SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

Relevanta dokument
Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

världens friskaste barn

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 5

Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007

OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA

Välfärds- och folkhälsoprogram

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

1 (10) Folkhälsoplan

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Stanna upp en stund!

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

4. Behov av hälso- och sjukvård

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Rörliga röster avgör Idrottsgemenskapens budskap inför kommunalvalet 2012

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Främjande av hälsa och välfärd.

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Fungerande praxis och resultat

En god hälsa på lika villkor

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Strategi Njur- och leverförbundet

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Prioriterade Folkhälsomål

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor

Rökfri arbetstid. Antagen av kommunfullmäktige

Symptom. Stamcellsforskning

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Länsgemensam folkhälsopolicy

Sveriges elva folkhälsomål

Unik, avdragsgill friskvård. dna-test för vikthantering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Hälsokalkylator. Bakgrund

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO

En rökfri arbetsplats en del av arbetshälsan

Ett socialt hållbart Vaxholm

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

Antagen av kommunfullmäktige , 52, med kompletterande riktlinjer antagna av kommunstyrelsen , 148

Folkhälsopolitiskt program

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

Statsrådets principbeslut. om utvecklingslinjerna för hälsomotion. Broschyrer 2002:2swe

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Kan motion orsaka hälsa?

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Patientens rättigheter

Arbetshälsa företagets livskraft

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

en hälsoförsäkring från Euro Accident

Kimitoöns personalstrategi. Godkänd i fullmäktige

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3

Finland 100- understödsprogrammen

Ohälsa vad är påverkbart?

Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009

Hälsoutvecklingsprojekt

ForMare Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

Transkript:

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande betydelse för vårt välbefinnande. Politikprogrammet utmanar alla Finlands kommuner, sjukvårdsdistrikt, organisationer, näringslivet, arbetsplatserna och varje individ att tillsammans främja befolkningens hälsa. Vi kan minska de kostnader som orsakas av hälsotjänster, sjukfrånvaro och förtidspensionering genom att direkt påverka orsakerna till de vanligaste folksjukdomarna. Samtidigt förbättrar vi befolkningens allmänna hälsa och minskar hälsoskillnaderna mellan olika folkgrupper. Politikprogrammet för hälsofrämjande syftar till att varje kommun kommer överens om vilka mål som ställs och vilka åtgärder som vidtas för att främja invånarnas hälsa och välbefinnande samt följer upp hur dessa mål uppfylls den bebyggda miljön, trafikarrangemang, cykelleder, skolgårdar och närliggande motionsplatser utvecklas så att de är trygga och tillgängliga för alla rådgivningsbyråer, skolor, hälsovårdscentraler och företagshälsovård får stöd för sina mål att främja sundare levnadsvanor minskad övervikt, mer motion, hälsosammare kost, rökfrihet och minskat alkoholbruk varje människa har både rätt och möjlighet till delaktighet, samhörighet och fritidsintressen Främja hälsan ge din kommun bättre förutsättningar för framgång Kommunernas högsta ledning bär ansvaret för de beslut som gäller välbefinnande och hälsa samt för ledningen av hälsofrämjande insatser. Den pågående kommun- och servicestrukturreformen ger oss en utmärkt chans att rusta upp strukturerna för hälsofrämjande åtgärder. Ansvaret bör ligga hos dem som har makten att fatta tvärsektoriella beslut med återverkan på människors hälsa. Det är mångdubbelt billigare att förebygga sjukdomar än att behandla dem. En satsning på rådgivningsarbete, skolhälsovård, motionsmöjligheter och hälsoorganisationer är ingen extra kostnad utan en investering som garanterat ger avkastning. Många folksjukdomar kan förebyggas genom små justeringar av levnadsvanorna. En frisk anställd är produktiv Arbetslivet ställer allt högre krav, befolkningen åldras och vårdberoendet ökar. Därför har det blivit allt viktigare att värna om de anställdas arbetsförmåga och välbefinnande. Förebyggande företagshälsovård stöder de anställdas motivation och livsglädje i arbetet och främjar hälsan och tryggheten både i arbetsgemenskapen och i arbetsmiljön. På det sättet minskar kostnaderna för sjukfrånvaro och förtidspension. Varje euro som arbetsgivaren satsar på de anställdas motion på arbetsplatsen och under fritiden kommer tillbaka i form av ökad produktivitet: friska och välmående anställda klarar sig bättre i arbetet. Arbetshälsan främjas av gott ledarskap, nära samarbete mellan parterna samt av de anställdas möjligheter att påverka sitt eget arbete. De ger nytta både för arbetsgivaren och för arbetstagaren. Om den förlorade arbetsinsatsen till följd av livsstilssjukdomar minskar med en femtedel stiger sysselsättningsgraden med tre procent. Drygt 7 700 finländare blev invalidpensionerade år 2007 på grund av psykiska störningar. Pensionskostnaderna för denna arbetsoförmåga uppgick till 793,8 miljoner euro. År 2005 hade arbetstagare i genomsnitt 8,6 sjukfrånvarodagar. Priset på en sjukdag är 200 400 euro. Däremot är kostnaderna för företagshälsovård cirka 230 euro per år och anställd.

Politikprogrammet FÖR HÄLSOFRÄMJANDE Hälsan påverkas av den bebyggda miljön I själva verket är det helt andra metoder än vårdtjänster som mest bidrar till bättre hälsa och förebyggande av sjukdomar. God samhälls- och trafikplanering, byggnader som är tillgängliga för alla, trygga cykelleder, idrottsplatser och motionsslingor i närheten av bostadsområdena ger människor bättre möjligheter att bevara sin hälsa. Brist på motion beräknas kosta det finländska samhället 300 400 miljoner euro per år bland annat i form av ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Tillgängliga levnadsmiljöer förbättrar möjligheterna för rörelsehindrade att bo kvar i sina hem och röra sig i närmiljön och offentliga lokaler. Service som finns tillgänglig för alla ökar befolkningens välbefinnande, minskar behovet av service, skapar tryggare livsmiljöer och ökar människors självständighet. Regelbundet underhåll av cykelleder och motionsslingor samt god belysning ger invånarna möjlighet att motionera tryggt och minskar risken för olyckor. Att investera i dem leder till besparingar inom hälso- och sjukvården. Årligen halkar över 50 000 finländare och ådrar sig skador. I Finland behandlas årligen över 7 000 lårbenshalsbrott. Priset på ett lårbenshalsbrott är 15 000 euro per år. Hälsan börjar utvecklas i en viss riktning redan under barndomsåren Barn och unga får baskunskaperna om ett hälsosamt liv av sina föräldrar och i skolan. När familjen har sunda mat- och motionsvanor lär sig barnen att välja goda alternativ också senare i livet. Barn och unga måste få möjligheter att tillägna sig faktakunskaper om hälsa som kan tillämpas i vardagliga situationer. Skolor ska ge alla barn lika möjligheter att motionera och äta hälsosam kost. Skolgårdar bör locka barn till lek och motion under trygga förhållanden. Skolmaten ska vara hälsosam och barnen ska ha tillräckligt med tid att äta. Detta bidrar både till hälsan och till goda matvanor. Ingredienserna till en portion skolmat kostar endast cirka 80 cent. Är det inte på tiden att skolmaten är värd minst en euro? Medierna kan sprida kunskap om hälsosamma levnadsvanor. De viktigaste kanalerna är tv, filmer och datorspel. Föräldrarna bör se till att barn inte via medierna blir utsatta för skadligt våld eller marknadsföring av ohälsosamma levnadsvanor. Föräldrarna bär också ansvaret för att barn och unga får tillräckligt med sömn och vila. Skol- och studenthälsovården har nyckelrollen när det gäller att främja barnens och de ungas hälsa. Ett tillräckligt antal skolhälsovårdare är en satsning på framtiden. Hälsovården i andra gradens yrkesläroanstalter kräver särskild uppmärksamhet. Av dem som studerar i yrkesläroanstalter röker 45 procent dagligen medan motsvarande siffra för gymnasieelever är 12 procent. Alla kan vara med Delaktighet och samhörighet får oss att må bättre Hälsan, funktionsförmågan, våra sociala nätverk och möjligheten att känna delaktighet är viktiga för oss alla. Frivilliga organisationer har en betydande roll i arbetet. De erbjuder kamratstöd, stärker samhörigheten och utvecklar nya verksamhetsmodeller. Därför bör organisationer garanteras möjligheten att fortsätta med sitt arbete bland annat genom att erbjuda förmånliga lokaler och samlingsplatser.

Politikprogrammet FÖR HÄLSOFRÄMJANDE Du kan själv påverka din hälsa genom små ändringar i livsstilen Flera sjukdomar kan förebyggas genom sunda levnadsvanor. Tillräcklig motion, viktkontroll, hälsosam kost och rökfrihet ökar antalet friska levnadsår. Redan små justeringar påverkar hälsan. Årligen insjuknar 12 000 finländare i diabetes. År 2020 beräknas antalet diabetiker vara 300 000. Motion och viktkontroll minskar betydligt risken för diabetes. Redan en viktminskning på 5 10 procent skyddar hälsan. 57 procent av männen och 43 procent av kvinnorna var överviktiga år 2007. Om befolkningen hade normal vikt skulle 40 procent av typ 2- diabetes kunna förebyggas. Det lönar sig alltid att sluta röka. Hälften av rökarna dör i förtid av tobaksrelaterade sjukdomar såsom cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Varje år dör 4 000 6 000 människor av sjukdomar som orsakas av rökning. Rökning orsakar årligen cirka 1,2 miljoner sjukfrånvarodagar. För hög alkoholkonsumtion leder till allvarliga skador: hälsan försämras, de anhöriga lider, normala sociala nätverk försvinner och sjukfrånvaron kan orsaka förlust av arbetsplats. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar, leversjukdomar, psykiska sjukdomar och cancer ökar. Dessutom orsakar alkoholbruket högre risk för död genom olycksfall. Årligen dör cirka 3 000 personer i Finland på grund av sitt alkoholbruk. De omedelbara kostnaderna för alkoholskador för samhället uppgår till 600 800 miljoner euro. Mer information: www.terveyskannattaa.fi www.terveys2015.fi/svenska Politikprogrammet hittar du på webbsidan: www.stm.fi >svenska > Politikprogrammet för hälsofrämjande

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Social- och hälsovårdsministeriet PB 33, 00023 Statsrådet Sjötullsgatan 8, Helsingfors Telefonväxel (09) 16001 e-post: fornamn.efternamn@stm.fi Politikprogrammet för hälsofrämjande Programdirektör Maija Perho www.stm.fi/svenska Layout: Proinno Design Oy, Sodankylä / Tryckning: Universitetstryckeriet, Helsingfors 2008 Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2008:4swe ISSN 1236-2123 ISBN 978-952-00-2576-2 (inh.) ISBN 978-952-00-2577-9 (PDF)