PM Bilaga 2. Spridningsberäkningar Lidköping. Bakgrund, förutsättningar. MKB för program Lidköping

Transkript

1 Bilaga 2 Spridningsberäkningar Lidköping På uppdrag av Lidköpings kommun upprättas en miljökonsekvensbeskrivning som ska ingå i den fördjupade översiktsplanen för Hamnstaden. Planområdet ligger i Västra hamnen i Lidköping. Föreliggande rapport beskriver spridningsberäkningar för emissioner till luft från befintliga industriverksamheter i området. Bakgrund, förutsättningar Spridningsberäkningar har utförts för utsläpp till luft från de verksamheter i området som har de dominerande utsläppen av dem som Miljö och hälsaförvaltningen bedömt ha påverkan på omgivningen. Som ingångsdata har uppgifter om beräknade eller uppmätta utsläpp till luft använts i första hand från respektive verksamhet (ton/år). I brist på direkta uppgifter har tillståndsgivna max-värden använts, vilket kan innebära en överskattning jämfört med faktiska utsläpp. Verksamheter med mycket låga utsläpp har uteslutits ur beräkningen om de bedömts ge ett marginellt tillskott till spridningsberäkningen. Produktionens dygnsvariation har antagits. I beräkningarna har maximal produktion antagits. Spridningsberäkningar har utförts grupperat för alla källor med samma typ av utsläpp (partiklar, kvävedioxid, styren, aceton, VOC) för att ge en bild av den samlade påverkan på aktuellt planerat bostadsområde. Urban bakgrundshalt av kvävedioxid (NO 2 ) uppskattas för Lidköping till 8 µg/m 3 baserat på mätningar som utförts 2007 inom ramen för länets luftvårdsförbund. I brist på mätdata från Lidköpings stad, har Lidköping antagits ha urban bakgrundshalt i nivå med Mariestad: 8 µg NO 2 /m 3. För partiklar uppskattas urban bakgrundshalt till 20 µg/m 3 baserat på årsmedelvärdesmätningar i flera orter (Strömstad, Trollhättan, Svenljunga, Uddevalla, Vårgårda, Munkedal) 1. De emissioner av partiklar som förekommer från de olika verksamheterna har olika ursprung, sammansättning och storlek. Vid utvärderingen jämförs beräknade partikelhalter med 10, dvs. partiklar under 10 µm eftersom miljökvalitetsnormerna reglerar denna partikelfraktion. 1 Mätningar och beräkningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2006/07 U-2254 (2008) Luft i Väst, IVL. SWECO Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Beatrice Teurneau SWECO ENVIRONMENT AB Telefon direkt Org.nr , säte Stockholm Mobil Ingår i Sweco-koncernen beatrice.teurneau@sweco.se 000\19 1 (11) original\bilaga spridningsberäkningar.doc

2 Metodbeskrivning För beräkningarna har spridningsmodellen Aermod använts. Aermod är ett av de mest beprövade och validerade spridningsberäkningssystemen på marknaden och rekommenderad av de amerikanska miljömyndigheterna. I tabell 1 sammanfattas ingångsdata för verksamheterna. Tabell 1. Ingångsdata för spridningsberäkningar. Verksamhet Utsläpp Parameter ton/år Lantmännen ekonomisk förening Centralsilon 32 partiklar KTM* 10 VOC 0,6 partiklar Micore 5,9 styren aceton 3,7 (även lukt) Panncentralen Släggan 2 partiklar 0,3 NO 2 SNA Europe (Industries) AB Lidköping 9,7 VOC b.la.nafta, xylen, butylacetat 27 partiklar Värmeverket ö hamnen 9 partiklar NO (även lukt) 2 (11)

3 Lantmännen ek. för. Gödselterminal Verksamheten omprövas. 0,2 *Företaget har från 1 mars 2008 delats i två bolag; KTM Precision Grinding AB och Lidköpings Mekaniska Verkstad AB. Resultat Resultaten av spridningsberäkningarna per utsläppsparameter redovisas nedan. Isolinjerna visar halter i mikrogram per kubikmeter luft. Varje utsläppsparameter presenteras på en separat bild. På varje bild utgår beräkningarna från de aktuella källorna vars utsläpp är inlagda på kartan. För kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar har extremvärdessituationer beräknats eftersom miljökvalitetsnormerna reglerar dessa. 3 (11)

4 Parameter Aceton Halt av förorening µg/m 3 årsmedelvärde Nivågränsvärde yrkesexponering (8 timmar/dag) 600 mg/m 3 1. Micore. Styren årsmedelvärde Lågriskhalt: μg/m 3. 2 Micore. 1 Nivågränsvärde (NGV) ur AFS 2005:17 för exponering 8 timmar/dag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar 2 Institutet för miljömedicin, RISKWEB: 3 WHO Air quality guidelines global update (11)

5 VOC Parameter Halt av förorening µg/m 3 årsmedelvärde KTM, SNA Europe. NO 2 årsmedelvärde panncentralen Släggan och Värmeverket. 5 (11)

6 Parameter Halt av förorening µg/m 3 NO 2 98-percentil dygn panncentralen Släggan och Värmeverket. NO 2 98-percentil timma panncentralen Släggan och Värmeverket. 6 (11)

7 Parameter Halt av förorening µg/m3 Partiklar årsmedelvärde Centralsilon, KTM, panncentralen Släggan, SNA Europe, Värmeverket. Partiklar 90-percentil dygn Centralsilon, KTM, panncentralen Släggan, SNA Europe, Värmeverket. 90-percentil dygnsmedelvärde innebär att maximalt 37 dygnsmedelvärden/år (dvs. 10% av tiden) får överskrida MKN-halten. 98-percentil dygnsmedelvärde innebär att maximalt 7 dygnsmedelvärden/år (dvs. 2% av tiden) får överskrida MKN-halten. 98-percentil timmedelvärde innebär att maximalt 175 timmedelvärden/år får överskrida MKNhalten. 7 (11)

8 Diskussion Resultaten vägs mot miljökvalitetsnormer och miljömål för de parametrar som är reglerade av dessa (tabell 2 och 3). För övriga parametrar vägs resultaten mot yrkeshygieniska gränsvärden eller lågriskvärden i den mån det finns värden i litteraturen och dessa anges bredvid respektive resultatbild. Miljökvalitetsnormerna är satta till skydd för människors hälsa. Yrkeshygieniska gränsvärden avser exponering under en arbetsdag och lågriskvärden avser långtidsexponering, vilket är mer relevant för bostäder. Tabell 2. Värdena i tabellen är miljökvalitetsnormer. Luftförorening µg/m3 NO2 10 2,5 Årsmedelvärde (2010)** Dygn 90percentil* Dygn 98percentil* 60 Timma 98percentil* *90-percentil dygnsmedelvärde innebär att maximalt 37 dygnsmedelvärden/år (dvs. 10% av tiden) får överskrida MKN-halten. 98-percentil dygnsmedelvärde innebär att maximalt 7 dygnsmedelvärden/år (dvs. 2% av tiden) får överskrida MKN-halten. 98-percentil timmedelvärde innebär att maximalt 175 timmedelvärden/år får överskrida MKN-halten. **EU-direktiv. En ny förordning kommer att träda i kraft: Från 1 januari ska 25 µg/m eftersträvas och får inte överskridas efter 1 januari Tabell 3. Miljömål för kvävedioxid och partiklar (år då mål ska vara uppnått). Årsmedelvärde 20 (2010) Dygn 90percentil 20 (2010) 35 (2010) 12 (2010) 20 (2010) Timma 98percentil 60 (2010) Luftförorening µg/m3 NO2 regionalt mål 10 regionalt mål 2.5 regionalt mål 8 (11)

9 Halten kvävedioxid från verksamheterna i området underskrider lågriskvärdena, även för extremsituation. Miljömål och miljökvalitetsnormer innehålls med marginal. Spridning från dessa källor ska ställas i relation till den urbana bakgrundshalten, dvs. påverkan från övriga staden, som utifrån mätningar 2 uppskattas till 8-10 µg NO2/m3. Flera verksamheter släpper ut VOC, ett samlingsbegrepp för flyktiga organiska ämnen. Kompositionen av enskilda ämnen är inte känd, men komponenter som aceton, nafta, xylen och butylacetat ingår. För aceton finns inget belagt lågriskvärde. Yrkeshygieniskt gränsvärde för aceton är 600 mg/m3. Beräknade värden för spridning av aceton respektive VOC är i storleksordningen gånger lägre. Nafta är en grupp av ämnen som klassas som möjligen carcinogena. Något lågriskvärde kan därför inte anges. Yrkeshygieniska gränsvärden kan principiellt beräknas med utgångspunkt från sammansättning och gränsvärden för ingående komponenter i naftan. Kompositionen har inte varit känd vid föreliggande spridningsberäkning. Utsläppet sker knappt 200 m från närmaste planerade bostäder. För att undvika oro hos de boende, kan man genomföra en detaljerad utsläppsberäkning med prognos för utsläppen då bostäderna tas i bruk eller utreda möjligheter att oskadliggöra utsläppen. Styren klassas som möjligen cancerframkallande för människa och kan ge kromosomskador. För styren rekommenderas lågriskvärdet µg/m3 3. De beräknade halterna ligger ca 20 gånger lägre. Styren har ett relativt lågt lukttröskelvärde, mellan ca µg/m3, vilket gör att lukt kan upplevas som ett problem under kortare perioder. Föreliggande beräkning avser årsmedelvärde. På grund av luktsinnets beskaffenhet, kan även korta stötar av lukt upplevas som störande. För att kvantifiera tiden då lukt kan upplevas, krävs beräkning för extrema (ogynnsamma) meteorologiska betingelser och hög tidsupplösning, t ex minutvärden. Risken för lukt bör också beaktas från följande verksamheter: Avloppsreningsverket, värmeverket, foderfabriken och etanolfabriken Lantmännen Reppe. För att kvantifiera tiden då lukt kan upplevas, krävs att man tar luktprov vid respektive luktkälla för att kunna använda som indata i en spridningsberäkning. Avloppsreningsverket är det som ligger närmast de planerade bostäderna; ca 100 m. Sannolikheten för luktstörning från ett avloppsreningsverk är stor erfarenhetsmässigt. Det finns dock beprövade metoder för att minska störningarna som t ex inneslutning av luktande aktiviteter, undertryck i lokalerna, minimering av diffusa utsläpp/ läckage av ventilationsluft och ev. 2 Mätningar och beräkningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2006/07 U-2254 (2008) Luft i Västa, IVL. 3 IMM Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, RISKWEB. 9 (11)

10 behandling av ventilationsluften före den släpps ut till omgivningen, eventuellt via skorsten för att förbättra spridningen. Vid värmeverket (ca 600 m från planerade bostäder) kan lukt uppstå då avfallsbränsle lagras temporärt. Klagomål har förekommit. Hur omfattande problemet är och hur långt lukten sprider sig i det planerade området, kan bestämmas med enkätundersökning/ inventering och/eller spridningsberäkning. Möjliga förbättrande åtgärder för värmeverket är desamma som för avloppsreningsverket liksom för övriga luktande verksamheter. Den beräknade partikelhalten från verksamheterna i området understiger miljömål och miljökvalitetsnormer, men bidraget till den totala halten i området är inte försumbar. För 90-percentil ligger de högsta beräknade halterna kring 10 µg/m3. Bakgrundsvärden, dvs. påverkan från övriga staden, uppskattas vara kring 20 µg/m3 och miljökvalitetsnormen är 50 µg/m3. Miljökvalitetsnormen är satt till skydd för människors hälsa, men det är inte möjligt att ange en halt där inga effekter från partikelexponering kan förekomma vid långtidsexponering3. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar 20 µg/m3 (årsmedelvärde) som lågriskvärde för 104 vid långtidsexponering mot bakgrund av statistiskt säkerställda data för exponering och effekt. Risk för damning/partikelspridning föreligger förutom för verksamheter som gjorts spridningsberäkningar för även för kolupplaget på västra stranden av Lidan (G & L Beijer Industri). Spridningen från ett öppet lager är svår att beräkna utan exakta uppgifter om upplaget. Omfattningen av damning från ett upplag utomhus bestäms av flera faktorer: Partikelstorlek och fukthalt hos det lagrade materialet, lagrets yta och utsatthet för vind och meteorologiska förutsättningar som vindriktning och -hastighet. Material med diameter mindre än 100 µm berörs av vinderosion vid genomsnittliga vindhastigheter (3-3,5 m/s). Partiklar större än 10 µm avsätts relativt snabbt med avståndet från källan, medan partiklar mindre än 10 µm tenderar att bete sig som gas och hålla sig svävande. De kan därmed transporteras längre från upplaget. I det aktuella området är förhärskande vindriktning sydvästlig en gynnsam riktning för att undvika spridning till de planerade bostäderna. Man kan ändå förvänta sig spridning till planerat område vid ogynnsamma vindar och vid hantering, lastning eller lossning av kol, då avståndet inte är mer än ca 100 m. Omfattningen av spridningen kan bestämmas med en inventering/mätning på olika avstånd från upplaget. En tänkbar möjlig åtgärd för minskad spridning är övertäckning/ vindskydd eller eventuellt befuktning. 4 WHO Air quality guidelines. 10 (11)

11 Slutsats Av de parametrar som undersökts, överskrider ingen miljökvalitetsnormer eller miljömål. För de parametrar som ej regleras av miljökvalitetsnormer och -mål, har halterna ställts i relation till yrkeshygieniska värden (åtta timmars exponering) eller lågriskvärden (långtidsexponering) och de har inte heller överskridits med undantag för VOC där man inte kan göra någon bedömning eftersom gruppen innehåller ämnen med skiftade egenskaper. Spridning av misstänkt carcinogena ämnen bör utredas närmare eller åtgärder vidtas för att minimera utsläppen i närheten av bostäder. Verksamheterna i området ger upphov till förhöjda halter av partiklar, men miljökvalitetsnormer och miljömål överskrids inte. Den partikelhalt som är beräknad, baserar sig i flera fall på tillståndsgivna utsläppshalter, dvs. maximala halter, och kan därför vara en överskattning. Beräkningen avser den vardagliga produktionen vid verksamheterna i området. Intermittent verksamhet som t ex lastning och lossning kan medföra temporärt förhöjda partikelhalter. Lantmännens centralsilo, E Sabel, KTM, panncentralen Släggan, SNA Europe, Suncab, Vestascastings, Värmeverket och Foderfabriken Lidan bidrar alla till partikelutsläpp i olika omfattning. Det kolupplag som ligger nära planerade bostäder kan ge upphov till damning vid ogynnsamma meteorologiska förhållanden eller vid lastning/lossning. Åtgärder kan vidtas för att minimera spridningsrisken. Utöver partiklar kan även lukt förväntas ha en effekt på de framtida bostadsplanerna. Detta bör utredas närmare. Bostadsbebyggelse kommer att medföra ökad trafik, vilken kan förväntas bidra till ökade halter av luftföroreningar, framförallt av partiklar och kvävedioxid. Se separat kapitel i Miljökonsekvensbeskrivning Fördjupad Översiktsplan Hamnstaden. 11 (11)