Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Relevanta dokument
Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Simulering av möjliga klimatförändringar

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidens översvämningsrisker

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata


Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

Framtidsklimat i Östergötlands län

Klimatscenarier för Sverige

ECDS och Rossby Centre data tillgänglighet. Barry Broman, Rossby Centre, SMHI

Rapport Nr Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Framtidsklimat i Kalmar län

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Förväntad framtida vattensituation. Georgia Destouni

Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Energiomställning utifrån klimathotet

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Modeller för små och stora beslut

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Bakgrundsupplysningar for ppt1

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Fuktcentrums informationsdag

Framtidsklimat i Gotlands län

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Växthuseffekten och klimatförändringar

Sveriges framtida klimat Underlag till Dricksvattenutredningen

Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Ekonomisk tillväxt och klimatförändringar

Framtidsklimat i Skånes län

ETE331 Framtidens miljöteknik

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

ETE331 Framtidens miljöteknik

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Miljöförvaltningen Klimatanpassnings-PM 1/2015 Miljöanalysenheten. Sida 1 (22) Magnus Sannebro Tel:

Kommunal Klimatanpassning; arbetssätt och behov

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Klimat, vad är det egentligen?

Framtidsklimat i Uppsala län

2014: N. Kommunal klimatanpassning; arbetssätt och behov. - En fallstudie från Västmanland. Författare: Mikaela Andersson

Transkript:

Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Definition väder och klimat Väder: Vädret är tillståndet utomhus i den närmast omgivande atmosfären, med avseende på naturföreteelser som molnighet, regn, blåst m.m. Klimat: Med klimat menas de genomsnittliga fysiska förhållandena i atmosfären och havet på en given ort eller region över längre tidsperioder. Det är inte enbart medelvärden som studeras, utan även variationer av dessa och omfattningen och frekvensen av extremvärden som analyseras

Väder och klimatmodeller Generellt: Väder och klimatmodeller baserar på samma fysikaliska ekvationer. Vädermodell: körs bara för några dagar kortvariga processer måste fångas på ett bra sätt Hög horisontellt och vertikalt upplösning. Klimatmodell: gör simuleringar över flera hundra år även långvariga processer måste fångas på ett bra sätt Det är viktig att balanser av energi och massa är slutna. Processer i havet spelar en viktig roll. Externa villkor spelar en viktig roll (förändringar i solstrålning, CO2 )

Havet är viktig för klimatet En klimatmodell måste ha en havsmodell. En havsmodell baserar på liknande fysikaliska ekvationer som en atmosfärsmodell. Havets cirkulation drivs av skillnader i densiteten i havet. Områden med stark värme förlust från havet, vindar på havsytan och salthalten (havsis, avrinning, nederbörd) bestämmer cirkulationen. Också läge av landmassor spelar en viktig roll. Havsytan temperatur i Norra Atlanten 1856 2006

Havsis Havsis utbredning varierar mycket från år till år och visar en stark reducering de senaste 30 år. Mindre is betyder: Reflektion av sol strålning blir mindre ännu mer uppvärmning Värmeflöde mellan hav-atmosfären förändras atmosfärisk cirkulation kan förändras Transport av is/ färskvatten ur Arktis förändras kan påverka havets cirkulation

Initial tillstånd för CMIP5/ IPCC körningar Utför långa (500-1000 år) kontroll integrationer med externa villkor för sol-strålning, CO2-concentration osv från 1850 (förindustriell simulering) så att modellen inte visa någon drift längre. Börja en ny simulering med initial tillstånd från den förindustriell simulering. Simulera dagens klimat med observerad externa villkor från 1850-2005. Från och med 2005: utsläppsscenarier används som externa villkor.

Utsläppsscenarier: CMIP5 Utsläppsscenarier är baserade på antaganden av framtidens världens utveckling (ekonomiska och sociala parameter). strålningsförändring CO2 utsläpp RCP8.5 RCP6.0 RCP4.5 RCP2.6 De tjocka linjerna visar de 4 utsläppsscenarier som ska användas för AR5 klimatscenarier (RCP: Representative Concentration Pathways) De leder till en ökad strålning på jordens ytan av 2.6 till 8.5 W/m 2.

Knutti and Sedlacek, Nature Climate Change, 2012 Gamla och Nya scenarier Global Medeltemperatur

Knutti and Sedlacek, Nature Climate Change, 2012 Gamla och Nya scenarier Ändrad temperatur jämfört med 1986-2005 ( C)

Knutti and Sedlacek, Nature Climate Change, 2012 Gamla och Nya scenarier Ändrad nederbörd jämfört med 1986-2005 (%)

CORDEX (Coordinated Regional Downscaling Experiment) Arktis NARCCAP ENSEMBLES RCMIP CLARIS first focus on the African continent Antarktis

Nya scenarier på Rossby Centre CMIP5: EC-Earth (Historiskt, RCP 8.5, 4.5, 2.6 + Decadal runs) CORDEX: RCA4 (ny modellversion) 1. Nedskalning av återanalys (ERA-Interim) 2. Nedskalning av flera GCMer (upp emot 10) för åtminstone 2 RCPer (8.5&4.5, + ev. 2.6) Europa Arktis Afrika 12.5(5) och 50(9) km 50 km 50(8) km Nordafrika och Mellanöstern (50(3) km Södra Asien 50(2) km Flera regionala scenarier klara för användande under 2013

Nya scenarier på Rossby Centre Nederbörd (JJA), CTL: 1971-2000, SCN: 2071-2100, RCP4.5 RCA (nedskalning av 9 globala modeller) GCM (9 globala modeller)

Dekadiska klimatprognoser Trenden är ingen bra prognos för de närmaste år eftersom den ta ingen hänsyn till naturliga variabilitet. En klimatprognos tar tillvara observationer vid initialiseringen och försöka fånga den naturliga variabiliteten. Efter några år närmar sig klimatprognosens osäkerhet den från en vanlig klimatmodell utan initialisering Trend/CMIP5 tid

Vad kan vi förutsäga i bästa fall? Vi gör en prognos av modellklimatet: Vi antar att vi känner initial tillstånd nästan helt och vi antar att modellen simulerar exakt världens klimat det ger oss en övre gräns av vad vi kan förutsäga. T2m low pred high pred Medel av de första 10 år

En första framtidsprognos

Sammanfattning Klimatet är de genomsnittliga fysikaliska förhållandena i atmosfären och havet. Enstaka extrema väderförhållande säger oss ingenting över en möjligt klimatförändring. Starka naturliga variationer finns även på längre tidsskalor inte varje förändring man ser är en klimatförändring. Klimatscenarier baserar på antagande av framtidens ekonomiska och sociala förhållandena som är mycket osäker längre fram i tiden. Klimatscenarier är inga prognoser. Klimatprognoser försöker att göra en prognos av framtidens genomsnittliga förhållandena för någon månad till 10-20 år framåt.

Resultat från nya globala och regionala scenarier Väntar ingen större ändring i klimatscenarierna jämfört med CMIP3 Större tilltro till resultaten eftersom modellerna har förbättrats SMHIs regionala scenarier visar starkare nederbördsökning jämfört med de globala scenarier