Tjänsteutlåtande Kvalitets- och utvecklingsledare 2016-11-22 Carin Erlandh Engman 08-590 975 10 Dnr: carin.erlandengman@upplandsvasby.se SÄN/2016:335 33721 Social- och äldrenämnden Lägesrapport om mottagande av ensamkommande barn och unga Förslag till beslut Social- och äldrenämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning av ärendet Social- och omsorgskontoret (SOK), individ- och familjeomsorgen (IFO), har ansvar för mottagande och placering av ensamkommande barn och unga som av Migrationsverket anvisats plats som asylsökande eller med uppehållstillstånd i kommunen. Kommunen har det yttersta ansvaret för att ensamkommande barn och unga får del av de stödinsatser som socialtjänsten kan erbjuda samt möjligheter till skolgång. Under hösten år 2015 ökade antalet som anvisades från 35 till 160 barn. Den stora ökningen gjorde att verksamheten under kort tid både fick utöka sin personalstyrka samt hitta akuta placeringar. Till största delen består de ensamkommande barnen av pojkar mellan 13 och 17 år. Afghanistan är sedan länge det vanligaste ursprungslandet följt av Syrien, Somalia, Eritrea och Irak. Det är staten som ansvarar för finansieringen av mottagandet av ensamkommande barn och unga. Genom de statliga ersättningarna ska kommunerna ges ekonomisk ersättning för mottagandet av ensamkommande barn och unga så att trygghet och kvalitet i mottagandet kan upprätthållas. Från och med den 1 juli år 2017 avser staten att förändra ersättningsnivåerna till kommunerna. 1
Av anledning har kommunen ett omställningsarbete att göra där såväl de ekonomiska som praktiska boendelösningarna för målgruppen behöver förberedas. Ekonomiska konsekvenser Beslutet innebär inga ekonomiska konsekvenser. Barnrättsperspektivet I det planerade arbetat tas hänsyn till barns och ungas utveckling och de behov denna målgrupp har. Målgruppen ensamkommande utgör inte en homogen grupp. Behoven kan se mycket varierade ut och också förändras över tid. Att vara ungdom på väg mot vuxenblivande påverkas i hög grad av en rad psykosociala faktorer. De olika insatser för stöd, boende och aktiviteter som skapas möter barns och ungas olikheter där individuella skillnader beaktas. Beslutsunderlag 1. Social- och äldrenämndens tjänsteutlåtande 2016-11-22, SÄN/2016:335 2. Regeringens promemoria från 2016-06-21 Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga 3. SKL-Kommentarer, förslag till yttrande över ovanstående promemoria (Dnr 16/03623) Ärendet i sin helhet Bakgrund och ansvar Social- och omsorgskontoret (SOK), individ- och familjeomsorgen (IFO), har ansvar för mottagande och placering av ensamkommande barn och unga som av Migrationsverket anvisats plats som asylsökande eller med uppehållstillstånd i kommunen. Samtliga som anvisas placeras i någon form av boende; familjehem, gruppboende eller träningsboende. Kommunen har det yttersta ansvaret för att ensamkommande barn och unga får del av de stödinsatser som socialtjänsten kan erbjuda samt möjligheter till skolgång. 2
Under hösten år 2015 ökade antalet som anvisades från 35 till 160 barn. Den stora ökningen gjorde att verksamheten under kort tid både fick utöka sin personalstyrka samt hitta akuta placeringar. Till största delen består de ensamkommande barnen av pojkar mellan 13 och 17 år. Afghanistan är sedan länge det vanligaste ursprungslandet följt av Syrien, Somalia, Eritrea och Irak. Aktuell situation Placeringar idag De boendeformer som IFO placerar målgruppen i varierar beroende på ålder och behov. De olika former som används är familjehem, HVB (hem för vård eller boende), stödboende samt träningslägenhet. Placeringar görs såväl i Upplands Väsby som i andra kommuner. Sedan 1 juni år 2016 finns ramavtal för såväl HVB (10 företag) som stödboende (8 företag). Ramavtal för stödboende avser unga mellan 18 och 20 år. Det kommunägda vårdbolaget Vårljus är den utförare med störst verksamhet i kommunen med i dagsläget 48 plus 28 platser. Upplands Väsby kommun har i dagsläget abonnemang eller entreprenadavtal med Vårljus om 28 plus 15 av de platser de erbjuder inom kommunen. Deras verksamhet beskrivs under egen rubrik. Staten ansvarar för finansieringen av mottagandet av ensamkommande barn och unga. Genom de statliga ersättningarna ska kommunerna ges ekonomisk ersättning för mottagandet av ensamkommande barn och unga så att trygghet och kvalitet i mottagandet kan upprätthållas. Stödboende, en ny boendeform Från den 1 januari år 2016 kan ungdomar i åldern 16-20 år placeras i stödboende. Ett stödboende ska ge en ungdom det stöd som behövs för förberedelse för ett självständigt boende och vuxenliv. De ungdomar som tas emot ska i stor utsträckning kunna klara sin dagliga livsföring utan hjälp. Formen för ett stödboende kan variera. Det kan bestå av enskilda lägenheter eller någon form av kollektivt boende. Ungdomen ska ha tillgång till eget rum. Förändrade regler från Migrationsverket Regeringen har den 30 augusti år 2016 meddelat att man från den 1 juli år 2017 kommer att sänka ersättningsnivåerna och förändra regelverket för mottagandet av ensamkommande barn och unga. De förändringar som regeringen föreslår kommer att innebära stor omställning för kommunen. Det gäller särskilt kravet på att anvisningskommunen inte ges rätt att placera i annan kommun för att ha rätt till ersättning från Migrationsverket från det att den unge fyller 18 år. 3
Statens intentioner och mål med förändrade ersättningsnivåer och regelverk Den snabba och kraftiga ökningen av antalet asylsökande ensamkommande barn och unga har inneburit att behovet av olika boendealternativ kraftigt har ökat. Kommunens behov av att hitta snabba boendelösningar har bidragit till att efterfrågan på boende under en tid ökade. Privata aktörer såg en expanderande marknad med möjlighet att ta ut höga priser. För att stävja en osund kostnadsutveckling av statliga medel behövs regelverk kring ersättning. Den ersättning som ges till kommunerna idag står i relation till placeringskostnad. Staten gör bedömningen att kommunens drivkraft att anpassa boendeform efter behov uteblir. Många ensamkommande bedöms vara i mindre behov av vård än vad många placeringar ger. Inriktningen för det nya ersättningssystemet är vidare att förenkla regelverket och minska den administrativa bördan. Nuvarande ansökningsförfarande för ersättning till kommunerna har en eftersläpning i utbetalningar. Kommunerna har lång tid på sig att söka ersättning och det med anledning av långa handläggningstider hos Migrationsverket. Ett system som är baserat på schabloner och som innebär att ersättningen kan betalas ut automatiskt bidrar till att förbättra för båda parter. Målgruppen och föreslagna nya ersättningsnivåer från Migrationsverket Gruppen ensamkommande barn och unga kan delas in i olika grupper. De kommande, förändrade ersättningsreglerna beror på ålder och placeringsform och är baserade på schabloner. Utöver nedanstående schabloner utgår ersättning för beredskap, kapacitet och administration. Schablon 18-20 år med uppehållstillstånd 750 kronor/dygn (för folkbokförda i kommunen med gymnasiestudier) Asylsökande som fyller 18 år Avslutas och förs över till Migrationsverket. För dessa kommer kommunen inte att få någon ersättning. Denna grupp likställs i de nya reglerna med vuxna asylsökande och har rätt till logi på en förläggning. Schablon under 18 år, asylsökande och med uppehållstillstånd 1 350 kr/dygn Ensamkommande barn och unga med ett omfattande vård- och behandlingsbehov ska beredas vård av socialtjänsten. För denna vård ersätts faktiska vårdkostnader. 4
Påbörjat arbete inför omställning Under hösten har IFO påbörjat omflyttningar av de barn och unga som idag är placerade utanför kommunen. Individuella bedömningar görs i samband med att barnen fyller 18 år. I de fall de är asylsökande och inte bedöms vara i behov av vård har de flyttats över till Migrationsverket. I oktober är en första inventering gjord av hela målgruppen, som underlag för den praktiska planeringen likväl som den ekonomiska. Målgruppen ensamkommande barn och ungas behov kommer att kräva flera enheters arbete inom IFO då gruppen kommer att ha behov av olika grad av stöd i de olika boendeformer som behöver skapas. Övriga delar som avgör den kvalitet och kontinuitet som kommunen ska kunna erbjuda är planering för försörjning, sysselsättning och skolgång. Omställningsarbetet har utöver enhetschefer för IFO även inkluderat kommunens integrationssamordnare och representant för Vårljus. Uppsägningstider för abonnemangsavtal har setts över och uppdrag har getts till leverantörer att bistå med hjälp för den unge att hitta alternativt boende. Dagens volymer Kommunen har idag (uppgifter från den 16 november år 2016) ansvar för 142 ensamkommande barn och unga. Boendeformerna varierar och i dagsläget ser fördelningen utanför kommunen ut som tabellen visar. HVB Familje- och Stödboende Eget Summa jourhem boende Under 18 år 3 39 42 Över 18 år 16 24 10 50 1 1 Totalt 93 Fördelningen av boendeform för de barn och ungdomar som är placerade i Upplands Väsby ser ut som nedan. HVB Familje- och jourhem Stödboende Summa Under 18 år 14 6 20 Över 18 år 25 3 1 29 Kommentarer Totalt 49 I förberedelser för framtida boende i kommunen finns en rad parametrar att ta hänsyn till utöver antalet barn och unga. Frågan är komplex och behöver vid framtagandet av tänkbara alternativ i kommunen ta hänsyn till: 5
Ersättningsnivån Hur fördelningen av asylsökande och de med uppehållstillstånd ser ut Gymnasiestudier eller annan sysselsättning Individuella behov Lokaler och driftsform Resursbehov och organisation Vårljus Sedan april år 2016 driver det kommunägda vårdbolaget Vårljus ett HVB-boende på entreprenadavtal med kommunen, Vilunda ungdomsboende. Nedan visas en sammanställning av de boenden som Vårljus driver i kommunen. Namn på boendet Vilunda ungdomsboende Väsby ungdomsboende (8:an) Klockbacka (6:an) Löwenströmska (12:an) Boendeform HVB HVB Antal platser 28 platser med 17 boenderum 18 varav Väsby idag har 3 Drift Entreprenadavtal med Upplands Väsby kommun Idag på uppdrag av fem kommuner inkl Upplands Väsby HVB 15 Idag på uppdrag av Järfälla och Sundbyberg HVB 15 varav Väsby idag har 12 Idag på uppdrag av tre kommuner inkl Upplands Väsby Pris/dygn, 2016 1 400 kr 1 665 kr 1 665 kr 1 665 kr De platser som kommunen har hos Vårljus idag är abonnemangsplatser med sex månaders uppsägningstid. Samarbete och diskussioner med placerande kommuner pågår mellan Vårljus och respektive kommun för planering för hemtagning. Vårljus bedömning är att samtliga kommuner med barn placerade på Vårljus boenden i Upplands Väsby kommer att lyckas med att hitta alternativa platser inom sina respektive kommuner. Upplands Väsby kommun bör därmed ha en möjlighet att nyttja de platser som Vårljus har i kommunen. Med anledning av den nya boendeformen stödboende ser Vårljus över sina möjligheter till omställning med nya lägre dygnspriser och annat innehåll i verksamheten. 6
Behovsanalys-samarbetet med KSB IFO arbetar med en behovsanalys som ska resultera i en beställning av boende till KSB, Kontoret för samhällsbyggnad. De behoven som IFO ser initialt i analysen handlar om varierade boenden, såväl stödboende som någon form av kollektivt boende samt enskilda lägenheter med angränsande gemensamhetslokal. Volymen och boendeformerna kommer att preciseras efter fördjupad analys före årsskiftet. Ytterligare frågor som är viktiga att analysera och jämföra är kostnad för drift i kommunens egen regi, hyreskostnader och jämförelse med de erbjudanden som Vårljus som extern leverantör kan ge kommunen i dygnspriser. De platser som Vårljus har i kommunen i dagsläget beräknas dock inte vara tillräckliga för det antal ensamkommande barn och unga som Upplands Väsby initialt kommer att behöva platser för. De barn som idag bor i familje- och jourhem tillhör i regel de yngsta varför familjehem fortsatt kan anses vara den lämpligare formen för boende än till exempel stödboende. Vid en genomlysning av ärendena kan dock konstateras att flertalet i målgruppen kommer att vara över 16 år och därmed kunna erbjudas stödboende. Konsekvenser av förändring från 1 juli år 2017 Att som ung etablera sig i ett nytt land utan sina anhöriga är en stor utmaning. Barn och unga utan vårdnadshavare har ofta stora behov av insatser från samhället för att kunna växa upp under förutsättningar som i så stor utsträckning som möjligt motsvarar de som barn som bor med sina föräldrar har. Utöver avsaknad av familj och släkt anländer ensamkommande barn och unga ofta med dramatiska upplevelser som kan försvåra integrationen i ett nytt land. Mottagandet innebär ett ansvar som sträcker sig under flera år. De restriktiva regler som gäller för uppehållstillstånd och anhöriginvandring gör det också svårt för denna grupp att göra en långsiktig planering vilket också försvårar en tillfredsställande integrationen. Målgruppen ensamkommande barn och unga utgör inte en homogen grupp. Behoven kan se mycket varierade ut och också förändras över tid. Att vara ungdom på väg mot vuxenblivande påverkas i hög grad av en rad psykosociala faktorer. 7
Praktiska konsekvenser för socialtjänstens verksamhet Flera verksamheter förbereder sig för att möta målgruppens behov. Ett utökat samarbete inom socialtjänsten och med andra aktörer i samhället är nödvändigt. Vägval Ungdom som följer upp och erbjuder insatser för unga 16-24 år kommer att ha flera av målgruppen i sina aktiviteter. Ett projekt planeras att starta i februari år 2017 som erbjuder ensamkommande ungdomar praktikplats på privata företag. Vägval Vuxen, introduktion för nyanlända, förväntas få en högre andel unga som enligt bosättningslagen ska tas emot i kommunen Enheten ekonomiskt bistånd kommer att ha fler unga vuxna ensamkommande med uppehållstillstånd i behov av stöd till sin försörjning och bostad. Fortsatt analys och strategiarbete Kontoret avser att fördjupa sin analys under november och december och ta fram strategier för handläggning, boenden, resursbehov och ekonomi inför de förändringar som enligt regeringsförslaget ska börja gälla från och med den 1juli år 2017. I denna analys tas hänsyn till de barn och unga som redan anvisats till kommunen och deras individuella förutsättningar samt prognos för kommande års mottagande. Kontoret väntar parallellt på att slutligt beslut fattas av regeringen och att lagförslagen närmare preciseras i en förordning så att planeringen kan bli mer detaljerad och definitiv. Social- och omsorgskontoret Barbro Johansson Socialchef Anna Conzen Resultatenhetschef 8