Näs by Planbestämmelser www.bjerking.se
Uppdragsnamn Planunderlag Näs by Grödinge socken, Botkyrka kommun Uppdragsgivare Aquab AB Patrick Harlaut Vår handläggare Annika Andersson Johan Dellbeck Maria Ros Aquab AV Patrick Harlaut Gröndalsvägen 1 147 30 Tumba Datum 2013-10-09 Uppdrag Uppdragsbeskrivning har fått i uppdrag av Aquab AB att skapa ett planunderlag för Näs by, Grödinge socken, Botkyrka kommun. Rapporten planbestämmelser omfattar skede 2 av 3 och är baserat på skede 1, som bland annat bestod av en kulturhistorisk inventering. Denna finns redovisad i separat dokument. Omfattning Uppdraget avser: Kulturhistorisk karaktärisering och värdering av bebyggelse redovisad i tidigare gjord inventering. Förslag till planbestämmelser för bebyggelse redovisad i tidigare gjord inventering. Innebärande: - Förslag till förtätning/komplettering av bebyggelse. - Förslag på q- och k-bestämmelser med tillhörande a-bestämmelser. - Förslag på f-bestämmelser med tillhörande motiveringstext för gestaltning av ny bebyggelse. Förslag på principer för avstyckning, ur landskaps- och kulturvärdesperspektiv. Översiktligt förslag på placering av ny bebyggelse, ur landskaps och kulturvärdesperspektiv. Avgränsning Objekt 10, 14, 19 och 27 listas i översikten över området men berörs inte närmare i denna rapport. Detta med anledning av att dessa är rivna eller nyare byggnader. Annika Andersson Telefon 010-211 80 01 Annika.andersson@bjerking.se Granskad av Maria Ros
3 INNEHÅLL UPPDRAG... 2 ÖVERSIKT OMRÅDET... 4 OBJEKT... 5 HUS NR. 1... 5 HUS NR. 2... 6 HUS NR. 3... 7 HUS NR. 4... 8 HUS NR. 5... 9 HUS NR. 6... 10 HUS NR. 7... 11 HUS NR. 8... 12 HUS NR. 9... 13 HUS NR. 11... 14 HUS NR. 12... 15 HUS NR. 13... 16 HUS NR. 15... 17 HUS NR. 16... 18 HUS NR. 17... 19 HUS NR. 18... 20 HUS NR. 20... 21 HUS NR. 20 A... 22 HUS NR. 21 A... 23 HUS NR. 21 B... 24 HUS NR. 22... 25 HUS NR. 23... 26 HUS NR. 24... 27 HUS NR. 25... 28 HUS NR. 26... 29 HUS NR. 28... 30 HUS NR. 29... 31 FÖRHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER... 32 AVSTYCKNING... 32 NY BEBYGGELSE... 33 EXEMPEL/FÖRSLAG PÅ UTFORMNING AV NY BEBYGGELSE... 36
Översikt området Fogården 1. Manbyggnad 2. Tvättstuga 3. Vedbod 4. Bod 5. Lagerlokal, fd. ladugård, hönshus m.m. 6. Ekonomibyggnad 7. Fogårdens kammare 8. Fogårdens källare Mellangården/Antons 9. Antons stuga 10. Läge för svinhuset, rivet sedan 1967 11. Bodar 12. Manbyggnad 13. Källare 14. Läge för ladugård, riven sedan 1967 15. Drängstuga Villebo 16. Källare 17. Manbyggnad 18. Parloge 19. Nyare loge 20. Stall, fd. ladugård 20 a. Liten bod 21 a. Villebo kammare 21 b. Villebo drängstuga Petter Anders stuga 22. Manbyggnad 23. Bod 24. Ladugård m.m. 29. Källare Storgården 25. Manbyggnad 26. Magasin 27. Vedbod 28. F.d. drängstuga, snickarbod m.m.
5 Objekt Populärbeteckning: Fogården manbyggnad Hus nr. 1 Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Kulturhistorisk karaktärisering och värdering Karaktäristiskt för byggnaden är dess småskaliga volym som ger intryck av en framkammarstuga. Byggnaden har en typisk utformning för en mangårdsbyggnad tillhörande en mindre gård, med sina röda fasader och avsaknaden av snickarglädje men med träfasad och sadeltak beklätt med tegel. Byggnadens kulturhistoriska värde är främst ett miljöskapande värde, då den är kraftigt ombyggd. Den utgör dock ett väsentligt tillskott till förståelsen av hela bymiljön genom sin placering och utformning.
6 Populärbeteckning: Fogården, magasin Hus nr. 2 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k5: Nya fönster och dörrar ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Kulturhistorisk karaktärisering och värdering Karaktäristiskt för byggnaden är dess volym samt fasader med oprofilerad locklistpanel som målats faluröd och sadeltaket beklätt med Byggnaden, som är relativt välbevarad, speglar på ett tydligt sätt en äldre magasinsbyggnad, med sin slutna bottenvåning och de små fönstren. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett miljöskapande värde och ett samhällshistoriskt värde då den visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Vidare är byggnaden placerad med en långsida ut mot det öppna landskapet vilket medför att det miljöskapande värdet är stort då det påverkar upplevelsen av byn.
7 Populärbeteckning: Fogården, vedbod Hus nr. 3 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Kulturhistorisk karaktärisering och värdering Karaktäristiskt för byggnaden är den småskaliga volymen, de opanelerade fasaderna, sadeltaket beklätt med lertegel och de utskjutande knutarna. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket.
8 Populärbeteckning: Fogården, ekonomibyggnad Hus nr. 4 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Kulturhistorisk karaktärisering och värdering Karaktäristiskt för byggnaden är den småskaliga volymen, de opanelerade fasaderna, sadeltaket med beklätt med lertegel och de utskjutande knutarna. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket. Taket är i dagsläget belagt med svart papp. När pappens livslängd gått ut ska nytt taktäckningsmaterial vara
9 Populärbeteckning: Fogården, ladugård Hus nr. 5 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k3: Taket ska behålla sin form och beläggas med svart plåt eller k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är en karaktäristisk ladugårdsbyggnad med sin långsträckta utbredning, sin träfasad och sadeltaket. Även de små, högt sittande fönstren är karaktäristiska. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket. Vidare har byggnaden ett stort miljöskapande värde eftersom en långsida ut mot det öppna landskapet vilket medför att det miljöskapande värdet är stort då det påverkar upplevelsen av byn.
10 Populärbeteckning: Fogården, lada Hus nr. 6 Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k3: Taket ska behålla sin form och beläggas med svart plåt eller k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är en karaktäristisk ladugårdsbyggnad med sin långsträckta utbredning, sin träfasad och sadeltaket. Även de små, högt sittande fönstren är karaktäristiska. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Byggnaden har genom åren byggts om flera gånger men har fortfarande ett miljöskapande värde som en del av bymiljön.
11 Populärbeteckning: Fogården, kammare Hus nr. 7 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita q3: Upptagning av nya fönster och dörrar får ej eller svarta. göras. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med Byggnaden är en ytterst karaktäristisk enkammarstuga med sin småskaliga volym, placering av fönster, dörrar och skorsten samt träfasad och tegeltak. Byggnaden har ett stort samhällshistoriskt värde då den på ett tydligt sätt speglar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Drängstugor eller undantagsstugor rivs i många fall, det är därför ovanligt att denna stuga är kvar och att gårdsstrukturen därmed är intakt. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en del av byns randbebyggelse.
12 Populärbeteckning: Fogården, källare Hus nr. 8 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk jordkällare med överbyggnad. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Att jordkällare finns bevarade och i gott skick är ovanligt men det är av stort värde för gårdsmiljön och förståelsen av gångna tiders jordbruk att källaren i detta fall är bevarad. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen som utgörs av sten och trä visar på tidigare byggnadstekniker.
13 Populärbeteckning: Antons stuga Hus nr. 9 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden, som ursprungligen var en undantagsstuga, har karaktärsdrag från en ombyggnad gjord runt 1910. Karaktäristiskt är småskaligheten och glasverandan, den rödmålade träpanelen och det tegelbeklädda taket. Trots att byggnaden inte längre uppfattas som en undantagsstuga har den ett samhällshistoriskt och socialhistoriskt värde genom att den visar gångna tiders samhällsstruktur och hur äldre generationer i den tiden behandlades. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en viktig del i bymiljön.
14 Populärbeteckning: Antons, bod Hus nr. 11 Klassning: - k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är senare tillkommen och har ersatt en bod som tidigare stått på platsen. Byggnaden har således endast ett ringa miljöskapande värde. Byggnaden får rivas och ersättas av ny byggnad.
15 Populärbeteckning: Antons, även kallad Mellangården Hus nr. 12 Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Karaktäristiskt för byggnaden är dess småskaliga volym och intrycket av en parstuga tillbyggd med framkammare. Byggnaden har en typisk utformning för en mangårdsbyggnad tillhörande en mindre gård, med sina röda fasader och avsaknaden av snickarglädje men med träfasad och sadeltak beklätt med tegel. Byggnadens kulturhistoriska värde är främst ett miljöskapande värde, då den till viss del är ombyggd. Med sin placering utefter bygatan är det miljöskapande värdet dock betydande.
16 Populärbeteckning: Antons källare Hus nr. 13 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk jordkällare med överbyggnad. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Att jordkällare finns bevarade och i gott skick är ovanligt men det är av stort värde för gårdsmiljön och förståelsen av gångna tiders jordbruk att källaren i detta fall är bevarad. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen som utgörs av sten och trä visar på tidigare byggnadstekniker.
17 Populärbeteckning: Antons drängstuga Hus nr. 15 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk komplementbyggnad med sin småskaliga volym, samt träfasad och tegeltak. Byggnaden har ett stort samhällshistoriskt värde då den på ett tydligt sätt speglar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Drängstugor eller undantagsstugor rivs i många fall, det är därför ovanligt att denna stuga är kvar och att gårdsstrukturen därmed är intakt. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en del av bebyggelsen längst med bygatan.
18 Populärbeteckning: Villebo källare Hus nr. 16 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk jordkällare med överbyggnad. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Att jordkällare finns bevarade och i gott skick är ovanligt men det är av stort värde för gårdsmiljön och förståelsen av gångna tiders jordbruk att källaren i detta fall är bevarad. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen som utgörs av sten och trä visar på tidigare byggnadstekniker.
19 Populärbeteckning: Villebo mangårdsbyggnad Hus nr. 17 Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Karaktäristiskt för byggnaden är dess småskaliga volym och intrycket av en parstuga tillbyggd med framkammare. Byggnaden har en typisk utformning för en mangårdsbyggnad tillhörande en mindre gård, med sina röda fasader och avsaknaden av snickarglädje men med träfasad och sadeltak beklätt med tegel. Byggnadens kulturhistoriska värde är främst ett miljöskapande värde, då den till viss del är ombyggd. Med sin placering utefter bygatan är det miljöskapande värdet dock betydande.
20 Populärbeteckning: Villebo, parloge Hus nr. 18 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k3: Taket ska behålla sin form och beläggas med svart plåt eller k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är en karaktäristisk ladugårds- och logesbyggnad med sin långsträckta utbredning, sin träfasad och sadeltaket. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket. Byggnaden har även ett stort miljöskapande värde som en del av byns randbebyggelse. För att behålla byggnadens funktionalitet kan mindre tillägg och ändringar tillåtas.
21 Populärbeteckning: Villebo, stall Hus nr. 20 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k3: Taket ska behålla sin form och beläggas med svart plåt eller k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är en karaktäristisk ladugårds- och logesbyggnad med sin långsträckta utbredning, sin träfasad och sadeltaket. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket. Byggnaden har även ett stort miljöskapande värde som en del av byns randbebyggelse. För att behålla byggnadens funktionalitet kan mindre tillägg och ändringar tillåtas.
22 Populärbeteckning: Villebo förråd Hus nr. 20 a Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k3: Taket ska behålla sin form och beläggas med svart plåt eller Byggnaden är en karaktäristisk komplementbyggnad med sin småskaliga volym, samt träfasad och tegeltak. Byggnaden har tidigare använts som mjölkrum men bär även spår av att ha använts som hönshus. Kvarvarande ekonomibyggnader av detta slag är mycket sällsynta, vilket motiverar byggnadens samhällshistoriska värde då den visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Byggnaden har även ett visst miljöskapande värde som en del av bymiljön.
23 Populärbeteckning: Villebo kammare Hus nr. 21 a Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden, som ursprungligen var en undantagsstuga, har karaktärsdrag från en ombyggnad gjord i modern tid. Karaktäristiskt är småskaligheten, den rödmålade träpanelen och det tegelbeklädda taket. Trots att byggnaden inte längre uppfattas som en undantagsstuga, och är kraftigt ombyggd, har den ett samhällshistoriskt och socialhistoriskt värde genom att den visar gångna tiders samhällsstruktur och hur äldre generationer i den tiden behandlades. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en viktig del i bymiljön.
24 Populärbeteckning: Villebo drängstuga Hus nr. 21 b Klassning: 3 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden, som ursprungligen var en drängstuga, har karaktärsdrag från en ombyggnad gjord i modern tid. Karaktäristiskt är småskaligheten, den rödmålade träpanelen och det tegelbeklädda taket. Trots att byggnaden inte längre uppfattas som en drängstuga, och är kraftigt ombyggd, har den ett samhällshistoriskt genom att den visar gångna tiders samhällsstruktur. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en viktig del i bymiljön.
25 Populärbeteckning: Petter Anders stuga Hus nr. 22 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Karaktäristiskt för byggnaden är dess småskaliga volym som ger intryck av en framkammarstuga. Byggnaden har en typisk utformning för en mangårdsbyggnad tillhörande en medelstor gård, med sina med röda träfasad och sadeltak beklätt med tegel. Byggnadstypen är karaktäristisk för mangårdsbyggnader från 1800-talets slut. Byggnadens kulturhistoriska värde är främst ett miljöskapande värde, då den är kraftigt ombyggd. Den utgör dock ett väsentligt tillskott till förståelsen av hela bymiljön genom sin placering och utformning.
26 Populärbeteckning: Petter Anders visthusbod Hus nr. 23 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Karaktäristiskt för byggnaden är den småskaliga volymen, de opanelerade fasaderna, sadeltaket med beklätt med lertegel och de utskjutande knutarna. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen visar traktens timringsteknik och det huggna virket visar vilka tekniker som användes för att fälla träd och hantera virket. Byggnaden har även ett miljöskapande värde som en viktig del av bebyggelsen längst med bygatan.
27 Populärbeteckning: Petter Anders loge Hus nr. 24 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk ladugårdsbyggnad med sin långsträckta utbredning, sin träfasad och sadeltaket. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Byggnaden är den bäst bevarade större ekonomibyggnaden i byn och har mycket stora byggnadstekniska värden.
28 Populärbeteckning: Storgården Hus nr. 25 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Byggnaden är en karaktäristisk mangårdsbyggnad typisk för ett större jordbruk vid 1900-talets början. Fasaden speglar på ett tydligt sätt att byggnaden ursprungligen haft en sexdelad plan. Karaktäristiskt är fasaduppbyggnaden med frontespiser, fönstersättning samt skorstenarnas placering. Byggnaden har ett stort miljöskapande värde som en viktig komponent i bymiljön. Vidare har byggnaden ett stort byggnadshistoriskt värde genom att det speglar den typiska sexdelade planen samt ett samhällshistoriskt värde genom att den speglar gångna tiders samhällsstruktur. Taket är i dagsläget belagt med svart plåt. När plåtens livslängd gått ut och taket byts ska nytt taktäckningsmaterial vara
29 Populärbeteckning: Storgårdens bod Hus nr. 26 Klassning: 1 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med q2: Fasaden och stomme ska bevaras, tillbyggnader samt upptagning av nya fönster och dörrar är ej tillåtet. Underhåll ska ske med traditionella material. Karaktäristiskt för boden är de opanelerade, faluröda fasaderna, det lertegelklädda sadeltaket, byggnadens volym och avsaknaden av fönster. Boden är en av de äldsta byggnaderna i byn och besitter ett mycket stort byggnadstekniskt värde genom att visa äldre tiders byggndssätt. Boden har också ett stort miljöskapande värde som en del a bymiljön och som den del av Storgårdens gårdsrum.
30 Populärbeteckning: Storgårdens stuga Hus nr. 28 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Karaktäristiskt för byggnaden är dess uttryck som parstuga sant placering av fönster, dörrar och skorsten. Ytterligare karaktäristiska drag är den opanelerade fasaden och sadeltaket med Byggnaden har ett mycket stort miljöskapande värde genom att den är en av de första byggnaderna som möter besökare till byn. Vidare har byggnaden ett samhällshistoriskt värde genom att den visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet.
31 Populärbeteckning: Petter Anders källare Hus nr. 29 Klassning: 2 q1: Byggnaden får inte rivas. Tillbyggnader k1: Fasad ska vara av trä lika befintlig med faluröd kulör. Knutar och fönsteromfattningar ska vara vita eller svarta. k2: Taket ska behålla sin form och vara belagt med k4: Nya tillägg ska anpassas till byggnadens karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. Nya fönster ska ha samma höjd- och breddmått som befintliga. Byggnaden är en karaktäristisk jordkällare med överbyggnad. Byggnadens kulturhistoriska värde ligger främst i ett samhällshistorisk och byggnadstekniskt värde. Det samhällshistoriska värdet grundar sig i att byggnaden visar de funktioner som var viktiga för en mindre gård i början av 1900-talet. Att jordkällare finns bevarade och i gott skick är ovanligt men det är av stort värde för gårdsmiljön och förståelsen av gångna tiders jordbruk att källaren i detta fall är bevarad. Det byggnadstekniska värdet grundar sig i att stommen som utgörs av sten och trä visar på tidigare byggnadstekniker. Eftersom källaren till viss del är ombyggd har den ett något mindre värde än övriga jordkällare i byn.
32 Förhållningsföreskrifter Förslag till administrativa bestämmelser. a 1 Förhöjd lovplikt gäller för hela området för exteriöra åtgärder såsom omfärgning av fasad samt dörr- och fönsteromfattningar, fönsterbyte, förstoring/förminskning av fönster, upptagning av nya fönster, samt byte av fasad- och taktäckningsmaterial. a 2 a 3 Bygglov krävs för alla tillbyggnader. Bygglov krävs för ekonomibyggnader för jordbruk och skogsbruk. Förslag till bestämmelser för markens anordnande: n 1 Befintliga träd i byns kärna bibehålls. Avstyckning Förslag på principer för avstyckning, ur landskaps- och kulturvärdesperspektiv. Områden som styckas av till mindre enheter följer de naturliga äldre gårdsindelningarna. Avstyckning till många små enheter undviks.
33 Ny bebyggelse De topografiska förutsättningarna leder till att byn är väl syndlig i landskapet, den ligger som en solitär på sin ås. Bebyggelse utanför det avgränsade området bedöms inte påverka byns kulturhistoriska värde men stor restriktion bör gälla för åtgärder inom det markerade området (se bild nedan). Generellt för hela området så ska nya tillägg anpassas till byggnadernas karaktärsdrag vad avser material, kulör och skala. I följande stycken föreslås placering av ny bebyggelse, samt områden som inte bör bebyggas, ur landskaps och kulturvärdesperspektiv. T.v. Åtgärder inom det markerade området påverkar upplevelsen av bymiljön. T.h. området i flygfoto http://kartor.eniro.se/ hämtat2013-09-18 Ny bebyggelse bör placeras och utformas sådant att den förstärker byns karaktärsdrag av: Småskalighet Klungby d.v.s. en grupp av byggnader kring några vägkorsningar i ett annars öppet landskap. Byggnaderna är belägna tätt men placerade oregelbundet i förhållande till varandra, dock med det gemensamma draget att bostadshusen ligger vända mot byns centrum. Enhetligt utseende Samtliga byggnader är timrade, har sadeltak, är målade i faluröd kulör och har knutar, dörr- och fönsteromfattningar i vit eller svart kulör med undantag på ett hus som har blåa dörr- och fönsteromfattningar. Bostadshusen har vanligtvis vita knutar och dörr- och fönsteromfattningar. Dörrarna är vanliga i grönt men förekommer även i vitt, blått och gult. Ekonomibyggnaderna har vanligtvis dörrar, knutar, dörr- och fönsteromfattningar i svart. Ett fåtal ekonomibyggnaders knutar samt några byggnader med framträdande knuttimrade hörn har samma kulör som fasaderna.
34 Byn har en tät småskalig bebyggelse med ett enhetligt utseende som centrerats kring några vägkorsningar. Ny bebyggelse mindre lämplig i lägen Som skymmer topografin som idag gör att byn är väl syndlig i landskapet. Det innebär att marken kring och nedanför åsen som byn är förlagd på är direkt olämplig att bebygga. Där kopplingen mellan byn och vatten försämras. Kopplingen mellan byn och vatten är historiskt viktig eftersom äldre bosättningar placerades med utblick över just vatten. Det innebär att marken mellan byn och sjön är direkt olämplig att bebygga. Bebyggelse i lägen mellan vattnet och byn är olämplig då den bryter byns närhet till vatten. Bebyggelse som skymmer byns synliga läge i landskapet från längre avstånd är olämplig då den förminskar uppfattningen av byns klungbykaraktär, historiskt sett strategiska läge och småskalighet.
Ny bebyggelse lämplig i lägen Som tidigare varit bebyggda. T.ex. inventerade hus nr 10, 14 och 27. Som omgärdar befintlig bebyggelse, då byn tidigare var omgärdad av fler ekonomibyggnader med diverse funktioner. 35 Utsnitt ur översiktsskiss fråntidigare gjord inventering. Streckade byggnader visar tidigare bebyggda platser. Röd linje visar detaljplanens planerade utsträckning. Gula linjer visar sträckning kraftledningar.
36 Förslag till hänsynsbestämmelser för ny bebyggelse: f 1 f 2 f 3 f 4 f 5 f 6 f 7 f 8 Bebyggelse skall vara vänd mot bycentrum alternativt mot gata. Bebyggelse ska storleksmässigt inordna sig med befintlig bebyggelses skala och ej ha sådant uttryck att det dominerar över befintlig bebyggelse, om det inte är mycket väl motiverat samt inte i stort påverkar uppfattningen av en småskalig bystruktur. Bebyggelse skall ha fasader av trä och målas med vit, svart eller faluröd kulör. Bebyggelse skall ha tak skall av tegel, plåt eller papp och vara i tegelröd eller svart kulör. Fönster eller dörrar med stora partier av glas får inte anordnas sammanhängande så att det upptar mer än halva fasadytan. Glaspartier får inte anordnas så att den totala ytan glas upptar mer än halva fasadytan. Bebyggelse i ytterkant av byn ska ha utseende av ekonomibyggnader. Kompletterande bebyggelse i byn som ej ligger i ytterkant av byn ska utformas så att de ger intryck av att vara bostadshus. Exempel/förslag på utformning av ny bebyggelse Nedan redovisas ett antal förslag på kompletterande bebyggelse som är anpassade till den studerade miljön ur ett landskaps och kulturvärdesperspektiv. Förslagen överrensstämmer med ovan givna riktlinjer och förslag till planbestämmelser. För de bifogade förslagen har Ida Jonsson Copyright. Förslagen är indelade i tre delar som visar - Förslag till infill bebyggelse Förslagen visar väl anpassade byggnadstyper och arkitektoniska drag som är lämpliga på ny bebyggelse mitt bland och i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. - Förslag till ny randbebyggelse - radhus/parhus Förslaget visar byggnadstyper och arkitektoniska drag som är möjliga i lägen i nära anslutning till befintlig bebyggelse. - Förslag till ny randbebyggelse - villor Förslaget visar byggnadstyper arkitektoniska drag som är möjliga i lägen som inte har direkt koppling till den befintliga bykärnan.
37
38
39