Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012

Relevanta dokument
Rapport till Upplands Väsby om personer som flyttat dit april/maj 2012

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005

Rapport till FAR maj 2012

Rapport till Eslövsbladet oktober 2015

Rapport till Svenska kyrkan i Göteborg mars 2012

Rapport till ABM Resurs Västernorrland april/maj 2011

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningen har i SKOP:s arkiv referensnummer S4DEC18.

SKOP. Rapport till Hyresgästföreningen mars 2011

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm december 2003

Rapport till Svenskt Näringsliv om nya 3:12-regler augusti 2013

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2013

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Svenskt Näringsliv om nya 3:12-regler augusti 2013

Rapport till Upphandlingsmyndigheten 29 april 2016

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007

Rapport till Svenska Vård februari 2015

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun juni 2009

Rapport till Vara kommun om undersökning inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun år 2017

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Rapport till Nacka kommun

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007

Rapport till SPF om vårdval 21 november 2014

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2015

SAMMANFATTNING. Syfte. Metod. Resultat

Rapport till Fastighetsägarna och Industrigruppen Återvunnen Energi om konkurrens i fjärrvärmenäten mars 2012

SKOP. Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti-september 2008

Rapport till Den Nya Välfärden om regeringen och företagarklimatet april 2007

Rapport till Unionen om egenföretagare juli 2016

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Rapport om hot om återinförd förmögenhetsskatt mars 2010

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 21 november 2014

Rapport till tankesmedjan SNOS & tidningen SecurityUser april 2013

Rapport till Götene kommun skolundersökning år 2010

SKOP Skandinavisk opinion ab. Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagsklimatet augusti/september 2005

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Rapport till Vara kommun om invånarenkät år 2009/2010

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009

SKOP. Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på försvaret november 2009

Rapport till Den nya välfärden om effekterna av halverade arbetsgivaravgifter augusti/september 2005

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån

SKOP. Rapport till NNR om regelförenklingar april/maj 2011

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden 26 oktober 2017

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet februari/mars 2010

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 21 november 2014

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 21 november 2014

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker.

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

SKOP. Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet mars 2008

Rapport till Företagarna december 2011

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti 2010

Kompletterande rapport 3 till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Rapport till Vara kommun om undersökning av särskilt boende år 2010

SKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Rapport om medborgarundersökning i Vetlanda kommun År 2011

Utflyttning från Linköpings kommun 2011 Enkät till utflyttare

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden

Undersökningens genomförande redovisas i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S16JUN11.

Rapport till Den Nya Välfärden om företagsklimatet januari/februari 2005

Rapport till KAK om vägombyggnader mm. juni 2014

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09.

Rapport till Näringslivets Regelnämnd, NNR om regelförenklingar december 2015

Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt Den Nya Välfärden är Örjan Hultåker.

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet 5 mars 2014

Om bolån, räntor och amortering

Rapport till KAK om infrastruktursatsningar juni 2015

Rapport till Den Nya Välfärden om effekterna av halverade arbetsgivaravgifter m.m. februari 2006

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet februari/mars 2012

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 21 oktober kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet februari/mars 2013

SKOP-research. Rapport till KAK om framkomlighet juli 2016

Politikers syn på säkerhetskameror

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet 21 mars 2011

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Rapport till Svensk Veterinärtidning december 2015

Rapport till Ängelholms kommun om medarbetarundersökning år 2012

Rapport till Arbetsmarknadsnytt.se

Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt Den Nya Välfärden är Örjan Hultåker.

SKOP. Rapport till Frivärld oktober 2015

Svårast vid bostadsköpet

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

SKOP Skandinavisk opinion ab

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden år förhållande till bilen svenska folket

Allmänhetens syn på att anlita elektriker. Svenska Elektrikerförbundet. 8 maj Martin Ahlqvist Johan Orbe

Småföretagen spår ljusa tider

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti/september 2011

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001

Småföretagen spår ljusa tider

Sommarens torka och medias rapportering om böndernas situation har drivit upp oron för stigande

Transkript:

-research ab SKOP har på uppdrag av Upplands-Bro kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 15 och 22 Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt Upplands- Bro kommun är Sofia Hultåker Hammarström. I SKOP:s arkiv har undersökningen referensnummer S5OKT12. SKOP, Sturegatan 16, 114 36 Stockholm, telefon 8-587 978, e-post skop@skop.se

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Metodbeskrivning 4 Orsak till flytt till Upplands-Bro 5 Arbetsförändring vid flytten 11 Familjeförändringar vid flytten 13 Bostadsförändringar vid flytten 14 Jämförelse med tidigare kommun 18 Den kommunala servicen i kommunen Vad Upplands-Bro bör förbättra 24 Beskrivning av inflyttarna 25 Bilagor Tabeller 28 Listningar 5 2

Sammanfattning Totalt har 42 personer intervjuats bland personer som har flyttat till Upplands- Bro kommun sedan januari 11. Bostaden och bostadsområdet var de viktigaste faktorerna som lockade till inflyttning i kommunen, även närheten till naturområden var viktig. Mindre viktiga faktorer var omsorg samt kommunalskatt och avgifter. En av fem bytte arbetsplats vid flytten till Upplands-Bro och det är särskilt de personer som bor i hyresrätt med förstahands kontrakt som har bytt arbetsplats. Hälften har fått längre resväg till arbetet sedan flytten till kommunen och en av fyra har fått kortare resväg. Drygt var tionde person har flyttat till sin första egna bostad och en majoritet har flyttat till en större bostad. Två av fem upplever att deras nuvarande bostadsområde är säkrare än deras tidigare. Ungefär hälften tycker att de har fått det närmare till naturen och var fjärde tycker att de har bättre möjligheter till fritidsaktiviteter. Intervjupersonerna som hade barnomsorg, barn i skola eller hemtjänst fick sätta betyg på tjänsterna. Drygt tre av tio tycker att barnomsorgen och skolan är bättre. Det var mycket få personer som hade hemtjänst och svaren kan därför inte redovisas. 3

Metodbeskrivning Upplands-Bro, april/maj 12 Population Personer över 18 år som har flyttat till Upplands-Bro sedan 1 januari 11. Urval Ett totalurval drogs ur befolkningsregistret, SPAR. Datainsamlingsmetod Undersökningen genomfördes per telefon. Alla intervjuer gjordes från SKOP:s intervjucentral i Stockholm. Datainsamlingsperiod Telefonintervjuerna gjordes mellan den 15 och 22. Svarsfrekvens Totalt har 42 personer intervjuats, vilket ger en svarsfrekvens om 88 procent. Bortfallet består av 57 personer som inte ville medverka i undersökningen. Referensnummer Undersökningen har referensnummer S5OKT12 i SKOP:s arkiv. 4

Orsak till flytt till Upplands-Bro Inledningsvis frågade SKOP, Varför valde du att flytta till Upplands-Bro?. Svaren har listats i Listning 1. Många har svarat att de hittade ett boende som passade dem. 16 viktiga skäl till inflyttningen SKOP frågade, Hur viktiga var följande faktorer för din flytt till Upplands-Bro?. Intervjuaren läste upp 16 skäl och svaren gavs på en skala mellan 1=inte alls viktiga och =mycket viktiga. Svaren sammanfattas i Tabell 1. Hur viktiga var följande faktorer för din flytt till Upplands-Bro? Skala mellan 1=inte alls viktiga och =mycket viktiga. Ditt arbete Barnomsorgen Bostaden Bostadsområdet Fritiden Kommunalskatt och avgifter Kommunikationer Kulturutbudet Närheten till naturområden Närheten till livsmedelsaffärer Skolan Flyttat närmare anhörig Äldreomsorgen Boendekostnaden Närheten till Arlanda Närheten till Stockholms innerstad 2,1 2,8 3 3,3 3,5 3,3 4,2 4,5 5 5,4 5,4 5,5 6,1 6,8 7,1 7,6 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Genomsnittsvikt 5

Bostaden viktigaste skälet för flytt Den viktigaste faktorn som lockar till inflyttning i Upplands-Bro är bostaden. Medelvikten är 7,6 på skalan mellan 1 och ; Tabell 4. Drygt en av tre (37 procent) ger den högsta vikten till bostaden. En stor majoritet (71 procent) ger någon av de fyra högsta vikterna 7-. De som bor i villor och radhus ger i genomsnitt högre vikt än andra till bostaden. Personer som har 2 barn eller fler ger i genomsnitt högre vikt än personer med färre barn gör. Hur viktiga var följande faktorer för din flytt till Upplands-Bro? Skala mellan 1=inte alls viktiga och =mycket viktiga. Ditt arbete Barnomsorgen Bostaden Bostadsområdet Fritiden Kommunalskatt och avgifter Kommunikationer Kulturutbudet Närheten till naturområden Närheten till livsmedelsaffärer Skolan Flyttat närmare anhörig Äldreomsorgen Boendekostnaden Närheten till Arlanda Närheten till Stockholms innerstad 3 4 5 6 7 8 9 =mycket viktigt 9 8 7 6

Bostadsområdet är näst viktigast Även den näst viktigaste faktorn som lockar är nära relaterad till själva bostaden. På skalan mellan 1 och får Bostadsområdet medelvikten 7,1; Tabell 5. Drygt en av fyra (27 procent) ger den högsta vikten. Två av tre (69 procent) ger någon av de fyra högsta vikterna 7-. De som bor i villor och radhus ger i genomsnitt högre vikt än andra till bostadsområdet. Personer som bor i stora hushåll ger i genomsnitt högre vikt än vad personer som bor i mindre hushåll gör. Närhet till natur på tredje plats Närheten till naturområden får genomsnittsvikten 6,8. Det är 23 procent som ger den högsta vikten till denna närhet; Tabell. En stor majoritet (65 procent) ger de fyra högsta vikterna 7-. Kvinnor ger i genomsnitt högre vikt åt närhet till naturen än vad män gör. Boendekostnaden på fjärde plats På fjärde plats kommer boendekostnaden med genomsnittsvikten 6,1. En av sex (17 procent) ger vikten till bostadskostnaden; Tabell 15. Varannan inflyttare (54 procent) ger de fyra högsta vikterna 7-. Kvinnor ger i genomsnitt högre vikt åt boendekostnaden än vad män gör. Närhet till en livsmedelsaffär Närheten till livsmedelsaffär får genomsnittsvikten 5,5. En av tio (11 procent) ger vikten till att hur nära de bor en livsmedelsaffär; Tabell 11. Drygt två av fem (43 procent) ger de fyra högsta vikterna 7-. Kvinnor ger i genomsnitt högre vikt åt närhet till en livsmedelsaffär än vad män gör. Kommunikationer Kommunikationer får genomsnittsvikten 5,4. Det är 14 procent som ger den högsta vikten till kommunikationerna; Tabell 8. Drygt två av fem (44 procent) ger de fyra högsta vikterna 7-. Fritiden Fritiden får i genomsnitt vikten 5,4; Tabell 6. Det är 13 procent som ger vikten och två av fem (42 procent) ger någon av de fyra högsta vikterna 7-. De som bor i villor och radhus ger i genomsnitt högre vikt än personer med andra boenden till fritiden. 7

Närheten till Stockholms innerstad Närheten till Stockholms innerstad får i genomsnitt vikten 5,; Tabell 17. Det är 7 procent som ger vikten och en av tre (36 procent) ger någon av de fyra högsta vikterna 7-. Kvinnor ger i genomsnitt högre vikt åt närhet till Stockholms innerstad än vad män gör. Flyttat nära anhörig Genomsnittsvikten för att flytta nära anhörig är 4,5 och det är 22 procent som ger den högsta möjliga vikten. Det är 35 procent som ger någon av vikterna 7-; Tabell 13. Personer över 55 år ger högst genomsnittsvikt till att få flytta nära till anhöriga. Arbetet Arbetet får i genomsnitt vikten 4,2 som skäl för en flytt till Upplands-Bro, men vikten varierar mycket mellan olika grupper av intervjupersoner; Tabell 2. Relativt många (17 procent) ger den högsta möjliga vikten. Det är 3 procent som ger någon av de högsta vikterna 7-. De som bytt arbete i samband med flytten, män och de som inte tidigare bott i Upplands-Bro ger i genomsnitt högre vikt till arbetet än andra som skäl för sin flytt till Upplands-Bro. Lägst vikt som orsak till flytten Lägst genomsnittsvikt får äldreomsorgen (2,1), barnomsorgen (2,8), kommunalskatt och avgifter (3,), närheten till Arlanda (3,3), kulturutbudet (3,3) samt skolan (3,5); Tabellerna 14, 3, 7, 16, 9 samt 12. 8

En stor majoritet (75 procent) ger lägsta möjliga vikt 1 till äldreomsorgen men den ges klart större vikt av dem som är över 55 år. Många (68 procent) ger också lägsta vikt 1 till barnomsorgen. De som har barn under 18 år ger dock större vikt till barnomsorgen. Varannan (51 procent) ger lägsta möjliga vikt till kommunalskatt och avgifter. Samtliga redovisade grupper ger låga genomsnittsbetyg. Två av fem (42 procent) ger lägsta möjliga vikt till kulturutbudet, men genomsnittsvikten ökar med stigande ålder. En majoritet (54 procent) ger lägsta möjliga vikt till skolan. De som har barn under 18 år ger dock betydligt större vikt än andra till skolan. Hur viktiga var följande faktorer för din flytt till Upplands-Bro? Skala mellan 1=inte alls viktiga och =mycket viktiga. Ditt arbete Barnomsorgen Bostaden Bostadsområdet Fritiden Kommunalskatt och avgifter Kommunikationer Kulturutbudet Närheten till naturområden Närheten till livsmedelsaffärer Skolan Flyttat närmare anhörig Äldreomsorgen Boendekostnaden Närheten till Arlanda Närheten till Stockholms innerstad 3 4 5 6 7 8 9 inte alls viktigt 9

Annat särskilt viktigt som skäl för flytten SKOP frågade Var det något annat som var särskilt viktigt för din flytt till Upplands-Bro?. Svaren har listats i Listning 2.

Arbetsförändring vid flytten 21 procent bytte arbetsplats SKOP frågade, Bytte du arbetsplats i samband med din flytt till Upplands-Bro?. En av fem (21 procent) bytte arbetsplats i samband med flytten till Upplands-Bro; Tabell 18. Det gäller en lägre andel (17 procent) av dem som är uppvuxna i Stockholms län än av dem som växt upp utanför länet (27 procent). Bland den grupp som bor i hyresrätt med förstahands kontrakt är det särskilt vanligt att ha bytt arbetsplats i samband med flytten. 9 8 7 6 5 4 3 Bytte du arbetsplats i samband med din flytt till Upplands-Bro? Samtliga Uppvuxen i Stockholms län Ej uppvuxen i länet Ja Nej 5 procent har fått längre resväg till arbetet SKOP frågade, Har du fått längre eller kortare resväg till din arbetsplats, eller är det ingen skillnad?. Hälften (5 procent) har fått längre resväg till arbetet, en fjärdedel (26 procent) har fått kortare resväg (26 procent) i samband med flytten till Upplands-Bro; Tabell 19. Övriga (25 procent) anger att det inte har blivit någon skillnad. Av dem som bytte arbetsplats i samband med flytten uppger 34 procent att de fått längre arbetsresor jämfört med 55 procent av dem som inte samtidigt bytte arbetsplats. Av dem som bytte arbetsplats har två av fem (41 procent) fått kortare resväg. 11

6 Har du fått längre eller kortare resväg till din arbetsplats, eller är det ingen skillnad? 5 4 3 Samtliga Bytte arbetsplats Bytte ej arbetsplats Längre Ingen skillnad Kortare 12

Familjeförändringar vid flytten SKOP ställde två frågor om familjeförändringar i samband med flytten. 19 procent skulle bli samboende SKOP frågade, Flyttade du för att du skulle bli samboende?. En av fem (19 procent) flyttade för att de skulle bli samboende; Tabell 21. Det är vanligare bland dem som inte tidigare hade bott i Upplands-Bro (21 procent) än bland dem som gjort det (11 procent). 9 procent skulle få barn SKOP frågade, Flyttade du för att du skulle få barn?. Det är nio procent som flyttade till Upplands-Bro för att de skulle få barn; Tabell 21. Andel av de nyinflyttade som flyttade för att de skulle... 25 15 5 Samtliga Bott tidigare i Upplands-Bro Ej bott tidigare i Upplands-Bro bli samboende få barn 13

Bostadsförändringar vid flytten 13 procent flyttade till sin första bostad SKOP frågade, Innebar flytten till Upplands-Bro att du flyttade till din första egna bostad?. Drygt var tionde person som flyttat till Upplands-Bro (13 procent) flyttade till sin första egna bostad; Tabell. Det gäller var tredje nyinflyttad (32 procent) mellan 18 och 24 år. 9 8 7 6 5 4 3 Innebar flytten till Upplands-Bro att du flyttade till din första egna bostad? Ja Nej Bostad före och efter flytten till Upplands-Bro SKOP frågade, - Bodde du i villa, radhus, bostadsrätt, hyresrätt med förstahands kontrakt eller i andra hand innan du flyttade till Upplands-Bro? - Bor du i villa, radhus, bostadsrätt, hyresrätt med förstahands kontrakt eller i andra hand? En av tre (32 procent) bodde före flytten till Upplands-Bro i hyresrätt med förstahands kontrakt; Tabell 22. Något färre bodde i bostadsrätt (3 procent), och en av fyra (26 procent) bodde då i villa/radhus. Det var 9 procent som bodde i andra hand och 2 procent som hade annan form av boende. Det är många som i samband med flytten till Upplands-Bro flyttade till villa eller radhus. Liksom tidigare bor ungefär var tredje intervjuperson (31 procent) i 14

bostadsrätt; Tabell 23. Den största förändringen är att fler än tidigare bor i villa eller radhus (43 procent). Andelen i hyresrätt med förstahandskontrakt har minskat (19 procent) och med andrahands kontrakt (4 procent). 5 45 4 35 3 25 15 5 Om du jämför med din tidigare bostad. Är din nya bostad större eller mindre, eller är det ingen skillnad? Villa, radhus Bostadsrätt Hyresrätt med förstahands kontrakt I andra hand Annat Bostad före flytten Nuvarande bostad 57 procent har fått större bostad SKOP frågade, Om du jämför med din tidigare bostad. Är din nya bostad större eller mindre, eller är det ingen skillnad?. Drygt hälften av de nyinflyttade (57 procent) har fått större bostad än tidigare; Tabell 24. Tre av tio (29 procent) har dock mindre bostad än tidigare. För övriga (14 procent) är det ingen skillnad mot bostadsstorleken före flytten till Upplands- Bro. Det är främst de som bor i villa/radhus, de större hushållen och barnfamiljerna som har fått större bostad. Det återspeglas även i de åldersmässiga skillnaderna för större och mindre bostad. 15

8 7 6 5 4 3 Om du jämför med din tidigare bostad. Är din nya bostad större eller mindre, eller är det ingen skillnad? Samtliga De som nu bor i villa/radhus Större Ingen skillnad Mindre 45 procent har fått dyrare bostad SKOP frågade, Om du jämför med din tidigare bostad. Är din nya bostad billigare eller dyrare, eller är det ingen skillnad?. Drygt två av fem (45 procent) har fått dyrare bostad efter flytten till Upplands- Bro; Tabell 25. En av tre (34 procent) har fått billigare bostad än tidigare. För övriga (21 procent) är det ingen skillnad mot boendekostnaden före flytten. Personer som inte är uppvuxna i Stockholms län har fått dyrare bostad än de personer som har vuxit upp i länet. 39 procent bor tryggare 11 procent osäkrare SKOP frågade, Om du jämför med din tidigare bostad. Är ditt nya bostadsområde tryggare eller osäkrare, eller är det ingen skillnad?. Det är 39 procent som anser att de nu bor i ett tryggare område än före flytten till Upplands-Bro; Tabell 26. Men det är också 11 procent som upplever att det nuvarande bostadsområdet är osäkrare. Varannan (5 procent) anser att det inte är någon skillnad mot tidigare. De som bor i villa/radhus anser i större utsträckning än andra att deras nuvarande bostadsområde är tryggare än där de bodde tidigare. 16

5 45 4 35 3 25 15 5 Om du jämför med din tidigare bostad. Är din nya bostad billigare eller dyrare, eller är det ingen skillnad? Billigare Ingen skillnad Dyrare 6 Om du jämför med din tidigare bostad. Är ditt nya bostadsområde tryggare eller osäkrare, eller är det ingen skillnad? 5 4 3 Tryggare Ingen skillnad Osäkrare 17

Jämförelse med tidigare kommun SKOP bad intervjupersonerna att göra fyra jämförelser med den kommun där de bodde före flytten till Upplands-Bro. - Har närheten till naturen blivit bättre eller sämre, eller är det ingen skillnad? - Har dina och familjens möjligheter till fritidsaktiviteter blivit bättre eller sämre, eller är det ingen skillnad? - Har dina och familjens möjligheter till kulturaktiviteter blivit bättre eller sämre än i din tidigare kommun, eller är det ingen skillnad? - Är de kommunala avgifterna i Upplands-Bro kommun högre eller lägre än i din tidigare kommun, eller är det ingen skillnad? Närheten till naturen Drygt hälften av dem som flyttat till Upplands-Bro (56 procent) anser att närheten till naturen har blivit bättre; Tabell 27. Det är 8 procent som svarar att det har blivit sämre. En av tre (36 procent) svarar ingen skillnad. 7 Jämförelse mellan Upplands-Bro och den tidigare kommunen 6 5 4 3 Närhet till naturen Möjligheter till fritidsaktiviteter Möjligheter till kulturaktiviteter Bättre Ingen skillnad Sämre Möjlighet till fritidsaktiviteter Var fjärde inflyttare (27 procent) anser att möjligheterna till fritidsaktiviteter har blivit bättre för dem själva och familjen; Tabell 28. Det är 18 procent som svarar att det har blivit sämre. Övriga (55 procent) svarar ingen skillnad. 18

Möjlighet till kulturaktiviteter Drygt en av tio (14 procent) anser att möjligheterna till kulturaktiviteter har blivit bättre för dem själva och familjen; Tabell 29. Det är fler (25 procent) som svarar att det har blivit sämre. Övriga (61 procent) svarar ingen skillnad. De kommunala avgifterna Två av fem (41 procent) upplever att de kommunala avgifterna är högre i Upplands-Bro än där de tidigare bodde; Tabell 3. Det är 13 procent som svarar att de är lägre. Övriga (46 procent) anser att det inte är någon skillnad. 5 45 4 35 3 25 15 5 Är de kommunala avgifterna i Upplands-Bro kommun högre eller lägre än i din tidigare kommun, eller är det ingen skillnad Högre Ingen skillnad Lägre 19

Den kommunala servicen i kommunen Vad de nyinflyttade använder SKOP frågade dem som flyttat till Upplands-Bro - Har du barn i barnomsorg - Har du skolbarn - Har du hemtjänst Det är vanligast med barnomsorg. Drygt var femte nyinflyttad (22 procent) har barn i barnomsorg; Tabell 31. Det är en av sju (15 procent) som har skolbarn bland de nyinflyttade; Tabell 34. Det är däremot mycket få, färre än 1 procent som har hemtjänst; Tabell 37. 25 Har du Flera svar fick anges. 15 5 Barnmomsorg Skolbarn Hemtjänst Betyg på barnomsorgen De som har barn i barnomsorg i Upplands-Bro fick frågorna - Är den nya barnomsorgsplatsen bättre eller sämre, eller är det ingen skillnad? Eller hade du ingen barnomsorg tidigare? - Är avståndet till den nya barnomsorgsplatsen kortare eller längre, eller är det ingen skillnad? Eller hade du ingen barnomsorg tidigare?

6 Om barn i barnomsorg Är den nya barnomsorgsplatsen bättre eller sämre, eller är det ingen skillnad? Eller hade du ingen barnomsorg tidigare? 5 4 3 Bättre Ingen skillnad Sämre 5 45 4 35 3 25 15 5 Om barn i barnomsorg Är avståndet till den nya barnomsorgsplatsen kortare eller längre, eller är det ingen skillnad? Eller hade du ingen barnomsorg tidigare? Kortare Ingen skillnad Längre 32 procent anser att barnomsorgen är bättre Av de nyinflyttade med barnomsorg och som även före flytten hade barnomsorg är det 32 procent som anser att den är bättre än i deras tidigare kommun; Tabell 32. Det är betydligt färre (14 procent) som anser att barnomsorgen är sämre Upplands-Bro kommun. 21

32 procent anser att avståndet till omsorgen är kortare Av de nyinflyttade med barnomsorg och som även före flytten hade barnomsorg är det 32 procent som anser att avståndet till barnomsorgsplatsen är kortare än i deras tidigare kommun; Tabell 33. Det är färre (23 procent) som anser att den är längre i Upplands-Bro kommun. Betyg på skolan De som har barn i skolan i Upplands-Bro fick frågorna - Är den nya skolan bättre eller sämre, eller är det ingen skillnad? Eller hade du inte barn i skolan tidigare? - Är avståndet till den nya skolan kortare eller längre, eller är det ingen skillnad? Eller hade du inte barn i skolan tidigare? 38 procent anser att skolan är bättre Av de nyinflyttade med skolbarn och som även före flytten hade barn i skolan är det 38 procent som anser att den är bättre än i deras tidigare kommun; Tabell 35. Det är betydligt färre (12 procent) som anser att skolan är sämre i Upplands-Bro kommun. 6 Om barn i skolan Är den nya skolan bättre eller sämre, eller är det ingen skillnad? Eller hade du inte barn i skolan tidigare? 5 4 3 Bättre Ingen skillnad Sämre 24 procent anser att avståndet till skolan är kortare Av de nyinflyttade med skolbarn och som även före flytten hade barn i skolan är det 24 procent som anser att avståndet till skolan är kortare än i deras tidigare 22

kommun; Tabell 36. Det är fler (26 procent) som anser att den är längre i Upplands-Bro kommun. 6 Om barn i skolan Är avståndet till den nya skolan kortare eller längre, eller är det ingen skillnad? Eller hade du inte barn i skolan tidigare? 5 4 3 Kortare Ingen skillnad Längre Betyg på hemtjänsten De som har hemtjänst i Upplands-Bro fick frågorna - Är den nya hemtjänsten bättre eller sämre, eller är det ingen skillnad? Eller hade du ingen hemtjänst tidigare? Dt är bara några få personer som har hemtjänst bland de nyinflyttade och svaren kan därför inte redovisas. 23

Vad Upplands-Bro bör förbättra Intervjuaren frågade, Är det något som Upplands-Bro bör förbättra för att bli mer attraktivt för personer som flyttar till Stockholmsregionen?. Svaren redovisas i Listning 3. Många av svaren handlar om att förbättra kollektivtrafiken och kommunikationerna. 24

Beskrivning av inflyttarna 19 procent har bott tidigare i Upplands-Bro Av dem som flyttat till Upplands-Bro har en av fem personer (19 procent) tidigare bott i Upplands-Bro; Tabell 38. 48 procent är uppvuxna i Stockholms län Nästan hälften av inflyttarna (48 procent) har vuxit upp i Stockholms län; Tabell 39. Beskrivning av inflyttarna 9 8 7 6 5 4 3 Bott tidigare i Upplands- Bro Inte tidigare bott i Upplands-Bro Uppvuxna i Stockholms län Inte uppvuxna i Stockholms län 21 procent kommer från Stockholm Flest inflyttare (21 procent) kommer från Stockholms stad; Tabell 4. Många kommer också från Järfälla (17 procent), Sundbyberg (6 procent), Solna (3 procent), Sollentuna och Sigtuna (2 procent vardera). Ytterligare 13 procent kommer från andra kommuner i Stockholms län. Av inflytarna kommer 35 procent från platser utanför Stockholms län, varav 5 procent från Håbo. Kön och ålder Det är ungefär lika många kvinnor (55 procent) som män (45 procent) bland dem som flyttat till Upplands-Bro; Tabell 41. 25

De intervjuade inflyttarna är alla över 18 år. Av dem är 21 procent yngre än 25 år; Tabell 41. Hälften (52 procent) är yngre än 35 år. Det är 17 procent som är 55 år eller äldre. 35 Varifrån inflyttarna kommer 3 25 15 5 Stockholm Sollentuna Solna Sigtuna Järfälla Sundbyberg Övriga Stockholms län Håbo Övriga Sverige 6 Kön och ålder 5 4 3 Kvinnor Män 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55 år eller äldre 26

Familjesituation En femtedel av inflyttarna ( procent) till Upplands-Bro lever ensamma; Tabell 41. Var tredje inflyttare (32 procent) lever i hushåll som består av två personer. En av fyra (26 procent) lever i hushåll som består av tre personer och ungefär lika många (24 procent) i hushåll som består av minst fyra personer. En majoritet av inflyttarna (6 procent) har inga hemmavarande barn under 18 år; Tabell 41. En av fem (23 procent) har ett barn, 13 procent har två barn. Det är 4 procent som har tre barn eller fler under 18 år. 7 Familjestruktur 6 5 4 3 1 person i hushållet 2 personer i hushållet 3 personer i hushållet 4 personer i hushållet 5+ personer i hushållet Inget barn under 18 år 1 barn under 18 år 2 barn under 18 år 3+ barn under 18 år 27