henetüen Bild film Telias fotoarkiv

henetüen Bild film Telias fotoarkiv Jlo.3 m 1996

Redaktörens ruta Nu infaller snart den tid pä äret da allt gär runt.nej, jag tänker inte pä sviterna efter champagnen pä nyärsafton, utan pä julen, Arets modefluga verkar vara att skaffa sig Internet. De tvä stora drakarna Tele 2 och Telia släss om vära pengar. Priserna för att ansluta sig rasar ungefär en gang i rnänaden. Man känner igen tongängarna frän förra ärets julkapp Mobiltelefonen. Det enda de inte släss om är priset att utnyttja modemiteterna. Minutkostnaden för att ligga uppkopplad eller prata mobilt har inte ändrat sig nämnvärt. Mänga kronor blir det, periodvis. Aven kronofogden har upptäckt detta och agerar nu pä uppdrag frän Drakarna. Och sä mäste man väl köpa en ny och häftigare dator ocksä. Tala är silver men tiga är guld, men hur gör datorer? De brusar ju bara pä linjen. Brusar det högre med högre hastighet som pä de vanliga (motor)vägarna, eller vad? Ärets sista nummer är kompletterad med tvä bilagor. Den ena är en fylleriövning om att forska i telefoner, den andra är ett särtryck ur Ericsson Review. Vi hoppas detta ger underlag för mänga aktiviteter även före jul. Tänk pä alt vara snäll, annars fär ni ingajulklappar. Forska duktigt! Höstmötet pä Telemuseum blev som vanligt trevligt, med bade intressant föredrag och kaffe med dopp. Henrik har skrivit nägra rader pä sidan 1L. Tack för fikat, Telemuseum! Vi önskar bidrag till tidningen, som vanligt. Dessutom undrar vi hur populära är annonserna i slutet, och insändarsidorna. Vart har alla läsarfrägor tagit vägen? Vet läsekretsen allt om allt, eller vägar ni inte fräga? Om man inget fragar fär man inte veta nägot heller, som de säger pä TV! Naturen tar ut sin rätt och det är dags att avsluta innan spaltutrymmet slut. Ha en God Jul och ett Gott Nytt Ar. Betalar ni dessutom medlemsavgiften sä träffas vi nästa är. tar Thomas Floreteng P.S. För tredje äret i rad arrangeras en mässa för telekortssamlare den 30/11 pä Hotel Sheraton i Stockholm. Som alla vana telefonörer vet, kan man ringa bade langt och kort. D.S. Sveriges Telehistoriska SamlarFörening ww w, tc lc 1111Iscum...ct» 111\ arld/s:...ti\l" t. ht m I Adress: cto Hcnrik Lundin Malungsvägen 57 SE - 19271 SOLLENTUNA (jrg. nr. 802.t1l1l- 1I.t35 Postgiro 75 7] 6.t 5 Medlemsavgift: wn krhtr Inträdesavglft: 20 kr Styrelse 1996-1997: Ordförunde: Bengt G. Romtin Vice urdtiirunde: Thomas Floretenn Sekreterare. Henrik Lundin Vice sekreterarer Kare Wallman Kassiir: Ove Svensson Supplcantcr: Gunnur I\lodig Richard Norcll

Ordföranden ordar Det kan aldrig bli fel om slumr.en och tillfälligheterna får fritt spe rum. För några veckor sedan var jag som vanligt på sakletarresa i Florida, denna gång till sammans med en kompis, allt enligt principen att fyra ögon ser mer än ett. Vi besökte som vanligt marknader och handlare runt Fort Lauderdale. En dag fick min kompis tag j en amiktidning som publicerade en för USA heltäckande Flea-market-guide. Vi bestämde oss ras kt för en anti kshow i Orlando. Deet fann s dock ett aber. Hela USA hemsöktes av ett a ntal tornados samt orkanen "Lii i" som krossade Cuba och var på väg in mot Florida. Den planerade avresedagen närmade sig samtidigt som hela Florida förberedde sig på den värsta stormen i mannaminne. På avresedagen var dock hotet avvärjt. "LilIi" vek av utåt havet och vi gav oss iväg. Vi brakade iväg med den Lila hyrbil en (Chrysler Neon Express). Det var relativt långt att köra så jag körde ganska hån och fort. Men det skullejag inte ha gjort! Värmen och farten frrestade hårt på bilen, och plötsligt mer eller mindre exploderade vänster freamdäck. Jag stannade omedelbart och tittade på det glödande uppfläkta däcket. Snabbt bytte vi till reservhjulet som var snudd på av leksaksmodell med maxfart på 50 km/ tiol. Det tog fyra ti mmar au tillryggalägga de drygt fyra mil som återstod till Orlando. Väl framme lyckades vi så småningom hitta uthyrningsfirman, och fick snabbt en ny bil. Nu gällde det att leta sig fram till an tik-showen. Det tog ett par timmar ytterli gare. 17.45, en kva rl före stängnings stegade vi in på showen. 15 minuter. Det kändes lite snopet! Nåväl, vi rusade in för att göra det bästa av si tuationen. Min kompi s hittade ett par art deco om telefon er som han visade mig. Inget atttvcka över. Själv hittade jag verkli gen ett häftigt objekt. En bild samt en autograf av självaste patentinnehavaren A. G. B. Inget att tveka över det heller. Men den blev ganska dyr. Dock är allting relativt. Tala om slump, tillfälli gheter och små mariginaler - 15 minuter! SO I11 avslutning kan nämnas att när B dog i New York 1922, så stängde man av hela telefonsystemet under I minu t. När stängde ma n av Stockholms telefon system som en hyllning ål LME? Nu har jag ordat rårdigt bellgt G rom/iii För ah hedra LME stänger man av teleronsyslemen då och då i Sverige. Genom att inte Slänga av alla system samlidigt och dessu[om ulnynja oberoende tidsintervall, und viker man panik. Tänk postivt på hans li vsverk varj e gång det är helt tyst i luren och del är en "stor ålerstart" aven AXE-station på gång. (Eller var det tvän om?)... Reds.anm. ~,.., ~ O ~ F ~==========================~ 3

Kassörens koll Sedan årsmötet har vi fåll sex nya medlemmar i föreningen. De är: C hrister Jarl, Infanterig 5, 171 59 Soln a Michael Treto w, Virvelvindsg 8, 161 40 Bromma Fredrik EriKsson, Ringv 2, 686 33 Sunne Bengt Almqvist Frejag 4, 242 35 Hörby Olle Åberg, Åsög 103 8tr, 11 829 Stockholm Lars Hoogeveen, Baldersv 5, 18783 Täby Dessuto m välkomn ar vi Mikael Kontin och Richard Grahn tillbaka som medlemmar igen. Några av de nya medlemmarna har hittat vår förening via vår \Veb-sida hos Telemuseum. Denn a sida (www.telemuseum.se/omvarld/slsf/ stslhtml ) har varit sig li k sedan den skapades. Detta tycker jag vi skall råda bot på. De so m är inlresserade av all hj älpa till med all förändra och bygga ut denna sida är välkomna att höra av sig till mig. Tillsammans kan vi säkert göra något som är intressant au besöka med jämna mellanrum. Ove Telefonering med ljusstrålar Under kri get ut vecklades i Tyskland en metod att nå talkontakt med hjälp av ljusstrålar. Förutom synli gt ljus kunde man även an vända in fraröda strålar där man icke önskade bli upptäckt. De uppnådda räckviddern a höll sig omkring 10 km. För all om vandl a tal till en i takt med lj udvågorna varierande ljusstråle använde man en konstant ljuskälla och utförde moduleringen med hjälp av elt prismasystem. Genom att an vända två prismo r och pressa dessa i större eller mindre grad mot varandra i takt med ljudvågorn as väx lingar erhöll man ett homogent medium som förändrades efter ljudet. Tryckvariationen åstadkoms med elektromagneter som på vanligt säll påverkades av den förstärkt a talströmmen från en mikrofon. De utstrålade lj usvågorn a ko ncentrerades med en lins och uppfångades på mottagarsidan aven fotocell samt om vand lades därefter till ljud enligt i ston seh samma princip, som sedan länge tillämpats inom lalfi lmstekn iken. Teknisk tidskrift 24 Qugusti 1946/Ny Teknik 34/96 4 )===============================~

Henriks hörna Hej igen alla Samlarkollegor! Hösten har kommit och med den alla innesittarkvällar. Då har jag passat på alt arbeta med el! regi ster j datorn över alla telefoner som tillverkats och använts i Sverige. Detta regi ster ska bli ett underlagen till vår bok om telefonapparater i Sverige under 100 år. Det finns fler intressenter om att ge ut en bok om telefoner. Den 16 oktober hade jag och Thomas ett möte med INFOförlaget i Stockholm, som också planerar att ge ut en bok om telefoner. Vi diskuterade under en halvtirnrna ol ika ideer om innehåll, finansiering mm. Intresse fanns från deras sida an använda vån kunnande vid granskning av fakta mm. Vem vet, kanske det finns en bok om telefoner före år 2000. För att nu återknyta till det jag började med, registret Över telefoner, så behöver jag Er hjälp. Som du säkert redan förstår så är det ettjällejobb, så varje lite bidrag från Er är välkommet. I detta utskick har du med "lottens" hjälp fåll tre sidor ur registret på 5-6 telefonapparater. Det jag vill ha Din hjälp med är följande: Forska fram l!!!! Du kan få fram om de telefonapparaterna som Du fått på Di n " lott". Kontrollera även de uppgifter som kanske redan linns nedtecknat på papperen. Tyvärr har jag ingen aning om hur vi ska lyckas hitta alla uppgifter om de olika telefonapparaterna, men jag ber Dig, gör ett tappert försök! Som tips kan jag nämna följande: Böckerna av E. Ekeberg TELEFONI 1-3, Produktkataloger från L. M. Ericsson, Katalog över Telegrafverkets Materiel, böckerna om Svenska Telegrafverket, LM Ericssons historia, schemab&ker, tidningarna Ericsson Review och Tele, mm. mjl. Det tinns en otrolig nara med Iiueratur att ösa ur. Det största problemet är kan ske alt hitta var det står något om just den apparat som man fått på sin lott. Ring gärna någon samlarkollega och di skutera med honomlhenne. Kan ske kan Ni ge varandra stor hjälp i all hitta uppgifterna. Hittar du i ditt sökande intressanta uppgifter om någon annan apparat, så skriv ned det och ange källan. Skickar du det sedan till mig så ska jag se till att den som forskar på just den apparaten får uppgiften. Nu kanske jag även bör förklara vilka uppgifter som jag försöker få fram till regi stret. De nes ta är väl ganska självklara, men några kan ske behöver förtydligas: Faktabladet, som bifogas som bilaga till detta nummer av Phonetiken, är uppgjort i regi sterprogrammet File Maker Pro för Macintosh. (Kan föras över till pe om behov finnes). Tillverkare: Här skri ver vi in LME, Televerket, Brunius, AB Monofon, Bell, etc. Apparattyp: System: Modell: Katalognr: Ändstations, anknytning, mellanstations, special, etc LB, CB, AT, etc. Vägg, bords, golv även trä, plåt eller bakelit etc. Senaste katalogens nr som apparaten förekom i. Ä ven katalogens årtal. Forts. 5

ForIS. Äldre katnr: Tidigare kända nr. Ä ven katalogens årtal. 6 Annat katnr: Det nr apparaten har hos annan tillverkare, Lex. LME nr, TVT nr. Konstruktionsår: Om det är känt. Lanseringsår: Om det är känt. Schemanr: Säger vad det handlar om. Revideringar: Här räknar vi upp de olika revideringslägen som förekommit. Tillverkad å ren : Mellan vilka år till verkades denna apparat. Formgivare: Om han är känd. Bildnr: Ur Televerkets, LM:s gaml a bildark.iv, m.fl. Står det ett nummer som börjar med TVT så är det från Televerkets bildarki v. Publ. artiklar: Här skri ver vi in kända fak ta, ev pment, publicerade artiklar om apparaten, källanvisningar till nämnda fak ta. Tillverkningsnr: För identifikation av egen apparat. Gäller främ st LME:s apparater. Göm Bild / Visa Bild är en knapp som hämtar inscannad bild ur ett bildregister om vi har något foto på telefonapparaten. Har jag glömt något väsentligt? Synpunkter? Hoppas att Du gör all t för au våra faktablad ska bli så bra som möjligt. Skicka ditt resultat till mi g senast 1997-02- 15 (bra datum, deklarationsdatumet är ju Ilyttat). Tackar på Förhand I ~ Nästa nummer av Phonetiken, Hel/rik No. I 1997, innehå ller kallelsen till årsmöte t. DärFör är senaste tid fö r inlämnande av tex tm ate rial första veckan i april. Bilder måste läm nas in i mi llen på mars, eftersom de skall bearbetas elektroniskt. Sånt tar dessvärre mycket tid. Vi tar inte emot bilder under rubriken Önskas/ Finnes, eftersom de inte är redaktionellt materi al. Alla bilder som lämn as in för publicerin g fö rbehåller sig Sveriges Telehistoriska SamlarFörening bildrätten till för publicering, försäljning och mångfaldigande. Insändartexter samt övriga texter kan komma att redigeras e ller kortas av utrymmesskäl. Observera att text och bildbearbewing kan ske utan att den insändande kontaktas, om tidsbrist råder vid pressläggning. För insänt ej begärt material ansvaras ej. Styrelsen sant! redaktionen

Gösta Thames fyller 80 år den 1 december I en bilaga till delta nummer av Phonetiken, No 3 1996, har vi f till en berättelse av Gösta Thames. Bilagan är en av honom skriven artikel ur Ericsson Review nummer 4 från 1983. Bcräuelsen handlar 0 111 Ericssons första automatiska telefonväxel, som Lars Magnus Ericsson och Henrik Tore Cedergre n fi ck patent på 1883, och som då firade 100 år. Gösta Thames har utverkat tillstånd från Tele ronaktiebolaget L M Ericsson om publicerillgsrätl i della nummer av PhoncLiken. Av redaktionella skäl har vi vall alt publicera artikeln som en bil,lga i tid ningen. Eftertryck av artikel n är inte tillåtet utan skriftligt ti llstånd från Teleronaktiebolaget L M Ericsson. Al/sv. utg. 7

o Arsmöte i Helsingfors 1997 Nu är det mindre än 6 månader kvar till nästa årsmöte! Som tidigare meddelats äger det rum på färjan till Helsingfors.Vi föreslår att besöket utökas med en dag, bl.a. för att hinna med ett besök på ett privatrnuscum i Taastehus. Tavastehus ligger några kilometer utanför Helsingfors, vilket innebär att det inte tinns tid till besök på både museum i Helsingfors och Tavastehus samma dag. Vi får åka en liten tågresa till privatrnuseet. De som var med i Malmö och såg museet j Hellerup, kommer säkert ihåg att vi fick ta tåget dit också. Den preliminära agendan blir som följande IS maj kl 1800 Avresa med Silja Line från Stockholm. På kvällen hålls årsmöte i hyrd konferenslokal.!.6 maj Ankomst Helsingfors. Besök på bl.a. museum. Ovcrnattning på hotell i Helsi ngfors. 17 maj Tågresa till och besök på pri vatmuseum i Tavastehus. 17 maj kl 1800 Avresa med Silja Line från Helsingfors. 18 maj kl 0900 Ankomst Stockholm. Eftersom det tillkommit en övernattning i Helsingfors har priset blivit något j usteral. Nytt pris är ca 1700 kronor. I detta pri s ingår: 2 övernattningar ombord med del i tvåbäddshytt t.o.r. Stockholm - Helsingfors l övernattning på hotell i Helsingfors 3 st frukostar 2 st middagar exkl. dryck Värdekupong att handla för ombord a SO kronor Hyra av konferenslokal ombord i 3 timmar Naturligtvis är det möjligt för var och e n välja hur lång resan skall vara, och även enkelrum m.m. är möjligt. Det angivna priset kan då komma att justeras åt ena e ll er andra hållet. Kostnad för resor i Finland och övriga måltider ingår inte pri set. Ett mer detaljerat program kommer i nästa nummer av Phoneliken. Anmäl Dig till bengt G romlin Telefon: 08-660 12 60 Telefax: 08-660 87 03 SENAST 16 DECEMBER -96 Anmälan är bindande. 8

För de av er som inte kan medverka vid årsmötet nästa år ger vi en kort resume på ell av ulflyklsmålen, Telegalleria i Helsinki, så ni kan hilla dil själva. När telepati inte är tillräckligt Telemuseet i Helsingfors. Telegalle ria, har ovanstående rubrik som motto. En nog så inlressant fo rmulering. Telepati var inte heller tillräckligt för våra förfäder. Deras ord bars fram av budbärare, eld, rök, höga rop eller lrumslag. Deras kreati vitet fann sig ocksä uttryck i utvecklingen av nya och mer e ffekti va vägar av kommunikation. Den moderna kommunikationen har kastat av sig oket av Lid och plats. Inom ett par sekunder kan elt meddelande ha nåll den mest avlägs na del av vår värld. Mi.inskli gheten har även skapat en art il'iciell virtuell verk li ghet. De nya dimensio nerna av informatio nsteknologi, lt, har inspirerat skapare från Leonardi da Vinci fra n) till dags dato. Framskridandet från gångna sekel och årtionden är grunden tjll dagens telekol1li11unikationsteknilogier, dess datan ät verk och satell iter. Detta illustreras i den mångfacetterade utstäl lning so m är Telegalleria. Utställningen uppmanar åskådarcn all själv prova moderniteter som videokonfe rens, Telesampos telematiska anslutningsnät, digitala telefonitjänster och så vidare. Telegallerias fö regångare, Helsingfors Telemuseum, grundades 1927. 1990 omdanades det till nu varande form. Ett galleri mot framtiden visande förgångenhetens konstverk, liksom de senaste teknologierna. Museedelen av Telegalleria visar telekommunikationens hi storia rrån röksignaler li ll leleskop, från telegraf blllelefon och den Irådlösa förbindelsen. Besö karen kan på egen hand prova på telegrafi sternas morsealfabet. eller all vara tele fonist i en gammaldags manuell telefonväxel. Kom med på vår fa ntasieggande resa i kommunikationens histori a och vidare in i den moderna världens vågor och dig itala bitar. Telegallcria är dörren till den framtid som redan är här. För Er som tänker resa pri vat är adressen: Elimäenkmu 9A, 005 10 Helsinki, lel : +358 2040 2045. Kolla öppclliderna! De kan variera beroende på helgdagar och liknande. Prisni vå 1996 för alt se begivenhetern a är 10 Finska mark för de stora, S för de små. Thomas F 9

Kontakt med andra föreningar Genom Dennis Wahlströms försorg har vi fån ad ressen till en telefon saml arförening i Frankrike. Jag vet genom Ove och Bosse att det linns en i Australien och en i Amerika. Är vår förening så pass stabil nu all vi vågar ta kontakt med andra föreningar ute i världen? Vad tycker du som medlem? Ska vi börja lite försiktigt med all kontakta föreningen i Frankrike? Det kan vara av värde och ge bra kontakter för föreningens medlemmar som semestrar i Frankrike. Problem: Ingen i vår styrelse kan fra nska. Fi nns det någon medlem som vill ta upp och hålla kontakten med våra franska kollegor? Helst bör det vara två som delar della jobb för "backupens" skull. Behäskar du franska språket och tror på kontakt mellan föreningar i olika länder, så kontakta styrelsen för vidare information. Sen har vi ju tel efo ll samlarföreningar i Amerika och Australien. Vill någon/ någ ra ta hand om det arbetet? Kanske två per land är lagom? Hör av ER! Styrelsen Notiser - En artikel om sam larföreningen fann s med i Eric ssons pcrsonahidning Kontakten nummer 11 1990. J den herättas om föreningen och all vi har en tidning. Dessutom fanns en bild med på en av våra kända TV-profiler, nämn iigen Henrik Lundin, ivri gt viftande en Ericofon av media 1950-1al. - Ericssons personaltidning Kontakten har inte bara de allra modernaste systemen som intresseobjekt. Telemuseet i Hellerup strax norr 0111 Köpenhamn, som besöktes vid årsmötet i M almö i år, tinns som ett nästan helsidesstort reportage på sista sidan i Kontakten nummer II 1996. - Den 20 augusti 1883 är eu historiskt datum. Då förmedlades det första samtalet mellan två städer i Europa, mellan Göteborg och Al ingsås. Borde inte detta tiras någon gång, frågas del i skriften "Palatset vid Kasenllorget - Från soldathärbärge till AXE-station" utgiven av Televerket Göteborg 1986. - Sista MBS-pipet blir det på nyårsafton 1996. TeleverketsrreJias MBStjänst startade så tidigt som 1978 och var under många år en populär och eftertraktad tjänst. De senaste åren har dock intresset minskat kraftigt till förmån för Minicall, varför Telia Mobitel beslutat au lägga ner tjänsten den 3 1 december 1996. MBS var det första personsökarsystem som täckte ett helt land, och Televerket/TeJia var den enda i Sverige som vid den tiden hade råd au in vestera i så omfattande system. De radiofrekvenser som anvä nts till MBS kommer au användas av något annat system, dock ej personsökning. - Telemuseum har fåu en donation på en miljon kronor av Telia och Ericsson. Pengarn a skall användas till en ny akti vitet som skall stimulera barns nyfikenh et och intresse för naturvetenskap. Satsningen är ett led i den stora omdaning av Telcmuseum som inletts. 10 )===============================~

Höstmedlemsmötet 1996. Lördagen den 28 september hade 2 1 förväntansfulla medlemmar samlats på Telemuseum i Stockholm för au höra K. V. Tahvanainen berälla om den elektriska telegrafen. Vi fick där en fin inblick i den elektri ska telegrafens historia. Vi sste du Lex. att de första morseskrivarna var loddrivna? Har du en sådan i din samling så har du hell kl art fått tag i en gammal apparat. Ur museets djupa gömmor hade K. V. lånat upp ett flertal apparater så vi fick se dem i verkligheten och kunde notera skillnaderna mell an olika till verkare. (Kåre Wallman som skulle varit med och berätta om skiljnaderna låg tyvärr hemma i ryggskott.) Att K.V. var kunnig inom området märktes tydligt. Han har under senaste året arbetat med en bok om elektriska telegrafen i Sveri ge. l dagarn a avslutade han boken och nu pågår förh andling med tryckeri el. Förväntningarn a är au boken ska komma ullagom till julen, så där får era nära och kära ett grati s julkj appstips. Boken får namnet: En hett tips, mi ssa den inte! TELEGRAFBOKEN Den elektriska telegrafen i Sveri ge 1853 1996 av K. Y. Tahvanainen. A LL så här i efterskolt återge allt som K.Y. berättade låter sig inte göras. M en en liten histori a från de tidi ga telegrammens tid kommer jag ihåg. Det var pojken som fåll sist rörsta arbete på posten i den avlägsna staden. och som skickade ett telegram till sin fästmö. Eftersom han inte kunde stava till ordet permi ssion och det gällde att vara så kortfattad som möjligt i telegrammen så skrev han till sin fastmö följande: Kommer hem på lördag om j ag får p. Fästmön som inte förstod telegrammet grubbl ade mycket inn an hon svarade: Kom hem, visst får du p. Avslutningen på medlemsmötet blev som vanli gt en bytarstund på parkerin gspl atsen utanför mu seet. Ty värr var inte vädret det bästa. Ett stilla duggregn föll, men det hindrade inte att många "godbitar" bylte ägare. På INTERNÄTET ~ Henrik Ni vet väl att Sveri ges Telehistori ska Saml arförening finn s på Intern et! Adressen till hemsidan finn s på sidan 2. Museet i Hellerup har hemsidan http://www.telefollmuseel.dk Det fi nns även medlemmar som har hemsidor. Här är några av dem : hup://www.abc.se- I0326/ http://www.abc.se- I0326/thomas.html Finns det Oer så hör av er till redaktionen som publicerar vi adressen. Har ni andra intressanta hems idor - tipsa oss! ~==================================~11

Insänt SYNPUNKTER på K. V. Tahvanainens (KVT) insändare i Phonetiken No 21996. Efter att ha tagit del av artikeln i Ericsson Review (ER), som medföljer som bilaga till detta nr av Phonetiken, reko mmenderar jag läsarna att läsa KVT:s insändare i föregående nr innan läs ningen av nedanstående börjar. l första stycket står "inte ens Thames (OT) torde kunna hävda att växeln var den första i världen, tekniskt sett". Det har jag inte gjort. Tvärtom! I artikeln ftnn s ett helt avsnill med rubriken "Samtida växelkonstruktioner". Där finns de av KVT omnämnda uppfinnarna samt ytterligare ett antal som fåll patent före det all Ericsson - Cedergren (EC) fi ck patent på sin växel 1883-02- 19. l. nästa stycke vill KVT indirekt påskina all jag ej tagit del av O fveringeniörens (01) årli ga berättelser. Jag refererar dock i stor utsträckning till dessa. Se re ferenserna 6, 7, 8, 9, 10. Beträffande Leduc's patent av 1880-11 - 19: Eftersom, vilket KVT helt riktigt skri ver, samma kriterier gällde för ECväxe ln tog jag, innan artikeln publicerades, kontakt med belgiska P1T via LME:s representation i Belgien. Beskedet blev all man inte kände till att I).ågon Leduc-växel hade varit i drift i Belgien. Det kan vara av intresse att 0 1 hämtat sina uppgifter ur La Lumiere Electrique 1882-04-0 I där Leducväxeln beskri vs. l nästa nr ( 12/4) skriver växeluppfinnaren Baneious ell långt inlägg beträffande Leduc-växeln. BI. a. står "Jag måste härvidlag be Er om en rättelse, ty upplysningarna som lämnats till artikelförfaltaren är felaktiga i alla avseenden". I Leduc's pate nt står " 2 Detta patent har utfärdats utan föregående gransknin g, på intressentens egen risk, utan garan ti vare sig vad gäller nyheten eller meriten i uppfinningen eller beskrivningens exakthet". Som synes förekom ingen patentgranskning. Detta gällde även i Sveri ge vid denna tidpunkt. Patenten avslutades med "Slutligen har Kon gl. Kollegium skolat häri genom förklarat, alt detta patentbref icke må anses medföra vi sshet att uppfinningen är ny eller att den kan med fördel användas". I engelska och tyska patent från denna tid förekommer ej någon reservation. l sista stycket skri ver KVT "Några handlingar som visar exakt när denna växel (ECs) eller Thorins (Th)... blev "ko mmersiellttillgängliga" lär inte kunna påträffas i ex isterande arkiv". Beträffande EC-växeln är det just det som går' Och som framgår av Ericsson Review-artikeln. I The Telegraphic Journal 1883 (ref 2) står bl. a. att Paul äger patentet i England, att växeln varit utställd på Wien utställningen -83, att Paul har en växel inkopplad vid W T. HenJey's Telegraph Works Company... och att han kan lämna all in formation i ämnet. I den engelska artikeln står dessutom att växel + nummersändare kostar inte fullt ;[25. l LME:s första katalog från 1886 finns växeln medtagen. Vidare fortsätter KVT i samma stycke: "D et för övrigt vedertaget att i teknikhistorien datera uppfinnin gar efter patentdatum och inte efter marknadsförin gsåtgärder". l artikeln är EC-växeln daterad 1883, alltså 12 )===============================~

efter patentdatum 1883-02- 10. Växeln fann s redan året inn an vilket framgår av Öl:s berättelse för 1882 där EC-växeln kort beskrivs och som slutar " En närmare beskrifning af densamma måste li_k väl, i afvaktan av patentets utfardande, uppskjutas". Någon datering till 1882 har inte skelt. KVT skriver även att "det varit klädsamt om GT... hade nämnt att Th:s växel var samtidig med ~C: s...". Jag har nämnt de kända uppfinnare som patenterat sina växlar FORE EC-växeln. (Jämför dateringsprincipen i fö regående stycke). Th patenterade sin växel 7,5 månader efter EC och enbart i USA tillkom 72 patent fram till sekelskifte t. Om min artikel handlat o m telefonteknikens utveckling i Sveri ge hade Th:s växel givetvis tagits med. Men nu kom Th:s växel av flera skäl ej till någon nämnvärd användning och bedömdes därför sakna intresse för Ericsson Review:s internationella läsekrets (Anm: 1 dag utges Eri csson Review endast på engelska och spanska). Jag medger gärn a all hänsyftningen till Bell kan synas långsökt. LME hade, åtminstone på min tid, visst tekniskt utbyte och 1950 hade jag nöjet all få besök av Dr M. J. Kelly, executi v vice precident vid Bell Lab. Vid samma tidpunkt besökte han generaldirektör Sterky vid Televerket. Därvid framförde han, med rätta, kritik mot att man i Sveri ge lät påskina att handmi krotelefonen var en svensk uppfi nning. Detta finns beskrivet i Tele 1950. Det syft ade jag på i min insändare. Erk änner än en gång att hänsy ftningen var långsökt. Alla har j u inte läst Tele. KVT slutar "Att publicera obevisade påståenden j Ericsson Review och sedan hävda att de är sanna... Jag har såväl i artikeln som i insändaren skrivit au så vitt bekant är EC-växe1n den första som... medan KVT i sin insändares första stycke skri ver "GT påstår... växeln skulle vara världens första... ". Au utelämna delar av e Lt citat, i detta fall så vi tt känt, är ett vanli gt knep när man vill uppnå vissa syften. Jag överlåter till Phonetikens läsare att själva dra sina slutsatser. Mjölby / 996-1/-17 Gösta Thames @--- Och därmed avslutar vi debatten om detta ämne. Som synes är det inte så lätt att tidsmässigt hänföra uppfinningar till personer. Så har del varit i alla tider, och så lär det säkert förbli. Pho netikens redaktör har själv varit utsatt för " idestö ld", vi lket kan ge en indikation på att della inte är fråga om någon ny företeelse. Reds ann/o ~==============================~ 13

Efterlysning Hei! Her kommer et brev fra norge. Sender med ett bilde av tre telefonlurer som ikke er helt kompleu. Jeg lurte på om noen har detaljer liggende til disse telefonlurerne, og om noen vet noe Årstall på dem. Hilsen Arve Solli Markaplassen3! 1 7053 Ranheim Norge [ Teknisk Tidskrift 9 maj 1986 beskrevs en ny telefon konstruktion. Vet någon vilken apparat som avses? Texten är från.ny Teknik 19/96. " En ny telefon konstruktion håller för närvarande på att införas å privata led ningar i stället För de hittills använda Bell-telefonerna. Speciellt förtjänstfulla hafva de visat sig vid telefonering på långa avstånd, då ljudets tydlighet skall vida överträffa de tidigare använda telefonerna. Speciellt lär den harva visat sig lämplig vid sådana fall, när strömmen af en eller annan orsak blifvil försvagad såsom genom passerandet af en under vattenskabel. Det äro speciellt hörtelefonens känsl.ighet som förbättrats. Känsligheten hos denna telefon härrör från användandet af tvenne membraner i kombination med en lu ftkammare af sådan fonn au hvardera membranet förstärker det andras ljudvågor. TeleFonen har ärven börjat användas av brandkåren på så säu, au i hvarje brandskåp är orubbli gt fäs t en telefon, genom vi lken brandkåren kan underrättas om, hvar elden utbrutit. Hvid ett nyli gen genomfört försök å en af Londons mest trafikerade och kuljerstensbelagda gator, sönderslogs glaset till brandskåpen, hvarvid den anbragda telefonen utstötte eu starkt trumpetljud. Därefter hördes en röst från skåpet fråga hvar elden var lös. Rösten hördes därvid så starkt att den på eu par meters afstånd kunde tydligt uppfauas, oaktat traflken." Thomas F

Föreningens grattis Som vi nämnt pä annan plats i tidningen Gösfa Thames 80 är den 1 december. Ijanuari, sä fyller närmare bestämt den 20:e sä fyller Björn Tang 60 är Dagens Nyheter har haft en blänkare om att Telemuseets Lars Iohannesson fyllde 50 är den 3 november och Lars Hoogeeven har redan fyllt 40 är. chef TILLALLAJUBILARERNA viii vi frän föreningen samstämt framföra värt stora hjärtliga o GRATTlS PA FODELSEDAGEN Märte Ni alla ha en dag att minnas! Fi,l,leS I Styrelsen APPARATER Nytillverkade snören för lös hörtelefon (stamp) till LME apparater. Spunnena i rött/blätt som orginalsnöret. Med plastinnerledare. Under tillverkning. BCV AT. Käpan är klädd med grönt tyg och fingerskiva, klyka och mikrotelefon är förgyllda. Telemuseum gjorde om ett antal apparater i slutet av 60-talet pä beställning. Man fick dä skicka in ett lämpligt objekt sä ordnade museet resten. Televerkets gröna tremyntsapparat (endast apparaten) Ny i kartong. Vit DATAVOX. Genomskinlig DIAVOX 1 i obruten orginalkartong. Silverfärgad DIALOG. Komplett chef/sekreterartelefon BC 6661667 gräa med 2 st nätdon. Högtalande underställ ITI 00-29616. KATALOGEROCHBÖCKER RIKSTELEFONKATALOGEN Halland, Västergötland, Bohuslän och Dalsland 1921,1923 samt 1926. Forts.

Forts. RIKSTELEFONKATALOGEN Göteborgsdelen omfattande Halland, Västergötland, Bohuslän och DaJsland 1928. RIKSTELEFONKATALOGEN Närke, Västmanland, Värmland, Dalame ochgästrikland 1921. SUPPLEMENT Januari 1919 till RIKSTELEFONKATALOGERNA för är 1918 omfattande Norrland, Yärmland, Dalarne, Närke Västmanland. TELEFONAKTIEBOLAGET LM ERlCSSON Dei I 1876 -- 1918. Förf. Henning Johansson. FRAMTIDEN ÄR HÄR. Tryckt 1976. Gullers. TELEFONAPPARATSCHEMAN 1956. A4, 60 sidor. DIVERSE RENOVERINGSOBJEKT Telegrafverket AB 112 med svart käpa och runda vevski vor. LME ban telefon vägg, AB 2100 med hörtelefon av bakelit. Siemens AT bordapparat i bakelit frän 50-talet. Siemens AT väggapparat i bakelit frän 50-taJet. Siemens AT Iinjetagare bords för 5 linjer frän 50-talet. Finsk LB väggapparat i trä frän 50-talet, med Siemens bakelitmikrotelef. Belgisk AT bord apparat i plast frän 60-talet. LME AE 250 mellanstation bords, med svagt tax emblem i stjärna, mktfn saknas. Högtalartelefon Ericovox, grä. Höglalartelefon Wegefon, vit. Högtalartelefon Ericovox 200, grä, puls val. BC 560119 vit melamin, däligt mikrotelefonsnöre. DEP 400 1+4002, 2 st smä lokalapparater LME vägg i bakelit, en vit och en svart. DIVERSE ÖVRIGT LME XIY-väljare. Provutrustning för spännings, motständs och förhällandernätning i Televerkets träläda. Extraklocka i trä, Telegrafverkets. Behöver Du delar till eller kompletta apparater av nyare modell? Jag har ett antal mer eller mindre kompletta apparater och delar till mod 50 och rester av nägra LME chef /sekreterarapparater mod 30. Christer Lanhage 0520-26262,010-2063425 Myntofon, bordsmodell 3-mynts, orange käpa. Patrik Nilsson 0454-914 02 Önskas Har fatt tag i en "trären" telefonapparat N:o 15 i KGL Telegrafverkets katalog 1906 sid 34 av typ ändstation Evh. Saknar nästan "allt". Trädomspunnen lackad kopparledare till träddragning pä ovannämnda apparat. Har du nägot över som du kan avvara, kontakta mig. HENRIK LUNDIN 08-754 3347 Bottendelar (insatser) till Ericofon. SpiraJiserade snören till Diavox Vägg och Ericofon. SvartJackerad telefonhylla (plät) till Be 330 alt 560. Patrik Nilsson 0454-914 02 16~================================~