UPPRÄTTAD 2015 FALKENBERGS GRÖNSTRUKTUR- STRATEGIER

UPPRÄTTAD 2015 FALKENBERGS GRÖNSTRUKTUR- STRATEGIER

MEDVERKANDE Emelie Bertholdsson Charlotte Wingårdh Sofia Hedberg Broberg Daniel Helsing Josefin Selander FOTO: Om ej annat anges Falkenbergs kommun 1 GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN

INNEHÅLL 1 INLEDNING 1.1 Falkenbergs grönstrukturstrategier 1.2 Styrande dokument 2 MÅLBILD & STRATEGIER 2.1 Vision 2.2 Mål och Strategier 3 FORTSATT ARBETE 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Pågående projekt 3.3 Framtida projekt 4 UNDERLAG 4.1 Biologiska faktorer 4.2 Sociala faktorer REFERENSER Sid. 4. 6. 8. 10. 13. 15. 15. 17. 20. 21. GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN 2

1. INLEDNING

1.1 FALKENBERGS GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER Falkenbergs stad har som vision att växa för en hållbar framtid. För att planera för detta krävs det avvägningar för hur stadens marktillgångar och resurser bör användas samt fördelas grundat på efterfråga och behov av bostäder, industrier, grönytor, infrastrukturanläggningar etc. I samband med dessa planeringsprocesser är det viktigt med underlag som betonar grönstrukturens roll samt värde. Att arbeta med grönstruktur som ett stadsbyggnadselement kan resultera i ett bättre fungerande samt hållbarare samhälle; både för människor och natur. Den senaste grönplanen för Falkenberg gjordes 1987 och det finns därför ett behov av en ny genomgång över Falkenbergs grönstruktur och hur den behöver utvecklas för att möta den framtid som översiktsplanen förespråkar. Fokus är på de sociala samt biologiska aspekterna av grönplanering. Dokumentet ska lyfta fram mål och strategier för hur grönområden i Falkenbergs stad ska bevaras, utvecklas och förstärkas. Vidare ska det utgöra ett kunskapsunderlag vid översiktlig planering och upprättande av detaljplaner samt som underlag vid planering och utveckling av Falkenbergs stads grönområden. Syfte med Falkenbergs grönstrukturstrategier: Tydliggöra grönstrukturens roll och betydelse i Falkenbergs stad. Ta fram vägledande strategier för Falkenbergs grönstruktur. Under 2011 gjordes inventeringar i Falkenbergs stad för att ta fram underlag för en sociotopkartering samt en biotopkartering. Biotopkartan beskriver de naturvärden och skyddsvärda arter som finns inom Falkenbergs centralort. I den kompletterande sociotopinventeringen var målet att värdera Falkenbergs grönstrukturer, både kvantitativt samt kvalitativt. Biotopinventeringen genererade i rapporten Tätortsnära natur i Falkenberg. Sociotopinventeringen finns sammanställt i kartmaterial. Arbetsmaterial som togs fram i samband med dessa två inventeringar har i stor utsträckning utgjort underlaget för grönstrukturstrategierna. GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN 4

GEOGRAFISK AVGRÄNSNING TRÖINGEBERG FALKAGÅRD ARVIDSTORP ÖSTRA GÄRDET CENTRUM VÄSTRA GÄRDET HERTING KRISTINESLÄTT SKREA KYRKOBY SKREA STRAND 5 GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN

1.2 STYRANDE DOKUMENT I översiktsplanen för Falkenbergs kommun som antogs under 2014 är det framförallt två strategier med tillhörande planeringsinriktningar som berör grönplaneringen. Strategi 1 - Planera för en hållbar samhällsutveckling handlar om att Falkenberg ska vara en attraktiv kommun idag och i framtiden för boende, besökare och företagare. För att det ska ske måste kommunen utvecklas i balans med de tillgångar och värden som finns i befintliga natur- och kulturmiljöer. Planeringsinriktningen betonar att det ska planeras för både spontana samt planerade möten i offentliga och privata miljöer. Fysiska kopplingar i staden ska förstärkas genom att bygga ihop stadsdelar med varandra samt överbygga barriärer exempelvis i form av större vägar. Samtidigt ska områden utpekade med höga naturvärden så långt som möjligt skyddas från exploatering och annan form av negativ påverkan. En annan relevant strategi i översiktsplanen är Strategi 3 - Förstärk Falkenbergs stad. Staden behöver växa genom att befintlig bebyggelse kompletteras och förtätas samtidigt som viktiga värden i staden måste värnas om. Planeringsinriktningarna påpekar att stadens grönområden, friytor och kontakten med vattnet ska bevaras och utvecklas. Goda livsmiljöer ska skapas genom utveckling av närrekreation och mötesplatser av god kvalitet och tillgänglighet. I Plan för den ekologiska hållbarheten (antagen av Kommunstyrelsen 2011-12-20) är ett delmål till det kommunala miljömålet God bebyggd miljö att natur- och grönområden nära bebyggelse ska värnas och utvecklas för god tillgänglighet och ett hälsosamt lokalklimat men även att behov av lek, spontanaktiviteter, rekreation och lokal odling ska tillgodoses. Ytterligare ett delmål är att all samhällsplanering ska ske med ett tydligt landskapsperspektiv och att gröna korridorer ska bevaras och/eller kompletteras. Den föreslagna åtgärden påvisar att det i detaljplanearbete ska redovisas hur gröna korridorer ska bevaras och/eller kompletteras. Som delmål för ett rikt växt- och djurliv konstateras det att Den biologiska mångfalden ska bevaras och ökas på kommunens marker och att Arealen tätortsnära grönmark bibehålles med förslag till åtgärd att När tätortsnära grönmark måste tas i anspråk så ska den kompenseras med motsvarande markområde. Grönområden Obebyggda sammanhängande grönytor som ligger utanför andra byggnaders influensområde på 50 meter. Området har en areal om minst 1 hektar. Till grönområde kan betesmark räknas men inte åkermark. Grönstruktur Stadens blåa och gröna områden bildar tillsammans en helhet och utgör en övergripande struktur. Den gröna strukturen kan utgöras av vilda naturområden, parker och gröna stadsrum samt blåa strukturer som vattendrag, dammar och hav. Grönyta Är allt grönt inom tätortsgräns. Exempelvis allmänna parker, villaträdgårdar, impediment (överblivna gröna ytor vid bebyggelse) och gröna ytor mellan flerbostadshus och industribyggnader såväl som grönstråk längs vägar. Stadsdelspark En park som främst riktar sig till boende i närområdet i en stadsdel. Stadspark Större park eller naturområde som kan erbjuda många varierade aktiviteter. Riktar sig till alla invånare i en stad samt dess besökare. GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN 6

2. VISION & MÅL

2.1 VISION Den övergripande grönstrukturen i Falkenberg ska påminna om ett träd med ett stabilt rotsystem, en kraftig stam samt en trädkrona som förgrenar sig ut i mindre grenar. Om denna trädstruktur förstärks kan den tillgodose Falkenberg stads invånare med den gröna närhet som är vital för välbefinnande och hälsa. Parallellt kan denna struktur även stärka stadens biologiska funktioner. Trädstrukturens rotsystem börjar i området kring Skrea och det sydliga jordbrukslandskapet. Därifrån sträcker sig stammen från Skrea upp mot Vallarna via Hertingskogen. Från Vallarna förgrenar sig grönstrukturen ut i en trädkrona som sträcker sig igenom stadskärnan och letar sig ut till bostadsområden och ytterområden. Grenverket utgörs av mindre nätverk som består av alléer, småparker och mindre grönytor som nödvändigtvis inte är sammanhängande. Genom trädet och grenverket skär Ätran som utgör en livsviktig och näringsrik källa. Rotsystemet och stammen som utgörs av det stora grönområde som börjar i Skrea och sträcker sig upp mot Vallarna och Ätran är viktiga att bevara och utveckla eftersom det tillgodoser stora delar av Falkenberg med bostadsnära natur. I stadens norra del, som består av grenverket, handlar det om att ta tillvara befintliga platser och utveckla mindre gröna platser eller stråk som knyter ihop grönområden och friytor och stärka kopplingen till dessa områden. Grenar som i dagsläget inte är fullständiga bör utvecklas för att kunna försörja omkringliggande områden med grönområden och naturvärden. För att förverkliga visionen om Falkenbergs fysiska grönstruktur som ett övergripande träd har fyra mål med tillhörande strategier tagits fram. 1. Falkenbergare ska ha god tillgång till parker och naturområden. 2. Falkenberg ska vara en grön stad, där både sociala och ekologiska värden tillgodoses. 3. Grönområden med höga biologiska och sociala värden bör bevaras samt i hög utsträckning skyddas vid exploatering och andra markintressen. 4. Parker och naturområden ska ha ett rikt växt- och djurliv samt bidra till upplevelser. GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN 8

TRÄDKARTA 9 GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN

2.2 MÅL OCH STRATEGIER 1. Falkenbergare ska ha god tillgång till parker och naturområden. Bostadsnära parker och grönområden bör finnas inom 300 meter från bostad och arbetsplats. God tillgång och närhet till grönområden kan stimulera fysisk aktivitet som i sin tur kan bidra till förbättrad hälsa, både fysisk och psykisk, samt minska risken för ett flertal livsrelaterade sjukdomar. Riktlinjer för den bostadsnära naturen för boende och arbetsplatser är 300 meter, vilket bör uppmärksammas vid planering och exploatering av bostadsområden. Grönområden ska vara lätt att nå med buss, cykel eller till fots. Större park- och naturområden ska enkelt gå att nå via kollektivtrafik. Möjligheten att ta sig till ett grönområde påverkas av avståndet dit, det antal barriärer som finns längs med vägen i form av exempelvis trafikerade gator och vattendrag samt möjligheterna att ta sig dit till fots eller med cykel. Om färdvägen upplevs grön och lättillgänglig kan den upplevda sträckan uppfattas kortare. 2. Falkenberg ska vara en grön stad, där både sociala och ekologiska värden tillgodoses. Förbättra de sociala och biologiska kopplingarna mellan stadens grönytor samt havet och Ätran. För att öka tillgängligheten mellan målpunkter i Falkenberg är det viktigt att länka samman grönområden som kvartersparker, stadsparker och torg med varandra. Dessa länkar bidrar till att skapa ett grönt intryck men även som en vägriktning mot större grönytor och grönområden. Det är även viktigt att grönstrukturerna länkas samman med stadens blåa strukturer som Skrea strand och Ätran. Integrera grönstruktur med befintliga strukturer som gång- och cykelstrukturer och i gaturummen. Gatuplanering utgör en viktig del i en den täta och mångfacetterade staden och det är i dessa miljöer viktigt att ta tillvara på outnyttjade utrymmen. Gator, cykelvägar och gångstråk ska inte enbart fylla funktion som transportleder utan även ha goda vistelsekvaliteter där gröna element kan utgöra en viktig komponent. Stärka befintliga parker och grönytor samt utveckla nya parker och grönområden. Existerande värden som finns i befintliga parker och grönytor uppmärksammade i sociotop och bitopinventeringen ska synliggöras och tas tillvara på samt sättas in ett större sammanhang som gäller för hela Falkenbergs stads grönstruktur. Vid utveckling av nya parker och grönområden är det viktigt att utgå ifrån platser där det finns en nedsatt tillgång av grönytor och friytor med sociala och biologiska värden. 3. Grönområden med höga biologiska och sociala värden bör bevaras samt i hög utsträckning skyddas vid exploatering och andra markintressen. Använd kompensationsåtgärder i planeringsprocessen. Syftet med att använda kompensationsåtgärder är att garantera att falkenbergarna även i framtiden har tillgång till värdefulla natur- och rekreations områden samtidigt som staden växer. GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN 10

4. Parker och naturområden ska ha ett rikt växt- och djurliv samt bidra till upplevelser. Skapa ett varierat innehåll i parker och naturområden. Parker och grönområden ska erbjuda en variation av rekreation, lek och sociala aktiviteter. Val av vegetation ska i större utsträckning anpassas efter platser och grönområden, bland annat bör fruktträd och bärbuskar i högre utsträckning planteras i rekreativa och barntäta områden. Det är viktigt att hänsyn till är grönytors förmåga att fungera som mötesplats för människor från olika områden, bakgrund och ålder. Utveckla mångfalden av ekosystemtjänster. Genom att utveckla Falkenbergs grönstruktur variationsrikt genom grönblåa nätverk och förbättrade spridningsområden för djur och växter kan det på sikt innebära förbättrade förutsättningar av olika ekosystemstjänster. KOMPENSATIONSÅTGÄRDER Göteborgs stad har tagit fram en strategi för hur de ska arbeta med kompensationsåtgärder. Tanken är att alltid i första hand försöka undvika eller minimera påverkan vid en exploatering genom att vidta skyddsåtgärder. Först om detta inte är möjligt ska kompensation övervägas, det innebär att funktioner och värden som går förlorade vid en exploatering ska kompenseras genom åtgärder inom planområdet eller på en annan plats i kommunen. Genom att i ett tidigt skede uppmärksamma kompensationsåtgärder vid exploatering kan kommunen bidra till att negativ miljöpåverkan undviks eller minimeras samtidigt som miljökrav kan uppfyllas. Kompensationsåtgärder bygger på att det finns en gemensam överenskommelse mellan kommunen och exploatörer eftersom det i hög grad bygger på frivillighet. Vidare är det viktigt att det förankras redan i detaljplaneringskedet. I arbetet med kompensationsåtgärder bör man utgå från följande lista där punkt ett och två är skyddsåtgärder och punkt tre och fyra är kompensationsåtgärder. 1. Undvik negativ påverkan. 2. Minimera negativ påverkan 3. Utjämna negativ påverkan genom att återskapa värdet i närområdet 4. Ersätta genom åtgärder på annan plats eller av annat värde. 11 GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN

3. FORTSATT ARBETE

3.1 UTVECKLINGSOMRÅDEN För att nå visionen om Falkenbergs grönstruktur som ett träd, med rötter, stam och krona har ett antal utvecklingsområden, utifrån biotop- och sociotopinventeringarna, sammanställts. Dessa områden anses ha stor potential att utvecklas samtidigt som deras placering gör dem till viktiga områden i den övergripande trädstrukturen. Badhusparken För att öka utbudet av högkvalitativa områden i innerstaden där det finns en brist på grönområden och begränsade möjligheter att utveckla nya parker bör Badhusparken förstärkas och utvecklas vidare som Falkenbergs finpark. Falkenbergsmossen Mossen, som har höga naturvärden, har stor potential att bli ett välbesökt naturområde med rekreativa värden. Området är idag relativt otillgängligt för dem som bor i Falkagård och detta bör åtgärdas. Om industrispåret läggs ner och i framtiden försvinna är det viktigt att minimera denna barriär så att fler får tillgång till Falkenbergsmossen. Innerstaden Eftersom det i innerstaden råder brist på större samt sammanhängande grönytor är det viktigt att utveckla och värna om befintliga grönområden. Badhusparken, grönytan runt Falkenbergs kyrka tillsammans med området runt den gamla järnvägsstationen har tillsammans förutsättningar att bil en sammanhängande grönområde i innerstaden Stafsinge Stafsingeområdet ar en unik markresurs som kan få stor betydelse för Falkenbergs framtida utveckling. Området ligger centrumnära, nära järnvägsstationen och är mycket naturskönt, vilket ger möjlighet att skapa en stadsdel med hög attraktivitet och god tillgänglighet. Det pågår ett arbete med att ta fram ett planprogram för Stafsinge. Delar av Stafsinge har mycket höga eller höga naturvärden. Ett förslag är att utveckla en samlad stadspark, stadsdelspark eller en större anlagd och sköt gräsyta med möjlighet för spontanlek och idrott. En central grönyta i Stafsinge med hög kvalitet och tillgänglighet hade även kunnat försörja de norra delarna av Arvidstorp, som lider stor brist på närhet till grönska. Västra gärdet - Lövstaviken För att öka nåbarheten, tydligheten och i högre grad koppla ihop Västra gärdet och resten av staden, finns möjlighet att bilda ett grönt promenadstråk mellan områdena runt Lövstaviken och de gröna parkområdena i västra delen av Västra gärdet. Det skulle förbättra situationen för boende på Västra gärdet som i dagsläget saknar större naturområden att vistas och promenera i. På längre sikt har Lövstaviken potential att utvecklas till ett friluftsområde med möjlighet till promenader och bad. Att binda ihop Västra gärdet med Lövstaviken genom gång- och cykelstråk skulle öka möjligheten till promenader och vistelse i större grönområde. Lövstaviken är idag planlagt för industriändamål. Ätran Längs med Ätran på båda sidor är det viktigt att bevara och förädla de kvaliteter som finns. Både gång- och cykelvägar behöver ha en god standard och det är även viktigt att skapa platser längs vägen för möten och uppehåll. Östra gärdet - Gruebäcken På Östra gärdet finns flera flerbostadsområden där behovet av gemensamma grönområden är stort. I dagsläget finns flera platser att använda men vissa av dem behöver rustas upp och utvecklas. Förslagsvis skulle en sportanläggning eller en större lekplats kunna anläggas i området. Området längs med Gruebäcken bör rustas upp så att detta bildar ett inbjudande och sammanhängande stråk. Gruebäcken har potential att utvecklas till ett välfungerande och fiskförande vattendrag. Utveckling av områdets friytor bör göra så att större barn, funktionsnedsatta samt äldre kan använda platserna bättre och mer funktionellt. Vidare bör de platserna även utvecklas med fokus på alla de barn som bor i området, som komplement till villa-/radhusträdgårdarna. Eftersom tillgång till grönytor i området är nedsatt är det även viktigt med arbeta med naturliga och trygga stråk till rekreationsområden i omgivande stadsdelar. 13 GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN

UTVECKLINGSPLAN UTVECKLINGSKOPPLINGAR FÖR GRÖNSTRUKTUREN UTVECKLINGSOMRÅDE BRISTOMRÅDE PÅ GRÖNYTOR OCH GRÖNOMRÅDEN PÅGÅENDE PROJEKT GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN 14

3.2 PÅGÅENDE PROJEKT Vallarna och Hertingskogen Vallarna försörjer stora delar av Falkenbergs stad med grönska och är ett välbesökt turistmål. För att området ska hänga med i framtiden behöver den utvecklas och anpassa för existerande behov och funktioner. I delöversiktsplanen för Falkenbergs Centralortsområde som antogs 2007 påtalas bland annat vikten av att utveckla och benämna Vallarna som en stadspark. Tånga parkstad I det som tidigare var Tångaledsreservatet planeras det för ett bostadsområde där möjligheten finns att utveckla och förädla befintliga värden. Tankar finns att utveckla ett tydligt grönt gång- och cykelstråk som ett komplement till kommande bebyggelse. Tillsammans med befintliga värden kan Tånga parkstad skapa starka gröna segment från stationsområden ner till Ätran som tillsammans blir en tydlig gren i Falkenbergs grönstruktur. Källstorps våtmarker Området har mycket höga naturvärden och ett rikt fågelliv. Med dess stadsnära läge finns det goda förutsättningar att utveckla området till ett större natur- och rekreationsområde för Falkenbergare. Ett pågående projekt som berör området handlar om att öka tillgänglighet till Källtorps våtmarker genom att förbättra cykelförbindelserna längst med Ätran till Falkenberg stad. Södra Åstranden På Södra Åstranden planeras för framtida bostadsbebyggelse. Området närmst Ätran berörs av projektet stråket staden-stranden som syftar till att höja attraktiviteten i gång- och cykelstråket från Tullbron till Skrea strand genom bättre belysning, vägbeläggning, utveckling av mötes/utsiktsplatser mm. Skrea strand Skrea strand är en stor tillgång för Falkenbergs stad och känd långt utanför kommunen. I de södra delarna, vid Skreanäs, finns det ljunghedsmiljöer med höga biologiska värden där det har utförts skötselåtgärder för att bevara områdets karaktär. De nordligaste delarna av Skrea strand har delvis iordningställt men hela området skulle gynnas av att utvecklas med ett helhetsgrepp. Planer finns på att starta upp ett projekt som syftar till att utveckla Skrea strand. I samband med det är det viktigt att grönstrukturen utgör en viktigt del samt att platser som kan bidra till att öka tillgängligheten till grönområden utvecklas. 3.3 FRAMTIDA PROJEKT Grönstråk Flera av de platserna som pekas ut i sociotopkarteringen har potential att ingå i grönstråk. I arbetet med grönstråk är det viktigt att integrera och använda övriga strukturer i staden, detta för få ett övergripande helhetsgrepp. Kompensationsåtgärder Som beslutats i planen för ekologisk hållbarhet ska en åtgärdsplan tas fram för hur man ska implementera och arbeta med kompensationsåtgärder. Det fortsatta arbetet med kompensationsåtgärder bör ske i samverkan med exempelvis Mark och Exploateringenheten, Gata och Trafik samt Parkförvaltningen. Parkdefinitioner med utvecklingsplan För att få en överblick av vilka sorts parker som finns och som saknas i Falkenberg är det relevanta att göra en kartläggning av stadens befintliga parker. Denna ligger sedan till grund för en utvecklingsplan av stadens parker så att alla får tillgång de olika typerna och de värden som kopplas till respektive parkkategori. Värderingskarta För att underlätta framtida markanvändningsbeslut, prioriteringar och avvägningar mellan olika markintressen och exploateringstryck bör en värderingskarta tas fram. Förslagsvis parallellt med det kommande arbetet med en förtätningsstudien för Falkenbergs stad. Syftet med en värderingskarta hade varit att markera och rangordna grönytor utifrån deras sociala och biologiska värden. Underlag för en sådan karta bör grundas på biotopoch sociotopkarteringen samt kompletterats med uppdaterat matetrial för biotoper och sociotoper i Falkenbergs stad. 15 GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN

4. UNDERLAG

4.1 BIOLOGISKA FAKTORER Biologisk mångfald I tätorter är grönstrukturen av avgörande betydelse för biologisk mångfald. Grönstrukturen består ofta av rester av tidigare landskap samt nyskapade miljöer som liknar naturliga miljöer. Till dessa miljöer är ett stort antal arter knutna, både vanliga och ovanliga. Värdefulla naturmiljöer har ofta karaktären av att vara öar i tätorten och djur och växter kan ofta ha svårt att sprida sig mellan dessa. När grönområdena blir för små har också många av arterna svårt att klara sig i områdena. Grönstrukturer kan därför utformas så att de blir spridningskorridorer, dvs. organismer kan sprida sig genom tätorten, och/eller kärnområden för växter och djur, dvs. ett område som är stort nog för organismerna att reproducera sig och varifrån individerna sprider sig till omgivningen. I Falkenbergs kommun är Ett rikare växt- och djurliv ett prioriterat miljömål. Ska detta mål uppfyllas bör även tätorterna utformas så att de gynnar biologisk mångfald. Grönstrukturer bör alltså fungera som miljöer för många arter samt som spridningskorridor och kärnområden för den biologiska mångfalden. Utformning och skötsel Beroende på vilken funktion som ska prioriteras i olika grönstrukturer bör de utformas och skötas på olika sätt. Grönstrukturens förutsättningar och placering i landskapet, t.ex. avstånd till andra grönstrukturer, bör vara en utgångspunkt i planeringen. Kvaliteter, exempelvis förekomst av olika trädslag, gamla träd, död ved, blottad mark, bör styra utformning och skötsel. Förstärkning av kvaliteterna som exempelvis utplacering av död ved, fågelholkar, mullfyllda holkar och friställande av träd kan ingå i skötsel av strukturen beroende grönstrukturens förutsättningar och betydelse i helheten, t.ex. om strukturen ska fungera som kärnområde. I avvägningen mellan att avsätta ytterligare ett område och att förstärka ett redan avsatt områdes kvaliteter kan förstärkningen vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Ekosystemtjänster Välplanerad grönstruktur kan erhålla många tjänster och produkter som är viktiga för oss människor och vår livsmiljö. Dessa ekosystemtjänster skapas i samspelet mellan organismer och dess miljö. Den biologiska mångfaldens är av stor betydelse för ekosystemtjänsterna. Det finns ett starkt samband mellan hög biologisk mångfald, dvs. många arter med högt antal individer av varje art, och ekosystemtjänsterna samt hur robusta de är mot förändringar. De flesta ekosystemstjänsterkan åstadkommas på teknisk väg men blir då många gånger dyrare jämfört om det skulle skett naturligt. En väl utbyggd grönstruktur i tätorten kommer att gratis producera många ekosystemtjänster som vi behöver. Ett bra exempel är tätortsmiljöer där det förekommer mycket biltrafik. Att behålla områden med skog eller att plantera skogsdungar i närheten av sådana ställen ger många viktiga ekosystemtjänster. Träden kan till exempel ta upp koldioxid och samti- digt producera syre. Även stoft (och andra partiklar) kan tas upp av träden och på så sätt bidrar träden till att förbättra luftkvaliten. DE FYRA EKOSYSTEMSKATEGORIERNA Försörjningstjänster Tjänster som levererar varor som exempelvis vatten, kött, fisk, trä etc. Reglerande tjänster Tjänster som reglerar och påverkar vattenflöde, klimat, temperatur. Bidrar exempelvis till att stabilisera klimatet, rena luft och vatten, pollinera växter och grödor samt motverka erosion och skadedjur. Kulturella tjänster Täcker in tjänster som bidrar till mänskligt välbefinnande och förbättrad hälsa genom skönhet, inspiration och rekreation. Stödtjänster Tjänster som utgör grundläggande funktioner och är en förutsättning för ekosystem och för andra ekosystem som exempelvis fotosyntes, biokemiska kretslopp och jordmånsbildning. 17 GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN

NATURKARTA Karta från Tätortsnära natur i Falkenbergs, 2011 som redovisar de olika naturtyper som finns i Falkenbergs stad. GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN 18

Naturvärden i Falkenberg Vid naturvärdesklassificeringen av biotopytor har en femgradig skala använts och där områden har bedömts utifrån ett antal viktiga kriterier som att det återfinns biotoper med stor artrikedom, rödlistade arter eller det finns en riklig förekomst av signalarter. Bedömningen har även grundat i om det finns viktiga ekologiska funktioner som exempelvis spridningskorridorer, uppväxtmiljöer eller reproduktionsområden. Samt om det anses vara miljöer som är innehållsrika på strukturer nödvändiga för specifika arter. Karta över naturvärden från Tätortsnära natur i Falkenberg, 2011 visar att det finns en stor variation av naturvärden i Falkenberg stad. Koncentrationen är störst i de sydliga delarna och sträcker sig upp mot innerstaden via Vallarna. Vidare finns den även en hög andel naturvärden i de nordöstra delarna. Avsaknaden av naturvärden är tydligast i de centralaste delarna av Falkenbergs stad. 19 GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN

4.2 SOCIALA FAKTORER Folkhälsa Att vistas i park- och naturområden har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Närheten till grönområden spelar stor roll och forskning har visat att besöksfrekvensen avtar snabbt med avståndet. Forskning visar att 300 meter är gränsvärdet för hur långt människor är beredda att gå till ett grönområde för att det ska användas ofta och därmed anses bostadsnära. För att tillgodose behovet av grönytor och dess sociala och biologiska värden samt för att genera de positiva resultat som är dokumenterade från att vistas i grön- och naturområden bör man arbeta med att höja kvalitén och tillgängligheten i befintliga områden. Speciellt behöver tillgängligheten och möjligheten till vistelse i grönområden först förbättras för barn, äldre och funktionshindrade som kan ha svårt att ta sig längre sträckor för att nå grönområden. OMRÅDESTYP BOSTADSNÄRA PARK OCH NATUR Mindre område som främst används av boende i omgivande kvarter. STADSDELSPARK Park som framförallt besöks av de som bor i den omgivande stadsdelen STADSPARKEN Mångfunktionell park som används av människor från hela staden. NÄRHET TILL BOSTAD UTAN BARRIÄR 300 METER Utan att behöva korsa barriärer som trafikleder eller större vattendrag 500 METER 15 minuters promenad Utan att behöva korsa barriärer som trafikleder eller större vattendrag. 1-2 KM 30 minuters gångväg STORLEK Minst 0,2 ha Minst 2 ha Minst 10 ha KVALITETER Sociotopvärden som grön oas, lek, rekreation, promenad och allmäning. Varierat växt- och djurliv Sociotopvärden som grön oas, lek, ro, promenad, allmäning, det artrika, blomprakt, bollspel, natur, folkliv, samvaro och lekfullhet.varierat växt- och djurliv En stor variation av sociotopvärden och olika zoner för olika behov. Rikt växt- och djurliv. Stor biologisk mångfald. För folkhälsan är det av största vikt med gott om naturområden i omedelbar närhet där vi bor, helst med inbjudande stigar, gångvägar och cykelvägar. Naturvistelse uppmuntrar lek, avkoppling och naturupplevelser och kan minska stressnivåer. Det är också viktigt att naturområdena är variationsrika med hög biologisk mångfald så att det finns ett rikt liv av exempelvis fåglar och djur samt varierande vegetation. STÖRRE NATUR- OCH REKREATIONS- OMRÅDE Stort naturområde med ett flertal biologiska och/ eller rekreativa värden 3 KM Minst 35 ha Stora upplevelsevärden. Rikt växt- och djurliv. Stor biologisk mångfald. Definitionen av olika typer av grönområden och generella riktlinjer för dem. Riktvärdena bygger på Boverkets siffror, Malmö grönplan och Göteborgs grönplan. GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN 20

REFERENSER Boverket, 2007. Bostadsnära natur Göteborgs Stad, 2009. Kompensationsåtgärder för natur och rekreation Göteborgs Stad, 2013. Göteborgs Grönplan - remiss Falkenbergs kommun, 2014. Översiktsplan 2.0 för Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun, 2011. Tätortsnära natur i Falkenberg Naturvårdsverket, 2010. Räkna med ekosystemtjänser Malmö Stad, 2003. Grönplan för Malmö 2003 - populära utgåva Malmö Stad, 2013. Översiktsplan för Malmö ÖP2012, Planstrategi - Utställningsförslag Stockholms stad, 2013. Den gröna promenadstaden - utställningsförslag Varbergs kommun, 2013. Simma, lek och svärma - Grönstrategi för aktiviteter, upplevelser och biologisk mångfald i Varbergs kommuns utemiljö. 21 GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN

GRÖNSTRUKTURSTRATEGIER - FALKENBERGS KOMMUN 22

Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Tel. 0346-88 60 00 www.falkenberg.se