Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden?

Anna-Lisa Lindén 1 Sjuk eller frisk av innemiljön i bostaden? Många människor uppger sig vara besvärade av luften inomhus. Detta gäller såväl i bostaden som på arbetsplatsen. De svenska undersökningar som hittills genomförts kring sambanden mellan ohälsa och innemiljö bygger antingen på registerdata över sjuklighet i olika typer av bostadsområden eller på självrapporterad upplevd ohälsa från personer i olika typer av bebyggelse. Ett problem med denna typ av studier är att man alltför ensidigt förleds att dra slutsatser kring sambanden mellan bebyggelsens egenskaper och rapporterad ohälsa. Ur ett sociologiskt perspektiv finns åtminstone fyra typer av fysiska och sociala faktorer som påverkar människors upplevelse av ohälsa, förutom entydigt medicinsk status. Sådana faktorer är - bostadens tekniska kvalitéer, dvs. inneklimat som kan härledas som konsekvenser av byggnadsmaterial eller tekniska installationer, - boendemiljöns omgivningskvalitéer, dvs. trafik, buller, föroreningar, sociala faktorer, - boendes livssituation och erfarenheter, dvs. upplevelser och erfarenheter från boende tidigare i livet, inkomst, arbete och möjligheter att välja bostad och boendemiljö, - livsstil, konsumtion och skötsel av bostaden. De besvär som till synes hör samman med innemiljön i den egna bostaden kan mycket väl ha en multifaktoriell bakgrund, där byggnadens kvalité och tekniska utrustning är en av flera möjliga förklarande faktorer. Helhetsperspektiv på bostaden och boendemiljön liksom helhetsperspektiv på den boendes livserfarenhet, livssituation och livsstil ger en bredare förståelse för det komplex av variabler som samverkar till upplevd ohälsa. Bostadens tekniska kvalitéer I flera svenska undersökningar har man konstaterat att mellan 2 och 6 procent av befolkningen upplever ohälsosymtom, exempelvis trötthet, huvudvärk, hosta eller irritationer i ögon, öron, näsa, hals eller på huden, som man som boende på ett eller annat sätt förknippar med inomhusmiljön. Man har närmare undersökt på vilket sätt den självrapporterade ohälsan kan hänga samman med hur husen är konstruerade när det gäller materialval, tekniska lösningar eller fuktproblem. Materialval av färger och lim kan exempelvis genom emissioner från materialen vara en orsakskälla till upplevda och konstaterade hälsoproblem. Ventilation och uppvärmning påverkar luftomsättningen, vilket påverkar koncentrationen av partiklar i inneluften. Energisparåtgärder i kombination med ventilationsutrustning och fuktskador kan vara ytterligare bidragande faktorer bakom upplevda ohälsosymtom såsom ögon/öron/näsa/halsirritationer, trötthet eller allergier, så kallade sjuka hus syndrom. De tekniska parametrarna är väl undersökta och man kan konstatera att de har betydelse för hur boende uppfattar luftkvalitén inomhus. I Stockholms-, respektive ELIB-undersökningarna fann man att cirka 4 procent av befolkningen själva rapporterade ohälsa som man förknippade med innemiljön i bostaden. I en undersökning som genomförts i Malmö rapporterades hälften så hög andel ha besvär med byggnadsrelaterad ohälsa som i de nämnda undersökningarna. 1 Miljöaktuellt, januari 2006. 1

Svårigheten är att sjuka-hus-symtom på ohälsa är vanliga och kan ha flera andra orsakskällor än konsekvenser av materialegenskaper och tekniska funktioner i bostaden. Upplevelser av ohälsa är för den enskilde individen oftast lättare att koppla samman med lätt identifierbara faktorer än med mera diffusa händelser som kan ha psykosocial bakgrund. Det kan mycket väl finnas flera andra faktorer som har betydelse för hur vi uppfattar inneklimatet i bostaden och därmed bidrar till att vi upplever sjukdomssymtom inomhus. Omgivningens boendekvalitéer Förutom byggnadens kvalité som ram för boendemiljön i den egna lägenheten finns flera andra betydelsefulla faktorer bakom hur man trivs eller vantrivs i sin lägenhet. I boendemiljöns omgivning kan finnas många faktorer som påverkar även upplevelsen av den egna bostaden. Trafikbuller och luftföroreningar utomhus kan upplevas som störande och ge sömnproblem beroende på när de inträffar under dygnet eller vilken placering i husets våningsplan lägenheten har. Om man valt sin bostad och boendemiljö för en rad positiva egenskapers skull visar det sig ofta att man har större tolerans för kvalitetsbrister i såväl byggnaden som omgivningen. I flera undersökningar har det exempelvis visat sig att sjukahus-symtom som trötthet, allergier eller andra irritationer är vanligare bland personer som bor i flerbostadshus än i småhus, trots att mätningar av inneklimatet i småhusen visat sig vara sämre än i flerbostadshusens lägenheter. Möjligheten att kunna välja både omgivning, lägenhetsstorlek och upplåtelseform är viktigt för hur väl man trivs med sitt boende, vilket sannolikt påverkar hur man uppfattar inneklimatet. Vidare har man kunnat konstatera att i lägenheter byggda under åren 1976 till 1985 har den högsta frekvensen boende med rapporterad byggnadsrelaterad ohälsa. De lägenheter i flerbostadshus som byggdes från början 1970-talet fram till mitten av 1980-talet har en högre andel nyligen invandrade hushåll jämfört med äldre och nyare lägenheter samt småhus i allmänhet. En person som flyttar till ett nytt land har sällan samma möjlighet att välja bostad på samma sätt som en som vuxit upp eller bott länge i ett land. Man har bristfällig kunskap om bostadsmarknaden i det nya landet, saknar kontakter, har otillräckligt med pengar eller är osäker på hur länge man kommer att bo i det nya hemlandet eller på den nya orten. Det tar vanligen lång tid att bestämma sig för hur man vill bo. Ju längre tid man bott i Sverige, desto mera lik svenskar blir man i sitt bostadsval. Dessa långsamma integrationsprocesser på bostadsmarknaden leder till en överrepresentation av invandrare i hyresrättslägenheter i miljonprogrammets flerbostadshus. Sambanden mellan etnisk segregation och ohälsa i bostadsområden är sedan länge väl kända i internationell forskning. Livssituation och erfarenheter Den erfarenhet och de upplevelser av bostadskvalité och boendemiljö man har från sin uppväxt och sitt tidigare liv har stor betydelse för hur man upplever hela sin vardagssituation och inte minst sitt boende senare i livet. I en undersökning i Malmö kunde man exempelvis konstatera att 6 procent av infödda svenskar rapporterade bostadsrelaterade ohälsosymtom jämfört med 4 procent av dem som var födda i andra nordiska länder. 15 procent av dem som var födda i utomnordiska europeiska länder och 17 procent som var födda i utomeuropeiska länder rapporterade ohälsa. När det man betecknar bostadsrelaterade ohälsosymtom, dvs. sjuka-hus-symtom, analyserades mera noggrant visade det sig att personer födda i utomeuropeiska länder och länder på den europeiska kontinenten dessutom hade hög andel rapporterade psykosociala ohälsosymtom. Vanliga sjukdomssymtom som trötthet, huvudvärk, irritationer i ögon, öron, näsa och hals, kan ha många och dessutom olika bakomliggande 2

orsaker. Upplevelser som hänger samman med invandringsmotiv och invandringssituation har exempelvis visat sig ha stor betydelse för hur man bedömer hela sin vardagssituation. Alla människor har ett mentalt bagage av erfarenheter och kunskap som avspeglar sig i reaktioner inför egenskaper i en ny livssituation. Även den nuvarande livssituationen har visat sig ha betydelse för hur vi upplever inneklimatet i våra bostäder. I undersökningen i Malmö visades att arbetslösa rapporterar en betydligt högre andel bostadsrelaterad ohälsa, 17 procent, jämfört med heltidsarbetande, 7 procent, och ålderspensionärer, 4 procent. Även den ekonomiska situationen visade sig ha betydelse för hälsan. En högre andel personer med låga inkomster rapporterade bostadsrelaterad ohälsa jämfört med personer i högre inkomstgrupper. För den enskilde individen som upplever hälsoproblem kan det vara svårt att skilja ut den ohälsa som specifikt hänger samman med bostadens egenskaper. Här krävs en annan och mera kontrollerad undersökningsmetodik för att skilja byggnadsrelaterad ohälsa från andra bakomliggande ohälsofaktorer för att kunna tydliggöra i vilken utsträckning ohälsa är relaterad till byggnadens kvalité respektive har andra orsaker. Livsstil och innemiljö Livsstilsrelaterade beteenden påverkar både egen hälsa och hur man utrustar och sköter sina vardagssysslor i den egna bostaden. I malmö-undersökningen fann man exempelvis att rökare rapporterade betydligt högre andel sjuka-hus-symtom än de som inte röker. Personer med allergiska besvär, särskilt astma och hösnuva, rapporterade högre andel personer med byggnadsrelaterad ohälsa än personer med andra typer av allergier och personer utan allergier både i stockholms- och malmöundersökningen. Redan känd ohälsa- liksom rökning, är viktiga bakomliggande faktorer för upplevd ohälsa både i den egna bostaden och i allmänhet. Heminredning och utrustning eller husdjur i den egna bostaden hänger nära samman med personlig smak och etablerade vanemönster. Mängden möbler och deras design är faktorer som sällan misstänks kunna påverka inneklimatet i bostaden. Materialval i exempelvis möbler kan likaväl som byggnadsmaterial innehålla komponenter som på skilda sätt påverkar luften inomhus. Likaså kan teknik, exempelvis belysning, TV, musikmaskiner eller datorer, enbart genom att avge värme påverka upplevelsen av fräschör i inneklimatet. Från flera undersökningar vet vi att boende i skilda generationer möblerar och utrustar sin lägenhet på olika sätt. Andelen apparater och belysningsarmatur är betydligt mera omfattande i yngre hushåll än i äldre hushåll. Dessutom använder hushåll i olika åldrar sina apparater på olika sätt. TV:n, musikmaskinen och datorn kan vara på i flera rum samtidigt under stora delar av dagen i unga hushåll, i synnerhet om det finns tonårsbarn i hushållet. Medan sådana apparater enbart är påslagna när de används i äldre hushåll. Den utrustning man har och hur man använder den är en faktor som hittills inte undersökts i relation till sjuka-hus-symtom. Skötseln av den egna bostaden är av stor betydelse för inneklimatets kvalité. Ju mera sällan man städar, ju högre frekvens av damm och partiklar samlas på golv och i inneluften. I äldre hushåll städar man oftare än i yngre hushåll. Sättet att vädra är av betydelse för inneklimatet. Variationer mellan olika hushållstyper är stora alltifrån att inte vädra alls, vädra snabbt med tvärdrag till att ständigt ha fönsterspringor öppna. Vanemönstren i sättet att sköta bostaden har även samband med hur många personer som ingår i hushållet. Enpersonshushåll städar exempelvis mera sällan än om man är flera personer i hushållet. Trångbodda hushåll använder exempelvis teknisk utrustning, våtutrymmen eller 3

belysning betydligt mera frekvent än hushåll med färre personer. Temperatur, luftfuktighet, och partiklar i inneklimatet påverkas, vilket kan vara en större källa till upplevda sjuka-hussymtom än bostadens byggnadskvalité i andra avseenden. Andelen trångbodda hushåll är dessutom högst i flerbostadshusens lägenheter. Där även byggnadsrelaterade ohälsotal visat sig var högst i de undersökningar som genomförts. Betydelsen av livstilsrelaterade faktorer, exempelvis val av heminredning, teknisk utrustning, husdjur liksom, städning och annat underhåll av den egna bostaden påverkar i hög grad inneklimatet. Däremot saknas fortfarande kunskap om den betydelse denna konsumtion, användning och skötsel har för det egna välbefinnandet inklusive den typ av ohälsa som man förknippar med sitt boende. Slutsatser Den kunskap om byggnadsrelaterad ohälsa som forskningen hittills presenterat är att det finns en viss andel människor som upplever ohälsosymtom som man menar har med byggnadens kvalité och teknik att göra. Ett sådant samband handlar om den påverkan på inneklimatet som alstras av fuktskador, vilka ger irritationssymtom av skilda slag. Kyla, drag, värme, partiklar är andra faktorer som har samband med upplevda sjuka-hus-symtom. Här måste man emellertid konstatera att många forskningsresultat pekar på att bostadens omgivning och inte minst boendes livsstil, beteenden i bostaden och livserfarenhet är andra bakomliggande faktorer av betydelse för upplevda sjuka-hus-problem. Genom mera forskning behöver särskilt dessa faktorer undersökas närmare för att fastställa i vilken utsträckning bebyggelsens kvalité, omgivningsegenskaper respektive de boende påverkar boendekvalitén och bidrar till ohälsosituationer i såväl sjuka som friska hus. Referenser Andersson K, Norlén U, 1993. Bostadsbeståndets inneklimat. ELIB-rapport 7. Statens institut för byggnadsforskning, Gävle. Andersson K, 2000 Helhetssyn på innemiljön. I Andersson K & G Stridh (red), Inomhusklimat Örebro 2000. Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Regionsjukhuset, Örebro. Barmark M, 2003. Sjuka hus eller sjuka människor? Om boenderelaterad ohälsa bland malmöbor. WP 2003:2, Sociologiska institutionen, Lund. Carlsson-Kanyama A, Lindén A-L & B Eriksson, 2003. Hushållskunder på energimarknaden. Beteenden och värderingar. Rapport 181, Fms/FOI, Stockholm, 2003 & R2004:1, Sociologiska institutionen, Lund. Engvall, K, 2003. A Sociological Approach to Indoor Environment in Dwellings: Risk Factors for Sick Building Syndrome (SBS) and Discomfort. Diss. Uppsala University, Uppsala. Fyrhake L, Bandel J, Engvall K, Hedkvist P-A, Hult M & C Norrby, 1998. Stockholmsenkät om innemiljö och hälsa vad skiljer bra och dåliga flerbostadshus? Utrednings- och statistikkontoret/usk, Stockholm. 4

Lindén A-L, 1989. Vem bor i bostadsområdet? Bostadsutbud befolkningsstruktur förändringsmönster. Forskargruppen Boende och bebyggelse, Sociologiska institutionen, Lund. 5