Krigets idéer, 7.5 hp ht 2011, halvfart distans: Ansvarig lärare: Henrik Edgren (henrik.edgren@fhs.se) Kursens övergripande innehåll Kursen ger en översikt över den militära idéhistorien i Västerlandet under de senaste 500 åren, med en tyngdpunkt på perioden efter Napoleonkrigen fram till dagens Revolution in Military Affairs, RMA. På vilket sätt var militärteoretikern Carl von Clausewitz ett barn av den tyska romantiken? Varför fick den amerikanske kommendören Alfred T Mahans tankar om sjökrig ett sådant stort genomslag åren kring 1900 och vad kännetecknade italienarens Guilio Douhets föreställningar om flygkrig? Hur har historieämnet använts vid militära skolor och hur har svenskt militärt tänkande påverkats av omvärlden? Dessa är några av de frågor som behandlas under kursen. Kursplan Kursplanen fastställdes av ämnesrådet i Militärhistoria den 15 februari 2011. Kursmål Kunskap och förståelse ha översiktlig kunskap om väsentliga sammanhang rörande militär idéhistoria genom studium av såväl idéhistoriska som teknologiska, politiska och militära förhållanden. ha grundläggande kunskaper om tidsperiodens militära idéhistoria. Förmåga och färdigheter muntligen och skriftligen kunna redogöra för, analysera och diskutera den militära idéhistoriens utvecklingslinjer och sammanhang under aktuell period.
muntligen och skriftligen kunna redogöra för, analysera och diskutera problemområden och frågor i militär idéhistoria utifrån vetenskaplig litteratur. Värderingsförmåga och förhållningssätt kunna värdera och kritiskt granska litteratur, rörande militär idéhistoria. ha grundlagt en vetenskapligt-kritisk attityd. Genomförande Ansvarig avdelning är Militärhistoriska avdelningen vid Militärvetenskapliga institutionen. Kursen genomförs som distansutbildning (DU), vilket bland annat betyder att den enskilde studenten flexibelt kan planera sina studier. Kursen ger 7,5 hp och sträcker sig över tio veckor. Innehållet är anpassat så att den kan genomföras på deltid. Kurslitteratur anskaffas av den enskilde deltagaren. All kommunikation mellan lärare och studerande sker med hjälp av Fronter LMS, som är det distansutbildningsverktyg som Försvarshögskolan använder. Inlämnade skriftliga uppgifter kan komma att granskas av andra lärare vid institutionen än den kursansvarige. Kurslitteratur Ericson Wolke, Lars, Krigets idéer. Svenska tankar om krigföring, Medströms Bokförlag, 2007, cirka 380 sidor. Gat Azar, A History of Military Thought. From the Enlightment to the Cold War, Oxford University Press, USA, 2002, cirka 825 sidor. Sloan, Elinor C, Military Transformation and Modern Warfare. A Reference Handbook. Westport, Praeger Security International USA, 2008, cirka 200 sidor. Summa: cirka 1 400 sidor. Betygsättning Alla inlämningsuppgifter i kursen betygsätts, d v s forumseminarier, inlämningsuppgifter och slutgiltig tentamen. Betygsskalan är underkänd, godkänd och väl godkänd.
Schema med läs- och uppgiftsanvisningar Tema 1 V. 37-38: Den militära statens etablering och upplysningens genomslag Registrering: Lärandemål tema 1: Från måndag 12/9 kl 09.00 till onsdag 14/9 kl 16.00 sker registrering på kursen. Du registrerar dig genom att maila kursansvarige Henrik Edgren (henrik.edgren@fhs.se) och meddela att du ämnar gå kursen. Kort därpå får du ett användarnamn och ett lösenord som ska användas för att komma in på lärplattformen Fronter LMS. När du har fått dina personliga uppgifter har du tillgång till kursens lärplattform och kan påbörja kursen. Kunna redogöra för centralt militärt tänkande i Sverige och internationellt under renässansen och upplysningen. 1. Introduktionsföreläsning om kursens upplägg samt om det centrala militära tänkandet i Sverige och internationellt under 1500- och 1600-talen. Lärare: Fil dr Henrik Edgren 2. Föreläsning om upplysningen och Napoleonkrigen i ett internationellt perspektiv av professor Gunnar Åselius. 3. Föreläsning om upplysningen och Napoleonkrigen i ett svenskt perspektiv av professor Lars Ericson Wolke. Litteratur att läsa: Gat: Bok 1, kapitel 1-5. Ericson Wolke: s. 35-238 Instuderingsfrågor: Tema 1 Uppgifter: Forumseminarium 1. Se särskilda instruktioner på lärplattformen.
Tema 2 V. 39-V. 40: Post Napoleon, Clausewitz och det industrialiserade kriget Lärandemål tema 2: Kunna diskutera och hur det militära tänkandet förändrades med den tyska romantikens genomslag och industrialiseringens genomslag i det europeiska samhället. 1. Professor Gunnar Åselius föreläser om romantiken, Clausewitz och industrialiseringens konsekvenser för det militära tänkandet. 2. Professor Lars Ericson Wolke föreläser om det militära tänkandet i Sverige under 1800-talet där bland annat officersutbildningen, värnpliktstanken och centralförsvaret dryftas närmare. Litteratur att läsa: Gat: Bok 1, s. 139-257; Bok 2, s. 269-444; Ericson Wolke s. 238-316. Instuderingsfrågor: Tema 2 Uppgifter: Inlämningsuppgift 1: Se särskilda instruktioner på lärplattformen.
Tema 3 V. 41-42: Offensivens sammanbrott och mekaniserad krigföring Lärandemål tema 3: Kunna diskutera hur och varför det militära tänkandet förändras med första världskriget samt förklara på vilket sätt de mekaniserade styrkorna ändrade krigföringen och teorier kring krig under mellankrigstiden. Föreläsning 1: Professor Gunnar Åselius föreläser om offensivens sammanbrott under första världskriget, i synnerhet på västfronten, och vilka lärdomar som dras inför framtiden. Här dryftas också de nya satsningarna på flyg, mekaniserade förband och pansarflotta. Föreläsning 2: Professor Lars Ericson Wolke föreläser om hur Sverige påverkades militärt av första världskriget och om hur man såg på krig och försvar under mellankrigstiden. Föreläsning 3: Överstelöjtnant Anders Cedergren föreläser om teorier kring Blitzkrieg under mellankrigstiden. Litteratur att läsa: Gat: Bok 3: s. 519-783; Ericson Wolke s. 316-350. Instuderingsfrågor: Tema 3 Uppgifter: Forumseminarium 2, se särskilda instruktioner på lärplattformen.
Tema 4 V. 43-44: Nytt världskrig, ny världsordning och murens fall Lärandemål tema 4: Kunna förklara det centrala militära tänkandet under världskriget samt diskutera hur världsordningen under kalla kriget, med kärnvapen och terrorbalans i fokus, styrde den militära teorin ur såväl ett svenskt som internationellt perspektiv. 1. Professor Gunnar Åselius föreläser om andra världskrigets centrala förlopp och vad som militärt avgjorde dess utgång utifrån de stridande parternas militära tänkande. Här dryftas också hur Kalla Kriget och terrorbalansen styrde förväntningarna på ett kommande världskrig. Litteratur: Gat: 784-829. Instuderingsfrågor: Tema 4 2. Överstelöjtnant Anders Cedergren föreläser om manöverkrigföringens framväxt efter andra världskriget. 3. Professor Lars Ericson Wolke föreläser om hur andra världskriget påverkade det svenska militära tänkandet samt om hur man från svensk horisont resonerade kring det förväntade kriget under Kalla krigets era. Uppgift: Inlämningsuppgift 2. Se särskilda instruktioner på lärplattformen.
Tema 5 V. 44-V.45: Efter kalla kriget - den fjärde generationens krigföring Lärandemål tema 5: Kunna förklara hur och varför den under kalla kriget så dominerande konventionella krigföringen från 1990-talet övergått i en mer assymetrisk krigföring samt redogöra för hur denna assymetriska krigföring, med svenska och internationella exempel, har påverkat utformandet av militära styrkor och sättet att tänka strategisk och taktiskt kring krig. 1. Fil dr Henrik Edgren föreläser om hur krig och militärt tänkande har förändrats efter kalla krigets slut utifrån begreppet den fjärde generationens krigföring. 2. Kommendör och doktorand Michael Gustafsson föreläser om internationell och svensk COIN-verksamhet (counterinsurgency) från 2007 fram till idag. Litteratur Sloan (hela boken) Instuderingsfrågor Tema 5 Uppgift: Forumseminarium 3. Se särskilda anvisningar på lärplattformen.
V. 46: Skriftlig hemtentamen Se särskilda anvisningar på lärplattformen. Hemtentamen ska vara inlämnad senast söndag 20/11 kl 22.00.