Hälso- och sjukvård DIARIENR Förteckning över förslag till ytterligare besparingar 2009-08-20 Kort beskrivning Läkemedel I ovan nämnda beslutade åtgärdspaket berörs läkemedelsområdet såsom, centrala förråd, läkemedelsgenomgångar, farmaceut på vårdavdelning m.m.. Läkemedelsribborna för öppenvårdsförskrivningen har haft mycket god effekt, men vi ser att det finns ytterliggare möjlighet att inom några områden ytterliggare öka följsamheten mot rekommenderade preparat och därmed sänka kostnaderna. Via den läkemedelscontroller som numera är anställd i förvaltningen har vi nu uppmärksammat att viss besparingspotential finns även inom slutenvården. Det handlar om att ta hem rätt volymer, utnyttja avtalade rabatter samt att ex v inom smärtlindringsområdet använda läkemedel som är väl beprövade och tillräckligt bra och betydligt billigare än nyare och ofta dyrare preparat. 10 milj kr Labkostnader Laboratoriemedicin i Sörmland har under de senaste årens uppbyggnadsfas haft fokus på PNA-införande, uppbyggnad av minilab, systemlösningar och administrativt orienterade frågor gentemot Unilabs, bårhusavveckling m.m. Genom förstärkning av enhetens bemanning kommer nu fokus att ske även mot att stödja verksamheten att effektivisera all provtagning, rätt prover, i rätt mängd, till rätt patient i rätt tid. Ex v genom ökad standardisering av av provtagningsbedömningarna 5 milj kr Onkologi Onkologin uppfyller i nuläget väl uppställda krav på tillgänglighet och kvalitet. Dock ligger Onkologkliniken Sörmland kvar på betydligt högre kostnader för utomlänsvård jmf med Gävleborg, Västmanland och Värmland (NYSAM 2008). Skillnaden förklaras av att dessa landsting inte tillåter fritt vårdval förutom för s.k. second opinion. Ca 2-3 milj kr Vi bedömer att en begränsning av fritt vårdval under i första steget 1 år, med samma utformning som begränsningen inom ortopedi, kommer att kunna leda till en ytterligare kostnadsreduktion, netto, på c:a 3 milj kr. det handlar framförallt om patienter som söker sig till Stockholm. Vi betalar där listpris (5 % rabatt på KS) för vård som vi till en låg marginalkostnad
Kort beskrivning (ffa strålbehandling) kan ge med samma kvalitet och tillgänglighet. Onkologkliniken Sörmland har, som en av få onkologklinker i landet, ingen kapacitetsbrist/köer för varken strål- eller cytostatikaterapi då "lean production"-konceptet implementerats sedan 2008. Tack vare omfattande genomförda och planerade ersättnings- och nyinvesteringar på strålsidan (dosplaneringsdatortomografi, image guided radiotherapy och acceleratorer) är den tekniska kvaliteten och kapaciteten mycket goda, och kliniken har också under 2008-9 kunnat bemanna vakanser med specialistläkare och nyanställa två utbildade strålsköterskor. Under hösten kan dessutom vid behov kapaciteten ökas ytterligare via längre öppettider tack vare det goda personalläget och s.k. "drop-in" verksamhet kommer att införas på prov, för att ytterligare öka tillgängligheten och servicen till länets invånare. Kliniken erbjuder, som enda länsonkologiska klinik, väl utvecklad mottagning- och cytostatikaverksamhet vid två sjukhus (MSE och NLN). Befolkningen i länets sydöstra delar kan därmed undvika tidskrävande sjukresor i stor omfattning. Kompetensen rörande de vanligt förekommande cancerformerna är mycket hög och för sällansjukdomarna har nätverk tillskapats baserat på videokonferenser mm. Cancervården i LtS kan sålunda i dagsläget erbjuda högkvalitativ vård utan väntetider till länets samtliga behövande invånare. Sjukresor Reglerna för kostnadstäckning till patient/anhöriga för sjukresor har stramats åt via politiskt beslut. Parallellt har under hela året bedrivits informations- och utbildningsinsatser från Sjukresegruppen, i samverkan HS-förvaltningen, för personal på kliniker med höga kostnader för sjukresor. Den ekonomiska styrmodellen har också ändrats så att några berörda kliniker nu tar kostnaderna för de sjukresor de godkänner. Dessa tre åtgärder tillsamman ger nu mycket positiva effekter. Tom maj 09 kan vi se sänkningar på knappt två milj kr. På årsbasis skattas en reducering på 3-4 milj kr. 3-4 milj kr Sjudygns joursamverkan PCI mellan Västerås och MSE F n prövas möjligheten att genomsamverkan mellan MSE och Västerås ha en heltäckande jourverksamhet för PCI under hela veckan. en sker genom att vi själva, nu även under nätter och helger, behandlar akuta hjärtinfarktpatienter istället för att skicka i ambulans till Uppsala, Örebro eller KS. Anvaret delas mellan sjukhusen. Respektive sjukhus tar ca varannan helg ansvar för en befolkning på ca 500.000 inv. DU-länen debiterar varandra s k vänskapspriser (=täcker rörliga kostnader) för de patienter från grannlänet som behandlas på resp sjukhus. Kostnadsreduceringen är svårbedömd. Sannolikt ett par milj kr. Avgörande blir vilka marginalsatsningar som måste göras på MSE för att öka kapaciteten att varannan helg ta hand om ett upptagningsområde på ca 500.000 invånare.
Kort beskrivning Kömiljarden Tillgänglighetssiffror tom maj pekade på att Lt S med marginal klarar 20%-gränsen för att få ta del av kömiljarden Utmaningen blir att under hösten fram till mätningen i november fortfarande ligga under 20%-nivån för såväl nybesök som behandling. Förutsättningarna är goda. Registreringsrutiner har stramats upp. Kriterierna för hur mätning ska ske har tydliggjorts. Beredskapen och viljan på klinikerna för att vid behov göra extrainsatser är god. 26 milj kr Ortopedtekniska hjälpmedel Genom stramare indikationer (4 diagnosgrupper) begränsas förskrivning av ortopediska skor och skoinlägg. Upphandling av ny leverantör pågår. Avtalet kommer att förtydligas och uppföljningen förbättras. Totalkostnad per år ca 15 milj kr, varav kostnadsreduceringen beräknas till ca 2,0 milj kr HS-nämnden informerad i aug 2008. Tjänstemannabeslut om nya indikationer togs i juni 2009 2,0 milj kr Hörselhjälpmedel Vid den översyn att hjälpmedelsavgifter som gjordes under 2008 ingick inte hörselhjälpmedel. Den tekniska utvecklingen inom hela området har varit snabb och det finns bl a numera en stor spridning i olika hörapparaters funktion och pris. Detta möjliggör en bättre anpassning till individens specifika behov. För att nå dit tror vi att dels behöver kriterierna för förskrivning av olika hörapparattyper, och övriga hörselhjälpmedel, ses över och preciseras dels behöver modellen för hur patienterna debiteras ses över. Uppdrag genomförs i samverkan med HH-förvaltningen