Bakgrund och syfte En väl fungerande arbetsmarknad är av central betydelse, inte minst för tillväxten i ekonomin. Regeringen har som mål att 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt på den reguljära arbetsmarknaden. En förutsättning för detta är att arbetskraftsutbudet, liksom efterfrågan på arbetskraft, ökar. Ytterligare en förutsättning är att det råder god överensstämmelse mellan arbetskraftens utbildning och arbetsgivarnas kvalifikationskrav. Detta är av stor vikt för arbetsmarknadens funktion och något som står i centrum för denna rapport. De kommande tio åren sätts arbetsmarknadens funktion på prov. Vi får stora pensionsavgångar när 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Samtidigt är stora elevkullar på väg mot gymnasieskolan och ett tillskott till befolkningen i arbetsför ålder sker även i form av ett migrationsöverskott, d.v.s. fler som invandrar än som utvandrar. Befolkningen i åldrarna 20-64 år kommer således inte att minska fram till 2010. Om inte försörjningsbördan skall öka måste arbetslösheten pressas tillbaka och andelen förvärvsarbetande öka. Kommer detta att lyckas? Har de nya på arbetsmarknaden den utbildning som kommer att efterfrågas? I denna rapport presenteras en prognos över sysselsättningsutvecklingen och framtidsutsikterna på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper fram till år 2010. Syftet är att illustrera hur nytillskottet av utbildade och arbetsmarknadens rekryteringsbehov kan komma att påverka balansen på arbetsmarknaden för olika utbildningsgrupper på medellång sikt. Hur ser framtidsutsikterna ut för läkare och sjukgymnaster? Vilken arbetsmarknad går de hotell- och restaurangutbildade till mötes? De obalanser som visas kan sägas indikera hur stora anpassningar som krävs antingen i form av ändrade utbildningsval, ändrad dimensionering av antalet utbildningsplatser eller i form av ändrad rekrytering från arbetsgivarens sida. Avsikten är att resultaten skall kunna utgöra underlag för samhällets planering och dimensionering av utbildningssystemets olika delar, men även kunna verka som stöd för studie- och yrkesvägledning i skolor och högskolor. 18
Beräkningsmetod och beräkningarnas karaktär Beräkningsmodellen Tillskottet av arbetskraft och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt år under perioden 2002 2010. År 2001 är det senaste året för vilket vi har totalräknad statistik om antalet förvärvsarbetande i olika utbildningsgrupper. Modellen för jämförelsen beskrivs översiktligt i skissen nedan. I bilaga 1 finns en utförligare beskrivning. Utflöde från utbildning Tillskott av invandrare Återgång från pension Avgång p.g.a. Nettoförändring av - pension antalet förvärvs- - studier arbetande - emigration/dödsfall Rekryteringsbehov per näringsgren Rekryteringsbehov per utbildning Nyrekryterades utbildning per näringsgren Tillskott, totalt per utbildning + - + Arbetskraftsreserv per utbildning Jämförelsen ger ny arbetskraftsreserv per utbildning Avgång från reserven Tillskottet av arbetskraft består huvudsakligen av personer som lämnar utbildningssystemet, men därutöver får vi ett tillskott av invandrare och av personer som återgår i arbete efter att ha haft pension/ tidsbegränsat sjukbidrag. 19
Rekryteringsbehovet består i våra beräkningar dels av det ersättningsbehov som uppstår p.g.a. pensionering, dödsfall och utvandring samt övergång från arbete till studier, dels den förändring av antalet förvärvsarbetande per näringsgren som beräknas ske under prognosperioden. Vid jämförelsen mellan de båda kalkylerna tas även hänsyn till den (eventuella) arbetskraftsreserv vi har i utgångsläget 1. Om tillskottet av en viss utbildningskategori ett givet år är större än rekryteringsbehovet ökar reserven av den kategorin, och omvänt minskar den om tillskottet är mindre än rekryteringsbehovet. Reserven förändras också genom att den skrivs ner p.g.a. pensionering, dödsfall, emigration och övergång till studier. Arbetsmarknadens rekryteringsbehov Rekryteringsbehovet beräknas per näringsgren och översätts till rekryteringsbehov av olika utbildningskategorier genom antaganden om de nyrekryterades utbildning. Som grund för beräkningarna av antalet förvärvsarbetande i olika näringsgrenar under prognosperioden ligger bl.a. den senaste långtidsutredningens (LU 2003/04) bedömningar. LU:s bedömningar avser relativt grova sektorer av arbetsmarknaden, vilka vi fördelat på totalt 42 näringsgrenar med hjälp av SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och arbetskraftsundersökningarna (AKU) för de senaste åren. Rekryteringsbehovets fördelning på utbildningskategorier har, med undantag av ett fåtal näringsgrenar, antagits bli densamma som genomsnittet för den faktiska rekryteringen åren 1996-2001. Med tanke på den relativt höga arbetslösheten under dessa år kan man hävda att arbetsgivarna i det stora hela kunnat rekrytera personal med den kompetens man velat ha. Vi vill i våra beräkningar helt enkelt att efterfrågan på kompetens och inte tillgången på utbildade skall bestämma rekryteringsmönstret. De undantag vi gjort avser barnomsorg, skola, vård och äldreomsorg. Resultaten från SCB:s Arbetskraftsbarometer för olika utbildningar visar att det under en stor del av perioden 1996-2001 var brist på arbetskraft med utbildning för dessa delar av arbetsmarknaden. Man har alltså inte kunnat rekrytera den personal man velat. För dessa näringsgrenar har vi i stället utgått från rekryteringsstrukturen åren 1996-97, som vi anser bättre speglar arbetsgivarnas preferenser. 1 Däremot kan vi inte kvantifiera eventuella brister i utgångsläget. Mer om detta i bilaga 1. 20
Nytillskott från utbildningssystemet De centrala antagandena vid beräkningen av det framtida nytillskottet från utbildningssystemet är att antalet ungdomar som går till gymnasiet varierar med antalet 16-årigar och att antalet nybörjare i högskolan växer i takt med befolkningsutvecklingen i de åldrar då man vanligen påbörjar högskolestudier, vilket innebär en ökning från 83 000 läsåret 2002/03 till 93 000 läsåret 2009/10. I övrigt förutsätts ett i princip oförändrat beteende hos de studerande (oförändrat i meningen vilken utbildning man väljer och i vilken grad man fullföljer sin utbildning). Andelen som går ut på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning har för varje typ av utbildning skattats utifrån de senaste årens uppgifter om andelen förvärvsarbetande plus arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder året närmast efter avslutad utbildning. Andra nytillskott till arbetsmarknaden Nytillskottet till arbetskraften består emellertid inte bara av dem som kommer ut från utbildningssystemet, även om de utgör huvuddelen. Vi har även ett tillskott av invandrare och av personer som tidigare haft pension av något slag. Vad gäller tillskottet av invandrare har vi utgått från att andelen som går ut på arbetsmarknaden samma år som man invandrar kommer att förbli densamma som under de senaste åren. Denna andel har sedan applicerats på den beräknade bruttoinvandringen enligt SCB:s befolkningsprognos från 2003. I absoluta tal innebär det att tillskottet ökar från 13 600 år 2001 till 16 800 år 2010. Antalet personer som återvänder till arbetslivet efter att ha haft pension antas förblir på samma nivå som år 2001, vilket innebär 11 300 personer per år. Av dessa var det nära 40 procent som hade förtidspension/tidsbegränsat sjukbidrag år 2000. Resterande drygt 60 procent hade alltså något annat slag av pension år 2000, t.ex. tjänstepension eller privat pensionsförsäkring som utfallit 2. Utbildningsfördelningen för de återvändande pensionärerna har antagits bli densamma som 1999-2001. För invandrarna har fördelningen däremot antagits bli densamma som genomsnittet för åren 2 Troligen har dessa egentligen inte lämnat arbetsmarknaden, men den pension de fått har varit större än arbetsinkomsten, vilket inneburit att de klassats som pensionärer i den speciella sysselsättningsklassificering som vi använt oss av (se nedan i detta kapitel samt bilaga 2). 21
2000-2001, eftersom statistiken om invandrarnas utbildning för åren dessförinnan har betydande brister. Arbetskraftsreserven i utgångsläget Som arbetskraftsreserv ett visst år har vi i dessa kalkyler 3 räknat dem som inte förvärvsarbetade i november enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och som under året varit registrerade som arbetslösa eller som deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder i sammanlagt mer än 30 dagar. Personer som hade studiestöd under året eller var pensionärer har dock inte räknats till arbetskraftsreserven, även om de i övrigt uppfyllde villkoren för att räknas dit. År 2001 är det senaste året för vilket vi har totalräknad statistik som gör det möjligt att beräkna arbetskraftsreserven av olika utbildningsgrupper på det ovan beskrivna sättet. Vad menar vi med utflöde och rekryteringsbehov? Definitioner Det är mycket vanligt i vissa åldrar att man både studerar och förvärvsarbetar. Många gymnasister och högskolestuderande arbetar på kvällar, helger och somrar, vilket gör att de kan komma med i den officiella statistiken över förvärvsarbetande, även om deras huvudsakliga verksamhet är studier. Övergången från högskolestudier till förvärvsarbete sker inte sällan gradvis. En del studenter kan få göra sitt examensarbete på ett företag och får kanske anställning innan de är helt klara med sin examen. Många som studerar i komvux gör det vid sidan av sitt arbete, även om heltidsstudier i komvux numera är betydligt vanligare än det var när den skolformen inrättades. Det finns med andra ord ingen skarp gräns mellan studier och förvärvsarbete. I våra beräkningar av utflödet från utbildning och arbetsmarknadens rekryteringsbehov har vi betraktat alla som har studiemedel eller annan typ av studiestöd som studerande, även om de också förvärvsarbetar. En person anses således inte ha slutat studera förrän det år då han eller hon inte längre utnyttjar studiemedel. Som utflöde från utbildning till arbetsmarknaden har räknats de som antingen förvärvsarbetar (och inte längre uppbär studiemedel) eller inte förvärvsarbetar men som är arbetslösa och/eller deltar i något slag av arbetsmarknadspolitisk åtgärd (och inte längre uppbär studiemedel). 3 Någon etablerad definition av begreppet arbetskraftsreserv finns inte och därmed inte heller någon allmänt accepterad statistik att utgå från. 22
För att åstadkomma konsistens mellan utflöde och rekrytering har de som både studerar (dvs. har studiemedel) och förvärvsarbetar inte heller tagits med vid beräkningen av arbetsmarknadens rekrytering från utbildningssystemet. Som rekryterade från studier räknas alltså bara de som definitivt slutat studera eller åtminstone gjort ett ordentligt uppehåll i studierna. Rättvisande bild av kompetenstillförseln Varför gör vi på detta sätt? Skälet är att vi vill ge en bättre bild av den utbildning de har som börjar sitt arbetsliv på allvar. Om man räknar en person som ett utflöde/en rekrytering så fort vederbörande blir noterad som förvärvsarbetande enligt SCB:s register över befolkningens sysselsättning finner man att bortåt en femtedel av dem som under ett år börjar förvärvsarbeta bara har grundskoleutbildning. Skälet till detta är helt enkelt att många har helg- och kvällsarbete vid sidan av studierna i gymnasiet. När de sedan är klara med gymnasiet och börjar arbeta på riktigt kommer detta inte till synes i statistiken över utflöde och rekrytering. Vi skulle därigenom underskatta den kompetens som tillförs arbetsmarknaden. Vårt sätt att betrakta studiemedel som gräns mellan studier och arbete är emellertid inte utan komplikationer. Det beror främst på att de uppgifter vi har om studiemedel avser hela år. Det vanliga är ju att man slutar studera på våren och sedan börjar arbeta. Med vår pragmatiska avgränsning kommer emellertid utflödet att räknas först året efter. Vår definition innebär också att en person som slutar studera på våren ett visst år och arbetar fram till hösten nästa år och då börjar studera igen, inte kommer att räknas som ett utflöde till arbetsmarknaden, eftersom han/hon har studiemedel båda åren. Emellertid har som nämnts arbetsmarknadens rekrytering från utbildningssystemet avgränsats på ett konsistent sätt, vilket gör att utflöde och rekrytering är jämförbara. Man skulle kunna säga att vi i våra beräkningar av utflöde och rekrytering tagit undan den del av arbetsmarknaden som till stor del består av mer eller mindre tillfälliga jobb, ofta på deltid. Speciell sysselsättningsklassificering För att kunna beräkna tillskott, rekryteringsbehov och arbetskraftsreserv på det ovan angivna sättet har vi skapat en speciell klassificering av befolkningens sysselsättning. Klassificeringen har fem kategorier, nämligen: förvärvsarbetande studerande 23
pensionärer arbetslösa övriga Klassificeringen bygger på registeruppgifter om befolkningens förvärvsarbete, arbetslöshet och inkomster. En utförlig beskrivning av hur klassificeringen gjorts finns i bilaga 2. Observera att denna klassificering endast används i beräkningarna av tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft. De uppgifter som i övrigt redovisas i rapporten om sysselsättningsutvecklingen är hämtade från den officiella statistiken dvs. arbetskraftsundersökningarna (AKU) och den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Antalet förvärvsarbetande enligt den speciella definition som vi använt i denna rapport var på totalnivå drygt 8 procent lägre än enligt RAMS för år 2001. Variationerna mellan olika näringsgrenar är emellertid betydande. I hotell- och restaurangbranschen var antalet förvärvsarbetande 21 procent lägre och i detaljhandeln 17 procent lägre, medan det för flertalet industrigrenar inte är så stor skillnad. I näringsgrenen stål- och metallverk var skillnaden minst, endast 3 procent, och i massa- och pappersindustrin och flera andra industrigrenar 4 procent. Konsekvenskalkyler Såväl utflödes- som rekryteringsberäkningarna skall ses som konsekvenskalkyler utifrån vissa givna förutsättningar. Beräkningarna görs var för sig, utan inbördes beroenden eller "feed back"-effekter. Beräkningarna resulterar i gap mellan utflöde och rekryteringsbehov. I själva räknandet tas således ingen hänsyn till de anpassningar som kommer att ske till följd av obalanser på arbetsmarknaden. Detta har givetvis betydelse för hur resultaten skall tolkas. Ett gap mellan beräknat utflöde och beräknat rekryteringsbehov betyder inte att vi får ett visst antal arbetslösa eller att ett visst antal tjänster inte besätts, men ju större gapet är desto svårare blir anpassningen. På kort sikt måste anpassningarna i huvudsak ske på arbetsmarknaden; de som tillhör överskottsgrupper får söka sig nya arbetsmarknader och vid brist på arbetskraft får arbetsgivarna rekrytera personer med annan kompetens än man brukat göra. Situationen på arbetsmarknaden påverkar också i någon mån hur länge man studerar. Om läget är kärvt när man går ut gymnasiet kanske man fortsätter till högskolan fastän man inte haft för avsikt att 24
göra det, medan högskolestuderande läser ytterligare något år i väntan på bättre tider. Om arbetsmarknadsläget däremot är gott kanske man hoppar av en utbildning innan man är helt färdig därför att man erbjudits arbete. Förändringar i individernas preferenser vid valet av utbildning och statens och kommunernas dimensionering av olika utbildningar får effekt först på relativt lång sikt. Det kan ta tid att verkställa en önskad förändring av dimensioneringen och när den väl är gjord tar det några år innan de studerande blir klara med sin utbildning. Mer om beräkningsmetoderna och antagandena bakom beräkningarna finns att läsa i avsnitten Utbildningssystemet (sid 71) och Arbetsmarknaden (sid 85) samt i bilaga 1 och 2. 25