Fastighetsägarna Stockholm Utdelningsadress: Besöksadress: Telefon:

Fastighetsägarna Stockholm är branschorganisationen för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar i Stockholms län och på Gotland. Våra drygt 5 000 medlemmar spänner från börsnoterade fastighetsföretag och kommunala bostadsbolag till bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare. Tillsammans har de drygt 10 000 fastigheter där det bor en halv miljon människor. Våra medlemmar är en viktig del i samhällsbygget och våra investeringar gör Stockholm till en attraktiv storstad inte bara för alla som bor här idag, utan för våra barn, och alla de som vill komma hit i framtiden. 16 Fastighetsägarna Stockholm Utdelningsadress: Box 12871, 112 98 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 14, Stockholm Telefon: 08-617 75 00 www.fastighetsagarna.se/stockholm

ÄR DIN FASTIGHET KLIMATSÄKRAD? FASTIGHETSÄGARE I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT 1

KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅVERKAR VÅR VARDAG FNs klimatpanel IPCC slår fast att det går att begränsa den pågående globala uppvärmningen till max två grader, men det förutsätter att utsläppen av koldioxid minskar kraftigt inom de närmaste decennierna. Sett över hela jorden behöver utsläppen minska med mellan 40 och 70 procent till år 2050. År 2100 behöver utsläppen vara närmare noll. Fastighetsbranschen kan bidra till en minskad klimatpåverkan genom flera olika åtgärder, både i bygg- och i förvaltningsfasen. Det går att spara energi och minska sitt fossilbränsleberoende. Det finns många goda exempel att inspireras av. Men parallellt med det energibesparande arbetet är det viktigt att anpassa sig till de förändringar som i viss mån redan är ett faktum idag, och som kommer att bli än påtagligare framöver. Även om vi stannar vid en uppvärmning på två grader. Den här broschyren är ingen handledning till hur du skyddar din fastighet mot allehanda väderrelaterade problem. Vad vi vill är i stället att väcka tanken på att det är dags att tänka till och bli uppmärksam på den inverkan som klimatförändringarna redan har på fastighetsägares vardagliga beslut kring både underhåll och investeringar. Vilka åtgärder som kan vara lämpliga styrs givetvis av den enskilda fastighetens läge och övriga förutsättningar. Framför allt vill vi visa på att det går att förbereda sig, men att det krävs en riskanalys och en kartläggning. Stockholm i februari 2015 Sara Haasmark Hållbarhetschef, Fastighetsägarna Stockholm 2 Foto: omslag Sofia Tanaka/TT, sid 3 Johan Nilsson/TT, sid 4 Hussein El-alawi/ Sydsvenskan/TT, sid 6 Johan Nilsson/TT, sid 9 Grøtt, Vegard/TT.

Klimatförändringarna är inte något som hör framtiden till de pågår just nu och medför stora konsekvenser. Det är därför ett gemensamt intresse för fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, boende, försäkringsbolag och samhället i stort att förebygga skador till följd av ett mer extremt klimat. KORT OM KLIMAT- PANELEN IPCC År 1988 etablerades FNs klimatpanel The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Anledningen var att ge en neutral och vetenskaplig bild av klimatförändringarna och de konsekvenser som dessa medför. Tusentals vetenskapsmän över hela världen delar med sig av sin forskning till panelen som utvärderar och bedömer uppgifterna för att säkerställa såväl objektivitet som kvalitet på de fakta som uppgifterna grundar sig på. Idag är 195 nationer medlemmar av IPCC. KLIMATRAPPORTER GER FAKTA IPCC publicerade sin första klimatrapport 1990. Under 2013/2014 presenterades den hittills femte stora klimatrapporten, fördelad på tre delrapporter, och det är också den mest omfattande så här långt. I rapporten pekas fem riskområden ut: hot mot ekosystem extrema väderhändelser fördelning av klimateffekter globala ackumulerade effekter storskaliga enskilda händelser. Rapporten konstaterar att anpassning är nödvändig för att hantera de växande riskerna, men också för att lindra klimatförändringarnas effekter. SMHI ÄR SVERIGES LÄNK SMHI är så kallad Focal Point i Sverige för IPCC och fungerar som förbindelselänk med IPCCs sekretariat i Genéve. På deras webbplats finns både mer information om det internationella arbetet och länkar till IPCCs rapporter. www.smhi.se/tema/ipcc 3

Vi står inför stora investeringar inom energisektorn, stadsutveckling och markanvändning. Det innebär att vi nu har goda möjligheter att påverka beslut för att rikta investeringar mot en positiv utveckling som bygger på resurseffektivitet och minskade koldioxidutsläpp. Rapporten Better Growth, Better Climate, visar på möjligheter att uppnå ekonomisk tillväxt samtidigt som vi minskar utsläppen och erhåller en rad andra fördelar. Johan Kuylenstierna, vd för Stockholm Environment Institute ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT 4 KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅGÅR Klimatförändringarna är inte längre något som hör framtiden till. De pågår idag och skapar konsekvenser för enskilda och för samhället i stort. Enligt IPCCs senaste rapport är uppvärmningen av klimatet ett faktum. Atmosfären och Better Growth, Better Climate Rapporten Better Growth, Better Climate, som nämns i citatet här ovanför, tar fasta på de möjligheter som öppnar sig om vi möter klimatförändringarnas utmaningar på rätt sätt. Rapporten finns på http://newclimateeconomy.report haven har värmts upp, mängden snö och is har minskat och havsnivån har höjts. Utsläppen av växthusgaser och annan mänsklig påverkan är den dominerande orsaken till denna uppvärmning. Utsläppen ökar snabbt och kommer att orsaka ytterligare uppvärmningar och förändringar i hela klimatsystemet. Hur mycket klimatet förändras beror på hur stora de framtida utsläppen blir. IPCC har även analyserat vilka risker som klimatförändringen kommer att innebära för samhället och betonar att samhällets beredskap måste stärkas bättre planering minskar risken för oönskade överraskningar. Eftersom sårbarhet och risker skiljer mellan regioner och sektorer behövs platsspecifika åtgärder. Beslut som fattas idag måste också se till långsiktiga effekter, även om vi inte vet exakt vilka dessa är.

STOCKHOLM PÅVERKAS SMHI har analyserat hur Stockholms län kommer att påverkas av klimatförändringarna. Jämförelsen avser slutet av seklet 2100 jämfört med perioden 1961-1990. Medeltemperaturen ökar med 4 6 C. Den genomsnittliga årsnederbörden ökar med 10 30 procent. Extrem nederbörd ökar med cirka 20 procent, med ökad risk för kraftiga regn. Växtsäsongen förlängs med 100 140 dagar, det vill säga större delen av året kan komma att utgöra vegetationsperiod. Antal snödagar minskar väsentligt. Flöden i vattendrag kan både öka och minska. Havets medelvattennivå stiger med 30 50 centimeter. Från mitten av seklet överstiger havets höjning landhöjningen. Efter år 2100 kan havet stiga ännu mer och effekterna bli betydande. Vid lågtryck och pålandsvind kan vattnet stiga ytterligare. Eftersom senaste IPCC-rapporten pekar på att klimatförändringarna kan komma att bli mer omfattande än man tidigare trott finns en risk att även dessa beräkningar kan vara i underkant. För att skapa en beredskap för oväntade och allvarliga händelser kan det behövas ta mer höjd i fråga om de konsekvenser klimatförändringarna kan få. Detta gäller både långsiktiga gradvisa förändringar och mer extrema vädersituationer. Försäkringsbolagen i Norden ser redan idag en tydlig trend mot ökade kostnader för väderrelaterade skador, inklusive personskador. Skyfallet och översvämningarna i Malmö den 31 augusti 2014 orsakade stora skador. De tre största försäkringsbolagen, If, Folksam och Länsförsäkringar Skåne, fick in skadeanmälningar för sammanlagt runt 250 miljoner kronor enligt Sveriges Radio. Utöver detta gav skyfallet upphov till stora skador och samhällskostnader som inte täcktes av några försäkringar. Några ytterligare aspekter är: Storm och stormskador i ett förändrat klimat. Stormarna i Sverige har inte ökat under de senaste åren men sannolikt blir det fler stormar i framtiden. Framför allt förväntas stormskadorna öka vintertid till följd av mildare och blötare vintrar med minskad tjäle. Snö och is i ett förändrat klimat. I och med klimatförändringarna förväntas mildare snö- och isförhållanden. Det blir ovanligare med ett varaktigt snötäcke och riskerna för isbildning minskar. Med mildare snö- och isförhållanden minskar risken för att tak påverkas av tunga snölaster. Det finns dock anledning att ha i åtanke att även om vintrarna i genomsnitt blir mildare lär det fortfarande komma kalla vintrar med snö och is. MEDFÖR STORA KOSTNADER Fastighetsbranschen kommer att påverkas negativt av klimateffekter som ökad värme och nederbörd med fler extrema väderhändelser som översvämningar, ras, skred och erosion. SMHIs guide till klimatanpassning På SMHIs webbplats finns en guiden Klimatanpassa att starta som i fyra steg som lotsar fram till en anpassningsstrategi för den egna verksamheten. Som komplement är det viktigt att ha kännedom om, och i så fall hur, den egna verksamheten redan har påverkats av olika väderhändelser. Anpassningsstrategin visar vad som behövs för att hantera rådande klimat och framtida förändringar. www.smhi.se, sök på klimatanpassa 5

SYSTEMATISKT ARBETE SKYDDAR FASTIGHETEN FASTIGHETSÄGARENS ANSVAR En fastighetsägare har ett långtgående ansvar och en skyldighet att själv vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom mot översvämning, värme, storm samt ras och skred. I ansvaret ingår även att vid behov återställa hus och tomt. Fastighetsägaren ska också informera hyresgäster om vad de bör tänka på i detta sammanhang, till exempel vid förvaring av ägodelar i källaren. Fastighetsägaren ansvarar för att fastigheten är väl underhållen och för att hålla sig informerad om risker till följd av ett förändrat klimat och för att genomföra åtgärder inom sitt rådighetsområde. På platser där det tidigare förekommit översvämning bör fastighetsägaren vara förberedd på att det kan hända igen. På nästa sida visas ett flödesschema över hur ett systematiskt arbete med att klimatsäkra sitt fastighetsbestånd kan gå till. Förutsättningarna kan ändras över tid, därför bör klimatåtgärder finnas med som en naturlig del i den ordinarie underhållsplaneringen för fastigheterna. Inför ett fastighetsköp är det också viktigt att kartlägga riskerna. Har fastigheten tidigare drabbats av problem vid översvämningar, ras, skred eller erosion? Ligger den i ett utsatt läge så att det därför är nödvändigt att vidta förebyggande åtgärder? BYGG RÄTT FRÅN BÖRJAN I samband med nybyggnation bör man noga tänka igenom vilka risker som finns i närområdet. Ett strandnära läge kan vara lockande och lukrativt. Samtidigt kan det innebära risk för översvämning, ras och skred. Därför är det viktigt att undersöka hur riskbilden ser ut och anpassa byggandet efter detta. Genomtänkta lösningar i byggskedet minskar risken för kostsamma ombyggnationer i ett senare skede. För dialog med din byggentreprenör före byggstart, många byggföretag kan hjälpa till med klimatsäkra lösningar. På de kommande sidorna berättar vi mer om vad man bör tänka på för att rusta sin fastighet mot vatten, värme samt ras och skred. 6

Kartlägg risker Identifiera kritiska fastigheter Följ upp och revidera Identifiera åtgärder 4 Ta fram handlingsplan Informera och utbilda FÖRSLAG PÅ ARBETSGÅNG 1 2 Kartlägg klimatrelaterade risker för fastighetsbeståndet genom att samla information om väderhändelser som kan få effekter på dina fastigheter och på hyresgäster. Arbeta systematiskt och för dialog med: kommun, länsstyrelse och myndigheter, till exempel Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. försäkringsbolaget för att se över hur försäkringen täcker skador från översvämning, för skadeförebyggande råd och besiktning. anställda och hyresgäster som vet hur byggnaderna fungerar i olika väder. Har anställda behövt hantera översvämningar? Har det klagats på alltför varma lokaler? Identifiera de mest kritiska fastigheterna/ områdena. Vilka är mest utsatta för översvämning och värme? Vilken typ av VA-system finns nedgrävt och vad säger kommunen att det ska tåla? Finns det hyresgäster som är viktiga att ta särskild hänsyn till under värmeböljor, exempelvis äldre och sjuka eller kunder med höga krav på termisk komfort? 3 4 5 6 Identifiera lämpliga åtgärder. Vilka åtgärder av underhållskaraktär kan genomföras inom befintlig verksamhet? Tänk till vid renovering och nybyggnation och ta höjd för eventuella klimateffekter. Även om investeringen kostar kan dessa utgifter sparas in genom undvikande av skada. Skapa även en beredskap för extrema vädersituationer. Informera och utbilda såväl anställda som hyresgäster om risker, effekter och åtgärder samt informera om vem som ska göra vad. Utbilda fastighetsbolagets anställda så att de har kunskap och rutiner för att kunna arbeta långsiktigt med att förebygga skada och agera rätt vid en extrem väderhändelse. Informera hyresgäster om vad de själva kan göra. Ta fram en handlingsplan som beskriver vad som ska göras, när olika åtgärder ska genomföras och av vem. Följ upp och revidera handlingsplan och strategier årligen. 7

KRAFTIGA REGN OCH ÖVERSVÄMNINGAR FLER ÖVERSVÄMNINGAR I ett framtida förändrat klimat förväntas översvämningarna att öka till följd av ökad årsmedelnederbörd, mer extrem nederbörd och en höjning av medelvattennivån. En annan orsak är brister i de tekniska systemen. Årsnederbörden ökar sannolikt gradvis. Årstidsvariationerna är stora men största ökningen förväntas under vinterhalvåret. Varmare vintrar förväntas ge mindre snö och mer regn, med vinterflod i samband med regnväder i stället för vårflod i anslutning till snösmältning. Intensiva skyfall inträffar idag främst sommartid. I framtiden förväntas antalet dagar med kraftig och extrem nederbörd öka och översvämningar som orsakas av stora regnmängder kommer att kunna inträffa under större delen av året. Stigande medelvattennivåer i haven förväntas på sikt öka översvämningsrisken vid kusten och i lågt liggande områden, men än så länge kompenserar landhöjningen. Idag är lufttryck och vind de viktigaste faktorerna för förändringar i Östersjöns vattennivå. Lågtryck och pålandsvind ger högre vattenstånd medan högtryck och frånlandsvind ger lägre vattenstånd. Vanliga tekniska brister är ett undermåligt tätskikt i byggnaden eller att dräneringen inte fungerar. På många ställen finns även en underkapacitet i kommunala avloppsnät och vattenavledningen från fastigheter är ofta ineffektiv. Dessutom har den naturliga avrinningen försämrats när ytor hårdgjorts, avrinningsvägar byggts bort och fastigheter uppförts där byggnation borde ha undvikits, exempelvis i sänkor. STORA KONSEKVENSER Konsekvensen av ett förändrat klimat och brister i de tekniska systemen kan bli att vatten tränger in i fastigheten, genom källarfönster, garageportar och liknande öppningar samt genom grundmuren. Extrema skyfall kan belasta avloppssystemen och bakåtströmmande vatten kan skapa översvämning av källare och bräddning av avloppsvatten. Till följd av vattenintrång kan även risken för fuktskador, mögel och röta öka, liksom för frostskador på stenfasader. De fuktiga förhållandena kan även påverka inomhusklimatet med ökad mikrobiell tillväxt, till exempel i form av mögel. Underhållsbehovet för fasader och tak ökar. Material och konstruktioner som redan idag har problem med fukt och mögel kan bli än mer utsatta framöver. 8 FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR SÄKERSTÄLL ATT HUSET ÄR TÄTT, MEN ATT DET KAN ANDAS Täta tak, fönster, dörrar och andra öppningar som sprickor i källargolv och takpapp. Installera översvämningsskydd i källare, till exempel i form av avstängningsbar golvbrunn, bakvattenskydd och backventiler på avlopp. Ta hänsyn till ökade regnmängder vid val av material och färgtyp för ytbehandling av fasader och fönster. Bygg tak över källartrappor och garageportar. Skydda tegelfasader genom att öka takfoten. Kontrollera att ventilationen är tillräcklig om huset blir tätare. Vid behov öka kapaciteten eller installera avfuktare. SÄKERSTÄLL AVRINNINGSVÄGAR Kontrollera att stuprör, brunnar och dräneringsrör är rensade och i bra skick och att rötter från träd och buskar inte nått ner i VA-systemet och orsakar stopp och läckage. Observera att material som rensats bort ur en brunn klassas som farligt avfall och får inte transporteras bort av fastighetsägaren själv. Kontrollera att dagvatten inte är kopplat till spillvatten eller leds till husgrundsdränering.

Se till att marken lutar från fastigheter så att avrinning sker åt rätt håll. Påtala eventuella brister i avrinning till avloppsnätet för kommunen så att de kan åtgärda. Omvandla hårdgjorda ytor till armerade grönytor. Lägg gröna tak för att minska vattenbelastningen på avloppssystemet. EXTRA SKYDD I OMRÅDEN MED ÅTERKOMMANDE ÖVERSVÄMNINGAR Säkerställ tillgång till översvämningsskydd och pumpar. Tillfälliga vallar kan byggas av plast och sandsäckar. Överväg permanenta barriärer och vallar mot vattendrag. Kontrollera att det inte finns känslig och/ eller värdefull utrustning/installationer i fastighetens källarutrymmen. Påtala behov av förebyggande åtgärder för kommunen, till exempel vallar eller ett översvämningsområde uppströms. Överväg lättmonterade skivor för att täcka för dörrar, fönster och ventilation vid översvämningar. 9

VARMARE, TORRARE OCH FUKTIGARE FLER VÄRMEBÖLJOR Det beräknas bli varmare i Stockholmsregionen med störst temperaturökning vintertid. Sommartid kommer perioder med värmeböljor och torka att bli allt vanligare. Brandrisken förväntas öka till följd av kombinationen värme, torka och längre växtsäsong. Parallellt med värme och torka förväntas perioder med ökad nederbörd och högre luftfuktighet. De högre temperaturerna sommartid ökar risken för sprickbildning på takpapp, fasader och fönsterkarmar till följd av uttorkning av färg. Detta i sin tur ökar riskerna för vattenläckage från sprickor vid regn. Högre luftfuktighet under övriga delen av året kan orsaka skador på vindar, fasader och fundament i form av mögel och röta. En riktig värmebölja kan till och med vara livshotande för en del personer. Speciellt äldre och människor med hjärt-/lungrelaterade sjukdomar är sårbara för värme. Forskning visar att den dagliga dödligheten i Stockholm ökar med cirka 20 procent när temperaturen når över 30 grader under tre dygn i rad. Det som gemene man betraktar som fint väder kan alltså för många människor innebära en allvarlig hälsorisk. Varning om höga temperaturer utfärdas av SMHI när minst 26 grader förväntas under minst tre dagar i följd. Högre temperaturer under somrarna innebär också att det kan bli väldigt varmt inomhus, speciellt i de delar av fastigheter som vetter mot söder, saknar skugga/solavskärmning och som är svåra att ventilera mot hetta. Höga inomhustemperaturer blir ganska snabbt en olägenhet för fastighetens hyresgäster. FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR 10 PLANERA FÖR SVALKA Värmeböljor innebär ett ökat behov av svalka och kyla. Exempel på åtgärder är: Planera för skugga med träd och grönska i anslutning till fastigheter samt överväg gröna tak och fasader. Ökad grönska ger lägre inne- och utetemperaturer varma sommardagar, bättre motståndskraft mot översvämningar och inte minst ökad trevnad. Installera solskydd och markiser samt eventuellt fjärrkyla. Tänk på svalka i samband med energieffektiviseringsåtgärder. Ta del av SMHIs värmevarningar och ha ett joursystem för synpunkter från hyresgäster. Planera skötsel och nyplantering av grönområden och parker utifrån att behovet av svalka kommer att öka framöver. Vid nyproduktion, planera så att lägenheter inte blir onödigt varma på grund av läge, planlösning eller fönsterplacering. Exempelvis kan andelen stora södervända fönster begränsas och sovrum lokaliseras mot norr. Andra åtgärder rör val av isolering och avskärmning av solinstrålning. Följ kunskapsutvecklingen och för dialog med kommun/ länsstyrelse.

I stadens urbana miljöer bör grönstrukturen planeras och förvaltas för att främja många funktioner med avseende på människors hälsa och klimatanpassning. Träd, grönområden, vattendrag och dammar bidrar till att klimatanpassa staden samtidigt som grönytorna främjar många andra värden, så kallad mångfunktionalitet. Lovisa Lagerblad, energi- och klimatstrateg, Länsstyrelsen Stockholm Använd VisAdapt VisAdapt är ett webbaserat verktyg som har tagits fram av Linköpings universitet i samverkan med flera andra nordiska universitet och SMHI. I utvecklingsarbetet har även myndigheter, kommuner och försäkringsbolag varit engagerade. Genom att knappa in sin gatuadress samt uppgifter om det egna huset får användaren råd om hur det kan skyddas mot kommande klimathändelser. VisAdapt kan stödja såväl den enskilda fastighetsägaren som myndigheter i hanteringen av klimatrelaterade risker, både som analysredskap för specifika områden och som informations-/diskussionsunderlag för att göra klimatfrågan mer konkret. Till exempel som verktyg i undervisning eller samhällsplanering, säger Erik Glaas på Linköpings universitet. Verktyget finns på: www.visadapt.info 11

RAS OCH SKRED UNDERMINERAD MARK Risken för ras, skred och erosion förväntas öka i ett förändrat klimat, vilket ställer krav på såväl anpassningsåtgärder i befintlig bebyggelse som hänsynstagande vid nybyggnation. Fastigheter som ligger i en sluttning kan drabbas av ras eller skred, särskilt om de ligger i områden som redan i dagens klimat är ras- och skredbenägna. Den ökande risken beror på att större nederbördsmängder leder till att marken blir mättad med vatten och därför lättare rasar. Fastigheter längs vattendragen, Mälaren och havets kust kan vara i riskzonen för erosion. Det gäller i områden med rätt förutsättningar eller där erosion redan pågår. Det beror dels på tillfälligt höga flöden till följd av ökad nederbörd och dels på stigande medelvattennivåer. Torv Lera/silt Postglacial sand/grus Isälvssediment Moränlera/ lerig morän Morän Berg FÖRSLAG PÅ LÖSNINGAR FÖREBYGGANDE ARBETE Om fastigheten ligger i ett riskområde kontakta kommunen för att diskutera förebyggande åtgärder. Förslag på lösningar är Stabilisera sluttningar genom att plantera djupt rotade träd och buskar. Använd jordspikning, det vill säga att spikar borras ner i jorden. Installera dräneringsrör för regnvatten. Fyll foten av sluttningen med fyllnadsmaterial. 12

Dagens konsumentförsäkringar samt försäkringar för små- och medelstora företag innehåller skydd för översvämningar till följd av naturhändelser, till exempel skyfall och stigande vattendrag. Målsättningen från branschen är att detta skydd ska kunna bibehållas även vid ett förändrat klimat. Mot den bakgrunden är det viktigt att förebyggande åtgärder vidtas för att minska konsekvenserna av ökad nederbörd. Staffan Moberg, Svensk Försäkring (branschorganisation för de svenska försäkringsbolagen) HIT KAN DU VÄNDA DIG För fastighetsägare finns det olika instanser där man kan få stöd i sitt klimatanpassningsarbete. Vart man vänder sig beror på vad man har att hantera gäller det att ta fram en sårbarhetsutredning och kartlägga risker eller att planera och genomföra åtgärder för klimatsäkring? Det kan också variera beroende på om man har ett stort eller litet fastighetsbestånd. DIN KOMMUN Kommunen kan genom rådgivning underlätta för en fastighetsägare att skydda sin egendom. Vänd dig till kommunen med frågor om området där dina fastigheter ligger eller om du vill veta om det finns möjlighet att förebygga skador. Din kommun har ansvar för klimatanpassning vad gäller: planläggning av mark, vatten och om byggande översiktsplanering, detaljplanering och bygglov avloppsystemet att ledningar är rätt dimensionerade och väl underhållna så att ledningssystemet inte blir överbelastat vid normalt förekommande regn risk- och sårbarhetsanalyser som kan omfatta olika aspekter på klimatanpassning som risker för översvämning, ras och skred. Har kommunen i sina åtaganden gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan kommunen bli skadeståndsskyldig, preskriptionstiden är tio år. DITT FÖRSÄKRINGSBOLAG Försäkringsbolag har som affärsidé att försäkra fastigheter mot oförutsedd skada. Blir en viss typ av skada mer frekvent förekommande finns en risk för att den inte längre betraktas som oförutsedd. Som fastighetsägare är det viktigt att ha kontroll på sina försäkringsvillkor och kontakta försäkringsbolaget om något är oklart. Vissa försäkringsbolag kan också ge information om skaderisker och lämna förslag på förebyggande åtgärder. 13

Myndigheter med uppdrag inom klimatanpassning LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen har två viktiga roller i den kommunala planeringen att tillhandahålla planeringsunderlag samt att granska och vid behov överpröva fysiska planer. Länsstyrelsen har även ett utpekat ansvar att samordna länens klimatanpassningsarbete. Länsstyrelsen i Stockholm arbetar med att stärka kunskaperna om klimatförändringar och dess effekter gentemot länets aktörer genom att integrera arbetet i befintliga processer och nätverk, förmedla relevant och aktuellt underlag samt ge rekommendationer och riktlinjer på regional nivå. Kontakta gärna länsstyrelsen för mer information om pågående projekt och för att ta del av aktuellt planerings- och kunskapsunderlag. Bra information och kontaktvägar finns på deras webbplats. www.lansstyrelsen.se/stockholm/klimatanpassning KLIMATANPASSNINGSPORTALEN På klimatanpassningsportalen finns lättillgänglig information om klimateffekter och anpassningsåtgärder för olika sektorer. Portalen samlar information från ett tjugotal myndigheter och drivs av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI med uppdrag att samla, utveckla och förmedla kunskap till olika delar av samhället. www.klimatanpassningsportalen.se SMHI SMHI tillhandahåller planerings- och beslutsunderlag för väder- och vattenberoende verksamheter och utfärdar varningar om bland annat översvämningar och värmeböljor. www.smhi.se BOVERKET Boverket är den nationella myndigheten för boende, byggande, stadsutveckling och samhällsplanering. I verksamheten ingår även att ge råd och förmedla kunskap och erfarenheter till planerare och andra grupper om bland annat klimatanpassning. www.boverket.se LANTMÄTERIET Lantmäteriet förser samhället med fastighetsinformation, kartor och geografisk information. Myndigheten ansvarar för den nationella höjddatabasen och tar fram planerings- och beslutsunderlag för klimatanpassningsarbetet. www.lantmateriet.se MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har kunskap om inträffade naturolyckor och tillhandahåller översiktliga planeringsunderlag som stabilitetskartering och översvämningskartering till länsstyrelser och kommuner. MSB administrerar även ett statligt bidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot jordskred eller andra naturolyckor. www.msb.se Under fliken https://www.msb.se/sv/kunskapsbank/kartor/ oversvamningskartering/ hittar du kartor som visar vilka områden som riskerar att bli översvämmade. Konkreta checklistor som hjälp för hur du undviker skador vid översvämning, skred och ras samt värmebölja finns på www.dinsakerhet.se/naturens-paverkan/. SGI Statens geotekniska institut (SGI) ska medverka till att minska klimatrelaterade risker i samhället när det gäller skred och ras, samt stranderosion. SGI är statens sakkunnigorgan i dessa frågor. www.sgi.se Under fliken http://gis.swedgeo.se/skred/ finns en översiktlig bild över inträffade skred, ras och erosion i Sverige. 14

VILL DU LÄSA MER? Stockholm varmare, blötare. Klimat- och sårbarhetsanalys för Stockholms län, 2011. www.lansstyrelsen.se/stockholm/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2011/rapport-2011-28.pdf Checklista för översvämningar, Norrköping Vatten www.norrkopingvattenavfall.se/hushall/informationsmaterial/2007-kallaroversvamningar.pdf Till dig som är Fastighetsägare Har du råd att ligga lågt? Länsstyrelsen Skåne. www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/klimatanpassning/ kunskapsunderlag/ansvar_vid_naturolycka_webb.pdf Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering och byggande. Boverket 2009. www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2009/bygg-for-morgondagens-klimat/ Höj beredskapen för värmeböljor en vägledning. Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, 2011. www.foi.se/reportfiles/foir_3387.pdf Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet - erfarenheter, regler, hantering och tekniska lösningar. IVL Svenska Miljöinstitutet och Svenska Försäkring 2012. www.svenskforsakring.se/global/rapporter/vattenskador%20orsakade%20av%20baktryck%20i% 20avloppssystem_B2029_PA18%202012.pdf A mapping of climate change risks and adaptation guidelines to house owners in Denmark, Norway and Sweden. Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings Universitet 2014. www.diva-portal.org/smash/get/diva2:700056/fulltext01.pdf Scandinavian Green Roof Institute, http://greenroof.se/ Svensk Fjärrvärme, www.svenskfjarrvarme.se/fjarrkyla/ Svenskt Vatten, www.svensktvatten.se 15