DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

Relevanta dokument
SKOGSLEKAR I TYRESTA

Päls med många funktioner

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

Minifakta om djurungar i staden

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

TRÄDET BRINNER, MÅSTE BYTA HOHO

Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg

Minifakta om hamstrar

Minifakta om igelkottar

Minifakta om dinosaurier

Skogstomten Stures dagbok

Ett av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

På besök i rovdjurens land

Minifakta om djurungar på fjället

Katten Bus. B Mus C Bus A B C A B C. A i en vas B på ett bord C på ett fat. Vad heter katten? Lus. Vad vill Bus? sova leka äta. Vad ser du på bordet?

Minifakta om hundvalpar

Örebro kommun Kommunstyrelseförvaltningen/ Centralt skolstöd orebro.se/naturskolan Instagram: naturskolan

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Minifakta om djurungar vid vatten

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Allt om årstiderna - Vintern

Erik rymmer VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Boken om NO 1-3. Elevens första grundbok i biologi, fysik och kemi. Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3.

Facit Spra kva gen B tester

Minifakta om kattungar

Välkommen till vår skog!!!

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Allt om årstiderna - Våren

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Minifakta om djurungar på landet

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Kom fram, Bella! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 2

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Aktiviteter förskolan

Måns och Mahdi Ramadan

SKOGEN I SKOLAN Årskurs 1-3 Elevmaterial

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Välkomna till Örebro naturskola

MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4.

Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2016

SIDAN 1. Lärarmaterial

Djurdoktorn: Linus och Smulan

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Dinosaurier och livet på jorden

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Djurdoktorn: Linus och Morris

Kännetecken. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som diar sin mor.

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.

MITT I NATUREN. Lärarhandledning

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Fysik

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Vinterekologi skogsvätten

HITTA NEMO. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Hitta Nemo i Universeums utställning Akvariehallen på plan 4.

Välkomna till Örebro naturskola

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2018

2. Varför har inte Klara frågat sin mamma om hon får rida på långritt?

Lärarhandledning. Hilda och årets kalas Författare: Christina Lindström. Rekommenderas för fsk åk 3

Vinterekologi skogsvätten

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Från frö till planta (F-6)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter, samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Minifakta om djurungar hemma

Upptäck Sverige Lgr 11

Lingonvägen Var är kakan?

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Sammanfattning Arv och Evolution

Värme, kyla och väder. Åk

Fåglar - välkomna tillbaka! åk 1-3

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Transkript:

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DET FINNS DE SOM STANNAR, DE SOM FLYTTAR OCH DE SOM SOVER SIG IGENOM VÅR KALLA ÅRSTID. DET FINNS OCKSÅ DE SOM DÖR, MEN ARTEN ÖVERLEVER ÄNDÅ.

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN Den här övningen passar bra som en del i ett projekt om årstider, men kan också göras fristående. Den handlar om olika strategier som djur har för att klara vintern och kopplar till följande delar av läroplanen (Bi 1-3) Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider, djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter FÖRBEREDELSER Prata om hur djuren möter den svenska vintern på olika sätt. Låna böcker eller ta fram bilder på olika djur. Om ni har tillgång till elevdatorer kan detta vara en bra uppgift för barnen själva. Nedan följer en beskrivning av fyra olika vinterstrategier och några frågeställningar att fundera över. Djuren i övningen finns i Tyrestas urskogar. Några finns också i utställningen på naturum Nationalparkernas hus, om ni vill bekanta er närmare!

STANNARE De flesta djuren stannar, trots kylan och snön. Finns det någon mat? Och för vem? Och vad behöver man för att klara vintern? Djur som skogshare, hermelin och älg får en tjockare vinterpäls. Skogsharen och hermelinens päls blir vackert vit precis som snön. Den vita pälsen hjälper dem att smälta in i sin omgivning (kamouflage). Varför behöver de det? SKOGSHARE HERMELIN ÄLG EKORRE NÖTSKRIKA BÄVER SKOGSMUS Flera av stannarna har också passat på att bygga upp hemliga matskafferier under sommaren. Ekorrar, nötskrikor, bävrar och skogsmöss gömmer undan mat, som de kan smaska på under vintern. Undrar om de har ett eller flera gömställen? Och kommer de ihåg alla? FLYTTARE Bland de arter som flyttar är nästan alla fåglar. Bofink, sädesärla, trana, stare eller ladusvala. Men det finns också en flyttfjäril, amiralen. Vart flyttar de och varför? Finns det mer mat där? Eller är det för värmens skull? Och hur vet de när det är dags att flytta? Kan det ha med temperaturen att göra? Eller att dagarna blir kortare? Har de lärt sig av sin mamma och pappa? Och kommer de att komma tillbaka igen när det blir vår?

SÖMNTUTOR Vissa djur bygger ett varmt och gosigt bo och sover sig igenom den kalla och näringsfattiga vintern. För att klara det måste de äta sig riktigt feta under hösten. I kombination med att deras hjärtan slår långsammare och ämnesomsättningen sjunker kan de klara sig i flera månader utan mat och vatten. Bland dessa återfinns igelkott, fladdermus, grävling, åkergroda och huggorm. Undrar om de kissar och bajsar i sömnen? Eller om de är jättehungriga och på dåligt humör när de vaknar? Borde de inte sömntutorna ha blivit smala som snören om de har klarat sig utan mat i flera månader? DÖINGAR Många insekter använder den här strategin, som innebär att både mamman och pappan dör efter att äggen lagts på hösten, medan äggen övervintrar väl skyddade nere i jorden. En del insektslarver övervintrar istället som larv eller puppa. Exempel på insekter som gör så här är vårtbitare, blåvinge, bladlus, björkmätare och mygga. Tänk att gå och lägga sig som vanligt och sen när man vaknar har man fått vingar! VÅRTBITARE BLÅVINGE BLADLUS BJÖRKMÄTARE MYGGA

GÖR SÅ HÄR Börja med att leta upp en yta där fyra hörn kan markeras. De olika hörnen får namn efter djurens olika vinterstrategier. STANNARE, FLYTTARE, SÖMNTUTOR eller DÖINGAR. Eleverna ska befinna sig utspridda inom lekområdet. Om läraren säger huggorm måste var och en fundera på hur ormen gör, och sedan springa till det hörn man tror är rätt. För att underlätta kan man vid varje station också lägga ut bilder eller leksaker som föreställer djur i de olika kategorierna. Barnen kommer kanske att springa till olika hörn, så efter varje omgång ger läraren det rätta svaret. Du kan också välja att lägga bilderna/leksakerna i en hemlig påse. Inför varje omgång låter du ett av barnen vara med och dra upp ett av djuren.