Regler för kemikaliehantering inom konstnärlig verksamhet vid Göteborgs universitet en fråga om ansvar

Styrdokument Dnr: F8 3652/08 Regler för kemikaliehantering inom konstnärlig verksamhet vid Göteborgs universitet en fråga om ansvar Publicerad www.konst.gu.se/internt/miljo/miljohandbok/ Beslutsfattare Dekanus (2008-09-03) Handläggare Miljösamordnare Christel Linderoth Beslutsdatum 2008-09-03 Giltighetstid Tills vidare Sammanfattning Innehåller regler för kemikaliehantering inom konstnärliga fakulteten vid GU. Reglerna är baserade på krav i lagstiftningen (miljöbalken samt underliggande förordningar och föreskrifter), men är anpassade till konstnärlig verksamhet vid Göteborgs universitet. Utöver dessa regler finns också en regelsamling som gäller all kemikaliehantering vid Göteborgs universitet, Miljöanpassad kemikaliehantering, i centrala miljöhandboken. Konstnärliga fakultetskansliet Storgatan 43, Box 141, SE 405 30 Göteborg 031 786 5998, 031 786 1318 (fax) www.konst.gu.se

2 / 12 Regler för kemikaliehantering inom konstnärlig verksamhet vid Göteborgs universitet en fråga om ansvar Inledning 2 Högskolerektorn utser ansvariga 3 Kemikalieansvarig 3 Ansvar för farligt avfall 8 Kemikalieinköpare 8 Allas ansvar (studenter och personal) 9 Synpunkter och frågor 11 Farosymboler 12 Inledning Dessa regler omfattar alla som arbetar med kemikalier på någon av högskolorna på Konstnärliga fakulteten. För att det ska bli lätt att se vem som har ansvar för vad är handboken uppdelad i olika ansvarstyper där olika ansvarsområden specificeras. De personer som har speciella ansvarsområden inom kemikaliehanteringen är kemikalieansvarig, avfallsansvarig, inköpsansvarig och högskolerektor. Gemensamt ansvar för all personal och elever på skolan finns i det sista kapitlet, Allas ansvar. Reglerna har sitt ursprung i lagstiftning, det står då skall i texten. De frågor som inte har sin grund i lagen men som kommit till för att förbättra säkerheten i verkstäder och ateljéer benämns med bör och kallas allmänt för riktlinjer. 2 (av 12)

3 / 12 Högskolerektorn utser ansvariga Högskolerektorn är den person som ytterst ansvarar för att arbetet med kemikalier fungerar på skolan. Mer specifikt innebär detta ansvar : o Att utse kemikalieansvarig samt se till att denna får den utbildning som krävs samt att arbetet med kemikalier fungerar som det ska. o Att utse inköpsansvarig för kemikalier samt se till att denna får den utbildning som krävs samt att inköpen följer universitetets regler. o Att utse ansvarig för hantering av farligt avfall samt se till att denna får den utbildning som krävs samt att avfallet sänds till destruktion på rätt sätt. o Att se till att arbetet med avfall, avlopp och ventilation fungerar som det ska på skolan. o Att KLARA finns och att personen som ansvarar för KLARA-uppdatering är utbildad i hur systemet fungerar. Det är lämpligt om den kemikalieansvarige ansvarar för uppdateringen av KLARA. o Att skapa förutsättningar för att studenter och personal gör riskbedömningar för de farliga arbetsmomenten med kemikalier som utförs på skolan. o Att se till att säkerhetsarbetet fungerar och att rutiner finns vid olycka och brand. Rutinerna skall vara dokumenterade och tillgängliga om de är komplicerade. Nödlägesberedskap skall utövas regelbundet. Det är mycket viktigt att alla på skolan känner till vad som ska göras vid eventuell nöd, det vill säga rädda, larma, varna, brandsläckare, nöddusch, utrymningsvägar etc. Kemikalieansvarig På varje högskola bör det finnas en person med övergripande ansvar över kemikaliehanteringen på skolan. Där det är lämpligt, exempelvis i de skolor med mer kemikaliehantering som Valand och HDK, kan vissa uppgifter delegeras till personer som har ansvar för olika verksamhetsområden. Det är också en god idé att samordna kemikalieansvaret med inköparansvaret då inköparen behöver ha goda kunskaper om kemikalieanvändningen på skolan. Förteckning över kemikalieansvariga finns i fakultetens miljöhandbok. Den person som tilldelats kemikalieansvar ansvarar för följande: KLARA, säkerhetspärmar och riskbedömningar Skolans kemikalieansvarige skall : o inventera och uppdatera KLARA. Enligt lag skall Göteborgs universitet ha ett kemikalieregister. Universitetet har valt att arbeta med KLARA, ett webbaserat kemikalieregister. Kemikalieregistret skall vara uppdaterat, vilket går att lösa på olika sätt. Ett bra sätt är att göra en inventering årligen, och då för man in alla kemikalier 3 (av 12)

4 / 12 skolan/avdelningen har för stunden. En annan variant är att löpande föra in inköpta kemikalier vid leverans. o ställa i ordning och uppdatera de säkerhetspärmar som ska finnas i varje ateljé/verkstad. Säkerhetspärmen är viktig men ersätter inte KLARA-registret. Därför bör det finnas en hänvisning till KLARA på säkerhetspärmen för att visa var den mest uppdaterade informationen finns. I säkerhetspärmen bör följande finnas: Säkerhetsdatablad i bokstavsordning för de kemikalier som används i ateljén/verkstaden. Riskbedömningar Vid behov annan information om de kemikalier som används. Åtgärdslista för sanering vid spill. Regler för hantering av farligt avfall. Information om agerande vid olycka eller brand. Signerade listor på personer som genomgått miljöintroduktionen/tagit kemikaliekörkort. o se till att riskbedömningar finns samt instruera personal och studenter om vad som gäller angående riskbedömningar. Observera att det inte är den kemikalieansvarige som ska göra riskbedömningar, utan att samtliga som arbetar med kemikalier har ansvar för detta. I kemikalieregistret KLARA finns mallar på riskbedömningar som med fördel kan användas. I en riskbedömning ska följande ingå: Risk för skador på människor i omgivningen Risk för skador på miljön Hantering och utsläpp av farligt avfall Utsläpp till avlopp, golvbrunnar/vask Utsläpp till luft, såväl i lokal som från utsug Olyckor och utsläpp vid förvaring av kemikalier I kemikalieregistret KLARA finns mallar på riskbedömningar som med fördel kan användas. Utbildning Skolans kemikalieansvarige skall : o anordna miljöintroduktion/kemikaliekörkortsutbildning för ny personal och nya studenter. Medverkande får efter avslutad miljöintroduktion/körkortsutbildning skriva på ett papper som sätts in i ateljéns/verkstadens säkerhetspärm så att man kan se vilka som har igenom gått denna. Följande bör ingå i miljöintroduktionen/körkortsutbildningen: Säker kemikaliehantering ur såväl miljö- som hälsosynpunkt. Förvaring av kemikalier, förpackningar och märkningar. Säkerhetspärmar och rutiner kring dem. 4 (av 12)

5 / 12 Information om KLARA-registret och hur man hittar information där. Hur man gör riskbedömningar (t.ex. mallar i KLARA). Om substitution och minskning av kemikalieanvändningen. Hantering av avfall och farligt avfall. Regler kring avlopp och ventilation. Sanering vid spill. Rutiner vid nödläge och olycka. Förvaring av kemikalier Det är svårt att ge heltäckande information om förvaringen av kemiska produkter på grund av det stora antalet kemikalier som används. Det är viktigt att den som är kemikalieansvarig skaffar sig tillräckligt mycket information om potentiella risker. Grundläggande är att hälso- eller miljöfarliga produkter skall förvaras så att hälso- och miljörisker förebyggs. Detta innebär att man bör vara försiktig med vem som har tillgång till kemikalierna och att alla kemikalier bör förvaras i ett låst utrymme. Skolans kemikalieansvarige skall : o organisera förvaringsutrymmen för kemikalier. Kylskåp och frysskåp som används som förvaring av kemikalier skall vara speciellt konstruerade för detta. Kylskåp och frysskåp som är avsedda för mat skall inte användas. Det är viktigt att brandklassningen av kemikalieförråd och -skåp stämmer med innehållet till både mängd och typ. Kemikalieförråd, samt ateljéer och verkstäder där farliga kemikalier används, skall inte ha öppna golvbrunnar. Om det finns golvbrunnar skall de vara stängda i normalläge och endast öppnas vid städning eller liknande. Det är viktigt att de är stängda så att man kan sanera eventuellt spill utan att det rinner ut i avloppet. Exempel: tättslutande lock, manuell öppnings- och stängningsfunktion. Vannor och invallning är ett bra sätt att undvika spill till avlopp och liknande. Exempel: För brandfarliga kemikalier skall en invallning finnas som rymmer minst tio procent av den totala volymen kemikalier samt det största kärlets innehåll. Utrustning för sanering av spill skall finnas förberedd och vara anpassad till de kemikalier som används. Denna utrustning bör finnas på utsidan av kemikalieförrådet samt där kemikalierna används. o se till att farliga kemikalier förvaras inlåst. Vissa ämnen, som är livsfarliga eller mycket farliga, skall enligt lag förvaras så att obehöriga inte kan komma åt dem, det vill säga inlåsta. Följande farosymboler finns på dessa produkter: 5 (av 12)

6 / 12 Farobeteckning: Mycket giftig, alt. cancerframkallande, mutagen eller reproduktionstoxisk Farobeteckning: frätande. alt. riskfras: Starkt frätande o se till att inte farlig samförvaring sker. Kemikalier som inte bör blandas ska inte heller samförvaras. Helst bör kemikalier som kan reagera med varandra förvaras i olika skåp men där detta inte är möjligt kan de delas upp på olika hyllor för att öka säkerheten. Tumregler: Förvara inte syror och baser tillsammans. Exempel syror: saltsyra, salpetersyra, svavelsyra Exempel baser: kaustik soda (natriumhydroxid), karbonater t ex kaliumkarbonat, natriumkarbonat Förvara inte starka syror och organiska ämnen tillsammans. Exempel starka syror: saltsyra, salpetersyra, svavelsyra (speciellt i höga koncentrationer) Exempel organiska ämnen: etanol, aceton Förvara inte kraftigt oxiderande och oxiderbara ämnen tillsammans. Exempel oxiderande ämnen: natriumditionit, natriumnitrit, kromtrioxid, väteperoxid Exempel oxiderbara ämnen: många metaller, t ex järn, bly, koppar Förvara inte brandfarliga vätskor och brandfarligt eller lättantändligt material tillsammans. Exempel brandfarliga ämnen: T-röd, aceton, gasol, tändvätska, nafta För mer information om hur kemikalierna på skolan bör samförvaras, kontakta universitetets miljöcontroller. o märka förvaringsutrymmen och skåp med kemikalier. Utanpå förvaringsutrymmen och skåp bör det finnas farosymboler som överrensstämmer med innehållet. Hyllor bör märkas upp så att det blir lätt att sätta tillbaka förpackningar på rätt ställe. 6 (av 12)

7 / 12 o märka förpackningar innehållande kemikalier med minst produktnamn och farosymbol. Detta är ett lagkrav. Detta krav gäller även omtappningar och blandningar som inte används direkt. Undantag kan göras när det inte finns minsta risk för personal, studenter och besökare att skadas av kemikalien/blandningen. o se över förpackningar som används till kemikalier. Utom vid direkt användning skall kemikalier förvaras i tättslutande förvaringskärl med lock. Detta gäller speciellt flyktiga ämnen, t ex många lösningsmedel. Förpackningar skall vara avsedda att förvara den aktuella kemikalien. Exempel: Frätande kemikalier förvaras i kärl som tål detta. Förpackningar som är avsedda för livsmedel, t ex gamla glasburkar, skall inte användas. Köp istället in tomma förpackningar som fyller kraven. Peroxidbildande ämnen, t ex eter, skall förvaras mörkt och svalt i tättslutande förvaringskärl. Detta beror på att peroxidbildande ämnen som utsatts för ljus under längre tid kan explodera. Minskning av kemikalieanvändningen Skolans kemikalieansvarige skall : o eftersträva substitution av kemikalier och minskning av kemikalieanvändningen, speciellt i de fall som kemikalier används ofta och/eller i stora mängder. Substitution skall enligt lag göras när det är möjligt, samtidigt som den sökta funktionen bibehålls. I Kemikalieinspektionens databas PRIO går det hitta ämnen som bör utfasas. Man kan också ur KLARA-registret få ut en lista på vilka av skolans KLARA-inventerade ämnen som finns i PRIO-databasen. När miljö- och hälsofarliga kemikalier används bör metoder användas som minskar användningen av dessa så mycket som möjligt. Man kan enkelt minska användningen av kemiska produkter genom att genomföra laborationer och försök i mindre skala, både i forskning och i undervisning. Farligt avfall Skolans kemikalieansvarige skall : o se till så att farligt avfall samlas upp i ateljéer och verkstäder. Universitets regler för farligt avfall skall följas. Tänk på att vissa kemikalier inte får blandas. Detta innebär att separata behållare krävs för exempelvis klorerade och ickeklorerade lösningsmedel, syror, baser och oxiderande ämnen etc. Nödläge och olycka Skolans kemikalieansvarige skall : o tillhandahålla information om hur man agerar vid nödläge och olycka i miljöintroduktionen/körkortsutbildningen samt i säkerhetspärmen. 7 (av 12)

8 / 12 Eventuella misstag, driftsstörningar eller liknande som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön, t ex utsläpp av kemikalier till avloppsnätet, skall omedelbart meddelas myndigheterna, antingen Räddningstjänsten (tfn 112) eller Miljöförvaltningen i Göteborg (tfn 031-62 16 96, tfn vxl 031-61 26 10). Ansvar för farligt avfall Den person som har ansvar för avfallet från skolan har även ansvar för att det farliga avfallet hanteras på rätt sätt. Göteborgs universitets regler för hantering av farligt avfall skall följas. Det farliga avfallet skickas till destruktion och hämtas av IL Recycling. Kemikalieavfall skall inte blandas med varandra (separata behållare krävs för exempelvis klorerade och ickeklorerade lösningsmedel, syror, baser och oxiderande ämnen etc.) och förpackningarna skall vara godkända samt märkta med en ifylld etikett Farligt avfall, som finns att beställa från avfallsentreprenören. Avfallsansvarig skall se till att : o farligt avfall samlas in på ett säkert sätt utan att blandas. o det farliga avfallet är märkt på rätt sätt och att förpackningarna är godkända. o ett transportdokument tillhandahålls av hämtaren (IL Recycling) när det farliga avfallet sänds på destruktion. Dokumentet skall signeras av både sändare och hämtare samt sparas i fem år. Kemikalieinköpare Det är lämpligt att den person som har kemikalieansvar även ansvarar för inköpen av dessa. Om inte annat krävs en god kommunikation mellan den kemikalieansvarige och inköparen. Inköpsansvarig för kemikalier kan utses per skola eller per verksamhetsområde inom skolan om skolan är stor. Personer med inköpsansvar skall: o köpa in hos ramavtalsleverantörer. Ramavtalsleverantörer skall användas om en viss produkt köps in för mer än 195 000 kr om året. Mellan två prisbasbelopp (för år 2007 är prisbasbeloppet 40 300 kr) och 195 000 kr skall ett direktköpsavtal användas. Hamnar skolan under två prisbasbelopp per produkt och år är det tillåtet att göra inköp hos en lokal handlare. o eftersträva substitution av kemikalier och minskning av kemikalieanvändningen. Detta sker i samarbete med den kemikalieansvarige om det inte är samma person. o inhämta säkerhetsdatablad från leverantören när nya kemikalier köps in samt se till att dessa finns registrerade i KLARA samt i pappersform i relevanta säkerhetspärmar ute i ateljéerna/verkstäderna. 8 (av 12)

9 / 12 Allas ansvar (studenter och personal) Även om den kemikalieansvarige spelar en mycket stor roll i hur arbetet med kemikalier fungerar så är det viktigt att alla, såväl personal som studenter, känner till att de har ett eget ansvar för att detta ska fungera på skolan. Alla som hanterar kemiska produkter ansvarar för att hälso- och miljöfarliga produkter inte sprids i miljön. Detta innebär mer specifikt följande: KLARA, säkerhetspärmar och riskbedömningar o Att känna till KLARA och hur detta register kan användas som informationskälla. Enligt lag skall Göteborgs universitet ha ett kemikalieregister. Universitetet har valt att arbeta med KLARA, ett webbaserat kemikalieregister. Det finns många fördelar med detta system när det gäller inventering. KLARA-registret fungerar även som en resurs på så sätt att man lätt kan hitta och läsa information om de kemikalier som lags in i systemet. o Att se till att ha tillräcklig kunskap om risker för miljö och hälsa för de moment som utförs. o Att läsa säkerhetspärmar I säkerhetspärmen bör följande finnas: Säkerhetsdatablad i bokstavsordning för de kemikalier som används i ateljén/verkstaden. Riskbedömningar. Vid behov annan information om de kemikalier som används. Sanering vid spill. Hantering av farligt avfall. Information om agerande vid olycka eller brand. Signerade listor på personer som genomgått miljöintroduktionen/körkortsutbildningen. o Att göra riskbedömningar för de arbetsmoment som utförs. Observera att det inte är den kemikalieansvarige som ska göra riskbedömningar utan att samtliga som arbetar med kemikalier har ansvar för detta. Riskbedömningarna samlas i säkerhetspärmen som bör finnas i varje ateljé/verkstad. Exempel på arbetsmoment på konstnärliga fakulteten som kan riskbedömas: förgyllning, textilfärgning, tvättning av orgelpipor etc. I vissa fall kan det diskuteras om det är lämpligare att göra riskbedömningar per kemikalie. I en riskbedömning ska följande ingå: Risk för skador på människor i omgivningen Risk för skador på miljön Hantering och utsläpp av farligt avfall Luftutsläpp, såväl i lokal som från utsug Olyckor/utsläpp vid förvaring av kemikalier 9 (av 12)

10 / 12 I kemikalieregistret KLARA finns mallar på riskbedömningar som med fördel kan användas. Utbildning o Att gå igenom miljöintroduktionen/körkortsutbildningen (för innehåll kontakta kemikalieansvarig). Medverkande signerar en lista som sätts in i ateljéns/verkstadens säkerhetspärm så att det enkelt går att se vilka som har gått igenom introduktionen/utbildningen. Hantering och förvaring av kemikalier o Att hålla ordning. Sätt tillbaka förpackningar på rätt ställe. Se till att förvaringsutrymmen och kemikalieskåp samt ateljéer och verkstäder hålls rena från kemiska produkter. o Att märka förpackningar vid omtappningar. Alla förpackningar skall enligt lag vara märkta med minst produktnamn och farosymbol. Detta gäller även omtappningar och blandningar som inte används direkt. Undantag kan göras när det inte finns minsta risk för personal, studenter och besökare att skadas av kemikalien/blandningen. o Att rapportera avvikelser till den kemikalieansvarige så att denna kan åtgärda problemet. o Att eftersträva minskning av kemikalieanvändningen och substitution av kemikalier, speciellt i de fall som kemikalier används ofta och/eller i stora mängder. När miljö- och hälsofarliga kemikalier används bör metoder användas som minskar användningen av dessa så mycket som möjligt. Man kan enkelt minska användningen av kemiska produkter genom att genomföra laborationer och försök i mindre skala, både i forskning och i undervisning. Substitution skall enligt lag göras när det är möjligt, samtidigt som den sökta funktionen bibehålls. Skolans kemikalieansvarige kan hjälpa till med en lista på ämnen som bör fasas ut. Avfall, avlopp och ventilation o Att läsa och följa regler om farligt avfall och avfallshantering. Göteborgs universitet har regler för hur farligt avfall skall hanteras. Det farliga avfallet skickas till destruktion och hämtas av IL Recycling. Kemikalieavfall skall inte blandas med varandra och förpackningarna skall vara godkända samt märkta med en ifylld etikett Farligt avfall, som finns att beställa från avfallsentreprenör. Den person som lämnar farligt avfall i soprummet ansvarar för att det är förpackat och märkt på rätt sätt. o Att inget som inte är likt hushållsavfall släpps ut i avloppet. Farligt avfall, det vill säga allt som inte är normalt hushållsavfall, skall inte släppas ut i det kommunala avloppet enligt universitetets grundregel. Det finns dock vissa undantag från denna regel, dessa finns i Regler för avlopp från laborativ forskning vid Göteborgs universitet och Chalmers högskola. Vid avvikelser skall universitetets miljöenhet eller fakultetens miljösamordnare informeras. Universitetet genomför ibland analyser av 10 (av 12)

11 / 12 avloppsvatten för att följa upp att reglerna för avlopp följs. o Att minimera utsläpp till luft. En del kemikalier är flyktiga och går lätt upp i omgivande luft. Dessa kemikalier skall hanteras och förvaras så att utsläppen till luft minimeras. Indunstning av flyktiga ämnen som ett sätt att bli av med dem är förbjudet. Nödläge och olycka o Att känna till de rutiner som finns för hur man agerar vid olycka eller brand. Det är mycket viktigt att alla känner till vad som ska göras vid eventuell nöd, det vill säga rädda, larma, varna, brandsläckare, nöd-dusch, utrymningsvägar etc. Eventuella misstag, driftsstörningar eller liknande som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljön, t ex utsläpp av kemikalier till avloppsnätet, skall omedelbart meddelas myndigheterna, antingen Räddningstjänsten (tfn 112) eller Miljöförvaltningen i Göteborg (tfn 031-62 16 96, tfn vxl 031-61 26 10). Synpunkter och frågor Synpunkter och kompletterande information lämnas till miljösamordnaren på Konstnärliga fakulteten eller universitetets miljöcontroller. Frågor och vägledning om regler och lagstiftning kan ges av universitetets miljöcontroller vid centrala miljöenheten. Frågor om hur reglerna skall appliceras besvaras av fakultetens miljösamordnare. 11 (av 12)

12 / 12 Farosymboler Miljöfarlig Extremt/mycket brandfarlig Explosivt Frätande Mycket giftig/giftig Hälsoskadlig/irriterande Oxiderande Måttligt hälsoskadlig 12 (av 12)