Hur kan skogsbruket utnyttja laserscanningen som Lantmäteriet genomför över hela Sverige? Patrik Olsson och Lars Björk Enheten för Geografisk Information Patrik.olsson@skogsstyrelsen.se Lars.bjork@skogsstyrelsen.se
Bakgrund Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 2007:60) att Lantmäteriet skulle få i uppdrag att ta fram en ny nationell höjdmodell. I december 2008 erhöll Lantmäteriet av regeringen uppdraget att framställa en ny nationell höjdmodell utifrån användarnas behov med särskild prioritering för klimatanpassnings- och andra miljöändamål.
Bakgrund Den nya höjdmodellen framställs med hjälp av laserskanning från flygplan..
Bakgrund Tidplanen för projektet : Produktionsplanering: Pågår fortlöpande Produktionsstart: juli 2009 Produktionstid: 7 år, varav cirka 4 år för skanning Leveransklara höjddata: Finns cirka 6 månader efter skannig av aktuellt område
Bakgrund Prioriterade områden Under 2009-10 skannas område B och H med D som komplementområde Områdena A, B och C skannas före eller efter löv. Områdena D I skannas oberoende av årstid Planen justeras årsvis Hela landet skannas under perioden 2009-2013
Bakgrund Produktionsplanen är utformad så att fokus ligger på: Datainsamling (skanning) under de 3-4 första åren av projektet. Nya höjddata kommer att finnas tillgängligt över i stort sett hela landet i form av georefererade och autoklassade laserpunktmoln inom denna tid. Generellt gäller att denna produkt finns tillgänglig ca 6 månader efter skanning av aktuellt område. Editerade produkter tas fram efter behov under projektets senare del.
Bakgrund Avropet av skanning är utformat så att : Södra Sverige ska skannas under "icke vegetationssäsong", dvs. utan löv och högt växande grödor Norra Sverige kan skannas oberoende av årstid. I praktiken innebär detta att skanningen sker i södra Sverige under tidig vår och sen höst medan resten av landet skannas under sommaren.
Status för skanningen just nu Varje block är 50 x 25 km
Bakgrund Lantmäteriet fokuserar sitt arbete på markmodellen. Som biprodukt erhålls vegetationsdata, information om vad som står på marken. Unik möjlighet att ta fram rikstäckande skogliga data för skogsbruket.
Bakgrund Att med hjälp av lasertekniken uppskatta skogliga parametrar bedöms av SLU, Forskare i våra grannländer, Skogstyrelsen och företagen som tillhandahåller laserdata som tekniskt utvecklad och användbar. Parametrar som skattas är t.ex. stamantal, diameter, höjd, grundyta och volym per hektar.
Men Bakgrund För att ta fram skogliga beräkningsmodeller måste fältdata insamlas. Kräver en stor samordnad insats för att klara av det! Inget liknande har gjorts tidigare i Sverige Bråttom att planera arbetet för att det ska stämma tidsmässigt med laserscanningarna
Bakgrund Skogsstyrelsen och SLU bjöd våren 2009 in intressenter från skogbruket (Södra Skogsägarna, Norrskog, Holmen, Sveaskog mfl) för att Presentera tekniken Diskutera möjligheterna till samfinansiering för insamling av referensdata. Undersöka intresset att delta i en pilotstudie
Bakgrund Pilotprojektet som genomförs av Skogsstyrelsen och SLU (mfl.) ska försöka klarlägga villkoren för insamling av referensytor för det vidare arbetet i beräkningsmodellerna. Skogsstyrelsen tog ansvaret att samordna medan SLU tog ansvaret för tekniska analyser och rapporterande
Pilotprojektets Mål Tydliggöra vilka krav och förutsättningar som gäller för att laserdata som samlas in under lantmäteriets flygningarna skall kunna användas för att ta fram skogliga data. Resultaten från pilotstudien ska ge vägledning och rekommendationer för vad som krävs för att man på nationell nivå ska kunna nyttja laserdata till skogliga ändamål med gott resultat, framförallt vad gäller behovet av koordinatsatta provytor
Fördelar och nyttan med datat Ny typ av skogsindelning eftersom data lagras kontinuerligt och inte i beståndsmedelvärden. Åtgärds behov kan beräknas och planeras mer effektivt. Beståndsmedelvärden är ett dåligt mått då variationen inom beståndet kan vara stort. Underlag för att producera skogsbruksplaner till ett lågt pris. Detektera röjningsbehov Hitta områden/bestånd i behov av gallring Underlag för uppköpsveksamhet
Vad har gjorts hittills? Efter sommaren har ett samarbete pågått mellan Skogsstyrelsen och SLU Laserdata från pilotområdet utanför Gävle på ca 120 000 ha har erhållits av Lantmäteriet. SLU har positionerat alla provytor från Riksskogstaxeringen inom pilotområdet ca 70 st. SLU har tagit fram ett stratifierat sampel med 280 st. kompletterande provytor
Pilotområdet utanför Gävle på ca 120 000 ha Föreslagna stratifierade ytor att mäta in. Gröna ytor är besökta och röda ytor återstår Totalt 280 stycken
Vad har gjorts hittills? Skogstyrelsen har besökt 160 st. av dessa ytor (drygt 130 användbara) SLU har tillhandahållit utrustning såsom Fältdatorer (Heureka systemet), avståndsmätare och Precisions GPS:er Skogstyrelsen har genomgått utbildning hos SLU, Umeå samt utbildat egen fältpersonal Högbo Bruk och Sandvikens kommun har tillhandahållit underlag för referensbestånd Högbo bruks och Sandviken kommuns beståndsregister har sänts till SLU för utsampling av kontrollbestånd.
Behov av finansiering Skogsstyrelsen står för samordning på egen bekostnad SLU genomför även sitt deltagande hittills på egen bekostnad KUA fonden har bidragit med medel till fältarbete och till referensbestånd Brattåsstiftelsen har bidragit med medel till analyser och beräkningar Det finns ett behov av ytterligare finansiering för att slutföra fältarbetet
Slutsats Viktigt att få tillräckligt många provytor så att vi kan genomföra analyser och beräkningar till våren. Annars förskjuts resultaten till hösten 2010. Vi behöver helst lägga ut provytor samma säsong som flygning sker. Vi får allt mindre tidsmarginal att hitta en samfinansieringslösning för provyteinsamling medan data från lantmäteriet är färskt. Det är nu vi har chansen att samarbeta och gemensamt se till att vi kan nyttja datat på bästa sätt!
Flygbild Laserdata Beräknade Skogliga data Beräknade Beståndsdata
Flygbild Laserdata Beräknade Skogliga data Beräknade Beståndsdata