Material och varor - krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen

RIKTLINJE 1 (21) Dokumentdatum TDOK 2012:22 2015-06-25 4.0 Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Planering 2015-08-25 [Ersätter] Skapat av Kotake Malin, PLkvm Ersatt av [Ersatt av] Material och varor - krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen 1. Inledning Denna riktlinje är styrande och omfattar krav och kriterier avseende farliga ämnen i material och varor i Trafikverkets verksamhet. Trafikverket använder stora volymer material och varor vid byggnation och underhåll av infrastruktur. Många material och varor har en lång livslängd och materialvalet som görs i samband med att nytt material tillförs anläggningen har stor betydelse för framtida miljöpåverkan och framtida kostnader. Att minimera miljöpåverkan från farliga ämnen i material och varor är ett led i Trafikverkets arbete med att skapa giftfria och resurssnåla kretslopp och uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det är också ett led i att minimera livscykelkostnader genom att proaktivt förebygga läckage och spridning av farliga ämnen och därigenom undvika avfallskostnader samt kostnader för sanering av förorenad mark. Giftfria material och varor är även en förutsättning för att möjliggöra en resurseffektiv återvinning och begränsad klimatpåverkan. 2. Syfte Syftet med denna styrande riktlinje är att fastställa Trafikverkets krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen i material och varor. Riktlinjen ska bidra till att Trafikverket: - säkrar lagefterlevnad gällande Miljöbalken 1, Reach 2 och Byggproduktförordningen 3. - uppfyller miljömålen Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. - minimerar livscykelkostnader genom att förhindra framtida förorening av mark, vatten och naturmiljö samt avfallskostnader. - säkrar en kostnadseffektiv förvaltning och avfallshantering genom tillgång till dokumenterad kunskap och information. - bygger och underhåller infrastruktur som är långsiktigt hållbar samt minimerar risker för hälsa och miljö. 1 Miljöbalken (1998:808) Hänsynsregler kap. 2 framförallt produktvalsprincipen och försiktighetsprincipen 2 Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011

RIKTLINJE 2 (21) Riktlinjen syftar även till att skapa enhetlighet och tydlighet gentemot produktutvecklare, materialleverantörer och entreprenörer inom bygg- och anläggningssektorn genom att kraven och kriterierna harmoniseras med: - tillämpliga delar i gällande lagstiftning såsom Reach, Miljöbalken och Byggproduktförordningen. - Konkurrensverkets 4 riktlinjer för materialkrav vid byggentreprenader samt riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling. - BASTA 5, Byggsektorns avveckling av farliga ämnen. - Trafikverkets krav och kriterier för farliga ämnen i kemiska produkter 6. Harmoniseringen förväntas leda till större effektivitet i arbetet med riskminskning och utfasning av farliga ämnen i material och varor i bygg- och anläggningssektorn. 3. Omfattning Kraven i detta dokument omfattar material och varor som byggs in i Trafikverkets anläggningar samt sprängmedel som definieras som varor enligt REACH och som används för anläggningsbyggande. Kraven ska tillämpas i samband med utveckling och utformning av teknik- och systemkrav, vid planering, projektering, upphandling, byggnation samt drift och underhåll. Kraven utgör minimikrav och grundläggande baskrav. Krav som går längre än dessa minimikrav kan vid behov formuleras i t ex teknik- och systemkrav för specifika material- och varugrupper. Jord- berg och schaktmassor som används vid anläggningsbyggande är en materialgrupp där det finns behov av krav som går längre än minimikraven i denna riktlinje. Farliga ämnen i massor förekommer naturligt eller som en förorening, de har inte tillsatts aktivt för att fylla en funktion. De uppvisar en annan rörlighet, lakbarhet och exponering till omgivande miljö än farliga ämnen i tillverkade material och varor, vilket motiverar krav som går längre än kraven i denna riktlinje. Massor är undantagna från kraven i denna styrande riktlinje. Trafikverkets krav och kriterier gällande farliga ämnen i massor styrs genom TDOK 2012:14 Hantering av massor 7. Farliga kemiska ämnen kan förekomma antingen i en kemisk produkt eller i ett material och en vara. Krav och kriterier för farliga ämnen i kemiska produkter finns fastställda i TDOK 2010:310 Kemiska produkter Granskningskriterier och krav för Trafikverket samt TDOK 2010:311 Kemiska produkter granskning av märkningspliktiga kemiska 4 2014 flyttade tidigare Miljöstyrningsrådets verksamhet med hållbar upphandling till Konkurrensverket. www.kkv.se 5 BASTA står för Byggsektorns avveckling av farliga ämnen. BASTA är en del av kretsloppsrådets miljöprogram, BASTA har finansierats av EU:s Life fond och ägs av bl. a Sveriges byggindustrier. http://www.bastaonline.se/ 6 Trafikverkets krav och kriterier för innehåll av farliga ämnen i kemiska produkter finns fastställda i TDOK 2010:310 Kemiska produkter granskningskriterier och krav för Trafikverket. www.trafikverket.se/kemikaliehantering 7 TDOK 2012:14 är under framtagande och 2014-01-30 ännu ej beslutad.

RIKTLINJE 3 (21) produkter. Kraven i Reach skiljer sig åt när det gäller farliga ämnen i kemiska produkter och farliga ämnen i material och varor. Därför har Trafikverket skilda kravdokument. Kriterierna för bedömning (se avsnitt 5.4) är dock helt harmoniserade för kemiska produkter samt material och varor. Byggprodukter såsom definierade i byggproduktförordningen kan vara antingen kemiska produkter eller varor enligt Reach. Byggprodukter som utgör varor enligt Reach omfattas av kraven i denna styrande riktlinje. CE-märkning enligt byggproduktförordningen innebär att en byggprodukt provats och bestyrkts enligt en harmoniserad standard. CEmärkningen omfattar inte harmoniserade krav eller regler gällande innehåll av farliga ämnen och kraven i denna styrande riktlinje ska därför tillämpas även på CE-märkta byggprodukter. 4. Definitioner Kemisk produkt är ett kemiskt ämne eller en beredning av kemiska ämnen som inte är en vara. Definition enligt Miljöbalken (1998:808) 14 kapitel 2. En vara är ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion. Definition enligt Reach, kapitel 2. Märkningspliktig kemisk produkt är en produkt som har farosymbol och/eller riskfras (enligt KIFS 2005:7), alternativt ny CLP-märkning (enligt Förordning (EG) nr 1272/2008) med faropiktogram och/eller faroangivelse under avsnitt 2 eller 15 i säkerhetsdatabladet (i enlighet Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006). Material finns inte definierat i lagstiftning. Med material avses i denna riktlinje bulkmaterial som varor kan byggas upp av t ex trä, stål, plast etc. Byggprodukt är en produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven för byggnadsverk. Definition enligt Förordning (EU) nr 305/2011, artikel 2. KemI Kemikalieinspektionen är central tillsynsmyndighet med ansvar för kemikaliekontroll i Sverige. KemI är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbetar i Sverige och inom EU för att driva fram lagstiftning och regler som bidrar till att miljökvalitetsmålet nås. REACH står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. REACH är EU:s gemensamma kemikalielagstiftning. Reglerna finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006. Reach reglerar kemisk ämnen i både kemiska produkter och varor. ECHA står för European Chemicals Agency och är EU:s kemikaliemyndighet. BASTA står för Byggsektorns avveckling av farliga ämnen. BASTA systemet består av egenskapskriterier för kravformulering samt ett BASTA- och ett BETA-register. BASTA är ett egendeklarationssystem där leverantörerna själva registrerar de produkter som klarar kraven och inte innehåller ämnen med farliga egenskaper enligt BASTA:s eller

RIKTLINJE 4 (21) BETA:s egenskapskriterier. IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier utvecklar tillsammans det gemensamma bolaget BASTA, som är ett icke-vinstdrivet bolag. Konkurrensverket tog 2014 över Miljöstyrningsrådets verksamhet med hållbar upphandling till. Överflyttningen är ett led i regeringens arbete att samla allt statligt upphandlingsstöd hos Konkurrensverket. Samtliga Hållbarhetskrav togs över från Miljöstyrningsrådet och är framtagna inom Miljöstyrningsrådets verksamhet. Verksamhetsutövare är den som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd. Verksamhetsutövaren är bl. a skyldig att visa att förpliktelserna som följer av miljöbalkens 2 kapitel iakttas. Produktvalsanalys En analys som beskriver hur miljöbalkens produktvalsprincip har tillämpats. Riskanalys (miljö och hälsa) En analys av sannolikheten för att skada skall uppkomma samt skadans omfattning i den aktuella tillämpningen. Riskanalysen är platsspecifik och ska innehålla åtgärder för att säkerställa att påverkan på hälsa och miljö är acceptabel. SVHC, Substances of very high concern. Ämnen med så allvarliga hälso- och miljöfarliga egenskaper att det kan krävas tillstånd från ECHA för användning. 5. Tillämpning 5.1 Tillämpning i olika processer Kraven och kriterierna i denna styrande riktlinje ska tillämpas i Trafikverkets samtliga processer där val och användning av material och varor görs. Samtliga huvudprocesser berörs av kraven och följande stödprocesser har identifierats som centrala för tillämpning och implementering: Materialförsörja Genomföra inköp och upphandling Utveckla och utforma teknik- och systemkrav Kraven gäller både material och varor som försörjs via Materialservice och material och varor som entreprenörerna tillhandahåller. För material som tillhandahålls via Materialservice ska kraven implementeras och tillämpas i samband med Trafikverkets varuupphandling och tecknandet av centrala ramavtal. För material som tillhandahålls av entreprenörerna ska kraven implementeras och tillämpas i samband med entreprenadupphandlingar. Kraven i denna styrande riktlinje ingår i TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling. Kraven gäller för material och varor som projekteras och/eller byggs in i Trafikverkets anläggningar samt de sprängmedel som definieras som varor enligt REACH och som används för anläggningsbyggande.

RIKTLINJE 5 (21) 5.2 Krav på material och varor Material och varor får inte innehålla ämnen på Trafikverkets förbudslista (se Tabell 5). Material och varor ska klara BASTA:s egenskapskriterier (se Tabell 1 eller Tabell 3). Om det inte är möjligt att uppfylla BASTA:s egenskapskriterier får material och varor som klarar BETA:s egenskapskriterier föreskrivas eller användas (se Tabell 2 eller Tabell 4). Om det inte är möjligt att varken uppfylla BASTA- eller BETA-kriterierna ska en produktvalsanalys samt en riskanalys göras före föreskrivande och användning. Om riskanalysen visar att användningen medför acceptabla risker får materialet eller varan användas. Att kriterierna klaras ska kunna verifieras genom t ex BASTA-registrering, bedömning från på marknaden förekommande bedömningssystem eller intyg från leverantör. Informationen om innehållet av farliga ämnen ska dokumenteras och finnas tillgänglig i Trafikverkets förvaltningsdata under materialet och varans livscykel fram till avfallshantering. Material och varor som projekteras eller byggs in i anläggningen ska dokumenteras i en materialförteckning. Materialförteckningen ska ingå i slutdokumentationen. Av materialförteckningen ska det framgå vilka material som klarar BASTA-kriterierna, BETA-kriterierna samt vilka som varken klarar BASTA- eller BETA-kriterierna. Produktvalsanalyser och riskanalyser för material som varken klarar BASTA- eller BETA-kriterierna ska biläggas materialförteckningen. För material som tillhandahålls via Materialservice ska Materialservice tillhandahålla information om vilka material som klarar BASTA-kriterierna, BETA-kriterierna samt vilka som varken klarar BASTA- eller BETA-kriterierna. För minimikrav gällande produktvalsanalys, riskanalys samt materialförteckning se avsnitt 5.5 samt 5.7. 5.3 Tillämpning av produktvalsprincipen Enligt Miljöbalkens 2 kapitel 4 ska verksamhetsutövare undvika att använda kemiska produkter eller varor som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med produkter som kan antas vara mindre farliga. Denna produktvalsprincip är en hörnsten i Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. I Trafikverkets verksamhet ska produktvalsprincipen alltid tillämpas vid val av material och varor bl. a genom att i första hand välja material och varor som klarar BASTAkriterierna. I andra hand ska material och varor som klarar BETA-kriterierna användas. Om det inte är möjligt att välja ett material eller en vara som uppfyller BASTA- eller BETA-kriterierna ska en produktvalsanalys upprättas. Produktvalsanalysen ska beskriva hur miljöbalkens produktvalsprincip har tillämpats vid valet av materialet eller varan. Rimlighetsavvägning enligt miljöbalkens 2 kap 7 som motiverar valet ska framgå av produktvalsanalysen. Minimikrav för produktvalsanalys finns i avsnitt 5.5.

RIKTLINJE 6 (21) 5.4 Kriterier för bedömning av material och varor Motsvarande som för kemiska produkter kan material och varor med hjälp av förbudslistan samt BASTA- och BETA-kriterierna klassificeras i fyra grupper. Kriterierna återfinns i kapitel 7, Tabell 1 och 2. Grupp A - Material och varor som klarar BASTA-kriterierna innehåller varken utfasnings- eller riskminskningsämnen, d.v.s. inga ämnen med egenskaper 1-17 (vita och gråa fält) över angivna haltgränser enligt, kapitel 7, Tabell 1 eller Tabell 2. Material och varor klassade i Grupp A är de som, enligt detta klassningsförfarande, är bäst att använda ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv. Grupp B - Material och varor som klarar BETA-kriterierna innehåller inga utfasningsämnen, d.v.s. ämnen med egenskaper 1a, 2a, 3a, 4-11 (vita fält) över angivna haltgränser enligt, kapitel 7, Tabell 1 eller Tabell 2. Produkterna i Grupp B innehåller dock riskminskningsämnen, d.v.s. ämnen med någon/några av egenskaperna 1b, 2b, 3b, 12-17 (gråa fält) över angivna haltgränser enligt, kapitel 7, Tabell 1 eller Tabell 2. Material och varor klassade i Grupp B är bättre ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv än produkter klassade i Grupp C och sämre än produkter klassade i Grupp A. Grupp C - Material och varor som varken klarar BASTA- eller BETAkriterierna innehåller utfasningsämnen (egenskaper enligt vitmarkerade fält i Tabell 1 och Tabell 2). Material och varor klassade i denna grupp är sämre än produkter klassade i Grupp A och B. Material och varor i denna grupp ska successivt fasas ut från användning i Trafikverkets verksamhet och ersättas av mindre miljö- och hälsofarliga material och varor. Produkterna får endast användas då gångbara alternativ saknas enligt en dokumenterad produktvalsanalys samt då riskerna är acceptabla enligt en dokumenterad riskanalys (se avsnitt 5.5). Grupp D Material och varor som innehåller ämnen enligt Tabell 3 - innehåller förbudsämnen och får inte användas i Trafikverkets verksamhet. Utfasningsämnen är ämnen med egenskaper enligt vitmarkerade fält i Tabell 1 och 2. Dessa kriterier är harmoniserade med kriterier enligt Reach artikel 57, substances of very high concern och kriterier för upptag på Kandidatförteckningen. Kriterierna är även harmoniserade med kriterier för utfasningsämnen enligt miljömålet Giftfri Miljö. Material och varor med utfasningsämnen ska fasas ut från användning i Trafikverkets verksamhet i enlighet med Reach och miljömålet Giftfri Miljö. Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper enligt gråmarkerade fält i Tabell 1 och 2. Riskerna vid användning av riskminskningsämnen ska begränsas enligt miljömålet Giftfri Miljö. Riskminskningsämnen har mindre allvarliga hälso- och miljöegenskaper än utfasningssämnen. Kriterierna ska tillämpas på varje del i en sammansatt vara d.v.s. haltgränserna ska beräknas som förhållandet mellan ämnets vikt och vikten av varje enskild vara eller material i en sammansatt vara.

RIKTLINJE 7 (21) 5.5 Produktvalsanalys och riskanalys Om det inte är möjligt att välja ett material eller vara som uppfyller vare sig BASTA- eller BETA-kriterierna ska en produktvalsanalys och en riskanalys upprättas före föreskrivande eller användning. Produktvalsanalysen och riskanalysen ska utföras av person med erforderlig kompetens och utbildning. Syftet med produktvalsanalysen är att visa hur alternativa produkter har eftersökts och utvärderats och varför inga gångbara alternativ har bedömts användbara. Produktvalsanalysen ska vara dokumenterad och minst beskriva: Behovet av att använda materialet eller varan. Om annan metod som leder till mindre påverkan på hälsa och miljö kan väljas? Vilka alternativa material eller varor som finns? Har något av de alternativa materialen eller varorna mindre miljö- och hälsopåverkan? Hur verksamhetsutövaren har sökt alternativa produkter. Rimlighetsavvägning samt motivering till produktval. Om innehåll av farliga ämnen enligt Trafikverkets kriterier inte kan verifieras ska det beskrivas om alternativ finns där innehåll kan verifieras samt varför detta/dessa material eller varor inte kan användas. I produktvalsanalysen ska såväl byggskede som drift/underhållsskede och avfallsskede beaktas. I avsnitt 8.1 visas hur minimikraven för produktvalsanalys kan uppfyllas. Syftet med riskanalysen är att bedöma om användningen medför acceptabla risker. Bedöms riskerna som acceptabla får materialet eller varan användas när åtgärder för att hantera risker enligt riskanalysen har vidtagits. Bedöms riskerna vara oacceptabla ska ytterligare utredningar avseende produktval och riskbegränsningsåtgärder genomföras för att uppnå en acceptabel risknivå. Beställarens byggledning ska informeras om riskanalysen innan arbetet påbörjas. Riskanalysen ska vara dokumenterad och minst beskriva: Hur det aktuella materialet eller varan avses användas (funktion, användningsområde, hantering, arbetssätt och arbetsmetoder). Det farliga ämnets namn, CAS-nummer samt klassificering enligt KIFS eller CLP 8. Det farliga ämnets mängd samt varan/materialets totala mängd. Risker som kan uppstå vid den aktuella användningen samt hur dessa risker ska hanteras. Behov av skyddsåtgärder och riskminskande åtgärder Krav på omhändertagande av avfall. Bedömning om påverkan på hälsa och miljö är acceptabel. 8 (EG) förordning nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar.

RIKTLINJE 8 (21) Om innehåll av farliga ämnen enligt Trafikverkets kriterier inte kan verifieras ska riskanalysen utgå ifrån den kunskap som finns om produkttypens innehåll. Tex mjukgjord PVC-plast innehåller ofta mjukgörare som kan verka hormonstörande. I avsnitt 8.2 visas hur minimikraven för riskanalys kan uppfyllas. 5.6 Verifiering och uppföljning av kraven Att kriterierna klaras ska kunna verifieras genom t. ex. BASTA-registrering, bedömning från på marknaden förekommande bedömningssystem eller intyg från leverantör. Vid en rond eller revision ska leverantören kunna uppvisa dokumentation som styrker verifieringen. Vid miljöronder och revisioner ska entreprenören kunna redogöra för hur de på ett systematiskt sätt arbetar med att tillämpa produktvalsprincipen och kraven gällande material och varor i TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling samt i denna riktlinje. Detta innebär bl.a. att uppgifter motsvarande de som är angivna i mallen för Materialförteckning enligt minimikrav ska kunna uppvisas, se avsnitt 8.3. Genomförda produktvalsanalyser och riskanalyser ska finnas dokumenterade. 6. Resultat och dokumentation 6.1 Slutdokumentation, materialförteckning, förvaltningsdata Informationen om innehållet av farliga ämnen ska dokumenteras och finnas tillgängligt i Trafikverkets förvaltningsdata under materialet och varans livscykel fram till avfallshantering. Material och varor som projekteras eller byggs in i anläggningen ska dokumenteras i en materialförteckning. Materialförteckningen ska ingå i slutdokumentationen Av materialförteckningen ska det framgå vilka material som klarar BASTA-kriterierna, BETA-kriterierna samt vilka som varken klarar BASTA- eller BETA-kriterierna. Produktvalsanalyser och riskanalyser för material och varor som varken klarar BASTAeller BETA-kriterierna ska biläggas materialförteckningen och ingå i slutdokumentationen. Materialförteckningen ska sparas i de system som TDOK 2012:139 Överlämnande av ny eller förändrad infrastruktur hänvisar till avseende förvaltningsdata. För de delar av anläggningen där det ännu saknas klara riktlinjer i TDOK 2012:139, ska materialdokumentationen sparas tillsammans med ritningar för respektive anläggningsdel. Följande ska minst framgå av materialförteckningen: - Produktnamn och eventuellt produktnummer - Leverantör (företagsnamn) - Funktion, användningsområde, anläggningsdel och geografisk placering - Total mängd i anläggningen

RIKTLINJE 9 (21) - Om produkten klarar BASTA-kriterierna - Om produkten klarar BETA-kriterierna samt vilket riskminskningsämne som gör att BASTA-kriterierna inte klaras. Namn, CAS-nummer och ingående halt i vikts % ska anges. - Om produkten varken klarar BASTA- eller BETA- kriterierna samt vilket utfasningsämne som gör att kriterierna inte klaras. Namn, CAS-nummer och ingående halt i vikts % ska anges. - Hur det verifierats att kraven uppfylls I avsnitt 8.3 visas hur minimikraven för materialförteckning kan uppfyllas. 7. Kriterier Granskning av produkter sker antingen enligt Tabell 1 utifrån riskfraser (KIFS 2005:7) eller enligt Tabell 2 utifrån faroangivelser (CLP-förordningen, EG nr. 1272/2008). CLP-förordningen träder i kraft för blandningar från och med 1 juni 2015. Därefter ska ingen information om klassificering enligt KIFS 2005:7 (Tabell 1) anges i säkerhetsdatabladet. Detta innebär att Tabell 1 enbart kan användas för produkter som släppts ut på marknaden före den 1 juni 2015. För dessa produkter behöver säkerhetsdatabladet inte uppdateras förrän 1 juni 2017. Tabell 1 Kriterier enligt KIFS 2005:7 Egenskaper / ämnen Definition Haltgräns (vikts %) 1. Cancerframkallande a) Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklassen Cancerframkallande i kategori 1 eller 2 (R45, R49) b) Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklassen Cancerframkallande i kategori 3 (R40) 2. Mutagena a) Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklassen Mutagen i kategori 1 eller 2 (R46) b) Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklassen Mutagen i kategori 3 (R68) 3. Reproduktionstoxiska a) Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklassen Reproduktionstoxisk i kategori 1 eller 2 (R60 och/eller R61) b) Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklassen Reproduktionstoxisk i 1% 1% 5%

RIKTLINJE 10 (21) kategori 3 (R62 och/eller R63) 4. Spädbarnsskador Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklassen: Kan skada spädbarn under amningsperioden (R64) 1 % inte 5. Hormonstörande Ämnen som får helhetsbedömningen 0,1 % Cat 1 eller Cat 2 i EU:s EDS Database 9 inte 6. Persistenta, bioackumulerbara och toxiska organiska ämnen (PBT) 10 Ämnen med 1) Halveringstid > 60 d i havsvatten eller > 40 d i sötvatten eller > 180 d i marint sediment eller > 120 d sötvattensediment eller > 120 d i jord samt 2) BCF > 2000 samt 3) Kronisk NOEC < 0.01 mg/l eller < 30 mg/kg föda eller CMR eller klassificerat T; R48 eller Xn; R48 eller R64 inte 7. Mycket persistenta och mycket bioackumulerbara organiska ämnen (vpvb) 11 Ämnen med 1) Halveringstid > 60 d i havsvatten eller sötvatten eller > 180 d i marint eller sötvattensediment eller >180 d i jord samt 2) BCF > 5000 (Bio Concentration Factor) inte 8. Bly (Pb) Bly eller blyföreningar 12 9 EDS Database and Categorization kan laddas ned via: http://ec.europa.eu/environment/chemicals/endocrine/strategy/being_en.htm. 10 För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som underlag vid en eventuell PBT-klassificering. 11 För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som underlag vid en eventuell PBT-klassificering. 12 Bly finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 5.

RIKTLINJE 11 (21) 9. Kvicksilver (Hg) Kvicksilver eller kvicksilverföreningar Totalförbud 13 10. Kadmium (Cd) Kadmium eller kadmiumföreningar 0,01% 14 11. Farligt för ozonskiktet Ämnen med Ozone Depletion Potential (ODP) > 0 (R59) 12. Allergiframkallande Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklassen Allergiframkallande vid inandning och/eller hudkontakt (R42, R43) 13. Akut giftighet Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklasserna Mycket giftigt eller Giftigt vid inandning, hudkontakt och/eller förtäring (R23, R24, R25, 14. Akut giftighet med risk för bestående hälsoskador R26, R27 eller R28) Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklasserna Giftigt eller Mycket giftigt: risk för allvarliga bestående hälsoskador vid inandning, hudkontakt eller förtäring (R39 kombinerat med R23, R24, R25, R26, R27 eller R28) 15. Hög kronisk giftighet Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklassen Giftigt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering genom inandning, hudkontakt eller förtäring (R48 kombinerat med R23, R24 och/eller R25) 16. Flyktiga organiska kemiska ämnen Ämnen som har en begynnelsekokpunkt < 250ºC mätt vid ett standardtryck av 101,3 kpa, och som uppfyller kriterierna för riskfraserna: R20 (Farligt vid inandning), eller R23 (Giftigt vid inandning), eller R65 (Farligt: kan ge lungskador vid förtäring), eller R67 (Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad), eller R48 kombinerat med R20 (Farligt: risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig 13 Låga halter kvicksilver som inte tillsatts avsiktligt i något led faller utanför förbudet. Med låga halter menas en förekomst av 2,5 mg eller mindre per kg. 14 Kadmium finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 5. 15 Vid summering av ämnen med akut giftighet kan BASTA:s sammanräkningsregler Alternativ 1 användas (www.bastaonline.se) 1% 1% för R26, R27, R28 25% för R23, R24, R25 15 1% för R26, R27, R28 10% för R23, R24, R25 10 % inte 10%

RIKTLINJE 12 (21) exponering genom inandning) 17. Miljöfarligt a) b) c) Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som Mycket giftiga för vattenlevande organismer (R50) Ämnen som uppfyller kriterierna för att klassificeras som Mycket giftiga eller Giftiga för vattenlevande organismer och samtidigt kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (R50/53 eller R51/53) Ämnen som har uppfyller kriterierna i faroklassen Miljöfarlig: kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (R53). (Inkluderar även R50/53, R51/53, R52/53) 25% endast om M=1 16,17 2,5% för enbart R50/53- ämnen med M=1 25% för enbart R51/53- ämnen 25% Tabell 2 Kriterier enligt förordning (EG) nr. 1272/2008 (CLP) Egenskaper / ämnen Definition Haltgräns (vikts %) 1. Cancerframkallande a) Ämnen som uppfyller kriterierna för Cancerogenitet, kategori 1A eller 1B (H350) b) Ämnen som uppfyller kriterierna för Cancerogenitet, kategori 2 (H351) 2. Mutagena a) Ämnen som uppfyller kriterierna för Mutagenitet i könsceller, kategori 1A eller 1B (H340) b) Ämnen som uppfyller kriterierna för Mutagenitet i könsceller, kategori 2 (H341) 1% 1% 16 Detta gäller om inga ämnen har specifikt lägre haltgränser angivna i Klassificeringslistan (bilaga VI, tabell 3.2 i Förordning (EG) nr 1272/2008. 17 M = Multiplikationsfaktorn enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP) och beror på L(E)C50- värdet. För ämnen med andra M-värden gäller haltgränser enligt tabellerna i 13a och 14 enligt KIFS 2005:7. För sammanräkning kan BASTA:s sammanräkningsregler Alternativ 1 användas (www.bastaonline.se).

RIKTLINJE 13 (21) 3. Reproduktionstoxiska a) Ämnen som uppfyller kriterierna för Reproduktionstoxicitet, kategori 1A eller 1B (H360) b) Ämnen som uppfyller kriterierna för Reproduktionstoxicitet, kategori 2 (H361) 4. Spädbarnsskador Ämnen som uppfyller kriterierna för Reproduktionstoxicitet, kategori Effekter på eller via amning (H362) 3% 0,3% inte 5. Hormonstörande Ämnen som får helhetsbedömningen Cat 1 eller Cat 2 i EU:s EDS Database 18 inte 6. Persistenta, bioackumulerbara och toxiska organiska ämnen (PBT) 19 Ämnen med 1) Halveringstid > 60 d i havsvatten eller > 40 d i sötvatten eller > 180 d i marint sediment eller > 120 d sötvattensediment eller > 120 d i jord samt 2) BCF > 2000 samt 3) Kronisk NOEC < 0.01 mg/l eller < 30 mg/kg föda eller CMR eller klassificerat H372, H373 eller H362 inte 7. Mycket persistenta och mycket bioackumulerbara organiska ämnen (vpvb) 20 Ämnen med 1) Halveringstid > 60 d i havsvatten eller sötvatten eller > 180 d i marint eller sötvattensediment eller >180 d i jord samt 2) BCF > 5000 (Bio Concentration Factor) inte 18 EDS Database and Categorization kan laddas ned via: http://ec.europa.eu/environment/chemicals/endocrine/strategy/being_en.htm. 19 För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som underlag vid en eventuell PBT-klassificering 20 För potentiellt PBT finns kriterier enligt PRIO (se www.kemi.se), som kan användas som underlag vid en eventuell PBT-klassificering.

RIKTLINJE 14 (21) 8. Bly (Pb) Bly eller blyföreningar 21 9. Kvicksilver (Hg) Kvicksilver eller kvicksilverföreningar Totalförbud 22 10. Kadmium (Cd) Kadmium eller kadmiumföreningar 0,01% 23 11. Farligt för ozonskiktet Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen farligt för ozonskiktet (EUH 059, H420) 12. Allergiframkallande a) 13. Akut toxicitet b) Ämnen som uppfyller kriterierna i faroklassen Luftvägssensibiliserande (H334) Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Hudsensibiliserande (H317) 0,2 1% Ämnen som uppfyller kriterierna för De ATE-värden 24 som faroklassen Akuttoxisk i kategori 1, 2 minst ger produkten eller 3 klassning Akuttoxisk, kategori 3. Summeras för varje relevant exponeringsväg Oral: H300, H301 ATE 300 Dermal: H310, H311 ATE 1000 14. Toxicitet vid enstaka exponering Inhalation: H330 eller H331 Gaser ATE 2500 Ångor ATE 10 Damm/dimma ATE 1,0 Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Specifikt organtoxiskt vid enstaka exponering (STOT-SE) i kategori 1 (H370) och kategori 2 (H371) 1% för H370 10% för H371 inte 21 Bly finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 5. 22 Låga halter kvicksilver som inte tillsatts avsiktligt i något led faller utanför förbudet. Med låga halter menas en förekomst av 2,5 mg eller mindre per kg. 23 Kadmium finns upptaget på Trafikverkets förbudslista, se Tabell 5. 24 ATE= Acute Toxic Estimate/Uppskattad akut toxicitet. Använd LD50 när det finns ett värde. Använd ATE när det finns flera LD50 värden i ett interval. 24 De olika ATE-värdena för olika exponeringsvägar redovisas i BASTA:s Sammanräkningsregler för alternativ 2 (www.bastaonline.se).

RIKTLINJE 15 (21) 15. Toxicitet vid upprepad exponering 16. Flyktiga organiska kemiska ämnen 17. Miljöfarligt a) b) Kemiska produkter som uppfyller kriterierna för klassning som Aspirationstoxiska i kategori 1 (H304) Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Specifikt organtoxiskt vid upprepad exponering (STOT-RE) i kategori 1 (H372) och kategori 2 (H373) Ämnen som har en begynnelsekokpunkt < 250ºC mätt vid ett standardtryck av 101,3 kpa, och som uppfyller kriterierna för någon av farobeteckningarna: Dödligt, Giftigt eller Skadligt vid inandning (H330, H331, H332), Kan göra att man blir dåsig och omtöcknad (H336), Kan orsaka organskador (H371) eller Kan orsaka organskador genom lång eller upprepad exponering (H373) Ämnen som uppfyller kriterierna för faroklassen Farligt för vattenmiljön, kategori akut 1 (H400). Ämnen som uppfyller kriterierna faroklassen Farligt för vattenmiljön, kategori kronisk 2 (H411) (inkluderar även ämnen med kronisk 1 (H410)) Kriteriet är inte något ämneskriterium utan gäller för den kemiska produkten 1% för H372 10% för H373 inte 10% 25 % endast om M = 1 25,26 2,5% för enbart H410- ämnen med M=1 25% för enbart H411- ämnen Tabell 3 Trafikverkets förbudslista ämnen i material och varor Ämne CAS-nummer Tillåtna användningsområden Akrylamid 79-06-1 Antracen 120-12-7 Antracenolja 90640 80-5, 90640 81-6, 91995 15-2 Kreosotsliprar Asfaltsbeläggning 25 Detta gäller om inga ämnen har specifikt lägre haltgränser angivna i Klassificeringslistan (bilaga VI, tabell 3.2 i Förordning (EG) nr 1272/2008. 26 M = Multiplikationsfaktorn enligt förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP) och beror på L(E)C50- värdet. För ämnen med andra M-värden gäller haltgränser enligt tabellerna i 13a och 14 enligt KIFS 2005:7. För sammanräkning kan BASTA:s sammanräkningsregler Alternativ 2 användas (www.bastaonline.se).

RIKTLINJE 16 (21) Arsenik och dess föreningar Samtliga Bensen 71-43-2 Bisfenol A 80-05-7 Bly och dess föreningar Samtliga Enligt direktiv 2011/65/EU och direktiv 2006/66/EG Sprängkapslar Borsyra 10043 35-3, 11113 50-1 Ftalater -Bensylbutylftalat (BBP) 85-68-7 -Dibutylftalat (DBP) 84-74-2 -Di(2-etylhexyl)ftlatat 117-81-7 (DEHP) -Diisobutylftalat (DIBP) 84-69-5 Hexabromcyclododekan (HBCDD) Hexaklorbensen (HCB) 118-74-1 Kadmium och dess föreningar Kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) 25637 99-4, 3194-55-6, 134237-51-7, 134237-50- 6, 134237-52-8 Samtliga Flera ex. 85535 84-8, 63449 39-8 Enligt direktiv 2011/65/EU och direktiv 2006/66/EG Krom (VI) föreningar Samtliga Enligt direktiv 2011/65/EU Kvicksilver och dess föreningar Samtliga Natriumborater 1303-96-4, 12179 04-3, 1330-43-4 Nonylfenol Samtliga, ex 25154-52- 3,104-40-5, 90481-04-2, 84852-15-3 Nonylfenoletoxilater Samtliga, ex 26027-38-3, 9016-45-9, 127087-87-0, 37205-87-1, 68412-54-4 Organiska fosfater Tri (2-kloroetyl)fosfat (TCEP) 115-96-8 Pentaklorfenol (PCP) 87-86-5, 131-52-2 Perfluorerade ämnen -Perfluoroktylkarboxylat Alla perfluorokarboxylater Enligt direktiv 2011/65/EU

RIKTLINJE 17 (21) (PFOA) med kolkedjor längre än 6 kol (C6) -Perfluoroktylsulfonat (PFOS) Alla perfluorosulfonater med kolkedjor längre än 6 kol (C6) Polybromerade difenyletrar Samtliga, ex. 1163-19-5, (PBDE) 32534 81-9, 32536 52-0 Tennorganiska föreningar Samtliga Naturligt förekommande metaller upptagna på förbudslistan får förekomma i halter nära genomsnittliga bakgrundsnivåer. 8. Stöd och hjälpmedel 8.1 Produktvalsanalys enligt minimikrav Om det inte är möjligt att välja ett material eller vara som uppfyller BASTA- eller BETA-kriterierna ska en produktvalsanalys upprättas. Produktvalsanalysen ska beskriva hur miljöbalkens produktvalsprincip har tillämpats vid produktval. Syftet med produktvalsanalysen är att visa hur alternativa produkter har eftersökts och utvärderats och varför inga gångbara alternativ har bedömts användbara. Produktvalsanalysen ska vara dokumenterad och uppfylla minimikraven i TDOK 2012:22. Punkterna 1-4 är utformad för att uppfylla dessa minimikrav. I produktvalsanalysen ska såväl byggskede som drift/underhållsskede och avfallsskede beaktas. Produktens namn: Datum för Produktvalsanalysen: Namn på den som gjort Produktvalsanalysen: 1. Beskriv behovet av att använda det aktuella materialet eller varan samt om alternativ metod kan användas som leder till mindre påverkan på hälsa oc 2. Beskriv vilka alternativa material eller varor som kan användas och hur dessa har eftersökts. Ange bl. a om alternativa produkter finns registrerade i BASTA-registret, eller finns bedömda i andra på marknaden förekommande bedömningssystem. 3. Bedöm de alternativa produkternas påverkan på hälsa och miljö. Motivera ditt produktval. 4. Gör rimlighetsavvägning samt motivera produktval.

RIKTLINJE 18 (21) 8.2 Riskanalys enligt minimikrav Om det inte är möjligt att varken uppfylla BASTA:s eller BETA:s kriterier ska en riskanalys göras före användning. Endast om riskanalysen visar att användningen medför acceptabla risker får materialet eller varan användas. Riskanalysen ska genomföras av person med erforderlig kompetens. Riskanalysen ska vara dokumenterad och uppfylla minimikraven i TDOK 2012:22. Punkterna 1-6 är utformad för att uppfylla dessa minimikrav. Produktens namn: Datum för Riskanalysen: Namn på den som gjort Riskanalysen: 1. Ange vilket utfasningsämne materialet eller varan innehåller som gör att den inte klarar BETA-kriterierna. Ange ämnets namn, CAS-nummer, klassificering enligt KIFS eller CLP samt i vilka koncentrationer ämnet ingår i materialet eller varan. Ämne CAS-nummer Klassificering Koncentration (vikts %) 2. Beskriv hur det aktuella materialet eller varan avses användas. Ange hur produkten avses användas. Beskriv funktion, användningsområde, hantering, arbetssätt/metoder, hantering av produkten på arbetsområdet samt planerad använd mängd. 3. Beskriv vilka risker som kan uppstå vid byggnation, drift- och underhåll samt avfallshantering. Beskriv hur dessa risker ska hanteras. Beskriv och förklara möjliga riskscenarier som har påverkan på hälsa och miljö vid byggnation, drift- och underhåll samt avfallshantering. Beskriv sannolikhet och konsekvens för respektive riskscenario, åskådliggör gärna i riskmatris eller annan riskbedömningsmodell. 4. Beskriv behov av skyddsåtgärder Redogör för behov av personlig skyddsutrustning och skyddsåtgärder för hantering samt skydd för yttre miljön, mark, vatten, luft. Ange eventuella hygieniska gränsvärden samt behov av särskild kompetens och utbildning för hantering av produkten samt hur kunskap har inhämtas för att uppfylla lagkrav. 5. Ange krav på omhändertagande av avfall

RIKTLINJE 19 (21) Ange hur avfallet skall hanteras, märkas och transporteras enligt gällande lagstiftning. 6. Bedöm om påverkan på hälsa och miljö är acceptabel Sammanfatta resultat från utvärdering av risker samt beskriv hur utvärdering har genomförts för att bedöma om riskerna för hälsa och miljö är acceptabla. Åskådliggör gärna i en riskmatris eller annan riskbedömningsmodell. 8.3 Materialförteckning enligt minimikrav

RIKTLINJE 20 (21) 8.4 Relaterade dokument Riktlinje TDOK 2010:310 Kemiska produkter granskningskriterier och krav för Trafikverket.

RIKTLINJE 21 (21) Rutin TDOK 2010:311 Kemiska produkter - granskning av märkningspliktiga kemiska produkter. Riktlinje TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling slogg Fastställd version Dokumentdatum Ändring Namn 1.0 2012-04-18 Malin Kotake 2.0 2013-02-01 Kap. 5.4 och 5.6 Karin Andersson 3.0 2014-01-30 Kap 5 och 6 Anna Reuithe 4.0 2015-08-25 Kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8 Anna Reuithe