Individuell anpassning genom enskild överenskommelse

Individuell anpassning genom enskild överenskommelse - inom ramen för ALFA 1

Innehåll 1. Bakgrund...3 2. Inledning...4 3. Förutsättning...4 4. Giltighet och upphörande av överenskommelse...5 5. Frågor för lokalt kollektivavtal...6 6. Individuell anpassning - Löneväxling...7 6.1 Konsekvenser av löneväxling...7 6.1.1 Minskade allmänna försäkringsförmåner...8 6.1.2 Minskade kollektivavtalade förmåner...8 7. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar...9 7.1 Annan kompensation för övertidsarbete...9 8. Extra avsättning i Kåpan...11 9. Semesterdagar...12 9.1 Att växla semesterdag mot högre lön...13 9.2 Att växla semesterdag mot pensionsavsättning...13 9.3 Att avstå löneökning för extra semesterdag...13 2

Information till fackligt förtroendevalda inom Arbetsgivarverkets område Individuell anpassning genom enskild överenskommelse inom ramen för ALFA Det är komplicerade frågor och frågeställningar som behandlas i det här dokumentet. Kontakta därför gärna din kontaktombudsman eller ST Direkt om ni överväger att träffa ett lokalt avtal eller får frågor från medlemmar om enskilda överenskommelser. 1. Bakgrund Under avtalsrörelsen 2007 yrkade Arbetsgivarverket (AgV) att möjligheten till enskilda överenskommelser mellan chef och medarbetare skulle omfatta alla anställningsvillkor. STs (OFR/S, P, O) ståndpunkt i frågan var att det kunde accepteras under framför allt två förutsättningar: Att syftet med överenskommelserna skulle vara att göra staten till en attraktiv arbetsgivare och att de därmed skulle utgå från individens behov och önskemål. Att frågan skulle delegeras till lokala parter som i sin tur kan komma överens om att fullfölja delegationen till chef/medarbetare, vilket är i enlighet med hur lokala frågor ska hanteras enligt ALFA. Resultatet av förhandlingarna blev ett avtal med enbart Saco-S om att enskilda överenskommelser mellan chef och medarbetare kan träffas i frågor som gäller semester och pensionsavsättningar. u Vad som gäller för STs medlemmar förklaras i detta dokument. 3

2. Inledning ST har i Politik för allmänna villkor framhållit att olika livssituationer kräver olika lösningar för att passa olika individer. Inom ramen för kollektivavtalet ska anställdas inflytande över sin arbetssituation stärkas. Ett sätt att göra det på är genom individuell anpassning av anställningsvillkoren. Dessa ska utgå från den anställdes behov, men får aldrig innebära att någon annan påverkas negativt. Individuell anpassning genom enskilda överenskommelser ska vara sådan att kollektivavtalets värden inte långsiktigt undergrävs. 3. Förutsättning ALFA är utformat så att lokala parter kan träffa lokalt kollektivavtal om samtliga frågor som regleras i ALFA. När det gäller pensionsavsättning fanns sedan tidigare möjlighet för lokala parter enligt PA 03 att träffa lokalt kollektivavtal om att göra individuell anpassning genom extra avsättningar. Enskilda överenskommelser utan att det finns ett lokalt kollektivavtal kan bara träffas om ALFA uttryckligen medger det. Detta innebär alltså att enskilda överenskommelser regleras på två sätt i ALFA. A - ALFA medger att enskild överenskommelse mellan medarbetare och arbetsgivare kan träffas i följande frågor: avvikande arbetstid dvs. arbetstidens förläggning (4 Kap 16) förtroendearbetstid (4 Kap 16) ökat uttag av övertid (4 Kap 21) om annan kompensation för övertidsarbete (4 Kap 25) om annan uppsägningstid (11 Kap 6) B - ALFA förutsätter ett lokalt kollektivavtal, som delegerar till chef/ medarbetare att träffa enskild överenskommelse, i följande frågor: avsättning till extra pensionssparande (PA 03) fler eller färre eller sparade semesterdagar Lokalt kollektivavtal kan träffas när det gäller halv semesterdag. Det är däremot inte en fråga som är lämplig att träffa enskild överenskommelse om, eftersom möjligheten ska gälla alla medlemmar om den införs. 4

4. Giltighet och upphörande av överenskommelse A - ALFA medger enskild överenskommelse mellan chef/medarbetare I ALFA Kap 1 8 regleras att en sådan överenskommelse dels ska vara skriftlig för att gälla, dels att den gäller i högst ett (1) år. Båda parter måste därför träffa en ny skriftlig överenskommelse om man vill att innehållet ska fortsätta att gälla under ytterligare högst ett år. Detsamma gäller om man vill ändra i innehållet. Om ingen ny överenskommelse träffas efter ett år och man ändå fortsätter att tillämpa överenskommelsen. Då måste man i varje enskilt fall se hur man löser situationen om medlemmen inte längre vill att den ska gälla. Att ha en överenskommelse som gäller högst ett år är en bra konstruktion. Men för att den ska fungera krävs det alltså att den vårdas. Vid anställningstilllfället ska villkoren i ALFA och lokala kollektivavtal gälla. Först därefter kan medarbetaren välja om han/hon vill träffa en enskild överenskommelse (för viss tid) som innebär avsteg från avtalen. För detta finns det stöd i ALFA genom en av båda parter uttalad partsavsikt. B - ALFA förutsätter ett lokalt kollektivavtal Om ett lokalt kollektivavtal träffas måste förutsättningarna för giltighet samt regler för hur länge enskilda överenskommelsen gäller skrivas in. Samma skrivning som i Kap 1 8 måste alltså tas in i det lokala kollektivavtalet för att gälla. Eftersom regleringen i 8 kräver att den vårdas kan det vara lämpligt att överväga om en uppsägningstid i stället är att föredra när det gäller enskilda överenskommelse om semester och pension. Träffas ett lokalt kollektivavtal kan det vara lämpligt att också reglera att enskild överenskommelse inte får ingås vid anställningstillfället. 5

5. Frågor för lokalt kollektivavtal Ange vilka slag av enskilda överenskommelser som kan träffas, det vill säga vilka frågor som är delegerade till chef och medarbetare. Om avtalsvillkor omfattas anges de värden dessa omfattar. De enskilda överenskommelserna ska handla om möjligheten att byta olika avtalsvillkor mot varandra värdeneutralt. Den enskilde ska alltså inte erbjudas försämringar av förmånsvärden sammantaget. Enskilda överenskommelser ska kunna sägas upp utan att några avtalsvärden går förlorade för den enskilde. Den enskilda överenskommelsen ska vara skriftlig. Den ska normalt vara tidsbegränsad - till exempel till ett år, vilket gäller för de flesta befintliga enskilda överenskommelser eller gälla tillsvidare, men då med en uppsägningstid (lämpligen tre månader) för den enskilde. Information om träffade överenskommelser lämnas till lokala facket. Årligen ska en genomgång och analys göras av gällande enskilda överenskommelser. Mall för enskilda överenskommelser ska finnas, så att inte något glöms bort eller missas när överenskommelsen träffas. Diskutera för- och nackdelar med medlemmarna innan ställningstaganden till lokalt avtal om enskilda överenskommelser görs. Informera och ge stöd till medlemmar som överväger enskilda överenskommelser. Skriftlig information bör finnas. Kontakta gärna förbundskansliet om ni överväger att träffa lokalt kollektivavtal om individuell anpassning. 6

6. Individuell anpassning - Löneväxling Löneväxling innebär att en anställd byter en del av sin kontanta bruttolön mot en förmån. Bytet kan ske vid ett enstaka tillfälle eller avse en förmån som den anställde får fortlöpande. Det vanligaste är att lön byts mot pensionsavsättningar. När det gäller alla former av löneväxling är det viktigt att arbetsgivaren och den anställde avtalar om hur de aktuella lönemedlen ska användas innan den anställde har möjlighet att själv disponera medlen, det vill säga innan lönen annars skulle ha betalats ut. Väsentligt vid löneväxling är att det belopp som ska växlas till annan förmån inte varit tillgängligt för lyftning. I sådant fall kommer det att betraktas som en utbetald lön med inkomstskatt och arbetsgivaravgifter 1. Löneväxling kan alltså bara göras på framtida ersättningar. Det är en komplicerad fråga att bedöma när något är att anse som disponibelt. Därför bör Skatteverket kontaktas när ett eventuellt kollektivavtal träffas om enskilda överenskommelser. 3 Som förtroendevald ska man inte ge några som helst råd i beskattningsfrågor. 6.1 Konsekvenser av löneväxling En löneväxling kan innebära att den anställde får försämrade sociala förmåner i form av sjukpenning, pension och föräldrapenning. Man måste också beakta vad som händer om den anställde inte får någon lön från arbetsgivaren under en längre tid, exempelvis vid tjänstledighet. 1) Huvudregeln i inkomstskattelagen är den så kallade kontantprincipen. Den innebär att inkomster ska tas upp till beskattning när de blir tillgängliga för lyftning, det vill säga då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del (10 kapitlet 8 inkomstskattelagen). 7

6.1.1 Minskade allmänna försäkringsförmåner Det är viktigt att känna till att löneavstående för medarbetare som har lön under taket för lagstadgade försäkringsförmåner påverkar storleken på dessa förmåner. Sjukpenning och föräldrapenning blir lägre, den pensionsgrundande inkomsten för den allmänna pensionen minskar osv. För medarbetare med lön som överstiger dessa gränser kommer ett löneavstående inte att påverka de allmänna försäkringsförmånerna. Tänk på att ha en marginal över taket eftersom prisbasbeloppet 2 och inkomstbasbeloppet 3 kan höjas mer än vad lönen gör. 3 Gräns för allmän försäkring för år 2010 (7,5 prisbasbelopp) 7,5 x 42 400 kr = 318 000 kr/år eller 26 500 kr/mån. Gräns för vad den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) beräknas på. Sjukpenning efterlevandepensioner, arbetsskadelivränta, havandeskapspenning med mera beräknas på SGI. j 3 Gräns för den allmänna pensionsavgiften till Inkomstpension och Premiepension för år 2010 (8,07 inkomstbasbelopp) 8.07 x 51 100 kr = 412 377 kr/år eller 34 365 kr/mån. Att det blir 8,07 inkomstbasbelopp beror på att den allmänna pensionsavgiften som vi betalar inte i sig är pensionsgrundande. j 3 Gräns för föräldrapenning för år 2010 (10 prisbasbelopp) 10 x 42 400 kr = 424 000 kr/år eller 35 333 kr/mån. Föräldrapenning vid barns födelse beräknas på inkomster upp till 10 prisbasbelopp. 6.1.2 Minskade kollektivavtalade förmåner Oavsett lön över eller under taket så kan de kollektivavtalade pensionsförmånerna påverkas, beroende på hur man väljer att utforma sin löneväxlingsmodell. Föräldrapenningstillägg kommer att beräknas på en lägre lön än den skulle ha varit om inte löneväxling hade skett. Detsamma gäller ersättningar som till exempel sjukpension, ersättningar enligt Trygghetsavtalet med mera. 2) Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget. Enligt gällande bestämmelser anges detta av utvecklingen av konsumentprisindex och fastställs för helt kalenderår. 3) Inkomstbasbeloppet följer ett inkomstindex som bestäms av löneutvecklingen i Sverige och beräknas av Riksförsäkringsverket. Inkomstbasbeloppet fastställs årligen av regeringen. 8

7. Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar 7.1 Annan kompensation för övertidsarbete I ALFA (4 kap 25 ) kan enskild överenskommelse träffas om annan kompensation för övertidsarbete. Som exempel på kompensation nämns i ALFA exempelvis högre lön eller ett fast lönetillägg. Observera att en överenskommelse om annan kompensation inte innebär att man har träffat en överenskommelse om förtroendearbetstid. Det enda man gjort är att reglera hur kompensationen för det framtida övertidsarbetet ska ske. Det är viktigt att vara observant på skillnaden. Ibland får man argumentet från arbetsgivaren att övertidsersättning inte är pensionsgrundande och att man bara av det skälet tjänar på att omvandla den till högre lön eller lönetillägg. Som framgår nedan så är detta inte alltid sant. Övertidsersättning är pensionsgrundande i följande fall: Den Allmänna pensionen (Allmän pension tjänar man in på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp) Den Avgiftsbestämda ålderspensionen i PA 03 (Avgiftsbestämd ålderpension består av individuell ålderspension (2,3 procent av lönen upp till en årslön av 30 inkomstbasbelopp) och Den Kompletterande ålderspensionen, KÅPAN (2,0 procent av lönen upp till en årslön av 30 inkomstbasbelopp) Övertidsersättning är inte pensionsgrundande i följande fall: Förmånsbestämd ålderspension i PA 03. Förmånsbestämd ålderspension i PA 03 kompletterar den avgiftsbestämda ålderspensionen på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp (de så kallade övergångsreglerna gör att även vissa under 7,5 inkomstbasbelopp kan ha förmånsbestämd ålderspension). 9

VÄRDETABELL Så mycket är din övertidsersättning värd: Beräkningen bygger på att 75 procent av övertiden är okvalificerad och att 25 procent är kvalificerad. Övertidstimmar/år 100 150 200 250 Sem.veck Ej inkl 0.8 procent Månadslön 20 000:-/mån 1 350 2 300 3 250 4 200 517 24 000:-/mån 1 600 2 750 3 900 5 050 620 28 000:-/mån 1 850 3 200 4 550 5 850 723 31 000:-/mån 2 050 3 550 5 000 6 500 801 35 000:-/mån 2 300 4 100 5 700 7 300 904 39 000:-/mån 2 600 4 500 6 300 8 200 1007 41 000:-/mån 2 700 4 700 6 600 8 600 1059 45 000:-/mån 3 000 5 100 7 300 9 400 1162 49 000:-/mån 3 250 5 600 7 900 10 300 1266 OBSERVERA: Om man träffar en överenskommelse där man till del för kompensation för övertid timme för timme så måste man ta hänsyn till det när man bedömer vad en rimlig höjning av lönen eller lönetillägg bör vara. 10

8. Extra avsättning i Kåpan Möjligheten att träffa lokalt kollektivavtal om detta är reglerad i 11 PA 03. Förutsättningarna är att arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna i ett lokalt kollektivavtal har enats om att ett avstående från lön eller motsvarande förmån (exempelvis sparad semester) i stället ska tillgodoräknas arbetstagaren i form av en extra avgift till den kompletterande ålderspensionen. Den extra avgiften kan tillgodoräknas längst till och med kalendermånaden före den månad arbetstagaren uppnår pensionsåldern. Den extra avgiften kan tillgodoräknas som en procentuell andel av lönen, som en fortlöpande avgift uttryckt i kronor eller som ett engångsbelopp. Avgift i form av ett engångsbelopp skall gälla redan intjänade förmåner. När det gäller intjänade förmåner se avsnitt 6. För att ett lönetillägg som beräknats på lönen inte över tid ska förlora i värde bör det förhandlas upp med samma procent som lönen. Är avsättningen konstruerad som en procentsats på lönen så följer den löneutvecklingen. Men är det ett krontal så måste den räknas upp. De närmare reglerna för tillgodoräknande av extra avgift fastställs i det lokala avtalet. I det lokala kollektivavtalet måste regleras vad som gäller för den enskilda överenskommelsen. Det måste till exempel stå i det lokala avtalet att den ska vara skriftlig för att gälla. Dessutom måste det regleras hur länge den gäller och på vilket sätt som den upphör att gälla. Mer om detta förklaras i avsnitt 4. Löneväxling till extra pensionspremie är endast fördelaktigt för de med inkomster över 8,07 inkomstbasbelopp per år. Det enda undantaget är om semesterdagar omvandlas till extra avsättning. Pensionspremien kan bli ca 7 procent högre än lönen på grund av differens mellan arbetsgivaravgifter och den särskilda löneskatten. Detta framgår av exemplet nedan: Lön jämfört med förstärkt pension Lön Arbetsgivaravgift (32,46 %) Total kostnad Förstärkt pensionspremie 1325 / 1,2426 Löneskatt 24,26 % Total kostnad 1000 kr 325 kr 1325 kr 1 066 kr 259 kr 1 325 kr 11

9. Semesterdagar Det är viktigt att konstatera att avsikten med semesterdagar i ALFA är behovet av vila och återhämtning. Ett kollektivavtal om enskilda överenskommelser av semesterdagar får inte avse den lagstadgade semestern det vill säga de 25 semesterdagarna enligt Semesterlagen. Enskild överenskommelse kan alltså enbart göras på dagar därutöver. Vidare kan det vara så att ett lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser om semesterdagar utöver de 28 semesterdagarna i ALFA, (det vill säga semesterdag 29 till och med 35) skulle kunna vara åldersdiskriminerade enligt Diskrimineringslagen. Den grund som ST anfört för att motivera ett ökat antal semesterdagar i förhållande till ålder baserar sig på att en objektiv grund kan anses föreligga. En sådan är att semesterdagar är till för återhämtning och vila och att detta behov ökar med ålder. Om ett lokalt kollektivavtal träffas om enskilda överenskommelser av antalet semesterdagar så måste även reglerna för giltighet med mera skrivas in. Se mer om detta i avsnitt 4. Sparad semester När det gäller sparade semesterdagar kan åtta sparade semesterdagar per år omfattas av enskild överenskommelse (åtta dagar per år i fem år = 40 sparade semesterdagar). Enskild överenskommelse om sparade dagar därutöver skulle kunna vara åldersdiskriminerade enligt Diskrimineringslagen. Undantaget är sparade semesterdagar som uppstått på grund av att de inte kunnat tas ut/läggas ut på grund av sjukdom. Sådana dagar får man inte träffa enskild överenskommelse om. Observera reglerna om ogulden semester i ALFA som möjliggör att sparade semesterdagar utöver vad som är möjligt att spara betalas ut i pengar. Någpn särskild överenskommelse behövs alltså inte för att åstadkomma detta. Halv semesterdag Möjligheten att utnyttja halv semesterdag måste regleras i lokalt kollektivavtal. Det kan alltså införas på ett sådant sätt att möjligheten gäller för alla medlemmar. Observera att endast semesterdagar utöver de 25 lagstadgade semesterdagarna kan omvandlas till halv semesterdag. 12

9.1 Att växla semesterdag mot högre lön Vid växling av semesterdag mot högre lön bör detta ske i form av antingen: A) ett lönetillägg, som en procentuell andel av lönen, B) en fortlöpande avgift uttryckt i kronor C) ett engångsbelopp En sådan konstruktion underlättar om man vill återgå till semesterdagar. Semesterdagens värde beräknas på den aktuella fasta lönen plus semestertillägg. Se Kap 5 13 och 15 i ALFA. För att ett lönetillägg inte över tiden ska förlora i värde bör det förhandlas upp med samma procent som lönen. Är avsättningen konstruerad som en procentsats på lönen så följer den löneutvecklingen. Om man är berättigad till semesterlönegarantin ska man inte växla semesterdag mot högre lön. 9.2 Att växla semesterdag mot pensionsavsättning Den pensionsavsättning som baserar sig på värdet av semesterdagen måste räknas upp så snart som lönen ökar. Se vidare avsnitt 8. Reglera detta i det lokala kollektivavtalet. 9.3 Att avstå löneökning för extra semesterdag När man avstår löneökning kan ersättningsnivåer i såväl allmänna försäkringsförmåner som kollektivavtalade förmåner förändras. Se avsnitt 6. När det gäller beräkningen av vilket löneavstående som måste göras per semesterdag beräknas semesterdagens värde på den aktuella fasta lönen plus semestertillägg. Se Kap 5 13 och 15 i ALFA. Värdet av semesterdag följer därefter lönen i enlighet med semesterlagens och ALFA:s regler. Ska man återgå till lön i stället för semesterdag räknas värdet om enligt ovan, det vill säga den aktuella fasta lönen samt semestertillägg vid tillfället då den ska återvandlas till lön. Reglera detta i det lokala kollektivavtalet 13

14 Fackförbundet ST Box 5308, 102 47 Stockholm Besök: Sturegatan 15 Telefon: 08-790 51 00 Fax: 08-24 29 24 ST Direkt: 020-578 578 E-post: st@st.org Webbplats: www.st.org