Jämförelse av känd person mot register I personärenden redovisas utvärderingen av jämförelsen (träffen) i en Träffrapport med graderad slutsatsskala.

Relevanta dokument
Bilaga Träffrapportinformation

Årsrapport 2017 Dna-registerverksamheten

Årsrapport 2016 Dna-registerverksamheten

Årsrapport 2014 dna-registerverksamheten

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Årsrapport Dna-registerverksamheten. NFC Rapport vid Nationellt forensiskt centrum Biologisektionen 2016:02 Anna Granlund

Sexualbrottsärenden. Kriminalteknik

Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

Loggar som bevisning. Roger Lindblom Tel:

Hantering av personal som brutit mot stadens reglementen och lagar Skrivelse från Tomas Rudin (S)

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Umeå, den 23 september 2014

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

Utfärdande och återlämnande av resedokument


RISKBEDÖMNINGAR. Den allmänna riskbedömningen 1 (6)

5B1147. Envariabelanalys. MATLAB Laboration. Laboration 1. Gränsvärden och Summor

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

rättsapparaten? Eva Diesen

Revisionsberättelse för Luftfartsverket 2016

1 FALU TINGSRÄTT Enhet 1 1:8. DOM meddelad i Falun

Svensk författningssamling

Revisionsberättelse för Statens Skolverk 2016

Yttrande över betänkandet Sexualbrottslagstiftningen - utvärdering och reformförslag (SOU 2010:71)

Uppföljande granskning av rutiner för bisysslor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Hur sköter polisen sina utredningar? Förundersökning Styrs av i huvudsak RB 23:e kap och Fuk

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Revisionsberättelse för Riksdagens ombudsmän 2016

DNA i brottmål - Ett bevismedel med framtidsutsikter?

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

Dnr Justitiedepartementet Stockholm

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Resultatvärdering i teori och praktik

Svensk författningssamling

Revisionsberättelse för Linköpings universitet 2016

Tillsyn avseende domännamnsregistret för den nationella toppdomänen.se

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen

Revisionsberättelse för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2016

Svensk författningssamling

DOM meddelad i Gävle

Stadgar för Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd

Revisionsberättelse för Affärsverket svenska kraftnät 2017

Stockholm den 12 februari 2014

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys

Revisionsberättelse för Pensionsmyndigheten 2016

Utbildning av poliser som ska utreda barn som varit utsatta för brott

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, Stockholm

Riktlinjer vid interna oegentligheter

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Lag. om ändring av 10 kap. i strafflagen

Revisionsberättelse för Statens jordbruksverk 2017

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt den s.k. inhämtningslagen

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till 2014 års sexualbrottskommitté (Ju 2014:21) Dir. 2015:5. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015

Postadress Gatuadress Telefon E-post Box 1123 Björnkullavägen HUDDINGE Telefax

Revisionsberättelse för Migrationsverket 2016

För att tillvarata medlemmarnas enskildas rättigheter

Revisionsberättelse för Migrationsverket 2017

Statistik Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan jourer lämnat

Instruktion för oberoende revisors granskning För oberoende revisors granskning av Giva Sveriges kvalitetskod Giltig från 10 april 2019

Brott enligt miljöbalken

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens belastningsregister för arbete inom äldreomsorgen i egen regi

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Hantering av IT-brottsutredningar

Yttrande till Länsrätten angående ärende Bismilahi Förskola AB, målnummer , rotel 661

NS4000 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 hp

Revisionsberättelse för Statistiska centralbyrån 2016

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

BESVÄRSNÄMNDEN FÖR OLYCKSFALLSÄRENDEN

Underrättelse till åklagaren om brott som kommit för undersökning, förfarandet och åklagarens åtgärder

Svensk författningssamling

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

TRYGG I SKARPNÄCK? SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR UTVECKLINGSENHETEN 1

Svensk författningssamling

Revisionsberättelse för Uppsala Universitetet 2017

Revisionsberättelse för Försäkringskassan 2016

M0038M Differentialkalkyl, Lekt 4, H15

Riksrevisionens rapport om it-relaterad brottslighet

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

SV Förenade i mångfalden SV A8-0386/168. Ändringsförslag. Helga Stevens för ECR-gruppen

RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Ihrfelt och Eva Edwardsson samt tf. hovrättsassessorn Johan Holmquist, referent

Svensk författningssamling

Transkript:

Handläggning av dna-undersökning NFC analyserar biologiska spår och kan då få fram fullständiga eller partiella dnaprofiler. Dessa kan jämföras mot dna-profiler från anvisade personer eller från register. Jämförelse av spår mot enstaka anvisade personer I ärenden där det finns en anvisad person (misstänkt, målsägare, annan) jämförs dennes dna-profil med dna-profiler för spår. Analysresultaten och utvärderingen av jämförelsen redovisas i form av ett Sakkunnigutlåtande med en graderad slutsatsskala. I ärenden med spår men utan anvisade personer, främst volymbrottsärenden, redovisas erhållna dna-resultat i form av utlåtandet Redovisning dna. Jämförelse av spår mot register Om dna-profilen för spåret avviker från den anvisade eller om det inte finns någon misstänkt i ärendet kan dna-profilen läggas in i spårregistret för att jämföras mot inlagda dna-profiler i spårregistret, utredningsregistret och dna-registret. Vid sådan sökning kan det bli träffar mot redan inlagda spår och personer, dvs man får överensstämmande dna-profiler. Träffhanteringen är starkt automatiserad och utvärderingen av jämförelsen (träffen) redovisas omgående i form av en Träffrapport med graderad slutsatsskala. Jämförelse av känd person mot register I personärenden redovisas utvärderingen av jämförelsen (träffen) i en Träffrapport med graderad slutsatsskala. Dna-beviset För det dna-bevis som uppstår vid en träff mellan dna-profilen för ett personprov och för ett spår gäller: dna-resultatet är i sig lika starkt vare sig överensstämmelsen har påvisats vid jämförelse med en känd misstänkt eller om överensstämmelsen uppdagades vid en sökning i register. Slutsatsen som ges i en Träffrapport och motsvarande slutsats i ett Sakkunnigutlåtande är i sig lika säkert förankrade i dna-resultatet; även i fallet med en registerträff mellan ett spår och en person förväntas man få samma resultat ännu en gång, om man upprepar direktjämförelsen av ett nytaget dna-prov från personen. Vid misstanke om fel är det dock befogat att upprepa provtagningen och analysen av prov från personen respektive att upprepa analysen av spåret. NFC anvisar med hjälp av en graderad slutsatsskala med vilken styrka dna-beviset bör inverka på den syn uppdragsgivaren har på kopplingen mellan person och spår innan dna-bevisningen tas i anspråk (med koppling avses huruvida en person är källa till spåret eller inte).

Personen är starkt misstänkt i ett ärende. En koppling i form av besvärande omständigheter mot den misstänkte är då kända innan dna-beviset vägs in. dna-beviset kommer då att förstärka synen på kopplingen med en känd faktor. Personen är en i ärendet helt okänd person. När dna-beviset blir känt, kommer samma dna-bevis ändå att förstärka denna svaga koppling med samma kända faktor. Ur NFC:s synpunkt är effekten av dna-beviset lika stark i båda fallen. För uppdragsgivarens del blir dock slutresultatet, det vill säga själva bevisvärdet, starkare i det första fallet. Där läggs dna-beviset till en uppfattning som grundar sig på omständigheter som är kända innan dna-beviset kom till. På samma sätt blir bevisvärdet svagare i det senare fallet eftersom dna-beviset läggs till den uppfattning som har sin grund i den obefintliga kännedomen om personen ifråga, innan dna-beviset kom till. I det senare fallet bör stödbevisning av annat slag inhämtas i den förundersökning som startas efter det att dna-beviset blivit känt. Tolkning av träffrapporter och sakkunnigutlåtanden Okänd person I en Träffrapport gällande person visas på överensstämmande resultat, en träff, gentemot en i ärendet ofta (men inte alltid) okänd enskild person. Innan dna-beviset är känt är denna person en av ett stort antal personer som var och en kan vara den som har lämnat spåret. dna-beviset som därefter tillkommer medför att detta antal personer minskar. Graden av minskning beror på hur fullständig och ovanlig profilen är. Känd person I ett Sakkunnigutlåtande gällande person visas på överensstämmande resultat, en träff, gentemot en i ärendet känd enskild person. Det finns då en känd eller misstänkt koppling mellan personen och brottet. Innan dna-beviset är känt är denna person en av ett mindre antal personer som var och en kan vara den som har lämnat spåret. Antalet personer har dessförinnan redan minskats på basis av annan information som framkommit i ärendet. Överensstämmelsen medför även här en ytterligare minskning av detta mindre antal personer, och vid en fullständig eller ovanlig dna-profil reduceras normalt antalet till en enda person. Sannolikheter Ovanstående kan ses i termer av sannolikheter för att den genom träffen utpekade respektive den i ärendet redan misstänkte personen har lämnat spåret. Om vi till exempel antar att det i läget för träffrapportens utpekande finns cirka 1 miljon obesläktade personer, som skulle kunna vara källa till spåret (innan beaktande av dna-beviset), och träffrapportens grad är +4 i skalan, är sannolikheten minst 50% att personen i fråga har lämnat spåret. Om vi istället antar att det i läget för en jämförelse mellan dna-profiler hos spåret och en misstänkt finns 10 obesläktade personer, som kan vara källa till spåret (innan beak-

tande av dna-beviset), och överensstämmelsens grad är +4 i skalan, så kan man säga att sannolikheten är minst 99,999% att personen ifråga har lämnat spåret. Observera att dessa skillnader i sannolikhet inte beror på dna-resultaten i Träffrapport respektive Sakkunnigutlåtande, utan på det antal personer som man anser skulle kunna vara källa till spåret innan dna-bevisningen tas i anspråk. Detta antal ligger utanför SKL:s uppdrag att bedöma, men är av stor vikt för de slutsatser som skall dras i domstol. Ovanstående resonemang visar också att olika grader i Träffrapport och Sakkunnigutlåtande ändå skulle kunna ge likadan styrka i respektive slutsats i domstolen. Om vi antar att det i läget för en träffrapport finns 10 000 obesläktade personer, som kan vara källa till spåret (innan beaktande av dna-beviset), och graden i träffrapporten är +4, så är sannolikheten minst 99% att den utpekade har lämnat spåret. Om vi (i ett annat fall) vid en jämförelse mellan dna-profiler hos spår och en misstänkt antar att det finns 50 obesläktade personer, som kan vara källa till spåret (innan beaktande av dna-beviset), och graden i utlåtandet är +3, så blir sannolikheten att den misstänkte har lämnat spåret också minst 99%. Om det däremot som ovan endast är 10 personer, som kan ha lämnat spåret (innan beaktande av dna-beviset), ökar den senare sannolikheten till minst 99,9%. En positiv grad i en Träffrapport respektive ett Sakkunnigutlåtande medför alltså en minskning av det antal personer som kan vara källa till spåret. Alternativt kan man uttrycka det som att Träffrapporten/Sakkunnigutlåtandet förstärker synen på den koppling som finns mellan en person och ett spår, innan dna-bevisningen tas i anspråk. Följande schematiska figur illustrerar processen: Spår Uppfattning om huruvida en person är källa till spåret DNAbevis Förstärkt uppfattning om huruvida en person är källa till spåret

Diagrammen 1 och 2 nedan kan användas för en överblick av hur sannolikheten för att en utpekad person är källa relaterar till antalet möjliga personer som kan vara källa (innan beaktande av dna-bevis) för de fyra olika graderna +1, +2, +3 och +4. Diagram 2 visar bara sannolikhetsintervallet 99-100%. Diagram 1. Lägsta sannolikhet för att en utpekad person är källa som funktion av antalet möjliga personer som kan vara källa för resultat med graderna +1, +2, +3 respektive +4 (skalan på x-axeln är logaritmisk). Diagram 2. Lägsta sannolikhet i intervallet 99 100% för att en utpekad person är källa som funktion av antalet möjliga personer som kan vara källa för resultat med graderna +1, +2, +3 respektive +4 (skalan på x-axeln är logaritmisk).

Exempel Anta att en våldtäkt begåtts i ett bostadsområde och att ett färskt spermaspår har säkrats som misstänks ha gärningsmannen som källa. Spåret skickas till NFC med begäran om dna-analys. Innan något svar erhålls från NFC görs en bedömning av antalet potentiella gärningsmän på basis av vittnesuppgifter, och andra omständigheter i fallet. Gärningsmannen bedöms vara mellan 18 och 25 år, och tala med en accent som motsvarar den, som är vanligast förekommande i regionen. En geografisk avgränsning ger då att cirka 6 000 män skulle rent teoretiskt kunna vara möjliga gärningsmän, och därmed också källa till spåret. NFC analyserar spåret och får en träff på dess dna-profil i utredningsregistret mot personen X. dna-profilen är sådan att träffen rapporteras med grad +3, dvs resultatet talar starkt för att X är källa till spåret. En kontroll visar att X är på fri fot och är hemmahörande i regionen. Om vi nu kombinerar dna-resultatet med det tidigare antagandet att cirka 6 000 personer rent teoretiskt skulle kunna vara källa till spåret, ger en avläsning i Diagram 1 ovan att sannolikheten är minst 50% att X är källa till spåret (observera att skalan i Diagram 1 är logaritmisk). Utredningen av brottet går under tiden vidare och med ytterligare hjälp av vittnesuppgifter lyckas man ringa in en grupp om 10 män, bland vilka X ingår, som var och en är potentiell källa till spåret. En avläsning i Diagram 2 ovan ger att med 10 möjliga personer som var och en kan vara källa till spåret och där resultatet talar med grad +3 för att X är källa, blir sannolikheten minst 99,8% att X verkligen är källa till spåret. Information Intrapolis Internet: http://nfc.polisen.se/trycksaker/faktablad/dokument-om-dna/ Kontakt, NFC: Karin Hedberg, karin.hedberg@polisen.se, 010-562 81 37