Hylte har rest sig och ser framåt Inom loppet av några månader runt årsskiftet 2012/2013 drabbades Hylte av två nedläggningsbeslut, PM1 och PM2. Nu har bruket anpassats till den mindre kostymen och man ser återigen framåt. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se Hylte Bruk grundades 1907 av Anders Olsson och ur bolagsordningens 2 kan man läsa att Bolagets verksamhet skall hafva till föremål att tillverka sulfitmassa och papper äfvensom att idka handelsrörelse. Det tog dock till den 1 april 1910 innan sulfitfabriken startade och i mitten av juni samma år rullade tre pappersmaskiner igång. Inom ett år byggdes ytterligare en pappersmaskin och senare även en femte innan 1910-talet var till ända. Med dagens språkbruk var produktmixen relativt omfattande med produktion av allehanda produkter som glättat toalettpapper, smörpapper, silkespapper, oblekt omslagspapper och skrivpapper. Allt baserat på den egna sulfitmassan och sulfitmassa från det närbelägna Rydö Bruk. 1947 köptes bruket av Papyrus i Mölndal och senare går även Feldmühle in som delägare innan Stora köper både Papyrus och Feldmühle för att senare bli en del av Stora Enso. 1970 påbörjas satsningen till att göra Hylte till ett tidningspappersbruk och 1972 tas PM 1 i drift, följt 1974 av PM 2, 1978 av PM 3 och slutligen av PM 4 år 1989. Samtliga maskiner med en renskuren bredd av 8,4 meter. Sulfitfabriken och de äldre pappersmaskinerna stängs och bruket blir en renodlad tillverkare av tidningspapper. Vi producerar idag uteslutande standard tidningspapper i ytvikter, 40 49 g/m 2, på våra två pappersmaskiner, berättar Mikko Sorjonen, produktionschef i Hylte Bruk. Produktionen baseras på färskfiber och returfiber med lika inblandning i vårt papper. Vårt färskfiberbehov täcks av sågverksflis, vilken har fördelen av en något större medelfiberlängd, och rundved avverkad inom en radie på ca tio mil från bruket. Under skid- VM i Falun kördes vår renserilinje på distans från Falun av två processoperatörer som jobbade därifrån. Renseriet byggdes 1986 för att försörja TMP med rundvedsflis. Inmatning av veden sker via ett stokerbord, därefter förs veden på en bandtransportör och rullbana in i bark- I Hylte produceras standard tidningspapper. 30 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 3 2015
Varje år använder Hylte 265 000 ton returpapper. Med returpapperet följer mycket plast, CD-skivor och mycket annat som inte går att använda. trumman. Trumman är 45 m lång, har en diameter på 3,8 meter och är klädd med gummilyftare invändigt. Den har hydraulisk drift och är oljehydrostatiskt lagrad. På vägen till huggen passerar veden stenfälla och metalldetektor. Hylte har två TMP-linjer som vardera består av två huvudraffinö- rer och en rejektraffinör. Därefter sker en LC-raffinering av mälden i respektive mälderi. Färskfibern bleks med ditionit i ett blektorn i mälderiet. Returpappersfabriken startade 1978 och returpapperet hämtas huvudsakligen från Sverige liksom från övriga nordiska länder och kommer både balat och i lös form till Hylte. s 30-34 Hylte bruk 150318.indd 31 RP-fabriken består av en linje som försörjer bägge pappersmaskinernas returfiberbehov. Av ett ton returpapper får vi cirka 800 kg returfiber, fortsätter Mikko. Avloppsslammet och trycksvärtan eldas och askan går till deponi. Cirka 6 7 procent utgörs av plast i olika former och bränns externt. Vi märker en stor skillnad på sorteringskvaliteten om papperet kommer från Sverige och Finland jämfört med det som kommer från UK, där sorteringsdisciplinen inte alls är lika bra. Med returfibermassan får vi också fyllmedel, vilket är bra för papperets opacitet. Dessutom tillsätter vi några procent krita, vilket ger en total fyllmedelshalt på 8 10 procent, beroende på ytvikt. PM 3 är en Valmet Speedformer med en produktionshastighet på 1 410 m/min. Presspartiet har tre Hylte Bruk ligger vid Nissan och har producerat papper här sedan 1910. Fotograf Patrik Leonardsson. SPCI/Svensk Papperstidning Nr 3 2015 31 2015-03-25 16:10
En viktig del av brukets omstrukturering var att ersätta fem tidigare manöverrum inom försörjningsblocket med ett enda gemensamt. Hela försörjningsdelen sköts från Center of operations, COOP. nyp och efter torkpartiet finns en maskinglätt med tre valsar. PM4 är en Beloit Bel Baie III med en produktionshastighet på 1 480 m/min. Presspartiet har fyra nyp vilket tillsammans med virapartiets konstruktion ger ett mycket liksidigt ark. Efter torkpartiet finns en maskinglätt med fyra valsar. PM 3 har en rullmaskin medan det finns två rullmaskiner, vilka växelkörs, efter PM 4. Emballeringen är gemensam för hela produktionen. Vår huvudsakliga marknad är Europa även om vi har kunder också i Asien, Nord- och Sydamerika samt i Australien, säger Henrik Axelsson, kommunikationsansvarig vid Hylte Bruk. Hylte Bruk ligger vid Nissan, en av de klassiska halländska Vi-Äta-Ni-Laga åarna och bruket tar sitt behov av råvatten från Nissan. Uppströms Nissan finns ett system av befintliga sjöar som reglerats för att säkerställa brukets vattenbehov. Efter vattenrening går vattnet in i de olika processerna och avloppet går därefter till reningsanläggningen som byggdes 2002. Den består av tre steg, först ett mekaniskt, sedan ett biologiskt och avslutningsvis en kemisk rening. Varje minut går ungefär 13 m 3 renat vatten tillbaka till Nissan. Huvuddelen av 32 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 3 2015 Henrik Axelsson framför PM 4:s viraparti. Nissans vattenflöde går via en tunnel under samhället till en konstgjord sjö, Jakobs sjö, och därefter tillbaka till Nissan. I de tre pannorna eldas dels egenproducerade bränslen såsom bark från renseriet, slam från avloppsreningen samt trycksvärta från RP-fabriken. Dessutom används biobränsle såsom flis från skogsrester och sågverk samt från eget återvunnet virke och i liten utsträckning kol från Polen eller Ryssland och naturgas från Danmark. Tio procent av elbehovet genereras i bruket. I oktober 2012 beslutade styrelsen för Stora Enso att lägga ner PM 1 i Hylte, vilket satte igång ett intensivt arbete att anpassa verksamheten till behoven för tre pappersmaskiner, berättar Mikko Sorjonen. Det arbetet hann inte få effekt innan beslut togs i början av 2013 att stänga även PM 2. Det kändes som ett hårt slag för alla. Det blev en tuff uppgift att både göra en ny plan för en verksamhet med två pappersmaskiner och att skapa framtidstro bland medarbetarna. Konsekvenser av de båda besluten blev, förutom att stänga de två äldsta pappersmaskinerna, att sliperiet stängdes liksom en av de två returfiberlinjerna. Dessutom återgick vi till femskift utan storhelgsdrift, varför vi nu står alla storhelger samt ytterligare några helger. Energisidan har
Hylte Bruk Ägare: Stora Enso Platschef: Kenneth Olsson Vedförbrukning: 520 000 m3 fub Returpapper: 265 000 ton/år TMP: 245 000 ton/år Returmassa: 210 000 ton/år Pappersmaskiner: PM 3 och PM 4. Produktion: 470 000 ton/år standard tidningspapper Antal anställda: 400 personer. Från en del av COOP körs renseriet. En av de två rullmaskinerna efter PM 4. fått anpassas, liksom vattenföringen, till de förändrade behoven. TMPfabriken har överkapacitet, vilket gör att vi kan parera höga elkostnader genom att stå i dyrtider. Eftersom produktionskapaciteten sänkts till 470 000 årston har kostnaderna fått sänkas motsvarande för att vi ska kunna vara kostnadseffektiva. Bemanningen har minskats från 800 till 430 personer vilket har gjort att vi jobbat intensivt för att hitta så bra lösningar som möjligt för de som tvingats sluta, berättar Henrik Axelsson. Generellt sett så märkte vi att personal från Hylte är eftertraktade på grund av den höga kompetensen. Trots många avtals- och pensionslösningar så har medelåldern i bruket höjts något. En viktig del av brukets omstrukturering var att ersätta fem tidigare manöverrum inom försörjningsblocket med ett enda gemensamt, fortsätter Mikko Sorjonen. Det var ett absolut nödvändigt steg för att kunna köra fabriken med en lägre bemanning. Vi kallar det gemensamma kontrollrummet COOP, Center of operations, och det invigdes 2014 och hanterar pappersbrukets energi-, vatten- och massaförsörjning. Uppstarten har gått mycket bra och COOP är lite av Hyltes Houston där personalen på ett 30-tal skärmar kan följa alla processteg från renseri, TMP-linjerna och RP-fabriken. Självklart görs också ronderingar till de olika utspridda delarna av försörjningen. Arbetsmiljön i COOP är så bra som det överhuvudtaget är tekniskt möjligt. I och med att byggnaden är separat finns inga vibrationer eller höga ljudnivåer som stör. Till skillnad från där några av de tidigare manöverrummen låg finns ingen farlig utrustning i COOP-byggnaden. Utmaningen nu är att bredda kompetensen så att operatörerna så småningom ska kunna verksamheterna i TMP-fabriken, RP-fabriken, pannhuset och renseriet. Vi har under hela 2014 jobbat med att alla ska känna en framtidstro. Det offensiva ledarskapet är vår filosofi och det går ut på att om alla tar sin del så blir det en väldig kraft i det vi gör. Mycket är en attitydfråga; Man kan se samma verksamhet som att man knackar sten, eller som att det är en del i ett katedralsbygge. Det känns att vi har lyckats skapa en buzz internt och att det finns både en stark vilja och en professionalism hos alla medarbetare, trots att det varit mycket tufft. Vi tror på vår framtid och tittar också på innovationer som skulle kunna utveckla Hylte, slutar Mikko Sorjonen. Jag reser mig igen sjöng Torsten Flinck häromåret i Melodifestivalen. I Hylte gör man det också. n *Mer information om de svenska bruken i Nordic Paper finns att läsa i boken Papper och massa i Värmland. SPCI/Svensk Papperstidning Nr 3 2015 33
Hos Mikko förenas produktionsledning och ishockey Mikko Sorjonen har under sina 25 år i Hylte hunnit med det mesta, från en början som industrielektriker till dagens jobb som produktionschef, förutom en kort hockeykarriär i Timrå IK. BRUKSREPORTAGE Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se Jag gick en fyraårig teknisk utbildning till elektronikingenjör och fick 1990 jobb i Hylte efter skolan som industrielektriker och jobbade med elstyrning och automation och höll på med det i fem år, berättar Mikko Sorjonen. Under den tiden gick jag en ledarskapsutbildning och jobbade tidvis även som arbetsledare. 1995 gick jag över till skiftgång som skiftgående tekniker och jobbade i alla hörn av bruket för att lösa olika problem som dök upp, vilket jag har haft mycket nytta av. Vid millennieskiftet gick jag över till dagtid som utvecklingsingenjör på underhåll och jobbade både med problemlösning och med att utveckla tekniska underhållslösningar. Hylte hade då en stor RP-fabrik med två linjer för avsvärtning och 2003 blev jag underhållsingenjör för RP-fabriken och jobbade med process och teknik samt hade ansvar för budget, ekonomi och tillgänglighet. Kort därefter blev Mikko underhållsingenjör i pappersbruket, samtidigt som han gick en ledarskapsutbildning på IFL med fokus på managementutveckling, och blev sedan maskinmästare i pappersbruket. 2007 utsågs jag till sektionschef för PM 3 och PM 4. Två år senare gick vi över till året runt drift och därmed blev pappersmaskinerna ett sektionsområde som jag blev sektionschef för. Sen gick det bara tre år innan styrelsen beslutade att stänga PM 1 och några månader senare även PM 2. I den vevan blev jag produktionschef för pappersbruket. Det har varit en tuff resa att få ihop pappersbruket och sudda ut MIKKO SORJONEN Född: 1970 i Alavo, Finland Utbildning: 4-årigt tekniskt gymnasium, elektronik Karriär: Industrielektriker, utvecklingsingenjör, underhållsingenjör, sektionschef PM 3 och PM 4 samt produktionschef. Familj: Fru och tre barn; 24, 22 och 15 år. Fritidsintresse: Familjen och ishockey. Jag tycker att vi lyckats bra med den svåra omställningen och nu känner vi en framtidstro i Hylte igen. avdelningsgränser så att vi nu blivit en enhet som strävar mot ett gemensamt mål. Just nu har jag också ett tillfälligt operativt ansvar för försörjningsdelen vilket är en möjlighet att få ihop hela bruket till en enhet. Det är helt nödvändigt att vi blir en effektiv enhet nu när vi gått igenom en mycket kraftig nerdragning. När beslutet kom att PM 1 skulle stängas kunde jag förstå det eftersom tidningsmarknaden går ner och PM 1 hade 40 år på nacken och den var vår Sebastian Sorjonen med #68 på ryggen Gislaveds SK går i pappas fotspår. äldsta maskin. Men, vi hann inte mer än få klart planen för hur bruket skulle drivas med tre pappersmaskiner så kom några månader senare nästa kalldusch när beslut togs att stänga även PM 2. Det blev ett par jobbiga veckor men sen gällde det att se framåt och göra det bästa av situationen, vilket jag tycker att vi lyckats bra med och nu känner vi en framtidstro igen. Fritiden ägnar jag mig åt familjen, på vinterhalvåret är det 100 procent ishockey som gäller. Jag är utbildad junior- och seniortränare för lag upp till division 2 och var till för något år sedan tränare men har nu slutat eftersom det tog för mycket tid. Där-emot följer jag grabben som trots att han bara är femton år spelar i tre lag; J 18, J 20 i division 1 i Nittorp/ Gislaved samt seniorlaget Gislaved i division 2. En del veckor kan det därför bli tre matcher som han spelar och som jag försöker se så många som möjligt av. Det är jätteroligt att se hur han utvecklas. Själv spelade jag under en sejour i Timrå IF, även om det ligger några år tillbaka i tiden. Däremot vill jag påpeka att det inte är min dåvarande spelarersättning som orsakat deras ekonomiska problem idag, slutar Mikko Sorjonen. n 34 SPCI/Svensk Papperstidning Nr 3 2015