DEN SAMISKA MUSIKKULTUREN

Relevanta dokument
Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 kursplan musik

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

Samernas religion. Årskurs 4

År 1-3 År 4-6 År 7-9

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Kunskapskrav årskurs 6

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet

Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.

Musik Sång och musicerande

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

Planering musik åk 7 ht 2018

Skolverkets kursplan i ämnet - Musik. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kulturevenemang som presenterats vid Galleri Skáidi Nikkaluokta ~~~~ Kulturevenemang

Företagets slogan eller motto MUSIK

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Musicerande och musikskapande

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Samarbetsförmåga och ansvarstagande för arbete i grupp är viktigt i musiken. Därför ska eleverna ges möjlighet att musicera tillsammans med andra.

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.

Välkommen till musiken. Parkskolan årskurs 9

Kursplan för musik i grundskolan

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad sápmi

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Allmänt om bedömningen I detta delprov bedöms din förmåga att sjunga samt ackompanjera dig själv till egen sång.

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg LÅGSTADIET I GRUNDSKOLAN. Elevens namn

Gr2: 28 Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som

Musik. årskurs

@"Eva"Nivbrant"Wedin" "

Musik, svenska, bild, historia jojk/same 1-3

Anmälningskod KMH Masterprogram i dirigering - orkester

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Kursplan. Inst. för pedagogik 356/ / Kurskod MUA251 Dnr Dnr. Beslutsdatum Reviderad.

HAGS LEKCIRKEL MED BARNET I CENTRUM

Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen

MUSIK. Läroämnets uppdrag

Samer. Sveriges urbefolkning

KURSPLAN I MUSIK OM SKOLAN STYRDOKUMENT

2/2017. Omtalt av Håkan Rydving

Analys av Superhjälten

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 kursplan musik

Religion Livsfrågor och etik

Kurser termin 3 och 4, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Kursplanen i ämnet musik

-Musik på distans- Information & Kursbeskrivning

BIBLIOTHECA THEOLOGIAE PRACTICAE. Editores: Oloph Bexell, Uppsala, Stephan Borgehammar, Lund, et Sven-Erik Brodd, Uppsala AGNETA LEJDHAMRE

Musik på distans. Information & Kursbeskrivning

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

EN UNGDOMSMUSIKAL STUDIEMATERIAL. Manus: Mikael Niemi Musik: Per Egland. avsett för grundskolan årskurs 7-9

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Bild och formgivning Dans

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Läroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2

fredag 7 december 12 VAD ÄR RELIGION?

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94

MUSIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Rockmusik. Sångsätt: Man sjunger ofta på starka och höga toner.

Se möjligheter. Skapa studiemo*verade elever. Skapa en a(rak*v skola. Skapa en röd tråd genom alla stadier. Skapa en a(rak*v tjänst

Några av de mest framstående kompositörerna

Undervisningen i ämnet musikteori ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

LPP i religion ht. 2015

Recensioner. Litteratur Red. Hans Uddling

Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning

MUSIKHISTORIA. Först och främst! Den musik vi går igenom är europeisk. Övriga världsdelar har också en mycket rik musikhistoria.

Biejvieh! Att skildra den samiska kulturen. Arvidsjaurs kommunbibliotek

Skolans kulturuppdrag

Checklista för mål till utvecklingssamtalet

KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elinsborgsskolan Fritids. Lokal Pedagogisk Planering (LPP)

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Den frånvarande samen En studie av åtta läroböcker och deras framställning av samernas religion

Godkända antagningsprov + områdesbehörighet A 6c eller 6c (HSVFS 2011:10).

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig

Barock Utsmyckningarna och detaljerna är typiska för barocken.

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MUSIK

Musik åk 6. Världsmusik Folkmusik

perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion

Utveckla resonemang om musicerande

Musikval för elever på

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

EURYTMI. Ämnets syfte

Språkutveckling genom musik

EN UNGDOMSMUSIKAL STUDIEMATERIAL. Manus: Mikael Niemi Musik: Per Egland. avsett för grundskolan årskurs 7-9

Transkript:

DEN SAMISKA MUSIKKULTUREN EN KÄLLKRITISK ÖVERSIKT Summary: The lappish music culture av Karl-Olof Edström

INNEHÅLL Förord Innehållsförteckning Inledning 1 Kapitel 1. 1.1. 1.2. 1.3. 1.4. 1.5. 2. 2.1. 2.2. 2.3. 2.4. 3. 3.1. 3.1.1 3.1.2 3.2. 3.2.1 3.3. 3.3.1 3.4. Allmän och kulturhistorisk bakgrund 0 Saulornas invandring 8 Språket 8 Samernas historia före 1500-talet 8 Samernas historia från 1500- till 1000 9 Saaornas historia efter 1800 10 Allmänna källkritiska synpunkter 15 Allmänna förutsättningar 15 1600-talet 15 1700- och 1800-talcn 15 Vårt århundrade 17 Musikens ursprung, överföring och inlärning 19 Jojken i den övernaturliga sfären 19 Koioparationer 20 Efter kristendomens införande 20 Jojkar, komponerade av samer 21 Komparationer 21 Jojkar, där icke samisk musik inlånats 22 Komparationer 22 Överföring och inlärning av jojkar 23 3.5. Sammanfattning 25 4. Musikens betydelsebärande element 30 4.1. Vokal musik 30 4.1.1. Melodi och rytm 30 4.1.2. Text 32 4.1.3. Mimik och gestik 35 4.2. Proportionerna mellan melodi/rytn, text och gestita/niuik 4.3. Komparationer 38 4.4. Instrumental musik 38 4.5. Sammanfattning 39 5. Värdering kring och beskrivningar av nusikutövare 44 5.1. Jojkade alla? 44 5.2. Förkristen tid 44 5.3- Komparationer 45 5.4. Efter kristendomens insteg 45 5.5. Sammanfattning 45

Kaoitel 6. Instrument och ljudverktyg 48 6 '. ',, Trumman 48 6.1.2. Trummans användning i den samiska kulturen 48 6.1.3. Trumman- ett ljudredskap eller ett ljudredskap? 53 6, 1. 4, Den samiska hammaren 56 6.1.5, Hängprydnadernas ljudmässiga betydelse 58 6.1.6. Sammanfattning 59 6.2. Andra ljudredskap 63 6.2.1. Greppskål trumma och kärlrassel f>j 6.2.2. Vinare 63 6.2.3. Rörstavar; -ringrassel- och skalierstavar 64 6.2.4. Håi'skil 64 6.2.5. Schorka 64 6.2.6. ketallringat vid jakt 65 6.2.7. Skällor, klockor och bjällror 65 6.3 Fadno 66 6.3.1. Växten 66 6.3.2. Användning och ursprung 66 6.3.3. Sammanfattning 67 6.4. Övriga instrument 69 6.4.1. Sameegna instrument? 69 6.4.2. Inlånade instrument 69 6.4.3. Instrumentens musikaliska användning 70 6.4.4. Sammanfattning 71 7. Jojken i religiösa och kultiska sammanhang 73 7.1. Inledning 73 7.1.1. Jojken i de schamanistiska ceremonierna 73 7.1.2. Sången under nåjdens transtillstånd 76 7.1.3. Tolkningar av några musikaliska informationer 77 7.1.4. Jojken i samband med offer 79 7.1.5» Komparationer 81 7.1.6. Jojkar efter och till varelser i samernas förkristna föreställningsvärld 82 7-1.7. Jojkar av annan karaktär till gudomar och andeväsen 84 7.1.6. Komparationer 86 7.1.9. Sammanfattning 7-2. Jojken i samband med björnriten 92 7.2.1. Jojken vid bland annat dråpet och hemfärden 92 7.2.2. Jojken i samband med och efter hemkomsten 93 7.2.3. Komparationer 96 7..4. Sammanfattning 96

Kapitel 8. Den profana jojken 100 8.1. Hade de tidiga källskriftsförfattarna hört profan jojk? 100 8.2. Tidigare uppdelningar av vad man jojvrade 100 8.3. Människan 101 8.3.1. Personjojken 102 8.3.2. Nidjojkar 103 8.3.3. Vaggjojkar 104 8.3.4. Flyttjojkar 105 8.3.5. Mötes- och avskedsjojkar 105 8.3.6. Arbetsjojkar 106 8.3.7. Kärleksjojkar 107 8.3.8. Friarjojkar 107 8.3.9. Bröllopsjojkar 107 8.3.10.Dryckesjojkar 100 8.3.11.Sorgjojkar 100 8.3.12.Övriga notiv 108 8.4. Djuren 109 8.5. Natur och civilisation 109 8.6. Komparat i oner 110 8.7. I vilka situationer jojkade man? 111 8.8. Jojkade man sin egen vuolle? 111 8.9. Olika jojkmotiv och jojktyper samt deras geografiska utbredning 111 8.10. Beskrivningar av jojk och jojkandet 114 8.10.1.Enskilt och gruppvis jojkande 114 8.10.2.Hur man började jojka. Tonatyrka 116 8.10.3.Welodimotiv 116 8.10.4.Ambitus 117 8.10.5.Skalor 118 8.10. 6.Intervaller 110 8.1O.7.Taktarter, rytmer och puls 119 8.10.8.Beskrivningar av den skoltsamiska jojken 119 8.10.9 Sångsätt och andra karaktäristiska kännetecken för jojken 120 8.10.10Toxt och dess påverkan av melodin 123 8.11. Komparationer 125 8.12. Sammanfattning 126 9. Musikens funktion 133 9.1. Hade musiken en estetisk funktion? 133 9.2. Musikens övergripande funktion 133 9.3. Den minnesförstärkande funktionen 134 9.4. Don känsloskapande funktionen 135

Kapitel 9,5. Don spämiing-sförlösande funktionen 155 9.6. Den spännings!örhöjande funkticnan "ijs 9.7. Den kommunikativa/informativa funktionen 138 9.8. Musikens undurhållningsfunktion 139 9.9. Musikens symbolfunktion 140 9.9.1. Tidigare undersökningar av melodins/rytmens symbolmöjligheter 140 9.10. Sammanfattning 142 10. Influenser och påverkan från andra kulturer 145 10.1. Frän till 1600-talet 145 10.2. Kulturpåverkan och dess följder för Musiken under 1600- och 1700-talen 145 10.3. Utvecklingen under 1800-talet 149 10.4. Laestadianismen och jojken 151 10.5. Utvecklingen under 1900-talets första hälft 152 10.6. Några allmänna synpunkter på förekomsten av inlånat musikgods i jojken 155 10.7. Samisk påverkan på grannfolkens folliiusik 157 10.8. Sammanfattning 157 11. Transl-riptionsbilaga 162 11.1. Presentation och analys av nio jojkar 162 11.1.1. Transkriptionsförfarandet 162 11.1.2. Diakritiska tocicon 1 62 11.1.3. Analysförfarandet 1 63 11.2. Faderns vuolle 165 11.3. Hennes mans vuolle 166 11.3.1. Diskussion 1 67 11.4. Landshövdingens vuolle 168 11.4.1. Diskussion 1 69 11.5. Erik Ersson Eks vuolle 1 69 11.6. Stina Ruongs vuolle 171 11.6.1. Diskussion 11.7. Matts Larsson Steggos vuolle 172 11.7.1. Diskussion 11.8. Vuolle till kälkbacken 173 11.8.1. Diskussion 11.9. Jojk om Lars Blind i Karesuando 175 11.10. En jojk efter Olof Johannes Blind från Arjeplog 176 11.10.1.Diskussion 177 rranskriptioner 181 Summary 189 Förkortningar. Kall- och litteraturförteckning 206