonferens i Almedalen 2007. 10 Göteborgsposten 070812 och TT 070828. 11 SvT, Rapport, 070822. 6

7 kan till exempel handla om att vi beskattar miljöskadliga verksamheter och produkter. Regeringen är nu sakta men säkert på väg att bryta upp flera av dessa principer. Regeringens samlade skattesänkningar är historiskt stora. Mellan 2006 och 2007 minskade skatteintäkterna med 65 miljarder kronor 12. Det innebär att den borgerliga regeringen, redan efter sin första budget, har genomfört hälften av de skattesänkningar på 130 miljarder kronor som moderaterna gick till val på 2002. För den långsiktiga finansieringen av välfärden är det naturligtvis en oroande utveckling, inte minst mot bakgrund av den kommande demografiska utmaningen. Regeringen har också aviserat ytterligare skattesänkningar för 2008. Fördelningen av skattesänkningarna är också djupt orättvis. För tre år sedan skrev Fredrik Reinfeldt 13 att moderaterna måste förändras därför att "våra förslag har gett orättvisa skattesänkningar och försvagade statsfinanser". Med hjälp av Riksdagens utredningstjänsts beräkningar visade moderatledaren att det egna partiets skattepolitik var orättvis. Då tillföll över 60 procent av skattesänkningarna den tredjedel av befolkningen som tjänar mest, och bara 28 procent den halva av befolkningen som tjänar minst. Allt enligt den Rut-rapport moderaterna själva beställde. 14 Nu visar beräkningar från samma utredningstjänst att den politik moderaterna genomför i regeringsställning är väsentligt mer orättvis och snedfördelande än tidigare. De så kallade nya moderaterna för en betydligt mer uttalad högerpolitik än vad de gamla argumenterade för - alltså den skattepolitik som Reinfeldt då kallade orättvis. Vi har sett detta bland annat i form av sänkt förmögenhetsskatt och omfördelning av fastighetsskatten där alla får vara med att betala en skatteväxling som är inriktad på att mest gynna dem med de dyraste fastigheterna. De aktuella beräkningarna visar att i dag får den halvan av befolkningen som tjänar minst endast 16 procent av moderaternas skattesänkningar. För den tredjedel som tjänar bäst är situationen oförändrad - de tjänar lika mycket på moderaternas politik då som nu. 15 Så visst har den moderata skattepolitiken sedan dess förändrats. Men till det sämre. De nya moderaterna är orättvisare än de gamla. Förmögenhetsskatten Förslaget att avskaffa förmögenhetsskatten är ett annat exempel på en reform som gynnar redan rika. Den rikaste tiondelen av befolkningen tjänar nästan dubbelt så 12 Den ekonomiska vårpropositionen 2007, bilaga 1, s. 66. 13 DN Debatt 040304. 14 RUT 2003:2237. 15 RUT 2007:809. 7

8 mycket på den som de övriga nio tiondelarna tillsammans, vilket framgår av diagram 4 nedan. Diagram 4. Effekter av avskaffad förmögenhetsskatt på decilgrupper Procent av den totala inkomstförändringen för befolkningen indelad i deciler. 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källa: Riksdagens utredningstjänst Därtill betalas 63 procent av förmögenhetsskatten av män, och endast 37 procent av kvinnor. 16 Det finns också stora regionala skillnader. I Stockholms län bor 20 procent av landets befolkning, men 44 procent av förmögenhetsskatten betalas in av personer som bor i Stockholms län. 17 Men det är inte bara på decil- eller exempelnivå som effekterna av den avskaffade förmögenhetsskatten kan illustreras. Enligt statistik från SCB kommer knappt 200 personer att få en skattesänkning på mer än en miljon kronor var när förmögenhetsskatten avskaffas. Förvärvsavdraget Regeringens förvärvsavdrag, som infördes vid årsskiftet, syftar till att öka skillnaderna mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Effekten av förvärvsavdraget är att sjuka, arbetslösa, frånvarande på grund av arbetsskada eller pensionärer inte bara får lägre inkomst utan dessutom höjd skatt. Förvärvsavdraget har även ökat skillnaderna mellan dem med låga och höga 16 RUT 2007:727. 17 RUT 2007:728. 8

9 inkomster. Över hälften av jobbavdraget går till personer med högre inkomster (de tre högsta decilerna. 18 18 RUT 2007:847. 9

10 Diagram 5. Fördelningseffekt av förvärvsavdraget Fördelningseffekter av regeringens förvärvsavdrag, beräknat i procent av den totala inkomstförändringen för befolkningen indelad i deciler. 19 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Källa: Riksdagens utredningstjänst Fastighetsskatten Regeringen sade i valrörelsen att fastighetsskatten i dess nuvarande form skulle avskaffas. Sedan dess har två förslag lagts fram, utöver de förslag som borgerliga riksdagsledamöter lanserat och utöver den kritik som remissinstanserna (däribland Skatteverket) riktat mot regeringens finansieringsförslag. Den stora mängden förslag gjort många människor osäkra på och förvirrade om vad som kommer att ske, är förslagen inte så generösa som den borgerliga regeringen velat göra gällande. De båda officiella förslagen från regeringen innebär inte att fastighetsskatten avskaffas, utan ersätts istället med andra skatter på boende. I praktiken föreslås en blå skatteväxling som innebär kraftigt lägre skatter för dem som bor i stora villor i attraktiva områden, medan alla andra får betala mer, troligtvis i form av en högre reavinstbeskattning. Oavsett vilket finansieringsförslag som blir verklighet medför det att den tidigare begränsningsregeln för dem med låga inkomster kommer att avskaffas. Begränsningsregeln innebar att ett hushåll betalade högst fyra procent av sin inkomst i skatt för sin permanentbostad. Beräkningar från riksdagens utredningstjänst visar att omkring 35 000 hushåll kommer få en högre fastighetsskatt år 2008 i förhållande till år 2006. En stor del av dessa hushåll består av ensamstående och 19 RUT 2007:847. 10

11 företrädesvis ensamma pensionärer. Inkomsten för dem uppgår i genomsnitt endast till 85 000 kronor per år. 20 Den borgerliga regeringen höjer fastighetsskatten för ensamstående och pensionärer med de lägsta inkomsterna. Samtidigt får pensionärerna betala högre skatt än andra på grund av att de inte omfattas av förvärvsavdraget. En person som äger en villa taxerad till 5 miljoner kronor får en skattesänkning på 45 500 kronor per år. 21 Då är inte effekterna av den slopade förmögenhetsskatten medräknade. Därutöver kommer skatteförändringarna också att leda till att priserna på villor i attraktiva områden stiger och då gynnas de redan rika ytterligare en gång i och med att värdeökningarna möjliggör ytterligare konsumtionsutrymme. Detta har redan börjat ske. De borgerliga partierna lovade i sitt gemensamma valmanifest att ingen skulle få höjd skatt: Ett slopande av den statliga fastighetsskatten förutsätter en ansvarsfull finansiering och att ingen ska betala mer i avgift än man gör idag i fastighetsskatt. 22 Samtidigt får uppemot 40 procent av småhusägarna ingen skattesänkning alls av förslaget om ett tak för fastighetsskatten eftersom de redan idag betalar mindre än 4 500 kronor om året i fastighetsskatt. Dessa hushåll får således bara höjd reavinstbeskattning. Höjningen av reavinstskatten riskerar också att göra bostadsmarknaden stel. Det varnar till exempel professor Stellan Lundström vid KTH för. Detta kan också få konsekvenser för arbetsmarknadens funktionssätt. Det är svårt att förstå hur en regering som talar mycket om att arbetsmarknaden behöver bli mer rörlig, kan föreslå förändringar som gör bostadsmarknaden stel. Regeringen har i förslag B om fastighetsskatten föreslagit att de som har uppskovsavdrag ska betala en ränta på två procent årligen. En familj som har ett uppskovsbelopp på 1 miljon kronor får betala 5 100 kronor om året till följd av regeringens förslag om räntebeläggning av uppskovsbelopp (0,3 * 0,017 * 1000000 kronor). Det är mer än vad familjen får betala i fastighetsskatt. 23 SABO:s remissvar med anledning av fastighetsskatten förstärker bilden att finansieringen av fastighetsskatten är orättvis: Som sades inledningsvis har förslaget 20 RUT 2007:1676. 21 Innan omläggningen uppgick fastighetsskatten till 1 procent av taxeringsvärdet per år. 1 procent av fem miljoner kronor är 50 000 kronor per år. Efter omläggningen ska ingen betala mer än 4 500 kronor i fastighetsskatt. Det innebär en skattesänkning med 50 000 4 500 = 45 500 kronor per år. 22 Alliansens gemensamma valmanifest, s, 11. 23 Reformerad beskattning av bostäder, Finansdepartementet, Juni 2007, s. 96. 11

12 om fastighetsavgift en slagsida med övervikt på lättnader i beskattningen av bostäder belägna på orter med höga taxeringsvärden på fastigheter. Bostadsföretag verksamma på orter med förhållandevis låga taxeringsvärden får inte del av lättnaderna i samma grad. Detta eftersom fastighetsavgiften på flerbostadshus och småhus i dessa fall kommer att beräknas på taxeringsvärdena istället för att utgå med 900 kronor per lägenhet respektive 4 500 kronor per småhus. Jämfört med innevarande kalenderår riskerar många flerbostadshus på dessa orter att snarare få en höjning än en sänkning av pålagan när fastighetsavgiften från och med kalenderåret 2008 ska beräknas på 2007 års taxeringsvärden. 24 Krångligare skattesystem Den borgerliga skattepolitiken leder dessutom till ett krångligare och mer svåröverskådligt skattesystem. Arbetsgivaravgiften ska framöver bestämmas av åldern på de anställda och i vilken sektor företaget verkar. Istället för enkla och tydliga regler präglas politiken av särregler och undantag, vilket skapar gränsdragningsproblem, mindre transparens och öppnar för skatteplanering. Regeringens förslag till skattelättnader för hushållsnära tjänster är ett exempel på detta. Avdrag beviljas för gräsklippning och för att rensa ogräs i rabatter men inte för att beskära träd eller att sätta frön i rabatten i trädgården. Alla särregler och undantag leder även till en successiv urholkning av skattebaserna, vilket undergräver finansieringen av välfärden och ökar skattebyråkratin. Jobben Arbetslösheten har sjunkit kraftigt det senaste året vilket är glädjande. Samtidigt ser vi att långtidsarbetslösheten inte sjunker. Det är inte förvånande eftersom regeringen valt att avveckla de åtgärder som riktade sig till personer som står långt från arbetsmarknaden. Och bristen på arbetskraft, så kallade flaskhalsar, börjar bli ett stort bekymmer för många företag och branscher 25. Samtidigt som många fortfarande står utanför arbetsmarknaden. Trots det har regeringen konsekvent negligerat arbetsgivarnas ökade behov av utbildad arbetskraft samtidigt som arbetsförmedlingens verktygslåda har tömts rekordsnabbt. 24 SABO:s remissvar med anledning av regeringens förslag till finansiering av fastighetsskatten. 25 Ur tidningen Arbetsmarknad maj 2007: Enligt Ams uppgav 30 procent av 9 000 företag som tillfrågades att de haft eller har stora rekryteringsproblem. Bristen är störst inom industrin, teknik, data, bygg och serviceyrken inom privat sektor. En viss brist finns inom högskoleyrken i offentlig sektor. 12

13 Diagram 6. Andel företag med brist på arbetskraft - Procent, säsongsrensade data 70 60 50 Byggsektorn Tillverkningsindustrin Handel Privata tjänstenäringar 70 60 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 91 93 95 97 99 01 03 05 07 Källa: Konjunkturinstitutet 0 Sedan regeringen tillträdde har effektiva insatser för att utbilda dagens och framtidens jobb, bland annat genom arbetsmarknadsutbildning och kvalificerad yrkesutbildning (KY), försvunnit. Arbetslösa kan inte längre räkna med stöd i form av praktik och utbildningar som leder till jobb. I vissa fall har arbetslösa till och med fått avbryta pågående utbildningar, därför att arbetsförmedlingen inte längre har resurser och pengar. 26 Antalet programplatser har minskat med 51 000 till i genomsnitt 90 000 under år 2007. 27 Ett annat oroande tecken är att långtidsarbetslösheten bland ungdomar snarare har stigit än sjunkit trots högkonjunkturen. Huvudsakligen är detta en följd av att regeringen kraftigt skurit ned antalet programplatser. Därmed har konkurrensen om de få kvarvarande platserna hårdnat. I genomsnitt går det nu tre långtidsarbetslösa ungdomar på varje utbildningsplats och 8 000 färre ges i dag möjligheter att delta i specialprogram för unga, jämfört med samma period förra året. 28 Därutöver riskerar regeringens nyligen införda jobb- och utvecklingsgaranti att bli ett fiasko. Den inträder först efter 300 dagars arbetslöshet och dränerar alla de kvarvarande resurserna för att tidigt kunna matcha arbetssökande mot lediga jobb. 26 AMS pressmeddelande 070426 Jobb- och utvecklingsgarantin medför förändringar i arbetsförmedlingens planering. 27 AMS. 28 Tidningen Arbetsmarknaden, juni. 13

14 Diagram 7. Andel arbetslösa ungdomar och långtidsarbetslösa i relation till total arbetslöshet - Procent, säsongsrensade data 35 30 Andelen ungdomsarbetslösa Andelen långtidsarbetslösa 35 30 25 25 20 20 15 15 10 10 5 5 0 Källa: AMS 91 93 95 97 99 01 03 05 07 0 Regeringens signaler till den som blir arbetslös är tydlig: Det är ditt eget fel. Du borde ta dig i kragen och skaffa dig ett jobb. Regeringen glömmer att vi alla kan bli arbetslösa. Idag finns inga yrken eller branscher som går fria från arbetslöshet. Arbetsmarknaden förändras i en allt snabbare takt. Jobb försvinner, gammal teknik byts ut mot ny. En stark a-kassa, en aktiv arbetsmarknadspolitik med möjligheter till utbildning och utveckling, rätten till flera chanser i livet, skapar trygghet i förändringen. Den borgerliga regeringens nedmontering av arbetsmarknadspolitiken och försämringarna av arbetslöshetsförsäkringen har ett huvudsyfte: att försvaga kollektivavtalsmodellen. Det innebär att människor får svårare att ställa rättmätiga och legitima krav på löner och arbetsvillkor vilket i sin tur leder till att en låglönemarknad skapas. Jobb- och utvecklingsgarantin (JUG) Regeringen har avskaffat Aktivitetsgarantin 29 som infördes den 1 augusti 2000 och ersatt den med en jobb- och utvecklingsgaranti. 30 Innehållet i jobb- och utvecklingsgarantin beskrivs inte närmare i propositionen. De som deltar i aktivitetsgarantin, det vill säga alla som har förbrukat 300 ersättningsdagar i a-kassan, och övriga som varit arbetslösa i minst 29 Cirka 39 000 långtidsarbetslösa deltog i Aktivitetsgarantin fram till juli 2007. 30 Trädde ikraft den 2 juli 2007. 14

15 18 månader men som inte har rätt till a-kassa kan ingå i JUG, vilket innebär att målgruppen blir större. Den kan alltså komma att omfatta så många som mellan 100 000 och 125 000 personer. Trots det anslår inte regeringen några nya pengar till jobb- och utvecklingsgarantin eller för att anställa fler arbetsförmedlare. Det finns en stor risk för att JUG blir en förvaringsplats med meningslösa aktiviteter för dem som står längst från arbetsmarknaden. Det finns risk för att tidiga arbetsmarknadspolitiska insatser, som syftar till att förhindra långtidsarbetslöshet, helt uteblir. De som är kvar i JUG efter 450 dagar ska få vad regeringen kallar en varaktig samhällsnyttig sysselsättning. Vad detta kan innebära preciseras inte genom konkreta exempel. Det skapar oro och osäkerhet. Ersättning till deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin 31 Aktivitetsersättningen har sänkts från 80 till 65 procent för dem som är berättigade till a-kassa. Ersättningen till dem som inte är berättigade till a- kassa är 223 kronor i längst 450 dagar. Därefter ska kommunerna stå för hela finansieringen av försörjningsstödet. Från ersättningsdag 301 till 450 bör föräldrar som har barn under 18 år, kunna välja att delta i JUG eller få arbetslöshetsersättning. De föräldrar som deltar i JUG bör få 70 procent ersättning mellan dag 301-450 och därefter 65 procent. Inga extra medel avsätts för jobb- och utvecklingsgarantin för 2007. 32 Nedskärningen av programplatser under 2007 har inneburit att de har minskat från i genomsnitt 138 000 platser till 90 000 i snitt. Det drabbar många arbetssökande negativt och påverkar deras möjligheter att återgå i jobb. Fler, inte färre, platser i arbetsmarknadsutbildning ger människor förutsättningar att ta de nya jobben. När regeringen nu skär ned i arbetsmarknadspolitiken och istället skickar långtidsarbetslösa in i en jobb- och utvecklingsgaranti med lite resurser, raseras många chanser att ställa om och lära nytt. Regeringens försämringar drabbar även arbetsgivarna. Många arbetsgivare har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Jobbgarantin för ungdomar Trots goda tider är långtidsarbetslösheten bland unga hög. 33 Många arbetslösa ungdomar måste också vänta på stöd eftersom regeringens jobbgaranti 31 Regeringens proposition 2006/07: 89 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken. 32 Den ekonomiska vårpropositionen 2007. 15

16 för unga inte startar förrän i slutet av 2007. Förslaget är bristfälligt och det innehåller knappt något konkret om handledning, stöd och praktikplatser, medan kraven på de arbetslösa beskrivs utförligt och konkret. Jobbgarantin 34 innebär följande: En obligatorisk så kallad jobbgaranti för ungdomar införs från den 1 december 2007, för ungdomar i åldern 16-24 år som varit inskrivna hos arbetsförmedlingen i tre månader. Ersättningen kommer vara markant lägre än för övriga arbetslösa. Efter 100 dagar sänks ersättningen från 80 till 70 procent, efter 200 dagar sänks den till 65 procent (jfr övriga 200 dagar 70 procent 300 dagar 65 procent) Den som är 18-24 år och inte har rätt till a-kassa får en så kallad utvecklingsersättning på 1 065 kronor per månad för den som är upp till 20 år, och 2 528 kronor per månad för den som är 20 år eller äldre. 35 Regeringen räknar med att jobbgarantin kostar 2,8 miljarder kronor per år och att den ska omfatta cirka 30 000 ungdomar. Av dem som arbetar deltid eller har timanställning bör endast de som har rätt till arbetslöshetsersättning omfattas. Lediga platser på arbetsförmedlingen Regeringen har tagit bort arbetsgivarnas skyldighet att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen 36, eftersom de anser att skyldigheten är krånglig för arbetsgivare. Arbetsförmedlingarna ska nu mer aktivt hämta information om lediga jobb, jobba mer med förmedling och arbeta mer med så kallad matchning. Det här tror regeringen kommer leda till att fler arbetsgivare blir pigga på att anmäla lediga platser till arbetsförmedlingen. Det innebär att arbetsförmedlare måste ägna mer tid åt att hämta in uppgifter om lediga jobb, vilket leder till ökad byråkrati och mer pappersarbete som i sin tur försvårar det aktiva arbetet med att rusta och stötta arbetslösa. 33 I juli 2007 var 7 500 ungdomar långtidsarbetslösa, vilket är 5 600 fler än för ett år sedan. Källa: Ams månadsstatistik juli 2007. 34 Regeringens proposition 2006/07:118 En jobbgaranti för ungdomar. 35 För föräldrar med barn under 18 år och som är berättigade till arbetslöshetsersättning, ges 80 procent under de 200 ersättningsdagarna, därefter 70 procent i 100 dagar och sedan 65 procent. 36 Regeringens proposition 2006/07:89 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken. 16

17 Rätten att begränsa sitt sökområde de första 100 dagarna har tagits bort 37 Det finns flera skäl till varför det är en bra möjlighet att få begränsa sitt arbetssökande en första tid. Det främsta skälet är naturligtvis att en rimlig tid måste ges för omställning. Att tvingas bryta upp familjen, lämna den sociala gemenskapen och flytta, eller ställa om från en dag till en annan för att långpendla är inte ett bra sätt att hantera en omställning. En god matchning på arbetsmarknaden - att människors kunnande och utbildning används på bästa sätt är nödvändigt både för den enskilde och för samhället. Vi tycker inte att den som förlorat sitt jobb ska behöva vara beredd att byta hemort, redan första dagen som arbetslös oavsett hans eller hennes livssituation. Regeringens experimenterande med arbetslöshetsförsäkringen har redan skapat stor oro och osäkerhet. Hundratusentals personer har redan lämnat försäkringen. Att ta bort 100- dagarsregeln innebär förmodligen att fler lämnar a-kassan. Få lär vara intresserade av att betala en premie, dessutom en höjd sådan, till en försäkring där det blir svårare att få ersättning den dag man blir arbetslös. A-kassan När den borgerliga regeringen gjorde a-kassan sämre och dyrare tog de samtidigt ett stort kliv i avvecklingen av den svenska modellen. Försämringarna i a-kassan drabbar alla löntagare. Risken att bli arbetslös är högre för dem med låg utbildning liksom den är högre bland dem som är födda i andra länder. Kvinnor är oftare arbetslösa än män. Det är tydligt att arbetslösheten styrs av klass, kön och etnisk tillhörighet. Besluten skadar många enskilda individer, men också hela samhällsekonomin. Det är ingen slump att länder med ett starkt skydd vid arbetslöshet är mer öppna för förändringar än andra länder. En stark a-kassa ger trygghet i förändring. Kraftigt sänkt a-kassa tvingar arbetslösa att i förlängningen acceptera jobb med låga löner och dåliga villkor. 100 000-tals personer har redan lämnat a-kassan till följd av ökade egenavgifter. 38 På sikt leder det till flykt från facket och lägre organisationsgrad. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring raserar kopplingen mellan fack och a- kassa vilket ger lägre facklig organisationsgrad. 37 Regeringens proposition 2006/07:89 Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken. 38 I slutet av juli hade a-kassorna totalt 3 485 540 medlemmar, en minskning med drygt 300 000 sedan årets början. Det visar siffror från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF). TT 070822. 17

18 Konsekvensen blir att löntagarnas ställning försvagas, kollektivavtalen urholkas och arbetsmarknaden riskerar en lönepress nedåt. En aktiv arbetsmarknadspolitik och en stark arbetslöshetsförsäkring ska samverka för att stimulera till kompetensutveckling och vidareutbildning. Regeringens politik går i motsatt riktning. Den försvårar människors utveckling och syftar bara till att spara på de mest utsatta. För de grupper som löper störst risk att få sämre ekonomi vid arbetslöshet, kommer detta knappast att öka viljan till omställning. Kompetens och kunnande kommer inte att stärkas för att dessa får sämre ekonomi, tvärtom. Sänkningen av a-kassan från 80 till 65 procent drabbar i synnerhet äldre och lågutbildade som har arbetat i yrken och branscher med stora strukturomvandlingar. Effekter för lönebildningen Många menar att sänkta lägstalöner inte har någon negativ effekt på inkomstfördelningen, eftersom det i huvudsak är ungdomar som under korta perioder har dessa löner. Utpräglade låglöneyrken har dock en medelålder kring 30 till 40 år. Unga är däremot kraftigt överrepresenterade i de lägsta löneintervallerna. Samtidigt är minst en tredjedel äldre än 29 år. Människor i åldrarna 55- till 64-åringar finns också representerade i denna grupp. 39 Anställningstrygghet och kollektivavtal Trots regeringens tal om att kollektivavtalen 40 är viktiga, så lägger den förslag som syftar till att försvaga kollektivavtalens ställning. (se tidigare resonemang om a- kassan) F-skattesedlar Gå från anställd till företagare men utföra samma jobb för samma chef och företag som tidigare. Och gör det från den ena dagen till den andra. Det är en av konsekvenserna som kan bli verklighet om reglerna för F-skattesedlar ändras på det sätt som regeringen vill. I praktiken betyder det att arbetsrätten blir frivillig för arbetsgivarna. De kan säga att det råder arbetsbrist och säga upp sina anställda ena dagen, för att nästa dag välkomna samma personer som egna företagare med F- skattsedel. 41 Eftersom kollektivavtalen endast gäller anställda och inte egna företagare kan kollektivavtalen kringgås. Regeringen har tillsatt en utredning för att luckra upp 39 LO:s rapport Vem vinner på sänkta löner? 40 Antalet anställda som omfattas av kollektivavtal är 3,3 miljoner. Inklusive hängavta l= 3,6 miljoner. 92 procent av de anställda täcks av kollektivavtal inklusive hängavtal (hängavtal 7 %), Medlingsinstitutet 2006. 41 I dag måste man ha fler uppdragsgivare för att få F-skattesedel. 18

19 kraven för att få F-skattesedel. I utredningsdirektiven görs ingen begränsning för att motverka att kollektivavtalen kringgås. Övriga arbetsrättsliga förslag från de borgerliga partierna Ungdomsavtal/provanställning i 24 månader för ungdomar upp till 26 år. Anställningstryggheten upphör för ungdomar. De kan avskedas när som helst utan motivering. (centerpartiet) Begränsa rätten till fackliga sympatiåtgärder. (centerpartiet) Inskränk strejkrätten. (centerpartiet) Tvåpersonsundantag på hela arbetsmarknaden. (centerpartiet, folkpartiet) Facket ska inte få begära kollektivavtal på arbetsplatser där man saknar medlemmar. (centerpartiet). Visstidsanställningar Andelen med tidsbegränsade anställningar har ökat från 11 till 15 procent mellan 1987 och 2006. Ökningen kommer huvudsakligen från ett skifte under 90-talskrisen, därefter har andelen varierat kring 15 procent. Av de 1 300 000 årliga nyanställningarna är nästan 1 miljon tidsbegränsade anställningar. Arbetsgivarna har under den långa perioden med hög arbetslöshet kunnat få arbetskraft till korta anställningar eller visstidsanställningar. Och visstidsjobben innehas i första hand av kvinnor och ungdomar. Tidsbegränsat anställda åren 2005-2006: 42 Över 500 000, cirka 15 procent av den samlade arbetskraften. 70 procent av vikarierna är kvinnor. 17 procent av kvinnorna, 12 procent av männen är tidsbegränsat anställda totalt sett. I de yngre åldersgrupperna är andelen tidsbegränsat anställda störst. Ofrivilligt deltidsarbete 2005-2006: 43 Cirka 200 000 personer, majoriteten kvinnor. Den borgerliga regeringens försämringar av visstidsanställningar trädde i kraft den 1 juli 2007 och innebär att det blivit lättare för arbetsgivare att anställa personal under en tidsbegränsad period. Detta slår framför allt hårt mot kvinnor i LO-yrken, ungdomar och personer med utländsk bakgrund. Redan i dag är de kvinnor som arbetar i ett LO-yrke hänvisade till tillfälliga anställningar. De 42 SCB. 43 SCB. 19

20 undersökningar som gjorts visar att så gott som alla vill ha en fast anställning på heltid. 44 Risken är att den ökade möjligheten till visstidsanställningar påverkar tillväxten negativt eftersom fler kommer att få svårt att planera sin ekonomi och sin tid. Utan en fast inkomst är det till exempel svårt att få banklån, hyreskontrakt eller telefonabonnemang. Ökad otrygghet på arbetsmarknaden ger inte fler jobb. Trygga anställningsformer gagnar jämställdheten och ökar rättvisan mellan grupper. Den borgerliga regeringens försämringar i korthet: Visstidsanställningar ska kunna pågå i 24 månader under en femårsperiod. Den totala tiden i olika visstidsanställningar hos samma arbetsgivare räknas inte samman. Flera korta visstidsanställningar, till exempel allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete och provanställning kan staplas på varandra. Det blir svårare att kräva tillsvidareanställning. Företrädesrätten till återanställning börjar tjänas in vid 12 månader, istället för vid 6 månader som riksdagen tidigare beslutat om. Arbetsgivare blir inte längre skyldiga att informera föräldralediga med visstidsanställning om lediga jobb. 45 Vissa arbetstagare kommer att kunna vara visstidsanställda både som vikarier och i allmän visstidsanställning hos samma arbetsgivare. För dessa arbetstagare blir det möjligt att vara tidsbegränsat anställd hos samma arbetsgivare i maximalt fyra år under en femårsperiod, två år i allmän visstidsanställning och två år i vikariat. För en arbetstagare som också är säsongsanställd eller fyller 67 år kan tiden i tidsbegränsad anställning bli längre. 46 Arbetsmiljö Hur vi mår på våra jobb tycks inte vara en viktig fråga för den borgerliga regeringen. En av de första åtgärderna som regeringen vidtog när de tillträdde var att lägga med Arbetslivsinstitutet (ALI). Sverige och Portugal är numera de enda EU-länderna utan ett arbetslivsinstitut. ALI har bedrivit värdefull forskning inom en mängd arbetsrelaterade områden och spelat en stor roll för att ta fram modeller för bra arbetsmiljö samt bedrivit forskning om hur ohälsa kopplad till dålig arbetsmiljö kan förebyggas. 44 Näringsdepartementets promemoria 2005/06. 45 Regeringens proposition 2006/07:111 Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning. 46 RUT 2007:961. 20

21 Avvecklingen innebär att den arbetsrelaterade forskningen nu nedmonteras. Inga nya medel har heller tillförts arbetslivsforskningen vid högskolor och universitet. Sverige har även dragit tillbaka sin representation i de stora internationella samarbetsorganen, en uppgift som tidigare legat på ALI. Även Arbetsmiljöverkets verksamhet bantas kraftigt. Fram till den 1 januari 2009 ska verkets resurser skäras ned med hela 157,2 miljoner kronor, eller 30 procent. Framför allt påverkar detta omfattningen av det viktiga tillsynsarbetet som utförs av arbetsmiljöinspektörer. Risken är uppenbar att resurserna knappt räcker till inspektion på de mest utsatta arbetsplatserna. 47 ILO har länge rekommenderat att det ska finnas en inspektör per 10 000 anställda i industriländer. Sverige ligger redan nu under rekommendationen och kommer troligen att hamna på en nivå på knappt 0,8 inspektörer per 10 000 anställda. Detta kan jämföras med Danmark som i år ligger på 1,78 och Norge på 1,85 inspektörer per 10 000 anställda. 48 Företagsklimat Den borgerliga regeringen valdes bland annat på löftet om att det skulle bli billigare att anställa. Landets småföretagare förväntade sig därför en rejäl sänkning av arbetsgivaravgiften vid årsskiftet. Men istället blev det en kraftig höjning för de minsta företagarna, samtidigt som den utlovade sänkningen av arbetsgivaravgiften för vissa tjänsteföretag sköts på en osäker framtid. Det är ett stort svek mot landets småföretagare. För företagare med två, tre anställda handlar det om en arbetsgivaravgiftshöjning på 37 000 kr om året. Till och med när hänsyn tas till regeringens skatteförändringar för fåmansföretagen förlorar småföretagarna, enligt RUT:s beräkningar, omkring 25 000 kr årligen på regeringens politik. För att få en rättvisande bild av regeringens näringspolitik måste hänsyn också tas till att anslagen till export- och investeringsfrämjande i det närmaste halveras. Därmed måste Exportrådet och Invest in Sweden Agency kraftigt skära ned i sin verksamhet, säga upp personal och minska sin närvaro, utomlands och i Sverige. Utbyggnaden av de viktiga regionala exportrådgivarna, som med sin närvaro ute i länen nått tusentals småföretagare med kostnadsfri exportrådgivning, hotas och succéutbildningen av exportsäljare, där unga akademiker fått spetsutbildning i exportsäljande för att sedan få provanställning på ett företag, har inte längre någon finansiering. Socialdemokraterna föreslår istället satsningar på exportfrämjandet. Svenska små- och medelstora företag har nämligen stora möjligheter att sälja sina varor 47 Arbetsmiljöverkets egna uppgifter. 48 Nordic Statistical Yearboock 21

22 och tjänster på snabbt växande marknader kring Östersjön, i Kina och Indien och många andra regioner, om de får professionell rådgivning och stöd. Från och med årsskiftet avslutade regeringen satsningen på forskning och utveckling i små och medelstora företag, Forska&Väx. För att kunna driva programmet vidare på sparlåga kräver regeringen att pengar tas från annan viktig företagsnära forskning, till exempel inom bio- och miljötekniksektorerna. Detta är mycket olyckligt. Minskade satsningar på forskning och utveckling försvagar allvarligt Sveriges konkurrenskraft. De borgerliga partierna har hela tiden varit emot och kallat branschprogrammen för en antikverad syn på ekonomisk utveckling. Eftersom alla pengar redan var intecknade när de vann valet har de dock fått gilla läget, men tillför inga nya pengar. De vill inte utveckla, inte gå vidare, inte fördjupa. Och detta trots att strategiprogrammen har varit mycket uppskattade och framgångsrika. Den tidigare socialdemokratiska regeringen hade som målsättning att minska den administrativa bördan på skatteområdet med 25 procent. Den nuvarande regeringen har sagt sig stå bakom det målet. Dock har inga konkreta åtgärder vidtagits - annat än att öka krånglet. Med avdrag för hushållsnära tjänster och olika arbetsgivaravgifter beroende på bransch och anställdas ålder, skapas nytt krångel och nya gränsdragningsproblem. Istället presenteras handlingsplaner och nya administrativa organisationer som exempelvis regeringens regelråd. Det är otillräckligt. För att minska regelbördan krävs konkreta förslag och ett metodiskt arbete. De försämringar av företagsklimatet som den borgerliga regeringen genomfört under sitt första år vid makten är omoderna. Det är nu upp till regeringen att visa hur högre arbetsgivaravgifter för småföretag, en sämre marknadsföring av Sverige, en minskad svensk närvaro på utländska marknader, ökat krångel och kraftiga nedskärningar i de små och medelstora företagens forskning och utveckling, ska kunna leda till fler företag och nya jobb. Förlorad andra chans Bland det första den borgerliga regeringen gjorde när de kom till makten var att sätta stopp för en utbildningspolitik riktad till alla oavsett ålder och social bakgrund. Istället introducerade de en skola som påminner om 1950- talets sorteringsskola med inbyggda återvändsgränder. Följden av regeringens utbildningspolitik blir att Sverige halkar efter i den globala konkurrensen. Den borgerliga regeringens skolpolitik är omodern. Förskola 22

23 I sitt familjepolitiska program 49 hävdade borgarna att de, liksom socialdemokraterna, ville sänka maxtaxan på fritids. Regeringen väljer att skjuta löftet på framtiden till förmån för stora skattesänkningar. I Skolverkets lägesrapport 2006 konstateras att barngruppernas storlek på fritids är ett bekymmer och att de måste minska. Trots det har regeringen inte vidtagit åtgärder. Grundskola En omodern sorteringsskola träder fram allt tydligare i det borgerliga Sverige. Sjuåringar ska utvärderas med betygsliknande omdömen. Det uppmuntrar inte till lärande utan riskerar att sätta stämplar på barn. Samtidigt visar många undersökningar att en sammanhållen skola ger bäst resultat. 50 Lärande bygger på lust och skolan ska bygga upp barns självförtroende, inte bryta ner det. Den borgerliga skolministern undviker att svara på hur man ska lösa de verkliga och svåra problemen i dagens skola. Enkla lösningar på svåra problem presenteras, till exempel beslagtagande av mobiltelefoner. För att alla ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan i lugn och ro krävs ökade resurser till de elever som har det tuffast och till de skolor där problemen finns. Alla elever har rätt till en objektiv och allsidig undervisning. Därför måste skollagen skärpas när det gäller konfessionella friskolor. Skolverket måste få ökad insyn och befogenheter att agera när det upptäcker brister hos friskolor och kommunernas inflytande vid etablering av friskolor öka. Det är mycket oroande att extrema sekter som till exempel Plymouthbröderna har fått tillstånd att starta friskola. Gymnasieskolan Den tidigare socialdemokratiska regeringen hade en modern gymnasiereform färdig att träda i kraft under hösten 2007. Den avbröt regeringen. Istället aviseras en gymnasieskola som påminner om 1950- talets skola. Sverige behöver en gymnasieskola som svarar upp till de krav som det moderna arbetslivet kräver i form av kompetens och flexibilitet. Även de ungdomar som väljer yrkesutbildningarna behöver breda baskunskaper för att klara sig på framtidens arbetsmarknad. En gång i tiden räckte det med sex års folkskola. Idag kräver även de enklaste arbetena inom industrin eller servicesektorn grundläggande kunskaper. Både fackföreningsrörelsen och näringslivet har påpekat att Sverige kommer att behöva mer utbildad arbetskraft. Kvalitén i 49 En familjepolitik för mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen, Allians för Sverige. maktskifte06.se. 50 I OECD:s rapporter: Knowledge and Skills for Life (PISA 2000 redovisningen), Learning for Tomorrow s World (PISA 2003 redovisningen) och School Factors Related to Quality and Equity (policyslutsatser från PISA 2000). 23

24 yrkesutbildningarna behöver förstärkas. Men regeringen för en helt motsatt politik när de vill sänka ambitionerna på de yrkesförberedande programmen. När endast de teoretiska inriktningarna i gymnasieskolan ska ge högskolebehörighet skapar man dessutom återvändsgränder i utbildningssystemet. Regeringen backar in i framtiden. Det är mycket oroande att barns bakgrund och föräldrarnas utbildning nu kommer att få allt större betydelse för barnens val av utbildning och yrke. Vuxenutbildning Den borgerliga regeringen slaktar den svenska vuxenutbildningen. En tredje del av det statliga bidraget till komvux har försvunnit. Det motsvarar 20 000 platser på komvux. De pengar som blir kvar ingår numera i det generella bidraget till kommunerna, vilket innebär att det inte garanterat går till vuxenutbildning. Rekryteringsbidraget, som under förra året gav 16 000 vuxna med kort utbildning eller funktionshinder ekonomiska möjligheter att ta extra tid för att klara studier, finns inte längre. Syftet med rekryteringsbidraget var att underlätta för dem som annars troligen inte skulle studera. Även bidraget till fackliga organisationer, handikapporganisationer m.fl. för uppsökande verksamhet till vuxenstudier har avskaffats. Likaså stora delar av bidraget till korttidsstudier som innebar en chans att komplettera tidigare korta utbildningar. Steget till att påbörja en utbildning och ta studielån kan upplevas som stort och osäkert för många, särskilt om man kommer från hem som saknar studietradition. Det är inte godtagbart i vårt kunskapsintensiva samhälle att inte satsa på de människor som vill förändra sin utbildningssituation och sitt yrkesliv. Det livslånga lärandet handlar dessutom om att förverkliga människors personliga utveckling och deltagande i ett demokratiskt samhälle. Kunskap är en färskvara som ständigt måste uppdateras. Därför är det livslånga lärandet viktigt. Högre utbildning Under 1990 talet byggdes Sveriges högskolor och universitet ut med över 100 000 platser. Anledningen till utbyggnaden var att arbetsmarknaden då som nu efterfrågade mer utbildad arbetskraft. Utbyggnaden är nu stoppad av regeringen. Och det trots vetskapen om att högskolan måste byggas ut de kommande åren för att möta de växande ungdomskullarna. Det är djupt orättvist att året man är född ska kunna påverka chanserna att komma in på högskolan. I det nya Sverige kommer kunskap och utbildning endast att vara några få förunnat. Sverige behöver både fler utbildningsplatser och kvalitetshöjningar på vissa högskoleutbildningar. I valrörelsen utlovade de borgerliga partierna satsningar på höjd kvalité i högskolan. Men än så länge har förslagen fått stå tillbaka till förmån för skattesänkningar. 24

25 Regeringen har beslutat om hårdare antagningsregler för att komma in på högskolan. Många grupper kommer nu att stängas ute från högre utbildning. Mest tydligt blir det när regeringen tar bort den så kallade 25:4 regeln, som gav vuxna med arbetslivserfarenhet en andra chans till studier. Möjligheterna att gå mellan studier och arbetsliv försvåras nu och den sociala snedrekryteringen till högskolan kommer återigen att öka. Antagningsreglerna blir otydliga, eftersom olika regler kommer att gälla beroende på vilket år man är född. Sedan tidigare vet vi att oklara och skiftande regler är ett effektivt verktyg att stänga ute ungdomar från familjer utan studietradition från utbildning. De nya antagningsreglerna till högskolan kommer att innebära att de språkval man gör i tidiga tonåren kommer att påverka möjligheterna till högskolestudier senare i livet. Den borgerliga regeringen har svikit sitt vallöfte om att en procent av BNP ska gå till den civila forskningen. I år minskar istället anslagen till forskning för första gången på lång tid. 51 Förutsättningen för att vi ska kunna bibehålla en väl utbyggd välfärd och höga löner i den öppna globaliserade ekonomin är att vi ligger i topp i kunskap, kompetens och produktivitet. Därför måste Sverige fortsätta satsa på utbildning, forskning och kompetensutveckling av världsklass. Men Sveriges regering för en utbildningspolitik som går åt rakt motsatt håll. De säger sig värna arbetslinjen, men skär samtidigt ner på utbildning. Den borgerliga utbildningspolitiken sätter stopp för människor istället för att uppmuntra och öka tillgängligheten av utbildning. Socialförsäkringarna Vi kan alla någon gång i livet bli sjuka eller arbetslösa. Arbetslöshet eller sjukdom får inte driva familjer från hus och hem. Därför har vi i Sverige trygghetsförsäkringar. Våra trygghetsförsäkringar ger ekonomisk trygghet vid inkomstbortfall när vi inte kan arbeta på grund av arbetslöshet, sjukdom, arbetsskada eller vård av små eller sjuka barn. Våra trygghetsförsäkringar gör oss öppnare för förändringar. Om vi vet att vår familj inte kommer tvingas från hus och hem om arbetsplatsen förändras, flyttar eller läggs ner, är vi öppna för nya möjligheter istället för att hålla fast vid det som varit. Vi vågar utbilda oss, köpa en ny bostad, bilda familj eller kanske starta ett eget företag. Den tryggheten gör Sverige mer öppet mot omvärlden och ökar vår förmåga att ställa om och konkurrera med det vi är bra på. Och det 51 SCB. 25