Hotell- och restaurangbranschen



Relevanta dokument
Besöksnäringen en jobbmotor för utlandsfödda

RAPPORT BESÖKSNÄRINGEN EN INTEGRATIONSMOTOR

Den utrikes födda befolkningen ökar

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Befolkning efter bakgrund

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

Befolkning efter bakgrund

BEFPAK-Befolkningsförändringar helår 2004 KF

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling Statistik om Helsingborg och dess omvärld

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Befolkning efter svensk och utländsk bakgrund

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

Befolkning. Population

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KDi:

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation

Statistik om Borlänge kommun Jonas Fellström Plan- och markkontoret

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Utrikes födda i Linköping

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007

Arbetsmarknadsetablering bland personer födda i Asien och Afrika en statistisk överblick

Hur ser det ut i Trelleborg?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Utredning av långtidsberoende 2013

Sverige i siffror Snabba och enkla fakta med övningar för dig som läser SFI

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Stockholmsregionen växer

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Invandringen och invandrarna i Finland i ljuset av statistiken

Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige

Statistik Statistik 2014 Befolkningsutveckling i Mariestad 1

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Statistikinfo. Personer med utländsk bakgrund ökade med 766 i Linköpings kommun 2011

Utlandsföddas företagande i Sverige

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Barnen i befolkningen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Hur ser det ut i Trelleborg?

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer?

Utvandringen större än någonsin tidigare

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Socialfonden i siffror 2014 Projektens deltagare och nytta

Invandringen till Sverige

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

Utrikes föddas utbildningsbakgrund 2017

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län januari 2015

Utflyttning från Linköpings kommun 2011

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Tudelad arbetsmarknad

Kommunen i siffror år Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, december 2016

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

MALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av mars månad 2013

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Arbetsmarknadsläget september 2013 Skåne län

3:1 Folkmängden i Jönköpings f d stad, nuvarande Jönköpings kommun samt riket

Invandrarnas sysselsättningsnivå

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Tid för integration. Kommentarer. Mats Hammarstedt

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

ÖVERBRYGG BARRIÄRERNA!

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås Invandring och utvandring

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Sammanfattning 2018:3

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Arbetsmarknadsläget i Gotlands län november månad 2014

Arbetsmarknadsstatistik

0nQJDERVDWWHVLJSnJUXQGDYIDPLOMHVNlO 6WRUGHODV\OV NDQGHXQGHUYDUDVLDWLVNDHOOHU HXURSHLVNDPHGERUJDUH

Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län i slutet av maj månad 2013

Transkript:

Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda

Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18 Sysselsatta Bilder: Shutterstock Grafisk form: Produktionsdesign AB 2 3

Förord Sverige präglas av ett stort utanförskap. Särskilt bland vissa grupper av utrikes födda har många svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Forskningslitteraturen ger flera förklaringar till detta. Skillnader i utbildningsnivå, arbetslivs erfarenhet, sökaktivitet, tillgång till informella nätverk och språkliga barriärer är några förklaringar. Oavsett vilka orsakssambanden är så är det otvivelaktigt så att utlandsfödda har svårare än svenskar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. De som är födda utanför Europa är extra utsatta. Endast 50 procent av dem har ett arbete. Motsvarande siffra bland inrikes födda är 80 procent. Högkonjunkturer hjälper inte Skillnaderna mellan dessa grupper är mer eller mindre konstant oavsett konjunkturläge. Efter den senaste finanskrisen föll sysselsättningen kraftigare bland de utomeuropeiskt födda jämfört med de inrikes födda. I takt med att ekonomin återhämtat sig ökar sysselsättningen även bland de utomeuropeiskt 59 PROCENT AV FÖRETA- GARNA INOM HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN ÄR UTLANDSFÖDDA födda. Gapet i sysselsättningen mellan svenskar och utlandsfödda består dock oförändrat över tid. Detta tyder på att det krävs mer än en konjunkturuppgång för att råda bot på den bristande arbetsmarknadsintegrationen. Utländska företagare i majoritet Men det finns branscher där integration mer eller mindre är en icke-fråga. Det finns branscher där de utlandsfödda är i majoritet, inte bara som arbetstagare utan även som arbetsgivare. I hotell- och restaurangbranschen drivs så många som 59 procent av företagen av utlandsfödda. Det är alltså fler utlandsfödda än svenskar som sitter på arbetsgivarstolen i hotell- och restaurangbranschen. På den övriga arbetsmarknaden drivs ungefär 12 procent av företagen av utlandsfödda. 4 5

Det brukar hävdas att det första jobbet fungerar som en sorts vaccin mot framtida arbetslöshet. Det första jobbet ger utöver en egen försörjning också värdefulla erfarenheter och viktiga kontakter som många gånger leder vidare till nästa jobb. Viktigt med låga trösklar Den här rapporten avser inte att analysera och förklara den stora skillnaden i sysselsättning mellan svenskar och utlandsfödda. Inte heller presenterar vi några drastiska förslag på hur man kan komma tillrätta med integrationsproblematiken. Det primära syftet med rapporten är att göra våra beslutsfattare uppmärksamma på vilken viktig inkörsport till svensk arbetsmarknad som hotell- och restaurangbranschen är. En orsak till att många utlandsfödda jobbar inom hotell- och restaurangbranschen är att trösklarna in i branchen är relativt låga. För alla som på ett eller annat sätt arbetar med integrationsfrågan måste hotell- och restaurangbranschen därför vara en viktig aktör att samarbeta med. Det bör ligga i allas intressen att se till att trösklarna in på arbetsmarknaden förblir låga eller sänks ännu mer. Det är också klokt att inte motverka integrationen genom politiska beslut som gör det svårare för branschen att nyanställa. 6 7

Inledning Den svenska besöksnäringen, av vilken hotell- och restaurangbranschen är en stor del, växer och sysselsätter allt fler. För många har besöksnäringen blivit en språngbräda in på arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden befinner sig i ett bekymmersamt läge med en generellt hög arbetslöshet. I synnerhet gäller detta för utsatta grupper såsom vissa grupper av utrikes födda och unga som i konkurrens om jobb i andra branscher ofta hamnar längst bak i kön. Det talas ofta om hur dessa grupper bäst kan komma in på arbetsmarknaden och inte hamna utanför eller på efterkälken. I detta läge är det viktigt att förstå var dessa grupper jobbar och kan jobba i framtiden. Statistiken SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) är en årlig, totalräknad statistik som primärt baseras på arbetsgivarnas kontrolluppgifter för anställda samt standardiserade räkenskapsutdrag från egna företagare. I gruppen företagare ingår även fåmansaktiedelägare. Populationen utgörs av alla personer som var folkbokförda i Sverige den 31/12 respektive år. Antal verksamma i olika grupper av befolkningen redovisas med november månad som referensperiod. Att de unga är en stor och viktig del av personalen inom besöksnäringen är välkänt. Nästan 50 procent av de anställda är under 26 år inom hotell och restaurangbranschen. Att besöksnäringen också präglas av mångfald i fråga om ursprung är något som ibland översiktligt nämns. I denna rapport beskrivs denna mångfald i konkreta siffror. Rapporten behandlar endast hotell- och restaurangbranschen och ställer den i relation till den övriga arbetsmarknaden. Detta gör vi med hjälp av SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Det bör framhållas att man ska vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser med utgångspunkt i bara födelseland. Eftersom världen, länder och gränser förändras gör även statistiken det. Därför innehåller statistiken grupper som kan tyckas förlegade såsom till exempel Jugoslavien men även Bosnien-Hercegovina. Det beror på att det är landets administrativa status vid födelsen som räknas. Viktigt är också att komma ihåg att födelseland inte är detsamma som etnicitet. Man kan vara född i ett land men tillhöra en annan folkgrupp eller kultur än den dominerande. 8 9

Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen I det följande avsnittet kommer vi beskriva strukturen bland anställda, företagare och sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen utifrån födelseland. Vi beskriver hur stor andel av de anställda, företagare och sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen som är födda i olika länder. Dessutom redovisar vi hur stor andel dessa utgör av det totala antalet anställda, företagare och sysselsatta, födda i olika länder. I tabell 1 ges en övergripande jämförelse mellan andel anställda, företagare och sysselsatta som är födda utomlands i hotell- och restaurangbranschen jämfört med den övriga arbetsmarknaden. Andelen sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen som är födda utomlands uppgick till 35 procent under 2012. Motsvarande andel på den övriga arbetsmarknaden var 13,5 procent. Ännu större var skillnaden om man tittar på andelen företagare. I hotell- och restaurangbranschen är nästan 6 av 10 företagare utlandsfödda. Andelen företagare som inte är födda i Sverige är nästan dubbelt så stor som andelen anställda i branschen. På den övriga arbetsmarknaden är andelen företagare lägre än andelen anställda. Tabell 1. Andelen (%) anställda, företagare och sysselsatta födda utomlands i Sverige 2012 Anställda Företagare sysselsatta Hotell och restaurang 31,4 58,5 34,8 Övrig arbetsmarknad 13,6 12,3 13,5 Källa: RAMS 10 11

12 13

Anställda I tabell 2 redovisas i vilka länder de anställda i hotell- och restaurangbranschen år 2012 var födda i. Endast de födelseländer (inklusive Sverige) som representerar de 20 största andelarna av de anställda redovisas. Dessa utgjorde tillsammans 89,8 procent av det totala antalet anställda i branschen. Dessutom redovisas i tabellen hur stor andel av de anställda utlandsfödda, på den svenska arbetsmarknaden totalt, som de anställda i hotell- och restaurangbranschen utgjorde. Som framgår av tabell 2 utgjorde anställda födda i Turkiet, efter anställda födda i Sverige, den största gruppen. De utgjorde 3,4 procent av de anställda i hotell- och restaurangbranschen. Av samtliga anställda på svensk arbetsmarknad som var födda i Turkiet utgjorde de anställda i hotell- och restaurangbranschen 24,3 procent. Mellan 20 och 30 procent av de anställda personerna (på den svenska arbetsmarknaden) som är födda i Turkiet, Thailand, Kina eller i Bangladesh är anställda inom hotell- och restaurangbranschen. Tabell 2. Andelen (%) av de anställda i hotell- och restaurangbranschen som är födda i olika länder samt hur stor andel dessa anställda utgör av samtliga anställda från dessa länder på arbetsmarknaden totalt Andel av anställda i hotell och restaurang Andel av totalt antal anställda födda i samma land Svenskfödda 68,6 2,6 Turkiet 3,4 24,3 Irak 2,9 10,1 Thailand 2,4 24,5 Kina 1,5 26,2 Syrien 1,2 16,6 Iran 1,1 4,6 Libanon 0,8 10,7 Jugoslavien 0,9 3,6 Vietnam 0,9 19,1 Polen 1,0 3,7 Bosnien-Herzegovina 0,7 2,7 Finland 0,7 1,5 Bangladesh 0,7 28,6 Chile 0,7 5,6 Storbritannien 0,5 6,0 Filippinerna 0,6 13,7 Indien 0,5 6,7 Tyskland 0,4 3,4 Afghanistan 0,4 11,6 Övriga 10,2 6,1 Utlandsfödda totalt 31,4 7,1 Totalt sett var 3,2 procent av samtliga anställda på svensk arbetsmarknad verksamma i hotelloch restaurangbranschen år 2012. Av alla anställda som var inrikes födda jobbade bara 2,6 procent i företag inom hotell och restaurang. Av samtliga anställda på svensk arbetsmarknad som var födda utomlands återfanns 7,1 procent i hotell- och restaurangbranschen. Källa: RAMS 14 15

Företagare I tabell 3 redovisas i vilka länder företagarna i hotell- och restaurangbranschen år 2012 var födda i. Endast de födelseländer (inklusive Sverige) som representerar de 20 största andelarna av företagarna redovisas. De utgjorde tillsammans 90,8 procent av det totala antalet företagare i branschen. Dessutom redovisas i tabellen hur stor andel av utlandsfödda företagare, på den svenska arbetsmarknaden totalt, som företagarna i hotell- och restaurangbranschen utgjorde. Tabell 3. Andelen (%) av företagarna i hotell- och restaurangbranschen som är födda i olika länder samt hur stor andel dessa företagare utgör av samtliga företagare från dessa länder på arbetsmarknaden totalt Andel i hotell och restaurang Andel av totalt antal företagare födda i samma land Svenskfödda 41,5 1,9 Turkiet 14,1 59,5 Irak 6,4 24,5 Thailand 2,3 27,9 Kina 3,3 53,5 Syrien 3,9 34,6 Iran 4,0 17,6 Libanon 4,0 32,6 Jugoslavien 2,5 18,5 Vietnam 2,4 52,2 Polen 0,6 2,0 Bosnien-Herzegovina 0,9 11,4 Finland 0,6 1,8 Bangladesh 0,7 55,5 Chile 0,3 7,8 Storbritannien 1,0 10,6 Filippinerna 0,0 0,0 Indien 0,7 19,2 Tyskland 0,9 7,2 Afghanistan 0,7 29,0 Övriga 9,2 8,0 Utlandsfödda totalt 58,5 16,6 Av tabell 3 framgår att drygt 14 procent av alla företagare i hotell- och restaurangbranschen 2012 var födda i Turkiet. Dessutom var 59,5 procent av alla företagare födda i Turkiet verksamma inom hotell- och restaurangbranschen. Förutom Turkiet är hotell- och restaurangbranschen den näring som är mest populär att driva företag i för personer födda i Bangladesh, Malaysia, Kina och Vietnam. Inom dessa grupper driver mer än 50 procent av företagarna företag inom just hotell- och restaurangbranschen. Totalt sett var 4,0 procent av samtliga företagare i Sverige verksamma i hotell- och restaurangbranschen år 2012. Av alla inrikes födda företagare var det bara 2 procent som driver företag inom hotell och restaurang. Av alla utrikes födda företagare drev 17 procent företag inom hotell och restaurang. Källa: RAMS 16 17

Sysselsatta Summan av antalet anställda och antalet företagare är antalet sysselsatta. I tabell 4 redovisas i vilka länder de sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen år 2012 var födda i. Endast de födelseländer (inklusive Sverige) som representerar de 20 största andelarna av sysselsatta redovisas. De utgjorde tillsammans 89,9 procent av det totala antalet sysselsatta i branschen. Dessutom redovisas i tabellen hur stor andel av sysselsatta utlandsfödda, på den svenska arbetsmarknaden totalt, som de sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen utgjorde. Som framgår av tabell 4 utgjorde syselsatta födda i Turkiet, 4,7 procent av samtliga sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen. Av samtliga sysselsatta på svensk arbetsmarknad som var födda i Turkiet utgjorde de sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen 31,2 procent. I fem av de redovisade länderna (Turkiet, Thailand, Kina, Vietnam, Bangladesh) utgjorde de sysselsatt i hotell- och restaurangbranschen mer än 20 procent av samtliga sysselsatta från dessa länder på svensk arbetsmarknad. Tabell 4. Andelen (%) av de sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen som är födda i olika länder samt hur stor andel dessa sysselsatta utgör av samtliga sysselsatta från dessa länder på arbetsmarknaden totalt Totalt sett var 3,3 procent av samtliga sysselsatta i Sverige verksamma i hotell- och restaurangbranschen. Av alla inrikes födda var det bara 2,5 procent av de sysselsatta som är sysselsatta inom hotell och restaurang. Av alla utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden var 8,1 procent syselsatta inom hotell och restaurang. Andel sysselsatta inom hotell och restaurang Andel av totalt antal sysselsatta födda i samma land Svenskfödda 65,2 2,5 Turkiet 4,7 31,2 Irak 3,3 11,8 Thailand 2,4 23,1 Kina 1,7 29,9 Syrien 1,5 19,9 Iran 1,4 6,2 Libanon 1,2 14,9 Jugoslavien 1,1 4,7 Vietnam 1,1 23,2 Polen 0,9 3,5 Bosnien-Herzegovina 0,7 3,1 Finland 0,7 1,5 Bangladesh 0,7 30,5 Chile 0,7 5,7 Storbritannien 0,5 6,7 Filippinerna 0,5 13,2 Indien 0,5 7,6 Tyskland 0,5 3,9 Afghanistan 0,4 13,1 Övriga 10,1 6,3 Utlandsfödda totalt 34,8 8,1 Källa: RAMS 18 19

Box 3546, 103 69 Stockholm, 08-762 74 00, info@visita.se, www.visita.se 1405