Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar visar att medeltemperaturen vid jordytan skulle ligga på ca 18 C istället för som idag ca +14 15 C utan växthuseffekten. Växthusgaserna (bl a koldioxid och vattenånga) finns naturligt i jordens atmosfär. Växthusgaserna släpper igenom solens kortvågiga strålar in till jorden men fångar upp utgående långvågig värmestrålning och reflekterar tillbaka den mot jorden. På det viset hålls värmen kvar runt jorden. När man förbränner fossila bränslen (olja, kol och naturgas) bildas koldioxid som är en växthusgas. Gasen går ut i atmosfären och växthuseffekten ökar. Detta innebär att UV strålningen från solen mot jorden går igenom atmosfären men den infraröda strålningen (dvs värmestrålningen ut från jorden) kommer inte igenom atmosfären och temperaturen ökar på jorden vilket i sin tur påverkar klimatet och livet på jorden. Hur kommer medeltemperaturen att förändras? Ingen vet exakt hur klimatet kommer att förändras i framtiden. Utvecklingen beror på många faktorer, men kanske framförallt på vad vi människor gör framöver. Inom klimatforskningen arbetar man med olika scenarier om vad som sannolikt kommer att bli konsekvensen av olika händelseförlopp. En global uppvärmning har redan skett de senaste decennierna, jordens medeltemperatur har ökat med 0,6 C de senaste femtio åren. De olika scenarier som FN s klimatpanel (IPCC) har tagit fram visar att om vi lyckas hejda utsläppen av växthusgaser så blir den globala ökningen av medeltemperaturen runt 2 C. Om vi däremot fortsätter som idag riskerar vi att få temperaturökningar på upp till 6 C. Som jämförelse är temperaturskillnaden mellan förra istiden (ca 10 000 år sedan) och dagens klimat ca 5 C. Vilka konsekvenser får klimatförändringarna? Det förändrade klimatet kommer att få olika konsekvenser i olika delar av världen. Torra områden kommer i allmänhet att bli torrare, t.ex. riskerar södra Europa att få ökenliknande klimat. Varm och fuktig luft innehåller mer energi vilket leder till mer 1 (5)
extrem väderlek med stormar och våldsam nederbörd. Den ökade medeltemperaturen leder till att glaciärerna försvinner och på sikt riskerar polarisarna att smälta med stora höjningar av vattennivån som följd. Risken för översvämningar ökar vilket kan få konsekvenser på mat- och vatten-försörjningen och på var vi kan bo i framtiden. Växt- och djurliv påverkas på ett katastrofalt sätt. Upp till en tredjedel av djurarterna är hotade till följd av de snabba klimatförändringarna. Ett fungerande ekosystem är basen för vårt samhälle eftersom det levererar centrala ekosystemtjänster som rent vatten, ren luft, en stor del av vår mat, medicin m.m. Om temperaturhöjningarna fortsätter riskerar vi att processer vi idag inte kan förutse sätts igång. Det finns en oro att uppvärmningen når s k tipping points (trösklar) där temperaturökningen tar ytterligare fart. Detta kan bl a inträffa om permafrosten släpper på de vidsträckta myrarna och tundran på norra halvklotet och stora mängder metangas frigörs. 2. Kyotoprotokollet - utsläppshandel och kompensation Vad är Kyotoprotokollet? Kyotoprotokollet är det första internationella avtalet där merparten av alla i-länder kom överens om att vidta åtgärder mot växthuseffekten. Protokollet reglerar i- ländernas åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser med 5,2 procent under åren 2008-2012 jämfört med basåret 1990. Det innehåller inga åtaganden om minskningar för utvecklingsländer bland vilka t ex Kina och Indien ingår. USA har inte skrivit på Kyotoprotokollet och omfattas därmed inte heller av detta. Vad är flexibla mekanismer? I Kyotoprotokollet beskrivs tre s.k. flexibla mekanismer som kan komplettera de egna utsläppsminskningarna genom att ett land kan tillgodoräkna sig motsvarande utsläppsreduktioner som gjorts genom dessa: 1. Handel med utsläppsrätter Via internationell, mellanstatlig handel med utsläppsrättigheter ges möjligheter för ett land med höga åtgärdskostnader för utsläppsminskningar att köpa överskott av tilldelade utsläppsrättigheter från länder med lägre åtgärdskostnader. Internationell handel med utsläppsrättigheter enligt Kyotoprotokollet kan inledas år 2008 och ska inte förväxlas med den EU-gemensamma handel mellan företag som inleddes 2005. 2. CDM - Clean Development Mechanism CDM innebär att länder med åtagande enligt Kyotoprotokollet kan genomföra åtgärder i länder som inte har några kvantitativa åtaganden, i allmänhet U-länder. Investeringarna ska bidra till hållbar utveckling i värdlandet. 2 (5)
3. Joint Implementation, JI JI innebär samarbetsprojekt mellan länder med åtaganden enligt Kyotoprotokollet. En investering enligt JI bedöms ge värdefulla bieffekter genom överföring av teknik från ett land till ett annat. Liksom för CDM är målsättningen att insatserna även ska bidra till modernisering och effektivisering av industri- och energisektorn i värdlandet. 3. Klimatkompensation Vad är klimatkompensation? Klimatkompensation innebär att utsläpp av växthusgaser kompenseras genom olika åtgärder. Några av de viktigare åtgärderna är investering i förnybar energi, energieffektiviseringsprojekt, trädplanteringsprojekt eller genom att köpa utsläppsrätter som sedan dras bort från marknaden (parkeras). Det finns två olika marknader för klimatkompensation; en reglerad som utgör en del av utsläppshandeln, och en frivillig där Higabgruppen befinner sig. De som agerar på den reglerade marknaden strävar främst efter att minska sina kostnader för att reducera sin klimatpåverkan, d v s att välja billigaste alternativet för att hålla sig inom sin berättigade utsläppsmängd. De som agerar på den frivilliga har andra incitament. I vårt fall handlar det om att ta ansvar för den miljöpåverkan vi orsakar. Naturligtvis leder detta även till att vi förstärker vår miljöprofil som i sin tur stärker varumärket och ger marknadsmässiga fördelar. Leder klimatkompensation till att man minskar sin klimatbelastning? På kort sikt kompenseras de utsläpp man orsakar, vilket leder till minskad klimatbelastning. På längre sikt anser vi att det leder till ett större medvetande om vilka växthusgasutsläpp olika aktiviteter faktiskt orsakar. Denna ökade medvetenhet leder i sin tur till att man försöker göra något åt grundorsaken, att minska och få bort de faktiska utsläppen. Det uppstår dessutom ett ekonomiskt incitament minska utsläppen eftersom man då får betala mindre för klimatkompensation. Från att företagets klimatpåverkan har betraktats som gratis blir den en kostnadspost i företaget. Det är dock viktigt att klimatkompensation används som en åtgärd av flera. IPCC:s senaste rapport i maj 2007 slår fast att vi måste både minska energianvändningen, gå över till förnybar energi, hejda avskogningen och binda upp koldioxid. Både reducera den egna klimatpåverkan och kompensera för återstoden. Är klimatkompensation fel? En del klimatkompensation, i synnerhet på den reglerade marknaden med utsläppshandel och CDM-projekt, har dragit på sig skarp och i flera fall befogad kritik. Vad kritiken visar är att det är stor skillnad på projekt och projekt, varför projekten måste väljas med noggrannhet. 3 (5)
En del menar att vi genom att kompensera för vår klimatpåverkan kan freda vårt samvete och undvika att ändra vår livsstil. Bland de företag som idag gör frivillig kompensation, däribland Higabgruppen, dominerar trots allt de som redan har ett aktivt miljöarbete. Vi vidtar även en rad andra åtgärder för att reducera vår klimatpåverkan (energieffektivisering, miljömärkt el, avveckling av fossilbränsle etc). Att man som ett komplement till andra åtgärder vill betala för att kompensera för de utsläpp av växthusgaser man ger upphov till kan enbart ses som positivt. 4. Kritik mot Klimatkompensation Är inte klimatkompensation bara ett sätt att köpa sig fri från ansvar? Det skulle kunna vara så om man enbart klimatkompenserar och samtidigt inte gör något för att reducera sina utsläpp. Därför är det viktigt att känna till att klimatkompenseringen i vårt fall handlar om ett komplement till att vi på ett ansvarsfullt sätt arbetar med att minska våra utsläpp. Detta har vi förbundit oss till i en avsiktsförklaring (Letter of intent) i samband med påbörjad kompensering. Hindrar inte klimatkompensation en omställning till ett hållbart och fossilfritt samhälle? Det skulle kunna vara så om man nöjer sig med att kompensera. Det är därför av största vikt att alltid betona att detta inte räcker. Det är endast en temporär åtgärd för att göra något omedelbart. Den får inte ses isolerat utan är en åtgärd bland många. Om det är så att omställning av energianvändning och andra åtgärder som minskar den egna klimatbelastningen tar tid att göra är klimatkompensation ett kraftfullt sätt att agera redan idag. Vi anser att det viktigaste är att börja nu och att lära sig efterhand. Åtgärder brådskar och det är bättre att träffa 80 procent rätt och göra något nu än att inte göra något alls. Fossilt bränsle tas upp ur jorden. Väl uppe, kommer det väl inte ut ur kretsloppet? Det stämmer. Växthuseffekten uppstår till följd av att vi släpper ut jordens lagrade fossilenergi i atmosfären. Vad som är mindre känt är att den globala avskogningen också starkt bidrar till växthuseffekten. Man räknar med att ca 20 % beror på detta. Trädplantering måste därför göras för att motverka avskogning. Samtidigt måste vi minska strömmen av fossil energi som släpps ut i atmosfären. Är det rätt att tillgodoräkna sig kompensation av dagens utsläpp nu, fastän kompensationen sker över en längre tid? I Kyotoprotokollet har man accepterat att en viss del av utsläppen kompenseras över en längre tidsperiod än den tid det tagit att emittera utsläppen. Utsläpp under ett år kan ta många år att kompensera genom trädplantering eller investeringar i förnybara 4 (5)
energiprojekt. Samtidigt har sådana projekt, rätt genomförda, positiva bieffekter både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Men det förtjänar att upprepas: Att enbart kompensera för sina utsläpp och inte minska dem är inte långsiktigt hållbart! 5 (5)