Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi September 2015
Så påverkas hushållens plånböcker av regeringens höstbudget Regeringen presenterade idag höstens budgetproposition. Det är först nu som regeringen med stöd av Vänsterpartiet kommer att få igenom sin politik fullt ut efter förra höstens budgetturbulens och decemberöverenskommelse (DÖ). Budgeten är i stort sett neutral vilket innebär att regeringen utgår från principen att den ska finansieras krona för krona. Tyngdpunkten ligger på fördelningspolitik och aktiv arbetsmarknadspolitik, med jobb, skola och klimat som de viktigaste budgetområdena. Nedan redovisas de viktigaste privatekonomiska förändringarna som kommer träda i kraft under 2016: Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig skatt. Regeringen föreslår att uppräkningen av den nedre skiktgränsen, dvs den gräns där man börjar betala statlig inkomstskatt (20 procent), begränsas. Normalt brukar den räknas upp med KPI + 2 procentenheter. Nu föreslår regeringen i stället att frysa den nedre gränsen på 2015 års nivå, dvs på 430 200 kronor. Det motsvarar en månadsinkomst på cirka 36 900 kronor. För 2017 kommer den nedre skiktgränsen endast räknas upp med KPI + 1 procentenhet. Med denna förändring blir det fler som kommer att betala statlig inkomstskatt på 20 procent än det annars skulle vara. Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (5 procent) kommer räknas upp som vanligt och hamnar på 625 800 kronor vilket motsvarar en månadsinkomst på cirka 53 200 kronor. Jobbskatteavdraget trappas av för inkomster över 50 000 kronor i månaden. Regeringen föreslår att jobbskatteavdraget avtrappas för dem som är under 65 år och har arbetsinkomster över cirka 50 000 kronor i månaden. Avtrappningen sker med tre procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger 50 000 kronor. Det innebär att inkomster över cirka 123 300 kronor per månad inte ger något jobbskatteavdrag. Maximalt jobbskatteavdrag 2016, vid den genomsnittliga kommunalskatten för 2015 på 31,99 procent, skulle bli cirka 26 400 kronor. Det slopade jobbskatteavdraget höjer skatten med cirka 150 kronor per månad för den som tjänar 55 000, med 750 kr för den som tjänar 75 000 och 2 200 kronor per månad för den som tjänar ca 123 000 kronor eller mer. För den som tjänar mindre än 50 000 kronor i månaden har förslaget ingen effekt. För den som är över 65 år trappas också jobbskatteavdraget av för arbetsinkomster över 50 000 kronor. Helt slopat jobbskatteavdrag för 65 + blir 2 500 kronor per månad vid en arbetsinkomst på cirka 141 700 kronor. Sänkt skatt för dem med lägst pensioner. Det förhöjda grundavdraget höjs för allasom har fyllt 65 år. På så sätt försvinner skillnaden helt i beskattning mellan lön och pension för inkomster upp till 10 000 kronor i månaden. Även skatten för inkomster upp till 20 000 kronor i månaden kommer att sänkas men inte tillräckligt för att helt utjämna skillnaden i beskattning mellan lön och pension. För en garantipensionär innebär det en skattesänkning 2
med mellan 116 och 191 kronor i månaden beroende på civilstånd och kommunalskattesats. Och för den som har en inkomst på 10 000 kronor i månaden handlar det om mellan 150 och 275 kronor. Vid en månadsinkomst på 15 000 kronor (180 000 kronor i årsinkomst) blir skattesänkningen cirka 88 kronor per månad med förändringen av det förhöjda grundavdraget. Särskild löneskatt införs för dem som fyllt 65 år. Personer som arbetar och som vid årets ingång fyllt 65 år eller som har inkomst av aktiv näringsverksamhet eller som inte fyllt 65 men under hela året tagit ut hel allmän ålderspension skall betala särskild löneskatt. Lönekostnaden ökar genom att den s.k. särskilda löneskatten höjs med 6,15 procent. Avdragsrätten för privat pensionssparande slopas helt. Avdragsrätten för pensionssparande i pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande (IPS) sänktes under 2015 och kommer försvinna helt 2016. Det maximala avdragsgilla beloppet är i år 1 800 kronor. För anställda som helt saknar pensionsrätt i anställningen eller för dem som har inkomst av aktiv näringsverksamhet kommer det även fortsättningsvis vara möjligt att göra större avdrag (35 procent upp till en inkomst idag på 445 000 kronor). Skärpt beskattning av sparande på investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkring. Förslaget innebär att kapitalunderlaget skall beskattas med 30 procent av statslåneräntan den 30 november året innan beskattningsåret plus 0,75 procentenheter. Det införs även ett golv för räntan som innebär att den aldrig kan bli lägre än 1,25 procent av kapitalunderlaget. Idag multipliceras det s.k. kapitalunderlaget med statslåneräntan den 30 november året innan beskattningsåret. Det är det som är schablonintäkten som skall beskattas med skattesatsen för inkomst av kapital med 30 procent. Exempel: 2015 beskattas ett kapitalunderlag på 100 000 kronor med 270 kronor. (SLR 0,9 procent x 100 000 x 30 procent). 2016 kommer samma kapitalunderlag att beskattas med minst 375 kronor ( 100 000 x 1,25 procent x 30 procent). Avdragsrätten för förvaltningskostnader slopas 2016. Idag har den som har kostnader under inkomst av kapital möjlighet att dra av för s.k. förvaltningsutgifter som överstiger 1 000 kronor. Exempel för förvaltningsutgifter är arvoden för depåavgifter, aviseringsavgifter för lån och bankfacksavgifter. Skattereduktionen för gåvor slopas. Skattereduktionen för gåvor upp till 1 500 kronor per år till ideell förening slopas från och med den 1 januari 2016. Sänkningar av ROT- och RUT-avdraget. Det totala taket för skattereduktion för HUS (ROT + RUT) kommer dock även fortsättningsvis att vara 50 000 kronor. Idag har den som köper ROT-tjänster en subventionsgrad med 50 procent av arbetskostnaden upp till maximalt 50 000 kronor per person och år. Från och med 1 januari sänks skattereduktionen för ROT från 50 till 30 procent på arbetskostnaden men taket blir oförändrat på maximalt 50 000 kronor per år och person. Det innebär att den maximala skattereduktionen kommer att räknas på ett underlag som kommer vara knappt 167 000 kronor per år och person jämfört med idag 100 000 kronor. RUT-avdragets maximala storlek kommer att halveras till 25 000 kronor för personer som inte fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Dessutom kommer t.ex. matlagning och bartendertjänster inte omfattas av RUT-avdraget och städarbetet skall vara av enklare slag 3
eller annat rengöringsarbete och flyttstädning, d v s städning av mer vardaglig karaktär. Subventionsgraden kommer fortsättningsvis även fortsättningsvis att vara 50 procent för RUT-tjänster men alltså upp till en lägre maxgräns på 25 000 kronor. En tredje pappamånad införs från och med 2016 och jämställdhetsbonusen avskaffas fr.o.m. 2017. Regeringen reserverar ytterligare en tredje månad för vardera föräldern inom föräldrapenningen från och med 1 januari 2016. Samtidigt aviserar regeringen att den avser att återkomma med förslag om att avskaffa jämställdhetsbonusen fr.o.m. 2017. Grundnivån i föräldrapenningen höjs. Grundnivån höjs från dagens nivå på 225 kr per dag till 250 kronor per dag. Träder i kraft 1 januari 2016. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, som inträder efter två och ett halvt år, avskaffas. Träder ikraft från och med den 1 februari 2016. Vårdnadsbidraget kommer att avskaffas. Det kommunala vårdnadsbidraget som möjliggör för en förälder att vara hemma och vårda sitt barn under den period då barnet är mellan ett och tre år. Villkoret för att få vårdnadsbidrag är att barnet inte deltar i offentligt finansierad förskoleverksamhet på heltid. Bidraget är maxierat till 3 000 kronor per månad. Möjligheten för kommuner att bevilja nya vårdnadsbidrag upphör den 1 februari 2016. Ökad reglering av underhållet utanför underhållsstödet. En stor andel föräldrar reglerar underhållsskyldigheten via underhållsstödet trots att de har ekonomiska förutsättningar att i stället reglera det direkt mellan sig. Därför föreslår regeringen nu en förändring. I de fall där den bidragsskyldiga föräldern under minst sex månader i följd fullgjort sina betalningar till Försäkringskassan för ett lämnat underhållsstöd, ska underhållsstöd inte längre lämnas, såvida det inte finns särskilda skäl. Gratis inträde införs på 17 statliga museer fr o m 2016. Kostnadsfria varor och läkemedel för barn. Varor och läkemedel inom de s.k. läkemedelsförmånerna skall bli kostnadsfria för barn under 18 år. Reformen ska träda i kraft 1 januari 2016 Mammografi görs avgiftsfritt för kvinnor mellan 40 och 74 år från och med 1 juli 2016. Avgiftsfria preventivmedel ( som ingår i läkemedelsförmånerna )för kvinnor under 21 års ålder från den 1 januari 2017 Avgiftsfri öppenvård för äldre från och med 85 års ålder. Träder ikraft den 1 januari 2017 Taket i högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen höjs och kommunerna ges möjlighet att höja sina avgifter till hemtjänst och särskilt boende. Maxtaxan för vård & omsorg (hemtjänst) höjs från 1 780 kronor per månad till 1 990 kronor och månadsgiften för bostad i särskilt boende från 1 854 kronor till 2 045 kronor per månad. 4
Fri tandvård längre upp i åldrarna men först från och med 2017. Idag gäller gratis tandvård upp till 19 års ålder. Från och med 2017 förlänger man det till 21 år och från och med 2018 upp till 23 års ålder. Glasögonbidrag skall gälla även för barn mellan 8-19 år. Bortre gränsen i sjukförsäkringen slopas från och med den 1 januari 2016. Antalet dagar man kan få sjukpenning är idag begränsat till 914 dagar. 364 dagar med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och därefter sjukpenning på fortsättningsnivå, cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten under ytterligare 550 dagar. Reducerad och sedan slopad nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga. Arbetsgivaravgiften är idag 31,42 procent. För anställda som är yngre än 26 år betalar arbetsgivaren endast ålderspensionsavgift plus en fjärdedel av övriga avgifter, det vill säga sammantaget 15,49 procent. Från och med den 1 augusti 2015 till och med den 31 maj 2016 kommer nedsättningen att reduceras med arton tjugofemtedelar på alla avgifter utom ålderspensionsavgiften på 10,21 procent för totalt slopad nedsätting från och med den 1 juni 2016. Höjda energiskatter på bensin och dieselbränsle o o o Bensinskatten höjs med 48 öre per liter. Eftersom det även utgår moms på skatten blir den sammantagna skattehöjningen 60 öre per liter. Dieselskatten höjs med 53 öre per liter vilket inklusive moms innebär ca 66 öre per liter. Diesel inom jordbruk och skogsbruk får en treårig nedsättning av koldioxidskatten med 27 öre per liter utöver kompensationen för de föreslagna skattehöjningarna för diesel. Från och med 2017 och framåt kommer skatten på bensin och diesel utöver den nuvarande årliga omräkningen av energi- och koldioxidskatterna med förändringen av KPI, även att räknas upp med en schablon på två procentenheter. Det blir billigare att köpa vissa posttjänser och att skicka brev då de skall undantas från moms. Detta en anpassning efter att Sverige blivit fälld i EU-domstolen. Dyrare att glömma bort att lämna in sin deklaration i tid. Skatteverket höjer försenings- och kontrollavgifterna med 25 procent. Det innebär att en kostnad för bortglömd deklaration på 1 250 kronor. 5
Privatekonomi Jens Magnusson, privatekonom Susanne Eliasson, analytiker jens.magnusson@seb.se susanne.eliasson@seb.se 070-210 22 67 070-763 65 88 Américo Fernández, analytiker Claes Eliasson, presskontakt americo.fernandez@seb.se claes.eliasson@seb.se 070-739 21 59 076-396 53 19 6