I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE

Relevanta dokument
Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!

Jakt- och Fiskesamerna

Jokkmokksdeklarationen

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk

Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Jakt- och Fiskesamerna

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram

En ny politik för det samiska folket

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

Samhällskunskap/Identitet

Stoppa exploateringen av vårt land

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012

YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM

TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017

att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser,

Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM

Traditionell kunskap

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen

Verksamhetsplan 2015

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

För alla samers rätt till sin samiska identitet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:

MODERSMÅL I NATIONELL MINORITETS OCH URFOLKS KONTEXT. Ett land ett undervisningssystem Ett ämne en rättighet Modersmål ett arvspråk

NORDISK SAMEKONVENTION

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Antagen av kommunfullmäktige

Språkhandbok för att bevara samiskan

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion

Yttrande Ku2017/01534/DISK Dnr Ks. Betänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik.

minoritetspolitiska arbete

Värdegrund. framtidsoch. berättelse Gullspångs kommun

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.

Verksamhetsberättelse 2013

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Socialnämndens beslut

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

Språkrevitalisering och ortografi

Anders Kråik meddelar att när presidiet väljs proportionellt kommer förslag att lämnas.

88 Verksamhetsplan till Sametingets minoritetspolitiska uppdrag

Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning

Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Sammanträdesdatum Samrådsgrupp minoriteter Plats och tid Kommunkontoret rum 2 onsdagen den 21 augusti 2013 kl

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun


Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling

idéprogram Sveriges Dövas Riksförbund

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Konsultation i frågor som rör det samiska folket

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Tillgänglighetspolicy På lika villkor FOTO: JONAS HALLQVIST GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Samediggi Samedigge Samiediggie Saemiedigkie

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

SKOGSSAMERNA VUOVDEGA -Din röst i Sametinget!

NATIONELLA MINORITETER 2015

VI SAMER PARTIPROGRAM

Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström

Samernas Riksförbund Storgatan 28, UMEÅ tel , fax , e-post Besök vår hemsida

Personalpolitiskt program

MODELLER OCH ERFARENHETER ATT REVITALISERA DE SAMISKA SPRÅKEN

Sámiid bellodat Partije Saemienkrirrie Sáme belludahka Sämij byölladahka

Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)

Skolans roll i att stärka de nationella minoriteternas ställning i Stockholm Motion av Roger Mogert (s) (2008:45)

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Väg 370 Nölviken. Malå kommun, Västerbottens län. Vägplan Projektnummer: ,TRV 2015/101450

Motion till riksdagen: 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Samers rättigheter

Personalpolitiskt program

Yttrande över SOUs betänkande 2017:60 Nästa steg? -Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku2017/01534/DISK

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

Beägga. Umesamiska för vind. Jenny Wik Karlsson Nätverket för vindbruk

UNF:s arbetsplan

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Du kan läsa mer om hur vi resonerar kring dessa utgångspunkter i den långa versionen av vårt regionala utvecklingsprogram, som du hittar på:

Reglemente. Samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde. Mariestad. Antaget av finska samrådsgruppen Mariestad

Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Transkript:

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE Valprogram 2013

1. Medvetenhet Det högsta värdet för oss samer är vår kultur, historia och natursyn där våra språk, våra traditioner och våra rättigheter är oumbärliga för oss. Vi är medvetna om att koloniseringen fortsätter ta vårt land och likriktar vårt tankesätt att vår samiska kultur, traditionerna och naturfilosofin ska vara normen för vårt samiska samhälle att kunskap är styrka! Förutsättning för framgång är att vi alla samer får lära oss om vår historia och vårt samhälle. 3. Framtid Denna Samepolitiska plattform utgör en helhet och är utgångspunkten för varje delområde såsom rättigheter, sociala frågor, utbildning med mera. 2. Motstånd Sametinget ska leda ett motstånd mot allt som hotar vår kultur och vår livsmiljö. Vi ska inte acceptera att gruvor och vindkraftverk byggs på samisk mark utan vårt fria och informerade förhandssamtycke att koloniseringen av vårt land, vår kultur och vårt tankesätt fortsätter att alla samer inte får utbildning om vår egen kultur och vår historia att ha en lägre nivå av självbestämmande än det alla folk har rätt till. Sametinget behövs som ledare för Sápmi och ska ange utvecklingen för vårt samhälle! Vi ska själva aktivt bestämma hur vi vill att den samiska livsmiljön ska förbättras aktivt använda Konventionerna om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt om medborgerliga och politiska rättigheter 1966, vilka ger alla folk Självbestämmande. Urfolkens Självbestämmande har tydliggjorts i FN:s Urfolksdeklaration samt i ILO-konvention 169 aktivt utveckla det samiska självbestämmandet som ska gå mycket längre än det är idag och föreslå hur det ska se ut område för område! 1. Starta en förhandling med svenska staten om självbestämmande. 2. Stoppa gruvor och kolonisering av Sápmi! Istället 14 punkter ska vi ha samisk förvaltning av samiska rättigheter till land och vatten enligt Urfolksdeklarationen och ILO 169. 3. Konventioner och förhandlingar om mark ska utgå från samisk sedvanerätt. 4. Matsuveränitet i Sápmi! Vår traditionella mat får inte förstöras och förgiftas av andra! 5. Minska rovdjuren till max 5 procent skada. Alla renar som rivs ska ersättas fullt ut. 6. Samiska traditionella mönster ska skyddas i lag. (Det är så redan i USA!) 7. Samisk förvaltning av samiska kulturmiljöer, till exempel via Ájtte samemuseum. 8. Bryt assimileringen! Samiska språk, kultur och historia ska ingå i den vanliga undervisningen för alla samiska elever och vara möjligt att återta för alla vuxna. 9. Samisk barnomsorg, äldreomsorg och sociala frågor ska upp på Sametingets agenda! 10. Utveckla Sametinget till en riktig samisk företrädare! Öka budgeten från 40 till 400 miljoner. 11. Uppvärdera traditionell kunskap, samisk naturfilosofi och traditionellt ledarskap i Sametinget. 12. Fast finansiering till samiska kulturcentra, samegårdar, sameföreningar och organisationer. 13. Öka kunskapen! Etablera samiska högskoleutbildningar i samisk mat, i traditionell kunskap, i samisk livsmiljö och i förvaltning av traditionellt land. 14. Åtgärda okunskapen! Utbildning om samer ska finnas som fast ämne i alla svenska skolor!

Självbestämmandetrappan Skalan visar graden av självbestämmande och kolonisering. Här kan vi också se nivån vi samer är på och vart vi vill vara. Att göra vår samiska kultur osynlig är nedsättande och en del av den fortsatta koloniseringen av Sápmi. Mijjen Geajnoe accepterar inte denna grova diskriminering överhuvudtaget. Rätten att komma med uttalanden Rätten att delta Innebär en rätt att medverka, till exempel som sakkunnig eller expert i en utredning. Garanterar inte inflytande. Nivån är beroende av politisk vilja och vem som bestämmer vad som anses viktigt för oss samer. 5 4 3 2 Källa: Balto/Hirvonen Vi har accepterat även denna låga nivå alltför länge. Min Geaidnu menar att det är diskriminering när vi samer bara kan ge synpunkter på utredningar som andra, utan kunskap om det samiska, har gjort. Osynliggörande Innebär att staten och myndigheter inte anser att samer berörs alls, även om ämnet berör samisk verksamhet. Är en diskriminering som stater använder mot minoriteter och urfolk. Att delta i en statlig utredning som same utan reellt inflytande är bara ett alibi eller gisslan i beslut som oftast går oss samer emot. Mijá Gäjnno accepterar inte annat än nivå 1 Självstyre eller nivå 2 Medbestämmande! Innebär en möjlighet att komma med synpunkter, till exempel i en utredning via skrivelser i efterhand. Hänsyn behöver inte tas till samiska synpunkter eftersom beslut tas av andra än av oss samer. Hit ska vi! Mijjen Geajnoe ska driva att vi uppnår denna nivå under mandatperioden för första gången i historien. Då kan vi förhandla om nivå 1 Självstyre! Utveckling av Sametinget Hit ska vi! Min Geaidnu ska driva att vi upptar förhandlingar med staten att införa samiskt Självstyre. Det ska vara Sametingets största uppgift! Rätt till medbestämmande Innebär att vi samer har rätt till konsultationer med regeringen om alla samiska ärenden. Parterna ska vara likvärdiga med ömsesidig respekt. Framförallt ska större principiella saker behandlas. Sametinget måste ta rollen som företrädare för oss samer. Vi har inte råd att debattera om detaljer när Sápmi håller på att exploateras sönder och samisk kultur osynliggörs. När Sametinget är valt ska det ha rollen som gemensam företrädare för det samiska folket mot motstående intressen, staten och exploatörerna av Sápmi 1Rätt till självstyre Innebär att vi samer har en juridisk rätt till självstyre. Gäller förvaltning av markerna och kulturen med egen budget i enlighet med ILO-konvention 169, Urfolksdeklarationen med flera konventioner. ska plenum bereda och behandla strategiskt viktiga samepolitiska frågor och vara samernas manifestation för att visa styrka utåt och ena samerna inåt ska det finnas kurage att ta nödvändiga beslut som utgår från samiska värden och inte statens påbud. Ledamöterna Att vara sametingsledamot ska vara både en ära och medföra stort ansvar. De valda ledamöternas största ansvar ska vara att företräda Sápmi mot konkurrerande intressen. Sametingspartierna Vi kan inte jämföra det samiska partisystemet med det svenska eftersom vårt samhälle har större utmaningar utifrån att bekämpa, än att föra en förödande intern debatt. När tinget är valt är det Sametinget gemensamt som ger styrkan utåt.

Ol-Johán Sikku Soppero/Östersund Konsult Jag vill ta ansvaret att leda Sametinget till att bli den företrädare som det samiska folket behöver! Mot gruvor, kulturstöld och fortsatt kolonisering! För stolthet, ansvarstagande och självstyre! Men jag kan inte göra det ensam. Jag behöver ert, samefolkets stöd att leda Sametinget mot en ny framtid! Kristina Nordling Utansjö/Grythyttan Museipedagog/partisekreterare Jag vill att Sametinget tydligt exponerar den kolonisering som fortfarande pågår, hur den påverkar oss och hur vi aktivt ska motarbeta den. Jag vill förstärka Sametinget så att det med mod och enad kraft aktivt tar motstånd mot allt som hotar vårt folks möjligheter att återta, bevara, utveckla och föra vidare våra språk och vår kultur till kommande generationer! För att göra det behövs alla samers kunskap, kraft och engagemang. Jag vill vara en värdig företrädare för oss samer och ha en aktiv roll i det arbetet. Christina Åhrén Backe Etnolog Jag vill ta ansvaret att rikta samepolitiken mot de som utövar makten mot oss. För rätten till vårt land, till våra språk, för renskötselns överlevnad. Låt det inte finnas några illusioner. Det är svårt att bryta kolonisation. Det är tufft, det är komplicerat, inte lätt. Men jag tror att vi kan klara det tillsammans. Jag tror Sametinget kan leda vägen och jag vill företräda er i den kampen! Jörgen Stenberg Malå Renskötare Jag är ingen politiker egentligen, men bara att jag är same gör att jag i min person är politisk. Vi har en samisk historia att förvalta, våra förfäders kamp för landet och kulturen ska inte förstöras av att Sametinget idag har tappat fokus. Därför vill jag ta mitt ansvar och vara en del av det som verkligen gör Sametinget till det vi en gång förväntade oss en företrädare som med folkets kraft visar vägen i försvaret av vårt land utifrån vår historia. FOTO Petter Engman Per Jonas Parffa Jokkmokk Renskötare Jag kandiderar i sametingsvalet för att jag tycker att det samiska folket är förtjänta av ett fungerande Sameting, där sakfrågorna hamnar i fokus. Rennäringens förtroende för Sametinget kan då återvinnas, det samiska språkets status då höjas och ett samiskt samhälle kan då bli verklighet. Stefan Mikaelsson Harads Renägare Med din medverkan vid valdagen den 19 maj kan jag fortsätta att verka för en konstitutionell förbättring av Sametingets plenum och för erhållandet av ökad respekt i omvärlden. Plenum representerar det samiska folket och försvarar våra språk och kultur med hjälp av folkrätten. Men då måste folket, det vill säga du som väljare, rösta på ett parti som står fritt från organisationer eller särintressen i Sápmi. Sara Larsson Klimpfjäll/Vindeln Samhällsplanerare Jag vill att sametinget visar en större enighet och styrka utåt i viktiga frågor. Att vara sametingsledamot innebär för mig att man företräder hela det samiska folket och har ett ansvar att få alla samer att känna att vi ledamöter arbetar för positiva förändringar för just dem. Därför måste vi stärka Sametinget och få det att fungera bättre. Vi måste uppnå ett mer konstruktivt samarbete. Hanna Sofie Utsi Gällivare Röntgensköterska Jag vill att Sametinget ska bli den självklara del i samhället som den borde vara. Alla ska kunna känna trygghet och stolthet över Sametinget både som politiskt organ och som myndighet. Sametinget ska förknippas med kunskap, proffsighet och gott samarbetsklimat. Jag skulle vilja få förtroendet att leda plenums arbete och gemensamt med ledamöterna skapa ett gott arbetsklimat.

Vägvisare Ol-Johán Sikku 070-171 80 34 ol-johan@hotmail.se Partisekreterare Kristina Nordling 073-364 42 23 kristina.nordling@gmail.com Mikael Karlsson Grafisk Design FOTO Ol-Johán Sikku TRYCK Lule Grafiska AB 2013