S tiftsbibliotekets bokförvärv har präglats av den prästerliga likstolen och donationer. Den förstnämnda var en skyldighet, som oftast stannade uti en elak postilla eller en duplett, som Carl Hårleman antecknade sig till minnes vid sitt Linköpingsbesök sommaren 1750. Det blev både dupletter och tripletter. Ett sätt att avyttra dem var genom byten, per mutationem. I ett domkapitelsprotokoll av den 18 december 1693 omtalas en förfrågan om bokbyte av biskopen, vilket bifölls, medan magister Botvid Gladhems byte av tre böcker beviljades för två men beträffande den tredje tychte consistorium thet intet vara jämngodt och at man måste förvänta til thes man får någon annan som biuder en bättre bok. Den 4 juni 1774 fick prosten Carl Boræus erlägga en mellanavgift av 1 riksdaler för en duplett av Martin Chemnitzii Harmonia evangelistarum emot ett Lexicon græcolatinum av Johannes Scapula. Räkenskapsböcker redovisar inkomster från enstaka försäljningar. 1730 blev det fem riksdaler för dupletter af åtskilliga disputationer, som bortauctionerats och samma belopp den 20 september 1774, då Anders Johan von Höpken köpte en duplett av Stephanus grekiska lexikon med biskop Petrus Filenius bifall. Den 31 mars 1799 sålde biskop Jacob Lindblom till landshövdingen Fredrik Georg Strömfelt 16 årgångar av Vetenskapsakademiens handlingar i 8 band för 16 riksdaler, själv köpte han 1810 ett fyrkantigt ekbord för 6 riksdaler och 32 skilling. Bibliotekarien Jacob Ek sålde 1801 en duplett av Schenbergs lexikon för en riksdaler. Räkenskapsboken redovisar den 29 september 1851 10 riksdaallan ranius Bokauktioner och annan försäljning i Linköping ler som betalning för en från biblioteket försåld duplettbok (Spinozas Opera posthuma) till Axel af Burén i Flemma och i bibliotekarien Johan Isaac Håhls första hyllista (hylla 2, brädet e, nummer 10) redovisas avyttring av bröllops- och gravskrifter, där bibliotekarien Levin Christian Wiede har tillfogat duplett utlottad 26/7 1852. År 1627 inrättades ett gymnasium i Linköping och några år senare tillkom ett boktryckeri. Ett av domkapitlets villkor var att af trycket opläggia scholæböcker. Under 1600- och 1700-talen trycktes ett fyrtiotal läroböcker, ibland angavs på titelbladen pro scholis in dioecesi Lincopensi edita (Grammatica latina 1675) eller in usum Gymnasii Lincopensis (Ciceros Paradoxa 1707). Böckerna, som den studerande ungdomen fick köpa, lagrades på biblioteket, liksom synodalpredikningar samt enstaka böcker såsom Diarium Vadstenense (1708) och Joannes Vastovius Vitis aqvilonia (1709). Försäljningen redovisades stundom i bibliotekets räkenskaper. Johan Hinric Lidén skänkte i april 1791 som fond till böckers inköpande de av honom besörjda upplagorna av Benzeliska brevväxlingen och Repertorium Benzelianum. Båda avslutas med texten Säljes till inkomst för Linköpings biblio thek. Efter några månader rapporterade Lindblom för Lidén, att det går bättre för mig att skänka bort än sälja brefväxlingen. 1792 fick halvbrodern Samuel Älf ta del av följande brevkommentar: Benzeliska brefven hafva föga afsättning, men så är ju med alla lärda saker hos oss. Jag är ändå ej missnögd med min gjorda kostnad på deras framdragande i ljuset. 46
Den 30 april 1793 beviljade konungen i nåder Linköpings k. gymnasii bibliothek privilegium, at i tjugu års tid utgifva Johann Benjamin Koppes Catechismus der christlichen Lehre (1790). Katekesen översattes av Carl Peter Wiebe och trycktes i Norrköping hos Adolf Fredrik Raam. Längst ned på titelbladet står: På Linköpings bibliotheks bekostnad. Den 19 maj 1794 skrev Lindblom till Carl Christoffer Gjörwell: Jag har haft hugnad af Koppes Lärobok, hvaraf upplagan snart är utgången. Den betalar äfven förlaget för Bibl. handl. 1sta delen, och sätter mig i stånd att för bibl. räkning inköpa Yverdonska edit. af Encyclop. 58 tomer 4:o ganska väl condit. för 140 rdr. När första upplagan (4 000 exemplar) av Lärobok i christendomen var slutsåld trycktes en andra reviderad upplaga 1799; 6 000 exemplar distribuerades i stiftet. En tredje upplaga utgavs 1823 allt väl redovisat 1998 i en Biblis-artikel av Patrik Lundell. Lektor Gabriel Arehn lät i början av 1800-talet göra nytryck av kopparplåtar till Philipp Johann von Strahlenbergs Sibirienkarta (1730) och till kartor över Norrköping och Motala ström i Pehr Vilhelm Lithzenius avhandling De Norcopia (1742). Av de senare trycktes 150 exemplar i Uppsala (Stenhammar & Palmblad), som såldes för 8 skilling stycket. Lektor Karl Beckman lät 1918 trycka ett litet häfte, Ett borgmästareval i Linköping på 1680-talet, där det på titelbladet står: Säljes till förmån för Linköpings stifts- och läroverksbibliotek. År 1944 erhöll stiftsbiblioteket restupplagorna av Eric Hermelins böcker. Av dennes 19 000 exemplar var det blott en ringa del som blivit försålda. Stiftsbiblioteket sålde genom bokhandel och antikvariat, men inkomsterna var nästan lika blygsamma som för översättaren, allt som allt omkring 10 000 kr. Inför flyttning till det nybyggda biblioteket beslöt landsbibliotekarie Åke Vretblad om transport i juli 1973 av restlagret till Hermelin-släktingar på Ulvåsa, som 1981 sålde böckerna för 30 000 kr till Lengertz antikvariat i Lund. I slutet av 1500-talet började man avhålla bokauktioner i Holland och ett halvsekel senare introducerades detta i Sverige. 1680 fick rikets större städer tillstånd att inrätta auktionskammare och 1734 fick även landsbygden rätt att utse auktionator. Efter stadsbranden 1700 inreddes i skolhuset Den illa tryckta förteckningen, Catalogus librorum, Bibliothegæ Lincopiensis, in duplo (1787), är sammanställd av bibliotekarien Nils Trozelius. en kammare i gymnasiets förstuga till kollegium och bokauktionskammare. I enlighet med skolordningen förestods försäljningen av bibliotekarien, som erhöll 12,5 procent i provision. Därav överlämnades två procent till gymnasienotarien, en medhjälpande gymnasist som satt högst i översta auditorium. Överblivna böcker blev ofta kvarliggande. 1768 omtalas en brädlår med 290 osålda böcker uti Linköpings och Gymnasii auctionscammare och 1802 redovisar den ordningssamme Per Arenander en hel samling af gamla böcker och hvilkas ägare ingen kunde upgifva, liggande utan ordning på hyllorna i bokauktionskammaren. Wiede avhöll under åren 1847 69 fyra till fem bokauktioner årligen; ett femtiotal 47
bokauktionsförteckningar och inropsräkningar finns i Wiedes arkiv, ett trettiotal i Ridderstadska arkivet vid Landsarkivet i Vadstena. Bokauktionerna, som annonserades i Östgöta Correspondenten, bestod i regel av mindre samlingar under 100 nummer, några med 300 400 nummer. Stundom trycktes kataloger. I Sveriges bibliografiska litteratur redovisar Joh. Ax. Almquist ett fyrtiotal tryckta förteckningar över Linköpingsauktioner 1791 1897, däribland flera viktiga kataloger, såsom Samuel Älfs; de på Älfviska bokauktionen den 16 februari 1801 inropade böckerna redovisas noggrant av Ek i räkenskapsboken. Vid sekelskiftet 1700 anordnades i Uppsala den första svenska duplettauktionen på biblioteksböcker. Linköpingsdupletter har utbjudits vid fyra tillfällen: 1735, 1787, 1807 och 1886. Den första bokauktionen skedde på uppdrag av biskop Eric Benzelius, som tidigare i Uppsala praktiserat Förteckning på Linköpings gymnasii och stiftsbiblioteks dupletter (1807), uppgjord av amanuensen Anders Peter Wetterberg. detta sätt att eliminera de besvärliga dupletterna. Då han inte kunde bli av med dem vid bokauktioner avyttrades de som makulatur och strutpapper, även böcker med gammal munkastyl. I 1730 års bokkatalog med drygt 1 200 titlar är omkring 10 procent överstrukna, även fem Pelplinböcker. En auktionskatalog uppgjordes, registret trycktes enligt bibliotekarien Carl Echman, men intet exemplar är bevarat. Auktionen hölls den 12 och 13 mars 1735, intäkterna uppgick till 481 riksdaler och 28 skilling. En andra bokauktion avhölls vid prästmötet 1787, men intresset var ringa. Ett nytt försök gjordes några veckor senare. Den illa tryckta förteckningen, Catalogus librorum, Bibliothegæ Lincopiensis, in duplo, som är sammanställd av bibliotekarien Nils Trozelius, omfattar 24 opagi nerade sidor med tre nästan jämnstora avdelningar: folianter 150, kvarter 169 och oktaver 153, sammanlagt 472, drygt 40 procent svenska. En tredjedel av katalogens bestånd är tryckt före 1655. I den andra volymen av bibliotekets räkenskaper finns en Förteckning uppå dem som inropat utaf Stiftsbibliothekets dupletter, d. 16, 17, 18 april 1787. Slutsumman blev 153 riksdaler. Den 20 maj 1807 avhölls en tredje auktion och till denna trycktes Förteckning på Linköpings gymnasii och stiftsbiblioteks dupletter, uppgjord av amanuensen Anders Peter Wetterberg, som på titelbladet anges svara för kommissioner om böckers inrop. Den är på 51 sidor och innehåller 775 nummer, däribland 47 buntar med dissertationer från Lund, Uppsala och Åbo. Böckerna är grovsorterade efter format, därutöver lite si och så, liksom redovisningen: ibland utsättes författare, ibland inte, Den svenska Mercurius redovisas på fyra olika ställen. Försäljningen inbragte 143 riksdaler banco; tryckningen kostade 19 riksdaler. Efter flyttning från domkyrkan avskiljde amanuensen Elof Tegnér dupletter vid uppordningen av biblioteket för att avyttra dessa. Men i oktober 1877 beslöt domkapitlet låta anstå med försäljning till efter katalogiseringen av samlingarna och vaktmästaren fick i uppdrag att flytta upp dupletterna till vinden. Under katalogiseringen lades dupletter åt sidan och samlingen växte till omkring 10 000. För den fjärde bokauktionen, som blev den största, engagerades en auktionsfirma. Jemlikt kgb. br. 28 april 1883 beslöt domkapitlet om försäljning och gav den 23 september 1885 48
Erik Hjalmar Segersteen och Magnus Wallinder, som tidigare katalogiserat böckerna, i uppdrag att göra en förteckning å befintliga dupletter. För nedbärning af 184 säckar dupletter från vinden till biblioteksexpeditionsrum utbetalades den 14 december 1885 enligt räkenskapsboken 14 kr. Trälådor inköptes och 32 lårar nedforslades under april och maj 1886 till ångbåten Linköping. Bokauktionen avhölls under sex dagar 2 16 oktober 1886 i Stockholm på Arsenalsgatan 2. Konsthandlaren Henryk Bukowski hade låtit trycka en katalog som nr 26 i sin serie, Förteckning på en värdefull boksamling bestående af Linköpings stiftsbiblioteks dupletter, hvilka komma att försäljas genom bokauktionskammaren i Stockholm ; 50 exemplar trycktes på tjockare papper. Den hade sammanställts av amanuensen vid Kungliga biblioteket Alfred Victorin, som även gav finstilta kommentarer om böckernas proveniens och kondition. Liksom de tidigare katalogerna är denna uppdelad i tre avdelningar: folianter 260, kvarter 1 207 samt oktaver och mindre format 3 572, inalles 5 039. Antalet enheter (volymer, häften och enstaka kartor) är mångdubbelt högre. Några exempel på numreringen. 3277 3318 utgöres av 42 exemplar av Brefväxling imellan Eric Benzelius den yngre och Gustaf Benzelstierna (1791), medan 1122 Kongl. Götha hofrätts presidenter (1803) innehåller 25 exemplar, liksom 3324 Linköpings bibliotheks handlingar del II innehåller 20 exemplar men redovisas under ett nummer. Oftast tilldelas varje del av ett arbete ett nummer, men ibland kan även ett arbete i flera delar få endast ett nummer. Det finns ett sextiotal buntar med drygt 19 000 dissertationer, personverser, åminnelsetal, betänkanden, bokkataloger med mera samt 111 större och mindre buntar utan uppgift om antal. Deltagandet vid försäljningen kan ej kallas lifligt; dock finnas många bud från frånvarande, hvilka i de flesta fall bidraga till det ganska goda resultatet, skrev Nya Dagligt Allehanda den 19 oktober 1886. Bland köparna märkes Carl Magnus Carlander, Per Hierta, Hans Hildebrand, Henrik Schück, Holdo Stråle och Johan Otto Wedberg. Carl Snoilsky berättar i ett brev från Dresden till Gustaf Klemming, att Johan August Ahlstrand inropat och förärat honom två rariteter, The tryal and condemnation of George Borosky (1682) och Olavus Petris En predikan mot eder (1539). Uppsala universitetsbibliotek köpte åtskilligt, bland annat disputationssamlingen för 250 kr. De högst betalda böckerna var Nya testamentet på svenska (1526), pris 114 kr, och Lutheri Catechismus på american-virginiske språket (1696), pris 95:50. Därunder följde: 81 kr Th. Campanius Holm, Kort beskrifning om Nya Sverige (1702) 75 kr Charles De Geer, Mémoires 1 7 (1752 78) 60 kr Biblia på svensko (1540 41) 54 kr Några böner (1634) 52 kr Fem Visingsborgstryck (1674 75) 44 kr Laurentius Petri, En förklaring om vigvatten (1538) 40 kr Erik Dahlberg, Svecia antiqva (1667 1716) 40 kr Bibeln på finska (1642) 40 kr Olavus Petri, En predikan mot eder (1539) 37 kr Israel Acrelius, Nya Sverige (1759) 31 kr Wilhelm Palmstruch, Svensk botanik I XII (1802 12) 30 kr Jacob Arrhenius, Psalmer (1691). Försäljningen inbragte 6 700 kr. Auktionsfirmans provision var 25 procent. Segersteen och Wallin der erhöll 1 000 kr för sitt arbete. Biblioteket använde resterande pengar (4 013:54) till inläggning av värmeledning och restaurering av porträttsamlingen. Samlingen af 15- och 1600-talens svenska litteratur, skrev Svenska Dagbladet, torde icke sedan Manderströmska och Stråhleska auktionerna [1874 respektive 1876] vara så vackert företrädd vid någon offentlig försäljning, som nu är fallet. Det fanns 17 svenska 1500-talstryck och 286 svenska 1600-talstryck. 236 nummer betecknas som rara (159 r, 66 rr och 11 rrr). Drygt 100 nummer utgöres av biblar. Men det var inte alltid dupletter, liksom vid myntaffären ett sekel senare. Det handlade om titlar och man dupletterade ofta äldre upplagor. Stiftsbiblioteket avhändes åtskilliga böcker med ägaremarkeringar och anteckningar, som erinrade om Eric Benzelius, Andreas Rhyzelius, Johan Hinric Lidén, Samuel Älf, Sigfrid Gahm och Jonas Hellwik. På främre pärmens insida av en Tacitusvolym, tryckt ex officina Elzeviriana anno 1640, står: Detta exemplar begagnade altid riksrådet Höpken under sin trägna läsning. Får ej bortsäljas såsom duplett. Boken har överlevt. Men trots gåvobrev om skingringsförbud har flera donationer drabbats, till exempel det av 49
brukspatron Didrik Pontus af Burén 1864 donerade Boxholmsbiblioteket. Axel af Burén skrev den 5 februari 1922 till bibliotekarien Carl Magnus Stenbock och berättade om böcker ur faderns samling som han vid olika tillfällen blivit erbjuden att köpa och 1951 påtalade professor Bo Palmgren samma problem i sin artikel om David Nehrman Ehrenstråles juridiska boksamling, som ingick i Boxholmsbiblioteket. Förnyelsen av biblioteksverksamheten i början av 1900-talet innebar också ett återupptagande av duplettförsäljning. Domkapitlet biföll Stenbocks framställan den 29 september 1920. Det såldes för 1 000 kr. Fem år senare lämnade landsbibliotekarie Nils Gobom i enlighet med instruktionens 5 på anhållan av överbibliotekarie Lars Wåhlin ett duplettexemplar av Thomas Magisters Dictionum Atticarum collectio (1532) i utbyte mot Göteborgs högskolas tryck. På 1970-talet kom ett nytt budgettänkande, som handlade om entreprenad, lagerrensning och återanvändning. Utgallrade böcker skulle inte längre kastas och försvinna för gott. Visby stadsbibliotek anordnade en bokauktion 1972. De flesta bibliotek övergick till att sälja böcker och på 1980-talet blev bokförsäljning ett ofta återkommande evenemang. En och annan reagerade, till exempel Ivo Holmqvist med en suck från en bokstöt i Östgöta Correspondenten den 24 januari 1987 och Jan Ristarp, som i DIK-forum 1990:3 tyckte att det var skam och nederlag, att bibliotek skulle leka affär. I Linköping följde bibliotekschefen den allmänna trenden, men till skillnad från Kalmar, Växjö och Örebro lämnades de gamla samlingarna åsido. En första bokrea igångsattes under stadens 700-årsjubileum, den 17 januari 1987. Det var stor tillströmning av folk, omkring 5 000 personer. Drygt 9 000 böcker hade utplockats och nästan hela lagret tömdes. Det inbragte 91 000 kr: för vuxenböcker betalades 10 kr och barnböcker 5 kr. En andra bokförsäljning den 21 januari 1989 blev inte lika framgångsrik; av 7 000 böcker blev 1 500 över, men det inbragte 60 000 kr. En första skivförsäljning den 8 oktober 1989 resulterade i 14 360 kr, en andra den 27 april 1990 i 25 642 kr. 1990 blev verksamheten daglig med något högre enhetspris: vuxen böcker 20 kr, barnböcker 10 kr och tidskrifter 1 kr/styck. Intäkterna från maj 1990 till juli 1991 utgjorde 25 500 kr. Den kontinuerliga försälj ningen blev en integrerad del i gallringsrutinerna. Biblioteksfilialerna sålde på samma sätt från och med 1988, men Bergafilialen tjuvstartade i april 1986, då Berga centrum fyllde 20 år, varvid 300 böcker avyttrades. I början av 1990-talet nedlades flera biblioteksfilialer. Den 3 april 1993 såldes böcker för 60 000 kr och resten av skivbeståndet för 30 000 kr. Skolor och daghem köpte för 35 000 kr och med efterrea blev det sammanlagt 181 000 kr. 15 000 eller hälften av böckerna gick åt. Lördagen den 7 oktober 1995 fanns det 20 000 böcker och åtskilliga möbler till salu. Auktionen inbragte 36 000 kr, dessutom köpte Boxholm böcker för 30 000 kr för att ersätta biblioteket, som brann den 5 april 1995. 50