Vad skall man tänka på när man tar en anställning i en församling eller organisation tillhörigt annat samfund än det egna. Att vara anställd inom en kyrka eller samfund innebär ofta att man möter en annorlunda arbetsgivarstruktur. Ansvaret för de juridiska frågorna ligger ofta på ideellt arbetande människor. Detta bör den som tar en anställning i dessa sammanhang vara medveten om. Under de senaste åren har närmandet mellan frikyrkoförsamlingarna lokalt inneburit att pastorer och andra anställda periodvis anställs utanför det samfund där man har sin utbildning och bakgrund. Vi som står bakom detta dokument ser denna utveckling och konstaterar att det nu är viktigt att vi kartlägger vilka juridiska aspekter som den anställde bör tänka på när man tar en anställning utanför sitt eget samfund. Anställningsvillkor Anställningsvillkoren skiljer sig åt i de olika samfunden. I huvudsak kan man dela in systemen i två grupper: Kollektivavtal och Rekommendationer. Kollektivavtal Kollektivavtal innebär att samfundet och en facklig organisation kommit överens om vilka grundläggande villkor som skall gälla vid anställningar. Här regleras frågor som försäkringar, semester, lönesättning, sjukskrivning mm. Församlingar och anställda som skriver ett anställningsbevis som hänvisar till kollektivavtal är juridiskt bundna av detta avtal och tvister kan lösas i förhandlingar eller ytterst i arbetsdomstolen. Gäller kollektivavtal så finns det alltid en facklig part som skall bevaka den anställdes sak. Den anställde behöver då vara medlem i facket för att få adekvat hjälp. Dessa organisationer är öppna för medlemskap för alla som arbetar under deras kollektivavtal oavsett samfundsbakgrund. För församlingen finns då också en tydlig koppling vad som gäller i olika anställningstekniska frågor. Rekommendationer Rekommendationer om anställningsvillkor används i några samfund istället för kollektivavtal. Då ligger ett stort ansvar på de enskilda parterna i ett anställningsförhållande att utforma att anställningskontrakt som reglerar förhållandet. När man anställs med ett enskilt anställningskontrakt så är det juridiska läget lite annorlunda. Om en tvist uppstår kan det i värsta fall vara nödvändigt att lösa det inför tingsrätten om det inte i avtalet står något om förhandlingsordning. Vid anställningstillfället bör man också vara noga med att tydliggöra vilka försäkringar och pensionsförmåner den anställde har. Fortbildning I några samfund finns det fortbildningssystem där arbetsgivaren betalar avgifter och den anställde ingår i ett regelbundet fortbildningsprogram. Detta system bryts oftast om den anställde arbetar i annat samfund. Då är det klokt att tillsammans med arbetsgivaren undersöka möjligheten att kvarstå i tidigare anställnings fortbildning eller få annan form av fortbildning. Tjänstepension Utöver ålderspension (eller inkomstpension som det numera kallas) och eventuell privat pension har alla samfund någon form av tjänstepension, som den anställde tjänar in under sin anställningstid. I dessa tjänstepensionssystem är full intjänandetid 30 år och sammanhållen tid i systemet är oftast till fördel för den anställde. I de flesta fall innebär tjänstepensionen att den som har full intjänandetid vid 65 år, som hittills varit pensionsåldern i tjänstepensionen, får 10% av genomsnittslönen de sista fem intjänandeåren i tjänstepension. Skillnaderna i utfall för den som arbetar hela sin yrkesverksamma tid i ett samfund skiljer sig bara marginellt mellan samfunden. Den som periodvis arbetar i olika samfund, eller växlar med annan tjänst, kan däremot stöta på en hel del problem som är viktiga att ta hänsyn till. De flesta tjänstepensioner har fribrev så att den som inte arbetar ända fram till 65 år ändå får behålla sin pensionsrätt. Dock finns det oftast ingen värdeuppräkning i fribreven och detta kan urholka den enskildes pension kraftigt. Det är heller inte givet att den anställde själv kan bestämma till vilket pensionssystem den anställande församlingen skall betala premier. Alla samfund har ett system för försäkring och pensionspremieinbetalning. Om man anställer en person från annat samfund kan dessa system 1
krångla till det. Därför är det viktigt att de som växlar mellan samfund själva undersöker hur det blir med pensionssystemet. Arbeta i fler församlingar samtidigt anslutna till olika samfund En arbetsgivare är att föredra. Många frikyrkoförsamlingar är små och kan inte finansiera heltidstjänster. Det är vanligt att man då samarbetar mellan församlingar och delar pastor. Det finns många olika lösningar för hur anställningar sker. För den anställde är det alltid en fördel om man kan arrangera det så att det finns en juridisk arbetsgivare som ansvarar för lön och ersättningar och att andra inblandade församlingar betalar sin del till denne arbetsgivare. Viktigaste argumenten är problemen som kan uppstå vid sjukskrivningar. Arbetsgivaren har ju alltid ansvar för att betala ut sjuklön de första 14 dagarna. Om det är fler arbetsgivare uppstår ofta osäkerhet och den anställde kan i värsta fall förlora ganska stora pengar på en sjukskrivningsperiod. Det ligger också ett stort ansvar på arbetsgivarna när det gäller rehabilitering av sjukskrivna. Vid fler arbetsgivare uppstår lätt situationer där ingen tar ansvar. Kontrakt mellan församlingar, vid sidan om anställningsavtalet. Om fler församlingar delar pastor är det klokt att upprätta någon form av kontrakt mellan församlingarna som reglerar respektive församlings ansvar. Om det finns en uppsägningstid i kontraktet så är alla skyddade mot snabba förändringar som kan utsätta anställd och församling för stora påfrestningar. Deltidstjänster, möjligheter och problemställningar Att arbeta deltid i församling kan för vissa personer vara det perfekta upplägget. För den som har en andra yrkesidentitet och kan kombinera församlingstjänst med annat arbete kan det uppstå goda samordningseffekter. För andra är deltidstjänst allt annat än frivilligt. När församlingen inte har råd med heltid, utan deltid är enda alternativet ställs särskilt höga krav på samförståndslösningar. Inte många klarar av att försörja sig på en deltidstjänst, någon form av kombination med annat arbete blir nödvändigt för de flesta. Några saker är bra att noggrant analysera när det är aktuellt med deltidstjänster: Arbetstiden. Hur man räknar arbetstid är olika i samfunden. Några tillämpar tydlig årsarbetstid och andra har inga tydliga regleringar. I den lokala situationen är det viktigt att man gör tydligt hur man räknar arbetstiden för deltidstjänsten. Är deltiden mindre än 40% är det extra viktigt att kolla vilka försäkringar och avtal som gäller. I lagstiftning och avtal är det vanligt att det står att endast tjänster över 40% berörs. Enligt lag kan man nu alltid kräva samma villkor vid deltid som vid heltid. Personligt ansvar var och en måste ta ansvar för det egna beslutet I alla anställningar vilar ett stort ansvar på varje individ att vara medveten om de spelregler som gäller. När man skriver under ett anställningsavtal är det en juridisk handling som vilar under lagstiftning och i förekommande fall avtal. Lagstiftningen är i vissa fall undantagen och regleras i kollektivavtal istället. Finns inte kollektivavtal så anses anställningsavtalet vara ett civilrättsligt avtal mellan två parter. Sida 2
Grundläggande anställningsvillkor/försäkringar i samfunden: Hur sker lönesättningen? Vigselbehörighet: ADVENTIST: Lönesättningen är bunden till den typ av tjänst som man har inom samfundet pastor, administratör etc. Det finns lägstalöner och högstalöner för alla tjänster, och när en person anställs fastställs lönen utifrån vilken erfarenhet han/hon har av den typ av arbete som han/hon anställs för att utföra. Lönen justeras sedan upp automatiskt vid varje årsskifte tills man når högstalönen för den aktuella tjänsten. Vid årsskiftet görs också en generell lönejustering för alla anställda. Lönejusteringarna fastställs av samfundsstyrelsen. EFK: Fri lönesättning med av samfundet rekommenderad minimilön. EFS: Lönesättningen är fri vilket innebär att lönen förhandlas fritt vid anställningens ingående. Lägstalöner för olika tjänstekategorier finns angivna i kollektivavtal mellan EFS och MAF, som också innehåller löneavtal med angivande av tidpunkter för lönejustering. MK: Fri lönesättning med av samfundet rekommenderad minimilön. Är på väg mot kollektivavtal och förändringar sker. PINGST: Lönesättningen är fri. Rekommendationer finns från en lönekommitté. SAM: Lönesättningen är fri vilket innebär att lönen förhandlas fritt vid anställningens ingående. Dock finns lägstalöner för pastorer och diakoner ordinerade i SAM. Avtal om lönejustering förhandlas mellan SAM och SAMPs löneförhandlingsgrupp. Anställda med hänvisning till kollektivavtalet äger juridisk rätt att få del av dessa lönejusteringar. SB: Lönesättningen är fri vilket innebär att lönen förhandlas fritt vid anställningens ingående. Dock finns lägstalöner för pastorer och diakoner ordinerade i SB. Avtal om lönejustering förhandlas mellan SB och Personalförbundet. Anställda med hänvisning till kollektivavtalet äger juridisk rätt att få del av dessa lönejusteringar. SMF: Lönesättningen är fri vilket innebär att lönen förhandlas fritt vid anställningens ingående. Dock finns lägstalöner för pastorer och diakoner ordinerade i SMF. Avtal om lönejustering förhandlas mellan SMF och PO. Anställda med hänvisning till kollektivavtalet äger juridisk rätt att få del av dessa lönejusteringar. ADVENTIST: Samfundet ger vigselbehörighet till ordinerade pastorer. Vigselbehörigheten upphör när man lämnar tjänsten inom samfundet. Pensionerade pastorer får dock behålla vigselbehörigheten. EFS: Pastorer i EFS prästvigs i Svenska kyrkan vid ordinationen och behåller vigselbehörighet vid annan tjänst. EFK: ger vigselbehörighet efter församlingarnas ansökningar för avskiljda pastorer. MK: Samfundet ger vigselbehörighet prästvigning. Påverkas inte vid tjänst i annat samfund. PINGST: Pingstförsamlingarnas Vigselnämnd ger vigselbehörighet efter församlingarnas ansökningar för avskiljda pastorer, vilken måste genomgå en vigselförrättarkurs kan behållas efter överenskommelse med ansökande församling en tid för tjänst i annat samfund. SAM: Samfundet ger vigselbehörighet till ordinerade pastorer. Påverkas inte vid tjänst i annat samfund. SB: Samfundet ger behörighet. Vid tjänst i annat samfund kan behörigheten få behållas om det andra samfundet är godkänt av Kammarkollegiet. Den som pensioneras i tjänst behåller alltid vigselbehörigheten. SMF: Samfundet ger vigselbehörighet till ordinerade pastorer. Påverkas inte vid tjänst i annat samfund. Sida 3
Finns centralt fortbildningsprogram? Vem berörs? ADVENTIST: Det finns ett centralt administrerat fortbildningsprogram för alla anställda. Vissa delar av programmet är gemensamma för alla pastorer. Utöver den gemensamma utbildningen får varje anställd 40 timmar/år till fortbildning. Den anställde bestämmer innehållet i denna fortbildning i samråd med samfundssekreteraren. EFK: Fortbildning planeras gemensamt av Missionsskolan, Medarbetarförbundet och samfundsexpeditionen. EFS: Centralt eller regionalt av arbetsgivaren finansierat fortbildningsprogram. MK: Fortbildning sker i ett nordiskt samarbetsprogram. PINGST: Pingsförsamlingarnas Teologiska Seminarium erbjuder fortbildningskurser och en fortbildningskassa är under uppbyggnad i Pingst ffs. SAM: SAM centralt planerar utbildningar för församlingsanställda. Dessa är subventionerade av samfundet. Deltagaravgift betalas av församling eller församlingsanställd. SB: Samfundet ordnar kontinuerlig fortbildning. Församlingarna debiteras en avgift beräknad i % av lönesumman. SMF: Centralt finansierat program för pastorer, diakoner och musiker. Om församlingen betalar fortbildningsavgift kan alla vara med. Hur ser tjänstepensionen ut? Är det möjligt att stå kvar vid tjänst i annat samfund? ADVENTIST: ITP försäkring EFK: KTP dvs tilläggspension i Kooperationens Pensionsanstalt (KP). Arbetsgivaren betalar premier till KP, vilket gör att pensionsrätt i EFS tillgodoräknas vid annan anställning i stat och kommun eller i privat företag med premiebaserad tjänstepension t ex ITP EFS: KP (Se EFK) MK: Tjänstepension införs enligt ITP från 1/1 2003. PINGST: Egen pensionsstiftelse under avveckling, fasar över till kollektiv premiebaserad försäkring. SAM: Egen pensionsstiftelse. SB: Egen pensionsstiftelse SMF: Egen utfästelsepension. Sida 4
Personer och adresser för mer information? ADVENTIST: Samfundssekreterare Per Bolling, 08-545 297 72, per.bolling@adventist.se. EFK: Knut Bertil Nyström 019-16 76 40, Medarbetarförbundet Bengt Westh 040-37 59 03, bengt.westh@swipnet.se EFS: Personalkamrer 018-16 98 29, brittmarie.rosen@efs.svenskakyrkan.se MAF ombudsman 018-16 99 04, bengt.gunnemo@bredband.net MK: Bengt Ekelund 08-662 27 33, bengt.ekelund@metodistkyrkan.se PINGST: Pingst ffs 08-619 25 40 Kent Cramnell 070-301 70 41 kent.cramnell@pingst.se, Förkunnargemenskapen: Lars-Evert Jonsson, 0370-188 75, lars-evert@arken.vmo.nu SAM: Personalchef Sture Wallin, 036-30 61 53. SAMPs ordförande Lars-Gunnar Jonson, 0393-101 91, betel.vaggeryd@telia.com. SB: Baptistsamfundet 08-564 827 24. SB Personalförbund 08-550 319 22 SMF: Personalchef 08-674 07 70. PO ombudsman Thomas Dahl 0142-265 00. ombudsman@po.smf.se Använda förkortningar och ansvarig kontaktperson i arbetsgrupp för detta PM: ADVENTIST: Adventistsamfundet Per Bolling EFK: Evangeliska frikyrkan Bengt Westh EFS: Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, MAF: Medarbetarförbundet Bengt Gunnemo MK: Metodistkyrkan Bengt Ekelund PINGST ffs: Pingst fria församlingar i samverkan Kent Cramnell SAM: Svenska Alliansmissionen Lars-Gunnar Jonson, SAMP: SAM Personalförbund Lars-Gunnar Jonson. SB: Svenska Baptistsamfundet, SBP: SB Personalförbund Birger Möller SMF: Svenska Missionsförbundet, PO: Personalorganisationen inom Svenska Missionsförbundet Thomas Dahl Sida 5