BRIS-RAPPORTEN Tabellbilaga

Relevanta dokument
rapporten 2012 tabellbilaga

Tabeller och figurer

Barn och ungdomars kontakter med BRIS

B R I S - R A P P O R T E N

Säg bara hej så tar vi det därifrån.

rapporten 2010 Låt barnen komma till tals! Och ta dem på allvar! Om myndighetskontakter, skola, psykisk ohälsa och pojkar

Tabellbilaga till bris-rapporten 2011

rapporten 2011 BRIS 40 år - tema fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och myndigheters agerande.

BRIS-rapporten ungdom Samtal och mejl till BRIS år 2003

Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer

Barnen, BRIS och it 2009

rapport Vuxenstöd 2012 tema Psykisk ohälsa

Vad berättar barn om Internet, IT och mobiltelefoner? En studie av samtal och mejl till BRIS

Vad berättar barn om Internet, IT och mobiltelefoner? En studie av samtal och mejl till BRIS

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv.

28 Missriktad. 4 Sammanfattande. 18 Tema. 32 Okända. 9 Bildcitat. 40 Medlemsnytt. 25 BRIS-akademin

BRIS-rapporten Samtal och mejl till BRIS år 2003

Rapport. Kartläggning av personer med missbruksproblematik i Södertälje centrum - oktober Social- och omsorgskontoret. Rapport

RAPPORTEN SAMTAL OCH MEJL TILL BRIS ÅR 2002

bris Vuxentelefon om barn Pg

Statistik Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan jourer lämnat

Barnen, bris och it. Ungas vardag online sammanställning och analys av BRIS kontakter #1/2008

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

BRIS-rapporten. Samtal och mejl till BRIS år 2004

- 2BRIB0 2S-rar09 pp p o p rten t en

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

Alla barn har rätt att må bra

BRIS Vuxentelefon. om barn Pg

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Chatta med socialrådgivningen, socialtjänsten mer tillgänglig för invånarna. Alexandra Göransson, Stockholms stad

Jämställdhetsutskottet

tidningen BRISrapporten #1/2007 Barn i utsatthet Psykisk ohälsa Barns sorg

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

rapport BRIS- Skilsmässor Föräldrarollen Förebyggande verksamhet Myndighetsproblem Bemötande Far- och morföräldrar #3/2008 BRIS Vuxentelefon om barn

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Aktualisering till socialtjänsten första halvåret 2012 jämfört samma period

Stödlinjens tertialrapport 1 maj 31 augusti 2017

BRIS BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET

BRIS Syd Verksamhetsberättelse 2009

Föräldratelefonen och Föräldramejlen Årsrapport 2008

Familjer och hushåll

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Familjer och hushåll

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Ansökningar att starta eller utöka fristående skola

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

LUPP-undersökning hösten 2008

BRIS. Sammanlagda stödjande barnkontakter 2004

Kan man bli sjuk av ord?

Tvångsvård av barn och unga

BRIS-rapporten Samtal och mejl till BRIS 2005

Aktualiseringar i den sociala barnavården

Familjer och hushåll

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Verksamheten inom Ungdomsteamet Uppföljning av verksamheten 2009

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.

Ansökningar att starta eller utöka fristående skola statistik läsåret 2020/21

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Statistik Unga hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Ålder och kön. LVM-klienter och ungdomar, år

BRIS-rapporten Ungdom Samtal och mejl till BRIS år 2005

Samtal om tonåringar

Verksamhetsrapport 2012:01

Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011

Personer lagförda för brott år 2000

Ansökningar att starta eller utöka fristående skola

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Barnen, bris och it. Om BRIS som en aktör på Internet samt om ungas kontakter med BRIS om Internet, datorer och mobiltelefoner #1/2008

Vad berättar barn om sina kontakter med BUP?

15 oktober Stödlinjens tertialrapport 1 maj 31 augusti 2018

Föräldramejlen. Årsrapport 2012

Slutbetyg i grundskolan, våren 2014

Hälsa och kränkningar

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter 2013

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18

I tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Utvald statistik ur Stockholmsenkäten 2012

Barnen, Bris och it 2014

Barnen, BRIS och it. Om BRIS som en aktör på Internet samt om ungas kontakter med BRIS om Internet, datorer och mobiltelefoner #1/2008

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Utvärdering av BRIS Internetbaserade stödkontakter. Fil.dr Kjerstin Andersson Fil.dr Karin Osvaldsson

Nationella prov i årskurs 3

Allt fler barn mår dåligt

Sammanfattning och kommentar

Transkript:

BRIS-RAPPORTEN 2010 Tabellbilaga

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 2 Innehåll Varför dokumenterar och statistikför BRIS sina stödjande? 3 BRIS dokumentation 4 Stödjande och övriga 5 Kanaler 6 Genomsnittsålder & könsfördelning per kanal 6 Barnens Hjälptelefon 6 BRIS-mejlen 7 BRIS-chatten 7 Kontakt 8 Förändringar 8 Kontakt per kanal 10 Barnens Hjälptelefon 10 BRIS-mejlen 10 BRIS-Chatten 10 Kontakt utifrån kön 12 Flickor 12 Pojkar 14 Ålder 16 Åldersfördelning 16 Genomsnittsålder 17 Boende 18 Boende efter skilsmässa 18 Placerade barn 19 Kärnfamilj 20 Eget boende 20 Uppdrag 21 Kön & ålder 21 Förstahands 22 Förövare 22 BRIS Forum 23 Diskussionsforum 23 Glädjekällan 24 Min dikt 25 Underlag: My Zinderland Text: Eva Waltré och My Zinderland Form: Helena Lunding BRIS tel 08-598 888 00 www.bris.se Tillgänglighet 26 Barnens Hjälptelefon 26 Tidsåtgång för 26 Väntetid i mejlen 26

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 3 Varför dokumenterar och statistikför BRIS sina stödjande? BRIS HAR INTE bara valt att statistikföra hur många vi har med barn och unga varje år, utan vi dokumenterar också varför barnen och ungdomarna kontaktar oss. Anledningen till det är att bris anser att det är väldigt viktigt att sammanställa vilka tankar och problem barn och unga har i Sverige idag. Tack vare att alla är anonyma i kontakten med bris får vi verkligen reda på vilka svårigheter barn och unga har. Det är en unik kunskap som är viktig att dokumentera så att vi kan föra deras berättelser vidare till allmänheten, beslutsfattare och media. På så sätt kan vi förändra och förbättra utsatta barns situation och arbeta för att alla barn ska få en positiv framtid. Dokumentationen används i bris-rapporten och i bris-tidningen som är våra viktigaste underlag för opinionsbildning och kunskapsförmedling. bris-rapporten är vårt viktigaste dokument som vi arbetar med under hela året. Vi utgår även från barnens berättelser och vi söker förändringar och gör analyser när vi bestämmer teman för bris-tidningen. Och barnens berättelser till oss har lett till en ökad kunskap och till förbättringar. Bland annat så var bris väldigt tidiga med att berätta om barns ökade psykiska ohälsa och då till exempel om flickor som skar sig. Dokumentationen är också en kunskapsförmedling om hur en problematik kan yttra sig för barnet och vilka konsekvenser den kan medföra. Till exempel så samlade vi och analyserade alla berättelser om psykisk misshandel, som visade sig vara svår att upptäcka för en utomstående utan specifika kunskaper om hur den går till och hur den påverkar barnet. Hur går dokumentationen till? När ett barn kontaktar oss, antingen via telefon eller via mejl eller chatt, frågar vi alla barn om kön och ålder, men sedan frågar vi inget mer. Det är barnets berättelse och behov som är det viktiga för oss i kontakten med henne eller honom. Om barnet själv väljer att ge oss fakta om sitt boende så dokumenterar det. Vi dokumenterar också deras huvudproblem som de kontaktar oss om. Dokumentationen går till så att efter ett samtal, eller mejl, eller chatt, fyller jouraren som tagit emot kontakten i ett frågeformulär som läggs in i en databas. Informationen behandlas sedan av en FOTO JOHAN BERGLING statistiker. Det händer att vi gör fördjupningar inom ett visst område. Då får jouraren några extra frågor att fylla i efter kontakten, men vi ställer aldrig några frågor till barnet. Sedan läser vi alla samtalsbeskrivningar, mejl och chattar inom det området för att kunna analysera och hämta in kunskap. Samma sak görs inför bris-rapporten, fast i mycket större omfattning. Då läser några av bris anställda alla samtalsbeskrivningar, mejl och chattar för att se tendenser, förändringar, och för att bättre se och förstå barnens situation. Efter att ha läst och analyserat diskuterar vi vilka förändringar vi kunnat se, eller om någon ny problematik har visat sig i na, för att kunna ta upp det i bris-rapporten. En viktig del i vårt arbete är att föra kunskapen vi får fram vidare till föräldrar och vuxna som arbetar med, eller som möter barn i sin vardag. Det gör vi för att öka förståelsen för barns och ungas situation. Vi berättar om deras försök att nå vuxenvärlden när de behöver hjälp och hur deras behov ser ut. Sammanfattningsvis är det tack vare barnens egna berättelser, och vår egen långa kunskap i att möta barn, som vi kan utbilda vuxna i att möta barn på barnens villkor. Eva Waltré chef BRIS operativa verksamhet

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 4 ILLUSTRATION YUSUKE NAGANO BRIS dokumentation ATT ALLA BARN och ungdomar som kontaktar bris är anonyma är en av de viktigaste principer bris arbetar efter. Viss information om kontakten går att spara utan att barnets identitet röjs, vilket innebär att varje gång ett barn ringer Barnens Hjälptelefon, skriver ett mejl till bris-mejlen eller chattar i bris-chatten, sparas information om kontakten i bris data bas Till exempel händer det i de allra flesta fall att bris får veta om kontakten handlar om en flicka eller pojke, och även barnets ålder kommer fram i den största delen av alla. Tabellbilagan bygger på material från 2009, om inget annat anges, och na som beskrivs är stödjande, om inget annat anges.

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 5 Stödjande och övriga När bris med barn och ungdomar dokumenteras skiljs stödjande och övriga från varandra. En stödjande kontakt avser en kontakt där jouraren som mottagit kontakten bedömer att barnet haft för avsikt att föra ett samtal med bris, oavsett om detta sker över telefonen eller genom mejl eller chatt. En övrig kontakt är en kontakt där bris noterar att den förekommit men ingen annan dokumentation görs, som exempelvis ålder eller kön. En övrig kontakt kan till exempel innebära ett tyst samtal, eller en ren testkontakt. Det totala antalet har minskat från 81 146 under 2008 till 78 047 under 2009. Om man tittar på varje kanal för sig kan man se att antalet övriga sjönk i både Hjälptelefonen och bris-mejlen, jämfört med året innan. Däremot ökade antalet övriga i brischatten vilket är en följd av den ökade tillgängligheten under 2009. När det gäller antalet stödjande kan man se att även dessa har sjunkit i både Hjälptelefonen och bris-mejlen, medan antalet stödjande har mer än fördubblats i brischatten. Kanalfördelning Kanal Kontakttyp Antal Jämförelse: Antal 2008 Barntelefon Stödjande 12 333 13 014 Övriga 55 147 58 065 Mail Stödjande 7 440 8 029 Övriga 827 1 102 Chat Stödjande 1 838 805 Övriga 462 131 SUMMA 78 047 81 146 Summa Stödjande 21 611 Summa Övriga 56 436 Summa Totalt 78 047 När det gäller fördelningen av stödjande och övriga i de olika kanalerna ser man i nedanstående cirkeldiagram att majoriteten av alla stödjande sker i Hjälptelefonen, drygt 57 procent, medan bris-mejlen står för drygt 34 procent och chatten för drygt 8 procent av na. När det gäller de övriga na är andelen i Hjälptelefonen ännu större; närmare 98 procent av de övriga na sker i telefonen, medan bara 1,5 procent görs genom mejlen och knappt en procent i chatten. Andel av totalt antal stödjande Andel av totalt antal övriga 8,5% Barnens Hjälptelefon 1,5% 0,8% Barnens Hjälptelefon 34,4% 57,1% BRIS-mejlen BRIS-mejlen BRIS-chatten 97,7% BRIS-chatten

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 6 FOTO INGVOR FARINOTTE Kanaler Detta diagram visar tydligt att na i bris-chatten fortsatt att öka enormt även under 2009. Antalet har ökat från 805 stycken under 2008, till 1 838 stycken vilket motsvarar en ökning på drygt 56 procent. Detta är en följd av att chatten blivit till ett projekt inom bris och därmed också fått utökade öppettider jämfört med året innan. Utöver detta kan man se att både samtal och mejl minskat en del, vilket förmodligen skett just för att möjligheterna till att chatta har utökats. Stödjande barn 2000 2009 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0 5000 10000 15000 20000 25000 BRIS-chatt BRIS-mejl Barnens Hjälptelefon Genomsnittsålder & könsfördelning per kanal Fördelningen mellan pojkar och flickor hade totalt sett samma proportioner under 2009 som tidigare år; 21 procent av na handlade om pojkar och drygt 78 procent om flickor. Detta innebär en liten minskning av om pojkar, från 23 procent 2008, och en liten ökning av om flickor, från 77 procent 2008. Den totala snittåldern i de stödjande na var 14,4 år vilket är en liten ökning från 2008 års notering på 14,3 år. Andel totalt 78% 21% Pojkar Flickor Snittålder/kön totalt Kön Pojke Flicka Totalt Snittålder 14,5 14,2 14,4 Antal där kön framkommit 21 440

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 7 Barnens Hjälptelefon Barnens Hjälptelefon är den kanal som funnits längst hos bris, och det är också den som de allra flesta barn som kontaktar bris väljer. De barn som ringer till Hjälptelefonen har den lägsta genomsnittsåldern jämfört med de andra kanalerna, och av na i telefonen kan man se att knappt 30 procent av na utgjordes av om pojkar medan drygt 70 procent utgjordes av om flickor. Eftersom na om pojkar totalt sett var 21 procent under året, visar ovanstående procentsatser att pojkar i större utsträckning väljer att ringa till Hjälptelefonen än använder sig av någon annan kanal. Den totala snittåldern för i Hjälptelefonen var 2009 13,9 år, vilket visar att det är de något yngre barnen som väljer att ringa när de kontaktar bris. Barnens Hjälptelefon Snittålder/kön i Barnens Hjälptelefon 69,4% 29,4% Pojkar Flickor Kön Pojke Flicka Totalt Snittålder 14 13,9 13,9 Barntelefon 29,4% 69,4% 57,1% Antal där kön framkommit 21 440 BRIS-mejlen bris-mejlen har funnits som en permanent del av bris stödverksamhet sedan 2001, och antalet mejl ökade stadigt från uppstarten ända fram till 2008 då bris-chatten började testköras och då fler barn valde att chatta minskade antalet mejl. De barn som väljer att kontakta bris genom mejlen har nästintill samma genomsnittsålder som barnen har totalt sett. Om man studerar könsfördelningen kan man se att om flickor utgör hela 90 procent av na i mejlen, och om pojkar endast 9 procent. BRIS-mejlen 90,3% 9,3% Pojkar Flickor Snittålder/kön i BRIS-mejlen Kön Pojke Flicka Totalt Snittålder 14,6 14,4 14,5 BRIS-MEJL 9,3% 90,3% 34,4% Antal där kön framkommit 21 440 BRIS-chatten bris-chatten började testköras under 2008 och startades upp som ett projekt under 2009. Den största skillnaden när chatten övergick till projekt var utökningen av öppettider, samt att många fler av bris volontära jourare utbildats för att kunna chatta med barnen. De barn som väljer chatten som kanal har den högsta genomsnittsåldern av alla kanaler, och om man tittar på könsfördelningen så handlar hela 88 procent av alla i chatten om flickor jämfört med knappa 12 procent om pojkar. BRIS-chatten 88% 12% Pojkar Flickor Snittålder/kön i BRIS-chatten Kön Pojke Flicka Totalt Snittålder 15 14,3 14,7 BRIS-CHAT 12,0% 88,0% 8,5% Antal där kön framkommit 21 440

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 8 FOTO ANNA REHNBERG Kontakt DET FINNS EN typ av information som alltid dokumenteras om bris stödjande och det är vilket eller vilka kontakten handlat om. Eftersom de flesta av bris handlar om mer än ett område leder detta till att antalet ifyllda kontakt är flera gånger större än antalet. Därför väljer bris att i sammanställningar av na titta på de olika kontakta både utifrån hur många av det totala antalet som handlat om varje kontaktområde, samt hur stor andel av det totala antalet ifyllda som varje kontaktområde utgör. Detta gör bris av flera anledningar; det är dels viktigt att belysa det faktum att barns behov oftast kräver en möjlighet till komplexa där barnet inte begränsas i sitt samtal med en vuxen på bris. Utöver detta är det också viktigt att bris inte värderar vad som var allra viktigast för barnet under en kontakt, vilket skulle ha varit fallet om endast ett kontaktområde skulle väljas ut av de kontakten handlat om. I tabellen på nästa sida kan man utläsa hur många som handlat om de olika kontakta. För att få grepp om hur antalet om de olika a ändrats över tid görs i tabellen en jämförelse mellan antalet under 2009 och året innan. När det gäller ökningar och minskningar inom ett visst kontaktområde är det givande att studera detta både med avseende på det exakta antalet och även med avseende på förändringen procentuellt sett. På så sätt tas hänsyn till förändringar inom som är både mer och mindre vanligt förekommande. Förändringar Det kontaktområde som ökade allra mest när det gäller antal är skolan, som under 2009 förekom i nästan 5 000 stycken av alla vilket motsvarar en ökning på drygt 28 procent. Även a kamrater och rädsla/oro har sedan 2008 ökat med ett stort antal, ökningar på 16-17 procent. Om man tittar på de procentuella ökningarna kan man se att området problem i föräldrarollen nästintill fördubblats sedan föregående år. Även området alkohol, droger, tobak har ökat mycket procentuellt sett, liksom området ekonomi. Ett av de kontakt som minskat allra mest när det gäller antal är området självmord/ självmordstankar som under 2009 förekom i nästan 300 färre än under 2008. Även självdestruktivitet har förekommit i mindre utsträckning under 2009, liksom familjekonflikter och existentiella/livsfrågor. Procentuellt sett kan man se en kraftig nedgång av om barns missbruk sedan 2008, en nedgång på knappt 23 procent vilket motsvaras av 90.

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 9 Förändringar Kontakt OMRÅDE Antal 2009 Antal 2008 Förändring i antal sedan 2008 Förändring procentuellt sett sedan 2008 Kamrater 5 984 4 981 1 003 16,8% Rädsla/oro 5 243 4 424 819 15,6% Skolan 4 931 3 540 1391 28,2% Familjekonflikter 3 983 4 146-163 -4,1% Kärlek 3 476 3 397 79 2,3% Ensamhet 3 444 3 168 276 8,0% Mobbning 3 051 3 008 43 1,4% Annan psykisk ohälsa 2 112 2 038 74 3,5% Identitetsutveckling 2 058 1 826 232 11,3% Sorg 1 998 1 977 21 1,1% Sex 1 940 1 736 204 10,5% Fysisk misshandel 1 897 1 857 40 2,1% Boende 1 890 1 611 279 14,8% Existentiella/livsfrågor 1 834 2 010-176 -9,6% Kropp/utseende 1 828 1 584 244 13,3% Fritid 1 631 1 084 547 33,5% Sexuella övergrepp/ ofredanden 1 571 1 423 148 9,4% Stress 1 531 1 293 238 15,5% Självmord/självmordstankar 1 515 1 798-283 -18,7% Skilda föräldrar 1 499 1 464 35 2,3% Annat 1 385 1 742-357 -25,8% Självdestruktivitet 1 353 1 541-188 -13,9% Myndighets 1 143 834 309 27,0% Vanvård/Omsorgssvikt 1 091 828 263 24,1% Psykisk misshandel 993 816 177 17,8% Könsutveckling 983 1 002-19 -1,9% Vuxnas missbruk 977 912 65 6,7% Ätstörningar 774 770 4 0,5% Vuxnas fysiska/ psykiska ohälsa 762 677 85 11,2% Barns fysiska ohälsa 669 562 107 16,0% Graviditet 663 605 58 8,7% BRIS 649 617 32 4,9% Datorer/Mobiler/ Internet 529 519 10 1,9% Ekonomi 519 360 159 30,6% Alkohol/Narkotika/Tobak 511 271 240 47,0% Barns missbruk 399 489-90 -22,6% Problem i föräldrarollen 352 179 173 49,1% Juridiska frågor 340 268 72 21,2% Kriminalitet 292 294-2 -0,7% Mångkultur/invandrarfrågor 250 243 7 2,8% SUMMA 68 050 61 894 6 156 9,0% Tema Antal 2009 Antal 2008 Förändring i antal sedan 2008 Förändring procentuellt sett sedan 2008 Barns psykiska ohälsa 4 118 4 377-259 -6,3% Misshandel 3 460 3 289 171 4,9% 2009 2008 Förändring i antal sedan 2008 Förändring procentuellt sett sedan 2008 Totalt antal ifyllda 68 050 61 894 6 156 9,0% Totalt antal 21 611 21 848-237 -1,1%

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 10 Kontakt per kanal Barnens Hjälptelefon Kontakt som har stor andel i Hjälptelefonen: Kontakt som har liten andel i Hjälptelefonen: BRIS-mejlen Kontakt som har stor andel inom mejlen: Kontakt som har lite andel inom mejlen: BRIS-Chatten Kontakt med stor andel i chatten: Kontakt med liten andel i chatten:

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 11 Kontakt/kanal OMRÅDE Antal Andel av ifyllda Andel av antal Andel i barntelefonen Andel i mejlen Andel i chatten Kamrater 5 984 8,8% 27,7% 59,8% 31,3% 8,9% Rädsla/oro 5 243 7,7% 24,3% 53,7% 37,0% 9,4% Skolan 4 931 7,2% 22,8% 64,8% 25,8% 9,4% Familjekonflikter 3 983 5,9% 18,4% 52,5% 37,7% 9,7% Kärlek 3 476 5,1% 16,1% 51,8% 40,6% 7,7% Ensamhet 3 444 5,1% 15,9% 58,6% 31,9% 9,5% Mobbning 3 051 4,5% 14,1% 74,4% 18,6% 6,9% Annan psykisk ohälsa 2 112 3,1% 9,8% 36,9% 50,5% 12,6% Identitets utveckling 2 058 3,0% 9,5% 49,4% 41,7% 8,9% Sorg 1 998 2,9% 9,2% 56,0% 35,9% 8,1% Sex 1 940 2,9% 9,0% 63,5% 29,4% 7,2% Fysisk misshandel 1 897 2,8% 8,8% 70,7% 20,0% 9,3% Boende 1 890 2,8% 8,7% 65,0% 26,0% 9,0% Existentiella/ livsfrågor 1 834 2,7% 8,5% 53,9% 38,2% 7,9% Kropp/utseende 1 828 2,7% 8,5% 49,0% 43,3% 7,7% Fritid 1 631 2,4% 7,5% 77,6% 17,2% 5,2% Sexuella övergrepp/ ofredanden 1 571 2,3% 7,3% 72,7% 17,9% 9,4% Stress 1 531 2,2% 7,1% 53,3% 36,6% 10,1% Självmord/ självmordstankar 1 515 2,2% 7,0% 37,8% 48,9% 13,3% Skilda föräldrar 1 499 2,2% 6,9% 60,9% 29,8% 9,3% Annat 1 385 2,0% 6,4% 61,7% 30,5% 7,8% Självdestruktivitet 1 353 2,0% 6,3% 38,1% 48,0% 13,9% Myndighets 1 143 1,7% 5,3% 63,1% 26,5% 10,4% Vanvård/ Omsorgssvikt 1 091 1,6% 5,0% 59,5% 34,1% 6,4% Psykisk miss handel 993 1,5% 4,6% 60,3% 31,0% 8,7% Könsutveckling 983 1,4% 4,5% 64,0% 29,2% 6,8% Vuxnas missbruk 977 1,4% 4,5% 62,3% 28,0% 9,6% Ätstörningar 774 1,1% 3,6% 32,3% 52,3% 15,4% Vuxnas fysiska/psykiska ohälsa 762 1,1% 3,5% 55,4% 34,3% 10,4% Barns fysiska ohälsa 669 1,0% 3,1% 58,0% 33,8% 8,2% Graviditet 663 1,0% 3,1% 73,3% 18,9% 7,8% BRIS 649 1,0% 3,0% 61,5% 32,2% 6,3% Datorer/Mobiler/Internet 529 0,8% 2,4% 55,4% 36,9% 7,8% Ekonomi 519 0,8% 2,4% 68,4% 24,1% 7,5% Alkohol/Narkotika/Tobak 511 0,8% 2,4% 66,9% 23,1% 10,0% Barns missbruk 399 0,6% 1,8% 59,1% 33,1% 7,8% Problem i föräldrarollen 352 0,5% 1,6% 58,2% 35,2% 6,5% Juridiska frågor 340 0,5% 1,6% 65,3% 28,2% 6,5% Kriminalitet 292 0,4% 1,4% 68,2% 20,9% 11,0% Mångkultur/ invandrarfrågor 250 0,4% 1,2% 75,6% 18,4% 6,0% SUMMA 68 050 100,0% 314,9% 58,3% 32,8% 9,0% Tema Antal Andel av ifyllda Andel av antal Andel i barntelefonen Andel i mejlen Andel i chatten Barns psykiska ohälsa 4 118 6,1% 19,1% 38,0% 49,7% 12,4% Misshandel 3 460 5,1% 16,0% 69,5% 21,7% 8,7% Totalt antal ifyllda 68 050 Totalt antal 21 611

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 12 FOTO INGVOR FARINOTTE Kontakt utifrån kön Flickor Under 2009 har det varit allra vanligast att na om flickor har handlat om kamrater, och detta område följs av rädsla/oro och skolan. Det område som har ökat allra mest sedan 2008 när det gäller om flickor är skolan, vilket har ökat med över 30 procent eller 1 124. Även kamrater och rädsla/oro har ökat markant under 2009, när det gäller om flickor. Om man studerar den procentuella förändringen för om flickor sedan 2008 kan man som tidigare fastställts fånga upp de förhållandevis mindre vanliga kontakt där det ändå skett stora förändringar. Då är det a ekonomi och fritid som båda ökat med över 30 procent under 2009. När det gäller kontakt som minskat under 2009 jämfört med 2008 är det självmord/ självmordstankar och självdestruktivitet som minskat mest. Andelsmässigt är det området barns missbruk som med en minskning på närmare 29 procent blivit betydligt mindre vanligt sedan 2008.

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 13 Kontakt om Flickor Område Antal om Flickor 2009 Andel av ifyllda om Flickor Andel av totalt antal om Flickor Antal om Flickor 2008 Förändring av antal ifyllda om Flickor sedan 2008 Procentuell förändring av antal ifyllda om Flickor sedan 2008 Kamrater 4 797 26,40% 28,4% 4 049 748 15,6% Rädsla/oro 4 338 23,80% 25,7% 3 557 781 18,0% Skolan 3 722 20,40% 22,0% 2 598 1 124 30,2% Familjekonflikter 3 369 18,50% 19,9% 3 427-58 -1,7% Kärlek 2 788 15,30% 16,5% 2 582 206 7,4% Ensamhet 2 710 14,90% 16,0% 2 531 179 6,6% Mobbning 2 042 11,20% 12,1% 2 033 9 0,4% Annan psykisk ohälsa 1 857 10,20% 11,0% 1 727 130 7,0% Sorg 1 676 9,20% 9,9% 1 632 44 2,6% Identitetsutveckling 1 609 8,80% 9,5% 1 413 196 12,2% Boende 1 522 8,40% 9,0% 1 289 233 15,3% Existentiella/ livsfrågor 1 481 8,10% 8,8% 1 568-87 -5,9% Kropp/utseende 1 444 7,90% 8,5% 1 229 215 14,9% Fysisk misshandel 1 382 7,60% 8,2% 1 366 16 1,2% Sexuella övergrepp/ ofredanden 1 370 7,50% 8,1% 1 250 120 8,8% Sex 1 349 7,40% 8,0% 1 167 182 13,5% Självmord/ självmordstankar 1 306 7,20% 7,7% 1 514-208 -15,9% Stress 1 282 7,00% 7,6% 1 089 193 15,1% Självdestruktivitet 1 236 6,80% 7,3% 1 408-172 -13,9% Skilda föräldrar 1 218 6,70% 7,2% 1 150 68 5,6% Fritid 1 082 5,90% 6,4% 708 374 34,6% Annat 991 5,40% 5,9% 1 083-92 -9,3% Myndighets 943 5,20% 5,6% 682 261 27,7% Vanvård/ Omsorgssvikt 882 4,80% 5,2% 675 207 23,5% Psykisk miss handel 819 4,50% 4,8% 652 167 20,4% Vuxnas missbruk 776 4,30% 4,6% 733 43 5,5% Ätstörningar 755 4,10% 4,5% 735 20 2,6% Könsutveckling 666 3,70% 3,9% 643 23 3,5% Vuxnas fysiska/psykiska ohälsa 646 3,50% 3,8% 570 76 11,8% Graviditet 609 3,30% 3,6% 560 49 8,0% Barns fysiska ohälsa 547 3,00% 3,2% 447 100 18,3% BRIS 491 2,70% 2,9% 464 27 5,5% Ekonomi 391 2,10% 2,3% 256 135 34,5% Datorer/Mobiler/Internet 388 2,10% 2,3% 366 22 5,7% Alkohol/Narkotika/Tobak 363 2,00% 2,1% 182 181 49,9% Barns missbruk 295 1,60% 1,7% 377-82 -27,8% Problem i föräldrarollen 281 1,50% 1,7% 142 139 49,5% Juridiska frågor 264 1,50% 1,6% 197 67 25,4% Kriminalitet 197 1,10% 1,2% 168 29 14,7% Mångkultur/ invandrarfrågor 176 1,00% 1,0% 160 16 9,1% Slutsumma 54 060 100,00% 319,8% 48 379 5 681 10,5% Tema Antal om Flickor Andel av ifyllda om Flickor Andel av totalt antal om Flickor Antal ifyllda om Flickor 2008 Förändring i antal ifyllda om Flickor sedan 2008 Procentuell förändring i antal ifyllda om Flickor sedan 2008 Barns psykiska ohälsa 3 647 6,7% 21,6% 3 780-133 -3,6% Misshandel 2 741 5,1% 16,2% 2 606 135 4,9% Antal ifyllda kontakt om Flickor 54 060 Antal om Flickor 16 902

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 14 FOTO INGVOR FARINOTTE Pojkar Under 2009 har det varit allra vanligast att om pojkar har handlat om skolan, och detta åtföljs av a kamrater och mobbning. Det är a skolan, kamrater och fritid som antalsmässigt har ökat allra mest under 2009. Om man däremot tittar på den procentuella förändringen av de olika a har alkohol/narkotika/tobak ökat med dryga 41 procent sedan 2008, och detsamma gäller för området problem i föräldrarollen som sedan 2008 ökat med 47 procent. Området kärlek har förekommit betydligt mer sällan i om pojkar under 2009 än de gjorde 2008; minskningen är 116 stycken vilket motsvarar en andel på 17 procent. Även familjekonflikter har minskat med ett större antal i förhållande till det totala antalet ifyllda om pojkar. Andelsmässigt har det största minskningen skett för området ätstörningar, som under 2009 minskat med nästan 65 procent. Även självmord/självmordstankar, annan psykisk ohälsa samt existentiella/livsfrågor har minskat markant, med 37 respektive 21 och 25 procent.

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 15 Kontakt om pojkar Område Antal om Pojkar Andel av ifyllda om Pojkar Andel av totalt antal om Pojkar Antal ifyllda om Pojkar 2008 Förändring av antal ifyllda om Pojkar sedan 2008 Procentuell förändring av antal ifyllda om Pojkar sedan 2008 Skolan 1 170 8,7% 25,8% 915 255 21,8% Kamrater 1 149 8,5% 25,3% 898 251 21,8% Mobbning 963 7,1% 21,2% 940 23 2,4% Rädsla/oro 861 6,4% 19,0% 826 35 4,1% Ensamhet 704 5,2% 15,5% 618 86 12,2% Kärlek 682 5,1% 15,0% 798-116 -17,0% Familjekonflikter 590 4,4% 13,0% 684-94 -15,9% Sex 583 4,3% 12,9% 560 23 3,9% Fritid 535 4,0% 11,8% 366 169 31,6% Fysisk misshandel 485 3,6% 10,7% 466 19 3,9% Identitetsutveckling 436 3,2% 9,6% 396 40 9,2% Kropp/utseende 379 2,8% 8,4% 340 39 10,3% Annat 372 2,8% 8,2% 628-256 -68,8% Boende 359 2,7% 7,9% 307 52 14,5% Existentiella/livsfrågor 345 2,6% 7,6% 432-87 -25,2% Könsutveckling 312 2,3% 6,9% 352-40 -12,8% Sorg 304 2,3% 6,7% 329-25 -8,2% Skilda föräldrar 268 2,0% 5,9% 296-28 -10,4% Annan psykisk ohälsa 243 1,8% 5,4% 295-52 -21,4% Stress 238 1,8% 5,2% 201 37 15,5% Självmord/självmordstankar 200 1,5% 4,4% 274-74 -37,0% Vanvård/Omsorgssvikt 197 1,5% 4,3% 142 55 27,9% Vuxnas missbruk 192 1,4% 4,2% 167 25 13,0% Myndighets 190 1,4% 4,2% 149 41 21,6% Sexuella övergrepp/ofredanden 183 1,4% 4,0% 165 18 9,8% Psykisk misshandel 162 1,2% 3,6% 158 4 2,5% BRIS 145 1,1% 3,2% 147-2 -1,4% Alkohol/Narkotika/Tobak 143 1,1% 3,2% 84 59 41,3% Datorer/Mobiler/Internet 137 1,0% 3,0% 149-12 -8,8% Ekonomi 128 1,0% 2,8% 100 28 21,9% Barns fysiska ohälsa 118 0,9% 2,6% 108 10 8,5% Vuxnas fysiska/ psykiska ohälsa 112 0,8% 2,5% 98 14 12,5% Självdestruktivitet 109 0,8% 2,4% 127-18 -16,5% Barns missbruk 101 0,7% 2,2% 107-6 -5,9% Kriminalitet 93 0,7% 2,1% 121-28 -30,1% Juridiska frågor 72 0,5% 1,6% 70 2 2,8% Mångkultur/ invandrarfrågor 72 0,5% 1,6% 82-10 -13,9% Problem i föräldrarollen 66 0,5% 1,5% 35 31 47,0% Graviditet 54 0,4% 1,2% 44 10 18,5% Ätstörningar 17 0,1% 0,4% 28-11 -64,7% SUMMA 13 469 100,0% 296,9% 13 002 467 3,5% Tema Antal om Pojkar Andel av ifyllda om Pojkar Andel av totalt antal om Pojkar Antal ifyllda om Pojkar 2008 Förändring av antal ifyllda om Pojkar sedan 2008 Procentuell förändring av antal ifyllda om Pojkar sedan 2008 Barns psykiska ohälsa 448 3,3% 9,9% 568-120 -26,8% Misshandel 673 5,0% 14,8% 652 21 3,1% Antal ifyllda kontakt för Pojkar 13469 Antal om Pojkar 4536

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 16 FOTO INGVOR FARINOTTE Ålder Åldersfördelning Åldern på de barn na med bris handlar om dokumenteras i de allra flesta fallen och den fördelar sig enligt detta diagram. Under 2009 har det återigen blivit vanligast att na handlar om barn som är 14 år, efter en temporär höjning av detta typvärde till 15 år under 2008. Den tendens av en ökad genomsnittsålder som varit ihållande under flera år fortsatte även 2009, då snittåldern ökade till 14,4 år från 2008 års siffra på 14,3 år. Åldersfördelning 3 500 3 000 Andel i % Antal 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 >7 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 <18 Ålder Antal där barnets ålder framkommit 19 795

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 17 Genomsnittsålder De kontakt där genomsnittsåldern totalt sett är som högst är ekonomi och graviditet, där snittåldern är 15,7 år respektive 15,6 år. På den andra sidan i fördelningen, de där genomsnittsålder totalt sett är som lägst, återfinns mobbning som med 12,8 år har den i särklass lägsta snittåldern. Även skilda föräldrar och kamrater är som na om de allra yngsta barnen handlar mest om, då båda dessa har en snittålder på under 14 år. Det område där den allra största skillnaden i genomsnittsålder fördelat på kön återfinns är könsutveckling, där om pojkar har en snittålder på 15,2 år och flickor på 13,4 år. Andra där genomsnittsåldern för pojkar är högre än den för flickor är kropp/utseende och identitetsutveckling. De där snittåldern är högre för flickor jämfört för pojkar är fysisk misshandel och psykisk misshandel Genomsnittsålder/kontaktområde/kön Område Totalt Pojke Flicka Könsutveckling 14,0 15,2 13,4 Kropp/utseende 14,5 15,2 14,3 Identitetsutveckling 14,9 15,6 14,8 Kärlek 14,8 15,4 14,6 Existentiella/livsfrågor 15,1 15,7 15,0 Självmord/självmordstankar 15,2 15,8 15,1 Sex 14,9 15,3 14,7 Fritid 14,0 14,4 13,8 Barns missbruk 15,0 15,4 14,9 Annat 14,1 14,5 14,0 Kriminalitet 15,0 15,3 14,8 Annan psykisk ohälsa 15,3 15,7 15,3 BRIS 14,4 14,6 14,3 Självdestruktivitet 15,1 15,3 15,0 Skolan 14,0 14,2 14,0 Kamrater 13,9 14,0 13,8 Ensamhet 14,5 14,7 14,5 Datorer/Mobiler/Internet 14,2 14,3 14,2 Alkohol/Narkotika/Tobak 14,6 14,7 14,6 Mobbning 12,8 12,8 12,9 Ätstörningar 14,9 14,8 14,9 Boende 14,8 14,6 14,8 Skilda föräldrar 13,7 13,6 13,8 Familjekonflikter 14,2 14,1 14,3 Sorg 14,3 14,1 14,4 Vuxnas fysiska/psykiska ohälsa 14,4 14,3 14,5 Mångkultur/invandrarfrågor 15,4 15,2 15,4 Vanvård/Omsorgssvikt 14,3 14,1 14,4 Graviditet 15,6 15,3 15,7 Rädsla/oro 14,4 14,1 14,5 Sexuella övergrepp/ofredanden 14,7 14,3 14,7 Juridiska frågor 15,2 14,9 15,4 Ekonomi 15,7 15,3 15,8 Stress 15,1 14,5 15,2 Myndighets 15,3 14,8 15,5 Barns fysiska ohälsa 14,5 13,9 14,7 Vuxnas missbruk 14,1 13,6 14,3 Problem i föräldrarollen 14,4 13,7 14,5 Psykisk misshandel 14,5 13,9 14,7 Fysisk misshandel 14,0 13,3 14,3 Genomsnittsålder/tema/kön Tema Totalt Kille Tjej Barns psykiska ohälsa 15,4 15,6 15,1 Misshandel 14,1 13,7 14,6 Antal där barnets ålder framkommit 19 806 Antal där barnets kön framkommit 21 438

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 18 FOTO JOHAN BERGLING Boende Eftersom den samtalsmetod bris tillämpar i na med barn avser att fokusera på barnets berättelse och inte på att få fram information om barnet är det inte alltid barnets boendesituation framkommer under kontakten. Under 2009 var det bara i knappt hälften av alla som barnets boende framkom och då urvalet av där boendet faktiskt framkom vare sig är obundet eller slumpmässigt går inga generaliseringar att göra till alla bris barn. Däremot går det att ta fram statistiskt säkerställda siffror angående varje grupp av där det framkommit att barnen de handlar om kommer från samma typ av boende. Boende efter skilsmässa Av de som handlar om barn som bor antingen med en ensamstående mor, ensamstående far, har växelvis boende eller bor i styvfamilj är det allra vanligast att kontakten handlar om familjekonflikter. Drygt 36 procent av na om barn med denna typ av boende handlade om det, jämfört med drygt 18 procent när det gäller alla oavsett boende. Även skilda föräldrar förekommer betydligt mer frekvent under med barn med ett boende efter skilsmässa, än under oavsett boende; drygt 33 procent jämfört med knappt 7 procent. 10 vanligaste a Boende efter skilsmässa Område Antal Andel av ifyllda Skilsmässa Jämförelse: andel ifyllda totalt Andel av antal Skilsmässa Jämförelse: andel av antal totalt Familjekonflikter 1 332 8,8% 5,9% 36,2% 18,4% Skilda föräldrar 1 216 8,0% 2,2% 33,1% 6,9% Rädsla/oro 1 050 6,9% 7,7% 28,6% 24,3% Ensamhet 875 5,8% 5,1% 23,8% 15,9% Boende 850 5,6% 2,8% 23,1% 8,7% Kamrater 845 5,6% 8,8% 23,0% 27,7% Skolan 843 5,5% 7,2% 22,9% 22,8% Fysisk misshandel 596 3,9% 2,8% 16,2% 8,8% Sorg 527 3,5% 2,9% 14,3% 9,2% Mobbning 444 2,9% 4,5% 12,1% 14,1% Totalt antal ifyllda vid skilsmässa 15 204 Totalt antal där det framkommit att barnets boende är antingen med ensamstående mor, ensamstående far, växelvis boende eller i styvfamilj 3 677

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 19 FOTO JOHAN BERGLING Placerade barn Kontakter där det framkommit att barnet bor i familjehem, fosterhem, behandlingshem eller motsvarande har här samlats i kategorin placerade barn. När det gäller dessa är det allra vanligast att de handlar om boende, drygt 43 procent jämfört med knappt 9 procent av na oavsett barnets boende. När det gäller det område där andelen skiljer sig allra mest för de som handlar om placerade barn jämfört med barn oavsett boendesituation är området myndighets. Knappt 25 procent, alltså nästan var fjärde av na där det framkommit att barnet är placerat, har handlat om myndighets jämfört med endast drygt 5 procent av na oavsett boende. 12 vanligaste a Placerade barn Område Antal Andel av ifyllda Placerade barn Jämförelse: andel ifyllda totalt Andel av antal Placerade barn Jämförelse: andel av antal totalt Boende 242 9,1% 2,8% 43,2% 8,7% Rädsla/oro 191 7,2% 7,7% 34,1% 24,3% Familjekonflikter 161 6,1% 5,9% 28,8% 18,4% Ensamhet 156 5,9% 5,1% 27,9% 15,9% Myndighets 139 5,2% 1,7% 24,8% 5,3% Annan psykisk ohälsa 106 4,0% 3,1% 18,9% 9,8% Sexuella övergrepp/ ofredanden 105 4,0% 2,3% 18,8% 7,3% Fysisk misshandel 104 3,9% 2,8% 18,6% 8,8% Skolan 104 3,9% 7,2% 18,6% 22,8% Kamrater 102 3,8% 8,8% 18,2% 27,7% Självdestruktivitet 97 3,7% 2,0% 17,3% 6,3% Självmord/ självmordstankar Totalt antal ifyllda för placerade barn 2 650 94 3,5% 2,2% 16,8% 7,0% Totalt antal där det framkommit att barnet bor i familjehem, fosterhem, på behandlingshem eller motsvarande 560

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 20 Kärnfamilj Av alla där barnets boende har framkommit bor de flesta barnen i kärnfamilj, och det område som om dessa barn i störst utsträckning handlat om är familjekonflikter, som berörs i drygt 30 procent av na. I övrigt är det de ämnen som är mest vanligt förekommande för om barn oavsett vilket boende de har som är mest vanligt förekommande även för dessa ; och dessa ämnen är kamrater och skolan. 10 vanligaste a Kärnfamilj Område Antal Andel av ifyllda Kärnfamilj Jämförelse: andel ifyllda totalt Andel av antal Kärnfamilj Jämförelse: andel av antal totalt Familjekonflikter 1 498 8,9% 5,9% 30,3% 18,4% Kamrater 1 338 8,0% 8,8% 27,0% 27,7% Rädsla/oro 1 333 8,0% 7,7% 26,9% 24,3% Skolan 1 297 7,7% 7,2% 26,2% 22,8% Ensamhet 920 5,5% 5,1% 18,6% 15,9% Mobbning 872 5,2% 4,5% 17,6% 14,1% Fysisk misshandel 657 3,9% 2,8% 13,3% 8,8% Kärlek 542 3,2% 5,1% 10,9% 16,1% Sorg 513 3,1% 2,9% 10,4% 9,2% Fritid 479 2,9% 2,4% 9,7% 7,5% Totalt antal ifyllda vid kärnfamilj 16 761 Totalt antal där det framkommit att barnet bor i kärnfamilj 4 952 Eget boende Rädsla/oro och ensamhet är de två allra vanligaste a om barn med eget boende handlar om. Andelen är alltså hög inom gruppen, men den är också förhållandevis hög för med barn oavsett boende. När det gäller det tredje mest vanliga området för denna typ av, om graviditet, är det dock stor skillnad på procentsatserna; graviditet förekommer i nästan 22 procent av na om barn med eget boende men endast i drygt 3 procent av na om barn oavsett boende. 10 vanligaste a Eget boende Område Antal Andel av ifyllda Kärnfamilj Jämförelse: andel ifyllda totalt Andel av antal Kärnfamilj Jämförelse: andel av antal totalt Rädsla/oro 128 8,4% 7,7% 35,0% 24,3% Ensamhet 120 7,9% 5,1% 32,8% 15,9% Graviditet 80 5,3% 1,0% 21,9% 3,1% Boende 73 4,8% 2,8% 19,9% 8,7% Sexuella övergrepp/ ofredanden 73 4,8% 2,3% 19,9% 7,3% Skolan 71 4,7% 7,2% 19,4% 22,8% Annan psykisk ohälsa 69 4,5% 3,1% 18,9% 9,8% Existentiella/ livsfrågor 69 4,5% 2,7% 18,9% 8,5% Familjekonflikter 62 4,1% 5,9% 16,9% 18,4% Kamrater 60 4,0% 8,8% 16,4% 27,7% Totalt antal ifyllda vid eget boende 1 518 Totalt antal där det framkommit att barnet har eget boende 366

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 21 Uppdrag Om ett barn som kontaktar bris är i behov att mer hjälp än den stödjande kontakt som erbjuds genom telefonen, mejlen eller chatten kan jouraren efter barnets samtycke överlämna kontakten till en anställd hos bris. Då kallas kontakten ett uppdrag, och barnet erbjuds då upprepade med en och samma person inom bris, för att få den hjälp han eller hon behöver. Under 2009 hade bris 82 stycken uppdrag vilket är en ökning sedan 2008 års 73 uppdrag. Kön & ålder När det gäller könsfördelningen i uppdragen skiljer den sig något från fördelningen av pojkar och flickor i telefonen, mejlen och chatten; nästan 26 procent av uppdragen handlade om pojkar och drygt 74 procent om flickor. Åldersmässigt kan man se att det är allra vanligast att uppdrag handlar om barn som är 15 och 16 år, vilket också leder till en något högre medelålder än den i den övriga stödverksamheten. Åldersfördelning Uppdrag Antal uppdrag 20 18 18 15 13 10 10 7 5 5 4 2 1 2 2 0 >7 9 11 12 13 14 15 16 17 18 <18 Ålder Antal uppdrag där barnets ålder framkommit 82

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 22 Förstahands Det dokumentationssystem bris idag använder för att dokumentera uppdrag möjliggör inte analyser där alla kontakt de olika uppdragen berört kan analyseras tillsammans. Därför kan vi tyvärr endast titta på de uppdragen handlat om i första hand. Det är allra vanligast att uppdragen i första hand handlar om sexuella övergrepp/ofredanden, andelen där är nästan 16 procent av det totala antalet uppdrag. Även boende är ett vanligt område för uppdrag, och både boende och sexuella övergrepp/ofredanden var bland de tre vanligaste a för uppdrag under 2008. Området fysisk misshandel har dock blivit mer vanligt sedan förra året, då det under 2009 varit det näst mest vanliga kontaktområdet för uppdrag. Förstahands Uppdrag Område Antal uppdrag Andel av uppdragen Sexuella övergrepp/ofredande 13 15,9% Fysisk misshandel 11 13,4% Boende 10 12,2% Familjekonflikter 8 9,8% Myndighetsproblem 8 9,8% Vanvård/Omsorgssvikt 6 7,3% Annan psykisk ohälsa 5 6,1% Självdestruktivitet 5 6,1% Annat 4 4,9% Graviditet 2 2,4% Psykisk misshandel 2 2,4% Skilsmässoproblem 2 2,4% Extensiella/livsfrågor 1 1,2% Missbruk 1 1,2% Mobbning 1 1,2% Självmord/ självmordstankar 1 1,2% Skolproblem 1 1,2% Övriga kamratrelationer 1 1,2% Totalt 82 100,0% Antal uppdrag där förstahandsområde framkommit 82 Förövare För varje uppdrag som handlat om antingen sexuella övergrepp/ofredanden, fysisk misshandel eller psykisk misshandel dokumenterar bris vilken relation förövaren haft till det aktuella barnet. Det är också så att varje uppdrag kan handla om flera olika, och då dokumenteras förövaren separat för varje område. Vid en sammanställning av förövare för de olika a kan man se att det är allra vanligast att det är barnets far som är förövare, och detta gäller alla tre a. Vid fysisk misshandel är det näst vanligast att barnets mor är förövare, liksom vid psykisk misshandel. Styvfäder är de personer som finns dokumenterade som de tredje mest vanliga förövarna vid fysisk misshandel, och som näst vanligaste förövarna vid sexuella övergrepp/ofredanden. Förövare Uppdrag Förövare Uppdrag Fysisk misshandel Psykisk misshandel Sexuella övergrepp Far 17 9 6 Mor 7 10 Styvfar 2 4 Annan 1 1 1 Annan känd jämnårig Barnet själv 1 1 2 Båda vuxna 1 4 1 Styvmor 1 Syskon 1 1 Annan i familjen 1 Annan känd vuxen 2 Annan okänd vuxen Lärare/skolpersonal Okänd jämnårig 2 Summa 32 25 21 1 1

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 23 BRIS Forum bris Forum består av tre olika forum där barn och ungdomar själva står för forumens innehåll. I bris Diskussionsforum kan barn och ungdomar hjälpa och stötta varandra genom att skriva om de olika ämnen som är aktiverade i forumet, och genom att svara på varandras inlägg. I Glädje- Dikt kan man använda för att skriva av sig om vad man vill. Alla forum modereras av vuxna som arbetar på bris. Detta innebär att alla inlägg läses igenom och godkänns innan de publiceras. Om ett barn skrivit ett inlägg som nekas får detta barn alltid ett personligt meddelande från bris där anledningen till detta anges. Under 2009 publicerades sammanlagt 29 024 inlägg i bris tre forum, vilket innebär en minskning av antal inlägg sedan 2008 års siffra på 29 647 inlägg. Den större delen av denna minskning skedde i Diskussionsforumet om man ser till antalet inlägg, och i Glädjekällan om man ser till andelen inlägg Antal publicerade inlägg 2009 2008 Förändring av antal Förändring av andel Diskussionsforum 26 814 27 245-431 -1,6% Glädjekällan 1 130 1 270-140 -12,4% Min Dikt 1 080 1 132-52 -4,8% Summa 29 024 29 647-623 -2,1% Diskussionsforum Det totala antalet inlägg i bris Diskussionsforum uppgick till 29 178 under 2009, och av dessa inlägg godkändes och publicerades 26 814 stycken. Drygt 91 procent av alla inlägg gjordes av flickor, och knappt 9 av pojkar. Denna könsfördelning påvisar en minskning av antalet aktiva pojkar i forumet då andelen pojkar var nästan 13 procent under 2008. Antal publicerade inlägg i diskussionsforum 2005-2009 30 000 27 245 26 814 25 000 20 000 15 000 14 906 15 062 10 000 9 300 5 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 bris Diskussionsforum är det enda stället där bris på något sätt styr vad barn och ungdomar diskuterar. I detta forum finns alltid ett antal, av bris utvalda, aktiva kategorier som de inloggade barnen kan välja att göra inlägg angående. Under 2009 valde barnen i allra störst utsträckning, i 24 procent av fallen, att göra inlägg om ämnet kärlek. Det var även vanligt att barnen valde att diskutera ämnena att vara ung, känslor och familjen.

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 24 10 vanligaste kategorierna i diskussionsforum Kategori Antal Andel Kärlek 7 114 24,4% Att vara ung 5 478 18,8% Känslor 4 279 14,7% Familjen 2 729 9,4% Våld och övergrepp 2 524 8,7% Kompisar 2 267 7,8% Vad gör dig glad? 1 706 5,8% Skolan 1 684 5,8% Mobbning 1 313 4,5% Straff i skolan 84 0,3% Totalt antal inlägg 29 178 Totalt antal inlägg i Diskussionsforum 29 178 Könsfördelning Diskussionsforum Antal Andel Flicka 26 565 91,3% Pojke 2 544 8,7% Antal inlägg där barnets kön framkommit 29 109 Godkända inlägg Antal Godkända 26 814 Övriga 2 364 Övriga inlägg innefattar de inlägg som nekats eller raderats Glädjekällan Antalet totala antalet inlägg som gjordes i Glädjekällan uppgick 2009 till 1 302 stycken, och av dessa godkändes nästan 87 procent. Andelen pojkar som gjort inlägg i Glädjekällan har minskat drastiskt från 11 procent 2008 till hälften, 5,5 procent, 2009. Antal inlägg Glädjekällan 1 302 Könsfördelning Glädjekällan Kön Antal inlägg Andel av inläggen Flicka 1 226 94,4% Pojke 73 5,6% Antal inlägg där barnets kön framkommit 1 299 Genomsnittsålder Glädjekällan 14,1 Antal inlägg där barnets ålder framkommit 1 268 Behandling av inlägg Glädjekällan Status Antal inlägg Andel av inläggen Godkända 1 130 86,8% Övriga 172 13,2% Summa 1 302 100,0% Övriga inlägg innefattar de inlägg som nekats eller raderats

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 25 FOTO INGVOR FARINOTTE Min dikt Under 2009 gjordes 1 291 84 procent. När det gäller könsfördelningen stod flickorna för knappt 95 procent av inläggen och pojkarna för resterande dryga 5 procent, under 2009. Detta innebär in minskning av andelen pojkar då de utgjorde nästan 10 procent av alla inlägg under 2008. Antal inlägg 1 291 Könsfördelning Min dikt Könsfördelning Min dikt Antal inlägg Andel inlägg Flicka 1 220 94,7% Pojke 68 5,3% Antal inlägg där barnets kön framkommit 1 288 Genomsnittsålder Min Dikt 13,9 Antal inlägg där barnets ålder framkommit 920 Behandling av inlägg Min Dikt Status Antal inlägg Andel av inläggen Godkända 1080 83,7% Övriga 211 16,3% Summa 1291 100,0% Övriga inlägg innefattar de inlägg som nekats eller raderats

B R I S - R A P P O R T E N 2 0 10 26 Tillgänglighet Barnens Hjälptelefon Under 2009 gjordes hela 601 916 försök att ringa Barnens Hjälptelefon och detta är en ökning med 5,7 procent jämfört med året innan. Av de försök som gjordes skedde 87 procent av dessa under hjälptelefonens öppettider, vilket motsvarar 524 725 försök. När det gäller antalet stödjande samtal i Barnens Hjälptelefon har dessa minskat något jämfört med år 2008. Tillgänglighet i Barnens Hjälptelefon Försök att ringa Barnens Hjälptelefon Antal försök Andel När jouren var öppen 52 4725 87,2% När jouren var stängd 77 191 12,8% Totalt 601 916 100,0% Resultat av försök att ringa Barnens Hjälptelefon Antal samtal Andel Stödjande samtal 12 333 18,3% Övriga samtal 55 147 81,7% Totalt 67 480 100,0% Tidsåtgång för Siffrorna som anger hur lång tid varje kontakt bris haft med ett barn under 2009 skiljer sig inte mycket åt från förra årets siffror. Samtalen i hjälptelefonen har tagit något längre tid medan genomsnittet för chatten minskat med ett par minuter. Detta innebär att proportionerna för tidsåtgången i de olika kanalerna kvarstår från 2008; en genomförd chatt tar ungefär dubbelt så lång tid som ett samtal, och ett samtal är i sin tur något kortare än den tid det tar att läsa och besvara ett mejl. Genomsnittlig tidsåtgång för varje kontakt Kanal Tidsåtgång 2009 Tidsåtgång 2008 Hjälptelefon 17,4 16,2 Chat 43,5 45,6 Mail 23,7 23,7 Anges i minuter Väntetid i mejlen bris har som mål att ett barn inte ska behöva vänta längre än 3-4 dagar på ett svarsmejl från bris. 2008 tog det i genomsnitt 57 timmar för ett barn att få ett svar. Den tiden har dock minskat under 2009 då den genomsnittliga väntetiden uppgick till 51 timmar. Genomsnittlig väntetid på mejlsvar Anges i timmar 51