Hamnstaden Lidköping Detaljplan 1 SPRIDNINGSBERÄKNING 2014-05-23
repo001.docx 2012-03-2914 Sammanfattning Sammanfattningsvis visar beräkningarna att miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen för kvävedioxid och partiklar som PM 10 och PM 2,5 inte riskerar att överskridas inom planområdet. Den mätning som genomfrörts under 2013 vid en mätstation belägen vid Kållandsväges strax söder om planorådet styrker dessa beräkningar. Beräkningarna avseende organiska föreningar och lukt indikerar att lukt tidvis kan komma att kännas inom planområdet, eventuella utsläpp från avloppsreningsverket ingår inte i beräkningarna. Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE 403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 Fax +46 (0)31 627722 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Stig Andreasson Telefon direkt +46 (0)31 627670 Mobil +46 (0)73 4122670 stig.andreasson@sweco.se
repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Metod för genomförande 2 2.1 Datainsamling 2 2.2 Spridningsmodell 4 2.3 Meteorologi 4 3 Underlag för beräkningarna 5 3.1 Utsläpp 5 3.2 Meteorologi 5 4 Bedömningsgrunder 6 4.1 Miljökvalitetsnormer 6 4.2 Miljökvalitetsmålet Frisk Luft 8 4.3 Lukt 8 5 Uppmätta luftföroreningshalter 9 6 Resultat av spridningsberäkningarna 10 6.1 Partiklar som PM 10 10 6.2 Kvävedioxid 11 6.3 VOC 12 6.4 Styren 13 6.5 Aceton 14 6.6 Lukt 14 7 Sammanfattning och diskussion 15 1 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-29 1 Bakgrund Lidköpings kommun avser att upprätta en detaljplan för Hamnstaden, en ny stadsdel i Västra Hamnen i Lidköping med en blandning av bostäder, företag och grönområden. En strandpromenad kommer att anläggas utmed Lidan, längs Vänerns strand till Furuhäll och Sjölunda. Byggandet av bostäderna planeras starta i området vid småbåtshamnen. De första lägenheterna beräknas vara klara 2018. Därefter blir byggtakten i Hamnstaden 75 lägenheter om året. Det kommer att byggas olika typer av bostäder; hyresrätter, bostadsrätter och stadsradhus. Vid kajerna planeras husen bli sex till åtta våningar höga. För att klargöra påverkan på planområdet från befintlig närliggande industri har en genomgång av utsläppen från dessa genomförts. Baserat på dessa utsläpp har spridningsberäkningar med avseende på stoft, kväveoxider, totalhalten organiska föreningar (VOC), styren, aceton och lukt genomförts. 2 Metod för genomförande 2.1 Datainsamling Uppgifter om utsläpp från de olika verksamheterna har hämtats ur gällande tillstånd för respektive verksamhet, där tillåtet utsläpp antingen anges i villkorspunkterna eller i den verksamhetsbeskrivning som redovisas i tillståndet. De uppgifter som angivits är ofta i form av halter i utgående luft, årsutsläpp, eller per energienhet. Ofta saknas uppgifter om utgående volymer, temperaturer och drifttider mm. Dessa uppgifter krävs för en spridningsberäkning varför saknade uppgifter har uppskattats baserat på uppgifter i besluten eller på erfarenhetsvärden. Vidare har dygns- och årsvariationen för verksamheterna uppskattats baserat på erfarenhetsvärlden. Beräkningarna grundar sig på lovgivna värden vilket sannolikt innebär en överskattning av de verkliga utsläppen. För några verksamheter saknas uppgifter om utsläpp. Dessa utsläpp har antagits vara så små att de inte inverkar på resultatet av spridningsberäkningarna då sannolikt flera av de angivna utsläppen är större än de faktiska. En sammanställning av utsläpp använda i spridningsberäkningarna fram går av tabell 1. I tabellen redovisas samtliga de verksamheter som antagits kunna ha en påverkan på planområdet, således även de för vilka uppgifter om utsläpp saknas. 2 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-2914 Tabell 1. Sammanställning av utsläpp använda i spridningsberäkningarna Anläggning Utsläpp ton per år Utsläpp lukt le/s 1) Stoft NOx VOC Avloppsreningsverk Saknas Lantmännen spannmål 30 Lantmännen foderfabrik 6 166 700 Lantmännen Reppe 22 300 Lantmännen Gödselterminal 4) E Sabel AB 0,1 Beijer Industri AB * KTM/LMT 0,39 10 Micore Plast 9,2 1) PC Släggan 0,4 2 Värmeverket ö hamnen 9,1 177,8 8,77 SNA Europé 25 12 Suncab 3) Vänerhamnen AB Lidköpings stenhuggeri Lidan Marin AB 1) 2) 3) 4) le/m3 = luktenhet per m 3 luft, ett utspädningstal. 5,7 ton styren och 3,5 ton aceton Inga halter finns angivna i tillståndet Omprövning av verksamheten pågår *Uppgifter saknas 3 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-29 2.2 Spridningsmodell Spridningsberäkningarna är utförda med en av de amerikanska miljömyndigheterna (US- EPA) godkänt modellkoncept Aermod. Inom EU saknas motsvarande system när det gäller krav på spridningsmodeller, där har organisationen Eionet (European Topic Centre on Air and Climate Change) tagit fram en förteckning över spridningsmodeller som används inom EU. Där klassas Aermod enligt högsta nivå 1 när det gäller kvaliteten på modellen vid validering/utveckling och dokumentationen. Tre olika applikationer ingår i detta arbete, dessa är: 1. AERMET är en specialanpassad beräkningsapplikation för att beräkna de meteorologiska parametrarna för bl.a. vertikala profiler i luftrummet. 2. AERMOD är spridningsmodellen för utsläpp från bl.a. skorstenar och är utvecklad för att beskriva halter/deposition i närområdet kring utsläppskällan. 3. AERMAP är en beräkningsmodell för definiering av de topografiska förhållandena. För att bestämma andelen kvävedioxid används metoden PVMRM (Plume Volume Molar Ratio Method) som beräknar förhållandet mellan kväveoxid och tillgång på ozon i rökgasplymen samt hur mycket kväveoxid som oxideras till kvävedioxid. 2.3 Meteorologi Speciellt anpassade meteorologiska data för spridningsberäkningar (AERMOD/AERMET) och har tagits fram enligt dataformat från den internationella organisationen för meteorologi, World Meteorological Organization (WMO). Den meteorologiska informationen bygger på en numerisk väderprognos modell, Mesoscale Model 5th generation (MM5), vilken har beräknat de lokala meteorologiska förutsättningarna för Lidköping år 2006. Bland de parametrar som ingår kan nämnas lufttryck, temperatur, vindhastighet, vindriktning, relativ fuktighet, molnmängd och nederbörd. Vissa parametrar är även definierade för olika nivåer i vertikalled. Metoden att använda MM5 data följer de anvisningar som US-EPA tagit fram för att användas i motsvarande tillståndsansökningar i USA. 4 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-2914 3 Underlag för beräkningarna 3.1 Utsläpp De utsläpp och anläggningsdata som använts för spridningsberäkningarna framgår av tabell 1. 3.2 Meteorologi De meteorologiska data som använts avser Lidköping 2006. I figur 1 redovisas vinddata i form av en vindros. Medelvindhastigheten för mätperioden var 4 meter per sekund. Den dominerande vindriktningen var västlig till sydsydvästlig riktning. Figur 1. Vindros för Lidköping för år 2006 5 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-29 4 Bedömningsgrunder 4.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna gäller generellt för luften utomhus, dock förekommer undantag/riktlinjer enligt följande: I luftkvalitetsförordningen (2010:477) anges att miljökvalitetsnormerna inte ska tillämpas för luften på arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik. Enligt Naturvårdsverket handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (Luftguiden 2011:1) bör inte Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet tillämpas för följande fall: luften på vägbanan som enbart fordonsresenärer exponeras för, normerna ska dock tillämpas för luften som cyklister och gående exponeras för på trottoarer och cykelvägar längs med vägar och i vägars mittremsa. där människor normalt inte vistas, t.ex. inom vägområdet längs med större vägar förutsatt att gång- och cykelbanor ej är lokaliserade där. i belastade mikromiljöer, t.ex. i direkt anslutning till korsning eller vid stationär förorenad frånluft. I gatumiljö bör därför luften där normer tillämpas vara representativ för en gatusträcka på mer än 100 m och ha ett avstånd till närmaste korsning på mer än 25 m. I förordningen (2010:477) om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft beskrivs dels föroreningsnivåer som inte får överskridas eller som får överskridas i viss angiven utsträckning, dels föroreningsnivåer som skall eftersträvas. I tabell 2 till 4 nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar som PM 10 respektive PM 2,5. Dessutom förekommer miljökvalitetsnormer för SO 2, koloxid, bly, bensen, arsenik, kadmium, nickel, PAH (BaP) och ozon. Miljökvalitetsnormerna för arsenik, kadmium, nickel, PAH och ozon definierar nivåer som skall eftersträvas. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid Miljökvalitetsnormer för Kvävedioxid i utomhusluft Normvärde Skydd för människors hälsa Maximalt antal överskridanden Årsmedelvärde 1) 40 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Dygnsmedelvärde 2) 60 µg/m³ 7 ggr per kalenderår Timmedelvärden 3) 90 µg/m³ 175 ggr per kalenderår om föroreningsnivån aldrig överstiger 200 µg/m³ under 1 timme mer än 18 ggr per kalenderår 1) Årsmedelvärde definieras som aritmetiskt medelvärde där summan av alla värden divideras med antalet värden. 6 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-2914 2) För dygnsmedelvärde gäller 98-percentilvärde, vilket innebär att halten av kvävedioxid som dygnsmedelvärde får överskridas maximalt 7 dygn på ett kalenderår, 2 % av 365 dygn. 3) För timmedelvärde gäller 98-percentilvärde, vilket innebär att halten av kvävedioxid som timmedelvärde får överskridas maximalt 175 timmar på ett kalenderår, 2 % av 8760 timmar, om halten 200 µg/m 3 inte överskrids mer än 18 timmar (99,8 percentilvärden). Tabell 3. Miljökvalitetsnormer för partiklar som PM 10 Miljökvalitetsnormer för Partiklar (PM 10 ) i utomhusluft Normvärde Skydd för människors hälsa Maximalt antal överskridanden Årsmedelvärde 1) 40 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde Dygnsmedelvärde 2) 50 µg/m³ 35 ggr per kalenderår 1) Årsmedelvärde definieras som aritmetiskt medelvärde där summan av alla värden dividerats med antalet värden. 2) För dygnsmedelvärde gäller 90-percentilvärde, vilket innebär att halten av partiklar (PM 10) som dygnsmedelvärde får överskridas maximalt 35 dygn på ett kalenderår. Tabell 4. Miljökvalitetsnormer för partiklar som PM 2,5 Miljökvalitetsnormer för Partiklar (PM 2,5 ) i utomhusluft Normvärde Skydd för människors hälsa Maximalt antal överskridanden Årsmedelvärde 1) 25 µg/m³ Aritmetiskt medelvärde 1) Från och med år 2015 ska halten av partiklar som PM 2,5 underskrida årsmedelvärdet på 25 µg/m 3. 7 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-29 4.2 Miljökvalitetsmålet Frisk Luft Den 26 april 2012 beslutade regeringen om preciseringar och etappmål i miljömålssystemet, Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål, Ds 2012:23. Miljökvalitetsmålet Frisk luft preciseras så att med målet avses att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärden sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att: halten av partiklar PM 10 inte överstiger 15 µg/m 3 luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 µg/m 3 luft beräknat som ett dygnsmedelvärde angivet som 90-percentil, halten av partiklar som PM 2,5 underskrider 10 µg/m 3 som årsmedelvärde, 4.3 Lukt halten av kvävedioxid ett årsmedelvärde underskrider 20 µg/m 3 och som 98- percentil för timmedelvärde underskrider halten på 60 µg/m 3. Dessutom finns delmål för bensen, bens(a)pyren, butadien, formaldehyd, ozon och korrosion. I Sverige finns inte några generella riktlinjer för utsläpp av luktande ämnen eller riktvärden för acceptabel luktstyrka i omgivningsluft. Bedömning sker från fall till fall i tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Kriterier för bedömning av acceptabel luktstyrka i omgivningsluft varierar mellan olika länder, se tabell 5. Vad som är viktigt att notera är medelvärdestid och acceptabelt antal tillfällen för överskridande. Det är således viktigt att inte enbart jämföra acceptabla halter (le/m 3 = luktenheter/m 3 ), utan också medelvärdestid och frekvens för överskridande. Dessa parametrar måste vara samhörande. Tabell 5. Sammanställning av krav avseende luktstyrka i omgivningsluft Land Krav (le/m 3 ) Medelvärdes tid Frekvens Danmark 5-10 Max minutmedelvärde 1) 99-percentil Tyskland 1 Lukttimme 2) 90-percentil Nederländerna 0,5 Timmedelvärde 99,5-percentil Storbritannien 1,5-6 Timmedelvärde 98-percentil 1) Beräknat med OML-metoden, en spridningsmodell framtagen i Danmark, med krav för bostadsområden, 5 le/m 3. 2) Lukttimme definieras som en timme då lukttröskelvärdet överstigs under mer än sex minuter. Lukttröskelvärdet 1 le/m 3, definieras som den halt där 50 % av deltagarna i en luktpanel känner lukt vilket betyder att halten 1 le/m 3 medför att teoretiskt hälften av de som 8 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-2914 exponeras känner lukt. Då kraven enligt tabell 5 i de flesta fall överstiger lukttröskelvärdet innebär det att i en i för övrigt ostörd miljö kan en större eller mindre del av de som vistas i detta område känna lukt. Vid halter i närheten av lukttröskelvärdet kan luktens ursprung inte alltid med säkerhet identifieras. Vid halter omkring 5-10 le/m 3 blir de flesta lukter tydligare och igenkännbara. Till skillnad från många andra luftföroreningar är lukt speciell då luktsinnet reagerar mer eller mindre momentant och inte som medelvärden över längre tider. Vidare kan känsligheten för lukt variera kraftigt mellan olika individer. Detta innebär det att kan finnas personer som känner lukt i mycket låga halter liksom det kommer att finnas personer som kräver högre halter för att känna lukt. Detta med luktsinnets snabba svar på en störning gör att i denna studie redovisas beräknade halter som medelvärde över en minut. Vidare sker redovisningen som 99- percentiler vilket innebär att angivna halter under 1 % av tiden, eller ca 87 timmar per år, överskrids under kortare eller längre period under dessa timmar. Under resterande tid är de beräknade halterna lägre eller mycket lägre än de redovisade. 5 Uppmätta luftföroreningshalter Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) vid Kållandsgatan strax söder om planområdet, uppgår som medelvärde till 8 µg/m 3 för mätperioden februari till oktober år 2013. Halten av partiklar som PM 10 och som medelvärde för perioden februari till november 2013 uppmättes till 14 µg/m 3, två dygnsmedelvärden överskred 50 µg/m 3 vilken får överskridas 35 dygn per år (90-percentil för dygnsmedelvärdena uppgick till ca 12 µg/m 3 ). För samma tidsperiod utgjorde halten av partiklar som PM 2,5 8 µg/m 3. 9 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-29 6 Resultat av spridningsberäkningarna 6.1 Partiklar som PM 10 Figur 2. Årsmedelvärde, i µg/m 3. Inom det aktuella planområdet ligger halterna som som högst på ca 5 µg/m 3. Figur 3. Dygnsmedelvärde som 90 percentil, i µg/m 3. Inom det aktuella planområdet ligger halterna som högst på ca 10 µg/m 3. 10 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-2914 6.2 Kvävedioxid Figur 4. Årsmedelvärde, i µg/m 3. Inom det aktuella planområdet ligger halterna på < 1 µg/m 3. Figur 5 Dygnsmedelvärde som 98 percentil, i µg/m 3. Inom det aktuella planområdet ligger halterna som högst på ca 6 µg/m 3. 11 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-29 Figur 6. Timmedelvärde som 98 percentil, i µg/m 3. 6.3 VOC Inom det aktuella planområdet ligger halterna som högst på ca 8 µg/m 3. Figur 7. Årsmedelvärde, i µg/m 3. Inom det aktuella planområdet ligger halterna som högst på drygt 10 µg/m 3. 12 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-2914 6.4 Styren Figur 8. Årsmedelvärde, i µg/m 3. Inom det aktuella planområdet ligger halterna som högst på ca 5 µg/m 3. Figur 9. 99-percentil som minutvärden, i µg/m 3. Det maximala värdet i den beräkningspunkt som ger högst halt är ca 150 µg/m 3. 13 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-29 6.5 Aceton Figur 10. Årsmedelvärde, i µg/m 3. 6.6 Lukt Inom det aktuella planområdet ligger halterna som högst på ca 2 µg/m 3. Figur 11. Timmedelvärden, 99-percentil som minutvärden, i le/m 3. Inom det aktuella planområdet ligger halterna som högst på ca 1,6 µg/m 3. 14 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx
repo001.docx 2012-03-2914 7 Sammanfattning och diskussion Resultatet av spridningsberäkningarna avseende kvävedioxid visar att halterna inte medför att gällande miljökvalitetsnormer eller miljömål kommer att överskridas. Bidraget till årsmedelvärdet än mindre än 1 µg/m 3. Tillskottet till dygnsmedelvärdet är maximalt ca 6 µg/m 3 och till timmedelvärdet maximalt ca 8 µg/m 3 beräknat som 98-percentil. Resultatet av spridningsberäkningarna avseende partiklar som PM 10 visar att halterna inte medför att gällande miljökvalitetsnormer eller miljömål kommer att överskridas. De högsta beräknade halterna som medelvärde över ett år är ca 5 µg/m 3. Tillskottet till dygnsmedelvärdet räknat som 90-percentil är maximalt ca 10 µg/m 3. Resultatet av spridningsberäkningarna avseende organiska föreningar (VOC) visar att halterna beräknade som medelvärde över ett år ligger maximalt på drygt 10 µg/m 3. Resultatet av spridningsberäkningarna avseende styren visar att halten räknat som årsmedelvärde uppgår till maximalt ca 5 µg/m 3. Den maximalt beräknade halten som minutvärde uppgår till maximalt ca 150 µg/m 3. Styren klassas som möjligen cancerframkallande för människa och kan ge kromosomskador. För styren rekommenderas för långvarig exponering lågriskvärdet 43 µg/m 3 1. De beräknade halterna i Hamnstaden är lägre. Styren har ett lukttröskelvärde inom intervallet 70-215 µg/m 3, halter som kortvarigt kan överskridas. Styren kan således ge upphov till lukt inom detaljplane-området. Resultatet av spridningsberäkningarna avseende aceton visar att halterna beräknade medelvärde över ett år uppgår till maximalt ca 2 µg/m 3. Resultatet av spridningsberäkningarna avseende lukt visar att halterna inom planområdet kan uppgå till maximalt ca 1,6 le/m 3, dvs. över lukttröskelvärdet. Definitionen av lukttröskel är att den halt där 50 % av deltagarna i en luktpanel känner lukt. Detta betyder att det vid ostörda förhållanden kan ca 50 % av personerna inom området känna lukt. Erfarenheterna visar att vid halter i närheten av lukttröskelvärdet kan luktens ursprung inte alltid med säkerhet identifieras. Det är framför allt foderfabriken som kan sprida större mängder lukteneheter. Vid bedömningen skall noteras att utsläpp från avloppsreningsverket inte ingår i beräkningarna då underlag saknas. Enligt uppgift planeras för åtgärder vid verket som skall minimera utsläppen till sådan nivå att de inte förorsakar någon störning i planområdet. 1 IMM Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. 15 (15) SEANNM \\segotfs001\projekt\1333\1321416_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\000_lidköping_-_hamnstaden,_mkb_dp\07 underlag\kapitel till mkb från andra\luft\lidköping rapp sprid koncept till lid kn 140522.docx