Fritt fram. Johan, Jerry och Adam ger draghjälp i Bastuträsk. Ulrika och Stefan trivs i sitt nya, gamla hus

3 2010 tidning för holmen skogs intressenter Fritt fram när vandringshindren tas bort 12 Julian och Ray ser framtiden ljus för trä i Storbritannien 6 8 Leif ger klara besked om skogens roll för klimatet 18 Johan, Jerry och Adam ger draghjälp i Bastuträsk 22 Ulrika och Stefan trivs i sitt nya, gamla hus

ledaren Sören Petersson, VD i Holmen Skog Oändlig resurs som växer i betydelse Tre fotbollsplaner är vad vi var och en har att leva av När man ägnar sitt yrkesliv åt energifrågor möter man många missuppfattningar. En del tror att skogsbruket ska ersättas av energiskogsodlingar. Andra tror att vi ska odla energigrödor istället för mat på åkrarna. Ingenting kan vara mer felaktigt. Men vi måste utnyttja både naturen och ny teknik på ett smartare sätt. Dimman lättar. Granarnas långa toppskott blir synliga allt längre bort. Bergets konturer växer fram. Solen bryter igenom och björkarnas fuktiga och gulnande blad glänser som guld. Lavskrikan välkomnar och på andra sidan myren trummar hackspetten. Älgjakten har tagit sin början. Att sitta på pass kan knappast beskrivas som händelserikt. Visst finns en förväntan om ett minnesvärt älgmöte. Pulsen och vakenheten triggas i gång av minsta lilla ljud. Men långa stunder händer ingenting. Kanske är det just avsaknaden av händelser som gör att man så intensivt kan ta intryck av naturen runt omkring. Efter ett tag börjar hjärnan sortera och städa. Jag reflekterar över saker som hänt. Tankarna fortsätter kring funderingar om framtiden. Sällan strukturerat utan mer som viltstigar i skogen. Detta händer alltid när jag är till skogs vid jakt, bär- och svampplockning eller när jag tar mig en löprunda. Jag lutar mig mot tallstammen vars skrovliga bark börjar värmas av solen. Det är ett framtidsträd. Inte så märkvärdigt idag, men en viktig del av vårt naturvårdsarbete. Ett arbete som sker varje dag men inte alls får det erkännande som jag tycker är befogat. innehåll 4 Det nya Europa byggs av trä 6 Trä tar terräng i stenhusens förlovade land 8 Biologiska material och energislag är framtiden 10 Vatten en allt hetare fråga i skogen och i världen 12 Fri väg för fisken när vandringshindren tas bort 14 Inlandets historia har många bottnar 15 Nybygget vid Dåres 1 6 Åsträsk en gång ett centrum för en hel bygd 1 8 Hemvändarna ger samhället draghjälp 20 Kall natt i timmerkojan 22 Nu är Stefans nya gamla hus klart 24 Skogsfolk i österled 25 Skog och Mat 26 Naturens väsen 27 Farbror Hennings äventyr 28 Smått och Kott Arealsmålet för skyddad skog är med råge uppnått. Det är bra för den biologiska mångfalden. Det är också bra därför att fokus nu vrids från kvantitet till kvalitet. Jag tror att vi nu får en mycket intressantare diskussion som inte bara handlar om att spara mer hektar utan mer om vad vi kan göra för att förstärka värdet av redan avsatta arealer. Jag blickar ut över ungskogen och blir bestört när jag ser alla tallar som förstörts av älgbete. Älgskadorna har ökat från redan höga nivåer i nästan hela landet. Tänk allt arbete och alla kostnader som svenska skogsägare investerat för att skapa en skog för framtiden som sedan till stora delar blir förstörd. Hur skall vi kunna försvara för kommande generationer att vi inte tog vårt ansvar för en klövviltstam i balans? Utgiven av: Holmen Skog AB, 891 80 Örnsköldsvik www.holmenskog.com Redaktion: Holmen Skog, 601 88 Norrköping Ansvarig utgivare: Jeanette Tretten, jeanette.tretten@holmenskog.com 011-23 61 90 Distribution: Lotta Gunnarsson, lotta.gunnarsson@holmenskog.com 011-23 6153. Fax: 011-23 6170 Produktion: Energi Reklambyrå AB, info@energireklambyra.se, 013-31 20 93 Tryck: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög Upplaga: 36 000 ex Omslaget: Anna Bylund och Olov Norgren, Holmen Skog i Örnsköldsvik under den bro som nu ersatt en tidigare vägtrumma. Foto: Peter Sundström Längre bort porlar en bäck. Kanske finns det fisk i den. Vi har knappast brist på vatten i vårt land, men vatten är en viktig del i skogens ekosystem. Under hösten har vi verkligen tagit ett krafttag för att öka vår kompetens om vatten. Närmre 1000 av Holmens maskinförare och tjänstemän har utbildats i hur vi kan undvika negativa effekter på vatten när vi gör våra skogliga åtgärder. Jag lyfter blicken och ser ut över skogslandskapet. Tänker på denna oändliga resurs som växer i betydelse. Träbyggandet ökar i hela Europa. Att Holmen tror på trä råder det ingen tvekan om, vi bygger ju själva Bravikens sågverk av trä. Färdigbyggd blir sågen ett av landets största industriella träbyggen. Såväl såghus, råsortering, barkhus och byggnader för vidareförädling uppförs i trä. Trä är ett framtidsmaterial som passar utmärkt för industriella ändamål. Om bara några veckor är det dags att del för del starta sågen i Braviken. Hösten är bästa tiden i skogen. Vi fyller skafferiet och frysen med bär, svamp och vilt samtidigt som vi laddar batterierna för nya utmaningar. Ta vara på hösten, unna dig en tur i skogen! Holmen Skog AB Huvudkontor: 891 80 Örnsköldsvik 0660-754 00 Region Örnsköldsvik: Box 901, 891 20 Örnsköldsvik 0660-754 00 Region Iggesund: Box 15, 825 21 Iggesund 0650-280 00 Region Norrköping: 601 88 Norrköping 011-23 50 00 www.holmenskog.com Vi som arbetar med att utveckla tekniker för förnybar energi gör det med den globala uthålligheten som ledstjärna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Först några grundläggande fakta. Jorden är en boll med en omkrets av 4000 mil. Det är då ganska enkelt att med hjälp av den geometri man lärde sig i skolan räkna ut att jordens totala yta är ungefär 500 miljoner kvadratkilometer. Från geografilektionerna drar vi oss också till minnes att 70 procent av den ytan är hav och stora sjöar. Kvar blir då ungefär 150 miljoner kvadratkilometer land. Om man sedan betänker att vi är sju miljarder människor som lever här på jorden, så kan man enkelt räkna ut att vi var och en förfogar över en landyta av ungefär tre fotbollsplaners storlek. Jag har här antagit att en fotbollsplan är 70 gånger 100 meter stor alltså 0,7 hektar. Sedan blir det svårare, men om man söker i bibliotek och på nätet så kan man konstatera att denna landyta huvudsakligen består av tre ganska jämnstora naturtyper: Ofruktbar mark (öknar, glaciärer, berg) Skogar Torra gräsmarker Var och en av dessa naturtyper är av en storlek som motsvarar 0,85 fotbollsplaner. Det finns också en tredjedels fotbollsplan gräsmarker som duger till bete. Det som återstår 0,15 fotbollsplan utgörs av odlingsbar jord. Det är ingen stor yta, ungefär som en liten villatomt. Det är de här markerna som var och en av oss människor har rätt till och som förstås också ska räcka till allt annat liv på jorden. Exemplet är kraftigt förenklat, men det sammanfattar ändå väl vad vi har att röra oss med när vi nu strävar efter uthållig utveckling. Om inte annat så visar det tydligt att det ur global synpunkt är vansinnigt att ens tänka tanken att använda jordbruksmark för energiproduktion, annat än för att ta vara på eventuella biprodukter. Den lilla jordbruksmark som kan odlas utan hjälp av konstbevattning måste vi reservera för framställning av mat och fibrer att tillverka kläder av. På samma sätt blir det alldeles orimligt att enbart använda skogen för energiproduktion istället för att bygga hus och tillverka trävaror och allehanda pappersprodukter av den. Detta är vad vi kan kalla en global sanning. Att det idag förekommer ekonomiska stöd som gör det lönsamt att odla energiskog på åkermark är en helt annan sak. Det kan man möjligen göra under en kort period men långsiktigt och i ett globalt perspektiv är det helt fel. Det faktum att vi människor bara förfogar över tre fotbollsplaner mark var, visar att det är nödvändigt med återbruk av redan tillverkade produkter och återvinning av både material och energi ur uttjänta produkter. Men i återbruket finns en konflikt med en romantisk och nostalgiskt miljöbevarande attityd. För det är ju bara vissa saker som ska återbrukas. Om alla hade bevarat sina gamla bilar skulle bilparken idag bestå av T-fordar. Istället har vi även om utvecklingen helst skulle gå snabbare en stadigt ökande andel bilar som orsakar allt mindre utsläpp och har lägre bränsleförbrukning. Vi måste alltså kombinera teknisk utveckling och nya, mer miljövänliga produkter med ett ökat medvetande om att vi skall återanvända gamla produkter. Ju snabbare nya och mera miljövänliga produkter slår igenom på marknaden desto bättre är det. Men då hamnar vi i paradoxen att det mest miljövänliga vore att byta bil varje år. Vilket naturligtvis är orimligt Det finns fler paradoxer: För vår långsiktiga överlevnad krävs grödor och växtföljder som ger både mat och energi. Stora skördar behövs men utan att använda stora mängder konstgödning och gifter. Och det räcker inte med småskaliga och manuellt skötta odlingar. Sörgården gör sig bra på bild men inte i verkligheten. Men det är inte heller långsiktigt hållbart med enorma Varje människa på jorden förfogar över en landyta som motsvarar ungefär tre fotbollsplaner. gäst skribenten Björn Zethraeus, Linnéuniversitetet i Växjö, är professor i bioenergiteknik med inriktning på hållbar utveckling. monokulturer av dagens modell. De framstår som lönsamma men bara i ett kort perspektiv. På lång sikt är det biologisk enfald. På precis samma sätt är inte det mest miljövänliga skogsbruket det som bedrivs av enskilda skogsbönder som med häst drar ut sitt virke. De kan ju vare sig hantera stubbar eller grot. Det mest miljövänliga sättet innehåller istället ett stort mått av mekanisering för att vi verkligen skall kunna nyttiggöra alla de olika skogsresurserna vilket är en nödvändighet. Din del av jordens landareal Ofruktbar mark (öknar, glaciärer, berg m.m Skogar Av dessa tre paradoxer kan vi dra slutsatsen att vi måste lära oss att navigera bättre mellan kraven på återvinning och nya, mer hållbara tekniska lösningar. Det är en av de utmaningar som vi människor nu har att hantera. En annan och ännu större utmaning är det odiskutabla faktum att varje människas del av den här planeten bara är tre fotbollsplaner stor och att den biten mark blir mindre och mindre ju fler människor det blir på jorden. Nästan sju miljarder är vi idag, vid mitten av seklet kan vi vara nio miljarder. Torra gräsmarker Gräsmarker som duger till bete Illustration: Bo Persson, Designmakarna Jord som går att bruka och som ger människor föda SKOG & VIRKE NR 3 2010 3

Det nya Europa byggs av trä Trähusbyggandet seglar i medvind över hela Europa. Utvecklingen drivs av ett ökat medvetande om träets goda klimategenskaper och av nya regler som skärper kraven på andelen trä i byggnader. Norge För småhus har trä länge varit det dominerande materialet, men intresset för att bygga flervåningshus av trä växer nu snabbt i Norge. Såväl traditionella tekniker som den moderna modul- och massivträtekniken används. Träets marknadsandel för flervåningshus är fortfarande låg, men trenden är klart uppåtgående. Norge är också ett föregångsland när det gäller träbroar. Liksom i andra länder är det låga kostnader, kort byggtid och miljöfrågorna som driver på träbyggandet. Det finns också ett statligt stimulansprogram, som har som mål att utveckla nya, industriella träbyggnadslösningar. Sverige Sverige har på senare år gått i bräschen för byggandet av trähus med många våningar. På tio år har andelen flervåningshus med trästommar ökat från 2 till 15 procent. Klimatfrågan och de nya industriella träbyggnadssystemen ligger bakom trähusens frammarsch. Foto: Martinsons Finland Finland låg länge i Europatoppen vad gäller flerfamiljshus av trä, men har de senaste tio åren fallit tillbaka något. Mycket talar emellertid för att en finsk comeback nu är att vänta. Just nu slutförs en statlig utredning av de finska byggreglerna, med syftet att underlätta byggandet av fem- till åttavåningshus av trä. Även möjligheterna att använda mer trä vid fasadrenovering av betonghus utreds. Foto: Pertti Puranen Kort byggtid, konkurrenskraftiga kostnader och klimatvänlighet är de främsta drivkrafterna för trähusbyggandet i Europa. AV Anders Thorén Under de närmaste sju åren ska tio miljoner nya bostäder byggas i Europa. En ökande andel av dem byggs av trä. Svenska skogsägare och sågverk har alltså anledning att se ljust på framtiden. För bara några år sedan var de få som förutsåg den nuvarande utvecklingen. Stål, betong och tegel stod ohotade som de dominerande materialen för husbyggande åtminstone för flerfamiljshus. Men träbyggandet har nu definitivt vunnit terräng. Det är inte längre bara småhusen, utan också många flervåningshus, som nu byggs i trä. Sverige hör idag till de världsledande träbyggarnationerna, särskilt när det gäller höga hus med trästomme. Var sjunde nyproducerad Hållbart skotskt byggande Skotska Stewart Milne Timber Systems är specialiserat på hållbart träbyggande med mycket låga koldioxidutsläpp. Företagets Sigmahus blev det första i Storbritannien som tilldelades fem stjärnor enligt regeringens Code for Sustainable Houses. Utöver det klimatsmarta materialvalet och byggtekniken har huset försetts med solceller och vindturbiner samt ett återvinningssystem för vatten. Därmed har byggnadens totala carbon footprint (kolspår) blivit mycket lågt. Foto: Stewart Milne Group lägenhet byggs nu i sådana hus. Även i den gamla stenhusnationen Storbritannien ökar trähusbyggandet stadigt, se nästa uppslag. Och i Alpregionen, med Sydtyskland, Österrike, Schweiz och Norditalien har träbyggandet länge haft ett starkt fäste. Nu kommer det också positiva signaler från Frankrike, där nya byggregler gör att träbyggandet förväntas gå fram med stormsteg. För svenska skogsägare, som sitter på det förmodligen bästa byggmaterialet i världen, är det här goda nyheter. Liksom för Holmen Timber Världens högsta trähus Världens högsta träskyskrapa planeras i Kirkenes i Nordnorge, nära ryska gränsen. Den 16 17 våningar höga byggnaden ska bli ett unikt landmärke och ett centrum för kunskapsutveckling och norsk-rysk kultur. Det kommer att behövas 4 000 kubikmeter limträ av gran eller furu för att uppföra den enorma byggnaden som fått arbetsnamnet Barentshus. Men innan projektet förverkligas måste hyresgästerna till den 10 000 kvadratmeter stora lokalytan anmäla intresse. som i januari 2011 ska dra igång Bravikensågen, som ju är specialiserad på konstruktionsvirke för Europa. Potentialen borde vara hygglig. För några år sedan uppskattade ett ledande konsultbolag att trähusandelen i Europa var fem procent, medan den i USA var 85 procent. Skillnaden har kanske utjämnats något, men den som inte är alltför pessimistiskt lagd inser att det finns marknadsandelar att hämta i Europa nu när såväl miljö, klimat som ekonomi talar för trä. Eller som en nestor i sågverksbranschen uttryckte saken: Jag har under alla mina år i den här branschen aldrig tidigare sett så ljust på de svenska sågverkens och hela skogsnäringens framtid. Höga trähus i Berlin Foto: Howarth Timber Ett av de högsta trähusen i Europa finns i stadsdelen Prenzlauerberg i Berlin. Med sin vitputsade fasad ser det knappast ut som ett trähus, men cirka 80 procent av materialet är trä. Det tog bara åtta veckor att uppföra stommen, vilket sänkte kostnaderna och minimerade störningarna på storstadstrafiken. Arkitekterna fick dock göra en hel del speciallösningar för att få Berlins brandmyndigheter att acceptera den sju våningar höga träbyggnaden. Projektet blev ett genombrott för träbyggandet i stenstaden Berlin och huset har fått flera efterföljare. Foto: Jens Johansson Skottland I Skottland har trähusbyggandet en betydligt större omfattning än i övriga Storbritannien. Marknadsandelen för trähus uppgår till hela 70 procent, vilket placerar Skottland i Europatoppen. Förklaringen är dels Skottlands långa tradition av trähusbyggande, dels att det idag finns framgångsrika skotska företag, som är specialiserade på modernt trähusbyggande. Vissa av dem är specialiserade på extremt energisnåla och klimatvänliga bostäder. England Trähusbyggandet har ökat snabbt under de senaste åren. Utvecklingen drivs nu på ytterligare av myndigheternas krav på klimatvänligt och energisnålt bostadsbyggande, se sid 6. Sydeuropa Sydeuropa är något av en vit fläck på trähuskartan. En vanlig kommentar från folk i branschen är att säkra fakta saknas, och att det i den här delen av Europa fortfarande är sten som dominerar. Kanske finns det exempel på motsatsen? Kontakta då gärna Skog&Virkes redaktion, så kan den vita fläcken kanske göras mindre. Foto: Howarth Timber Foto: Stewart Milne Group Illustration: Bo Persson, Designmakarna Frankrike I Frankrike är marknadsandelen för trähus, såväl småhus som flervåningshus, cirka 10 procent av nyproduktionen. Träbyggandet förväntas öka mycket snabbt på grund av att nya lagar och bygglovsregler införs för att minska utsläppen av koldioxid. Från och med december i år ska andelen trä i nybyggda bostäder tiofaldigas, från dagens två kubikdecimeter till 20 kubikdecimeter per kvadratmeter golvyta. Ett år senare skärps kraven till 35 kubikdecimeter. De nya bestämmelserna leder sannolikt till en så kraftig efterfrågan på trävaror att importen från Norden kommer att stiga markant under de närmaste åren. Tyskland Uppgifter om det totala trähusbyggandet i Tyskland saknas på grund av landets indelning i förbundsrepubliker. Byggreglerna varierar, vilket gör att det finns stora regionala skillnader. Att det starkaste fästet finns i Sydtyskland är dock uppenbart, se Alpregionen. Miljö- och klimatfrågornas stora betydelse på den tyska marknaden talar för att trähusbyggandet kommer att öka. Tyskland är ett av föregångsländerna inom området passivhus och andra energisnåla byggnader. Alpregionen I alpregionen finns en djupt rotad träbyggartradition och inte minst Schweiz är känt för trähusarkitektur av hög klass. I Österrike har trä en stabil andel på cirka 30 procent av marknaden för enoch tvåfamiljshus. Motsvarade siffra för flervåningshus är 5 10 procent. Under lågkonjunkturen har den andelen stigit och trenden pekar svagt uppåt. Klimatfrågan har idag ingen stor betydelse på marknaden, men på lång sikt bör den ge draghjälp åt trähusbyggandet. Även i det nordligaste Italien har trähusen en strak ställning, och landet är en av Europas största marknader för limträbalkar. I de jordbävningsutsatta delarna av landet byggs nu allt fler trähus. Det italienska träforskningsinstitutet IVALSA har visat att trähus är förhållandevis motståndskraftiga mot jordskalv. Foto: Jens Johansson 4 SKOG & VIRKE NR 3 2010 SKOG & VIRKE NR 3 2010 5

Storbritannien: Trä tar terräng i stenhusens förlovade land Urgamla stenhus, murgröna och klängrosor. Välskötta trädgårdar och krattade gångar. De här idylliska byarna finns inte bara i TV-serierna utan är i högsta grad en realitet överallt på den brittiska landsbygden. Ändå har trähusbyggandet här ökat snabbare än någon annanstans i Europa. Text & foto Anders Thorén Statistiken varierar, men klart är att trähusen flerfaldigat sin marknadsandel. Genombrottet har främst skett på marknaden för radhus och andra mindre hus, men även många skolor och andra offentliga byggnader byggs i trä. Också antalet höga hyreshus med trästomme växer. Howarth Timber Engineering levererar en kvarts miljon takstolar och 1 500 kompletta trähusstommar varje år. Att det är trähus syns inte alltid på utsidan eftersom fasaderna ofta är putsade. Howarth Timber är en av Storbritanniens större trävarugrossister. Det är också en av Holmen Timbers största kunder. Sågverket i Iggesund levererar trävaror som förädlas till paneler, socklar, trappor och annat som till slut hamnar i brittiska bostäder. I koncernen finns också dotterbolaget Howarth Timber Engineering som specialiserat sig på den växande marknaden för trähus. Och här är det främst grantimmer man använder. Kompletta stommar och takstolar samt I- balkar är våra huvudprodukter. Nästan allt tillverkas av granvirke och det allra mesta kommer från de nordiska länderna, säger regiondirektören Ray O`Neill när han visar oss runt i fabriken i Suffolk som har ett 140-tal medarbetare. Tillsammans med en systerfabrik i Herefordshire producerar företaget trästommar till cirka 1 500 hus om året. För takstolstillverkning har Howarth Timber Engineering ytterligare fyra fabriker och gruppens totala produktionsvolym ligger på en kvarts miljon takstolar per år. Bakom det snabbt ökande trähusbyggandet i Storbritannien finns två starka drivkrafter, menar Ray O`Neill. Den viktigaste är att det är billigare att bygga hus av trä än av stål och betong. Kostnaden för råvaran är bara obetydligt lägre, men den avgörande skillnaden är byggtiden som ofta kan kortas ned radikalt vid träbyggnation. Förklaringen är att takstolar, väggelement och en rad andra komponenter prefabriceras i fabriker av den typ som Howarth Timber Engineerings anläggningar är exempel på. Monteringen på byggplatserna sker i rasande fart, vilket gör att den totala byggtiden för ett hus med trästomme ofta kan kortas ned till en tredjedel. Den andra drivkraften är miljö- och klimatmedvetenheten som starkt påverkat den brittiska Ray O`Neill och och Julian Jacob på Howarth Timber Engineering räknar med en fortsatt ganska trög marknad, men på lite längre sikt har trähusbyggandet stor potential i Storbritannien. byggmarknaden. Myndigheternas allt högre krav på energisnålt och hållbart byggande har definitivt gynnat trä. Allt talar också för att den nuvarande regeringen kommer att fortsätta på den linjen. Till exempel har Carbon Footprint beräkningar* för olika typer av byggnader fått stor betydelse, speciellt vid upphandlingen av statliga eller kommunala byggprojekt. Kraven på skogscertifiering är också mycket starka, framhåller företagets inköpschef Julian Jacob. Howarth Timber Engineering köper i stort sett enbart trävaror som är certifierade enligt FSC, PEFC eller något annat av de mest etablerade certifieringssystemen. Vi ser förstås fram emot starten av Holmen Timbers nya sågverk i Braviken. Med stor sannolikhet kommer vi att köpa granträvaror därifrån. Ett gott råd till de skogsägare som ska leverera virke till sågen är alltså att de bör se till att få sin verksamhet certifierad om den inte redan är det, säger Julian Jacob. Kombinationen av industriell och hantverksmässig tillverkning ställer höga krav på yrkesskicklighet. Liksom all annan industri i Storbritannien har trähussektorn drabbats hårt av finanskrisen och lågkonjunkturen. Till det ska läggas de mycket kraftiga nedskärningar av de offentliga utgifterna som den nya regeringen nu tvingats till. Som företagsledare vill Ray O`Neill därför vara försiktig i sina prognoser för trähusbyggnationen. Marknaden har passerat vändpunkten men hittills har efterfrågan snarast legat stilla än vuxit, så 2010 har varit ett tufft år för alla i branschen. Hans bedömning är att även nästa år blir besvärligt. Men om inte förr, bedömer han att kurvorna bör vända markant uppåt under 2012. På längre sikt kommer trähusen definitivt att ta ytterligare marknadsandelar, menar Ray O`Neill. Bedömningarna varierar och de regionala skillnaderna är också stora, så helt säkra siffror är svåra att få fram. Men utan tvekan är tillväxtpotentialen betydande, fortsätter han. Vår bedömning är att om sex till åtta år kommer trähusens andel av nybyggnationen att att öka till uppemot 30 procent. Så även om Storbritannien av tradition är ett stenhusland, så räknar vi med att moderna och energisnåla trähus ska fortsätta att vinna terräng. Howarth Timber Ltd Familjeägd byggmaterialgrossist med verksamhet på 28 platser i Storbritannien. I koncernen ingår även träförädlingsföretag som dörr- och fönsterproducenten Howarth Timber Windows & Doors samt Howarth Timber Engineering, som tillverkar komponenter för träbyggnadsindustrin. Antalet anställda i koncernen är drygt 1 000. Stadigt ökade marknadsandelar Idag byggs nästan vart fjärde nytt hus i Storbritannien med trästomme. Och det handlar inte längre bara om småhus utan också om flervåningshus. I Londonregionen finns det exempel på riktigt höga trähus. Tidigare var det mest mindre hus som byggdes av trä, men under de senaste fem åren har allt fler medelhöga hus (upp till fem våningar) och även ännu högre byggnader uppförts med trästomme, särskilt i Londonregionen. Den brittiska regeringens strategi för hållbar utveckling har gjort att man prioriterar trähus inom det offentliga bostadsbyggandet. Denna strategi förklarar varför trähusbyggarna och deras leverantörer klarat sig något bättre under de senaste årens lågkonjunktur än andra byggföretag. Medan den totala byggmarknaden i Storbritannien sjönk med 21 procent under 2009, minskade trähusbyggandet med 19 procent. Trä ökade alltså sin marknadsandel. Joe Martoccia, som är styrelsemedlem i UK Timber Frame Association och VD för byggkonsultföretaget Joe Martoccia, är övertygad om att regeringens politik även fortsättningsvis kommer att gynna trähus. Ännu tuffare regleringar, som ska leda till minskade koldioxidutsläpp, är att vänta vilket gynnar träbyggandet. Han vill emellertid göra en mycket viktig reservation. Ett antal uppmärksammade bränder på byggarbetsplatser har inträffat, vilket skapat en hel del badwill för träbyggandet. Media och de som vill förtala trähusbyggandet har satt fokus på brandrisken under byggandet. Brittiska försäkringsbolag tror nu att brandskador i hus med trästomme är mycket större än för hus med murverkskonstruktioner. Att få ut korrekt information om de här frågorna är en stor pedagogisk utmaning som träbyggnadsbranschen och dess leverantörer har framför sig, säger Joe Martoccia. * Carbon Footprint (eller kolspår) för en byggnad är ett mått på hur stora utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser som produktionen och driften av byggnaden genererar i hela livscykeln, inklusive råvaruproduktionen m m. 6 SKOG & VIRKE NR 3 2010 SKOG & VIRKE NR 3 2010 7

Ägna några minuter åt den här grafiken så förstår du varför en brukad skog är bättre för klimatet än en obrukad BRUKAD SKOG Mängden kol i marken. När barr och kvistar förmultnar efter en avverkning avgår koldioxid till luften. En del kol följer med regnvattnet ner i marken där det ansamlas. Som framgår ökar mängden kol bara mycket måttligt under en trehundraårsperiod. Virkesförrådet i skogen byggs upp fram till avverkningen, som görs vart 70e år. Virket används som konstruktionsvirke istället för betong (som orsakar störrre nettoutsläpp av fossil koldioxid vid tillverkningen). Grenar och toppar blir biobränsle som i detta exempel ersätter stenkol (som orsakar stora utsläpp av fossil koldioxid). Effekterna av att bygga hus av trä istället för av betong och att använda biobränsle istället för stenkol. Nettoutsläppen av koldioxid minskar genom att man helt undviker de utsläpp tillverkningen av cement och betong och användningen av stenkol orsakar. Detta kallas skogens substitutionseffekt, vilket är dess stora bidrag till ett bättre klimat. Ton kol per hektar 1 200 1 000 800 600 400 200 År 0 50 100 150 200 250 300 0 Leif Gustavsson, professor i ekoteknik vid Mittuniversitetet Biologiska material och energislag är framtiden Leif Gustavsson är professorn som för ett par år sedan visade på klimatfördelarna med att bygga hus med trästommar istället för betong. De vetenskapliga artiklar han skrev tillsammans med några kollegor blev snabbt några av de mest citerade inom området och bidrog till dagens internationella trätrend. text & foto lars klingström OBRUKAD SKOG Virkesförrådet byggs upp under främst de första hundra åren. Därefter når det så småningom en kulmen eftersom ju också naturens nedbrytande krafter sätter in då. Förrådet av kol i träden är näst intill konstant, eller svagt ökande. och vilka möjligheter att minska användningen av energi det finns. 400 Mängden kol i marken ökar, men svagt, precis som i den brukade skogen. I ett så långt tidsperspektiv som trehundra år kan man se den obrukade skogen som ett näst intill statiskt kolförråd. Underlaget till dessa uppgifter finns i forskningsrapporten Integrated carbon analysis of forestmanage- 200 ment practices and wood substitution, Canadian Journal of Forest Research, Vol. 37 (2007), pp 671-681. Eriksson, E., 0 År 0 50 100 150 200 250 300 Gillespie, A., Gustavsson, L., Langvall, O., Olsson, M., Sathre, R. och Stendahl, J. och se vilka möjligheter att spara energi ny teknik ger Primärenergianvändning (kwh/år) 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Produktion av byggnad När ingen tar hand om virke och grot missar man de positiva klimateffekterna av att ersätta betong och stål med trä samt stenkol och olja med biobränsle. 800 Ton kol per hektar Ingen substitutionseffekt Rumsuppvärming Varmvatten Hushållsel Bilkörning Gemensamma förutsättningar: Två vuxna och två barn i en lägenhet om 100 kvadratmeter. Bil som körs 1 500 mil per år. Samma sorts elutrustning i hemmet. Familjen Karlsson Bor i ett hus med betongstomme byggt 1995. Huset värms med direktvärmande el. Kör en bensindriven mellanklassbil. Familjen Andersson Bor i ett hus med trästomme byggt 1995. Huset värms med värmepump. Kör en elhybridbil, typ Toyota Prius. Familjen Olsson Bor i ett passivhus med trästomme byggt 1995. Huset värms med fjärrvärme. Kör en plug-in hybridbil. Illustration: Bo Persson, Designmakarna Det är ingen tvekan om att de biologiska materialen och energislagen har framtiden för sig, säger Leif Gustavsson. Men det räcker inte med att öka användningen av dem för att hantera de klimatproblem som växer sig allt starkare. Minst lika mycket om inte mer handlar det om att effektivisera användningen av energi. Grunden till de klimatanpassade materialoch energisystem som nu utvecklas är ett hållbart skogsbruk, fortsätter han. Det innebär att man alltid planterar igen efter sig när man har avverkat skog. Det är då vi kan dra full nytta av det som naturen via fotosyntesen och solljus, koldioxid och vatten kan producera. Han konstaterar att mänskligheten hittills hanterat de ändliga materialen och de fossila energislagen utan att tillräckligt beakta att de också har negativa sidor. Det har vare sig funnits tillräckliga kunskaper eller politisk vilja för att vrida utvecklingen i rätt riktning. Problemen har inte förrän på senare tid uppfattats som tillräckligt stora. Och även idag går omställningen mot ett mer hållbart samhälle trögt. Det finns starka ekonomiska krafter som bevakar sina intressen och som bromsar utvecklingen mot ökad hållbarhet. Men en omsvängning är nu utan tvekan på gång. En slutsats som forskarna vid Mittuniversitetet drog parallellt med forskare i USA och utan kontakt med varandra är att det är bättre för klimatet med en brukad skog än en obrukad. Det är ett faktum som många har svårt att ta till sig, säger Leif. Men när man också räknar med de så kallade substitutionseffekterna vilket man måste så är resultaten tydliga. Det handlar om att utnyttja bioenergi istället för olja och stenkol och inte minst om att låta trä ersätta stål och betong i byggnader. Båda dessa material orsakar större nettoutsläpp av koldioxid då de tillverkas än träprodukter. Trä är också i sig ett utmärkt biobränsle. Det spill som uppstår vid tillverkningen av trävaror tas tillvara och kan användas för att generera energi. Och när byggnaden till slut tjänat ut kan rivningsvirket användas på samma sätt. När man som Leif Gustavsson och hans kollegor gjort, jämfört en brukad och en obrukad skog med varandra under en trehundraårsperiod, framgår tydligt vilka stora klimateffekter som skogen och dess produkter har. Den brukade skogen innebär stora substitutionseffekter, medan man i den obrukade skogen helt går miste om dem. Och det är substitutionseffekterna som är skogens största och positiva bidrag i klimatarbetet naturligtvis i kombination med ett ur alla aspekter hållbart skogsbruk. Men det kommer inte att räcka, konstaterar han. En helt fossilfri värld kommer nog under överskådlig tid att förbli en utopi. Därför måste vi också angripa problemet i den andra änden: Minska användningen av energi och utveckla effektivare system som bättre tar tillvara energiinnehållet i de råvaror vi har. Leif Gustavsson ser stora möjligheter att öka energieffektiviteten i samhället. Inte minst handlar det om byggnader och transporter. I mitten på 1980-talet då oljepriserna var låga stod energi långt ner på agendan. Bilarna blev större och större och motorerna allt kraftfullare. Köregenskaperna sågs som viktigare än miljöprofilen. Idag har utvecklingen börjat vända. Andelen bränslesnåla diesel- och hybridbilar ökar. Leif Gustavsson menar att vi i en snar framtid kommer att ha större möjlighet att välja bilmodeller med högre energieffektivitet. Men redan idag måste vi både fundera på och vänja oss vid att inte köpa större och mer energikrävande bilar än vad vi verkligen behöver. Nu kommer också elhybridbilarna på allvar. Det är en tekniklösning med ljusa framtidsutsikter. I synnerhet så kallade laddhybrider som man kan plugga in på elnätet och tanka el som producerats energi- och klimateffektivt. Nya byggnormer är också på väg i flera europeiska länder. Siktet är inställt på att halvera energianvändningen i bebyggelse till år 2050. Det kommer både att kräva omfattande energirenoveringar av befintliga byggnader och att nya byggnader byggs mycket energisnåla. En hörnsten för oss som forskar inom det här området är att beakta hela livscykeln för produkterna, säger Leif Gustavsson. Det handlar alltså om att ta hänsyn till alla energi- och klimateffekter från skogen till färdig produkt, samhällsnytta och så småningom kvittblivning eller återvinning. Han pekar också på ytterligare en, ofta förbisedd, faktor som är nog så viktig: Frågan om vad som driver utvecklingen, vad styr de olika aktörernas agerande i resurs- och klimatfrågor? Bara när vi förstår de underliggande mekanismerna i samhället har vi möjlighet att förändra dem, säger han. Därför satsar vi idag forskningsresurser på att skapa en tydligare bild av detta. Det handlar om bättre kunskap om hur lagar och policyer fungerar, men också om traditioner och attityder. Ny teknik sänker energibehovet Helt klart är dock att vi idag har en tillräckligt klar bild av läget för att vi ska kunna slå fast att förnybara material och förnybar energi är en viktig del i framtida, hållbara samhällen. Tillsammans med energi- och materialeffektivare system kan de bidra till att bromsa den negativa utvecklingen och kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Men det är bråttom. Trots all den kunskap vi redan har så ökar fortfarande användningen av fossil energi i världen. Leif Gustavsson är verksam vid Institutionen för teknik och hållbar utveckling vid Mittuniversitetet i Östersund (och vid Linnéuniversitetet i Växjö) där han forskar i material- och energisystem. Han leder ett team med tolv forskare varav sju är doktorander. Deras forskningsresultat har bidragit till att sätta Mittuniversitet på den internationella kartan. Leif är idag en efterfrågad föredragshållare med världen som arbetsfält. 8 SKOG & VIRKE NR 3 2010 SKOG & VIRKE NR 3 2010 9

Vatten en allt hetare fråga i skogen och i världen text & foto l a r s k l i n g s t r ö m Den lilla skogsbäcken slingrar sig fram genom granskogen. Det är sådana här skogsmiljöer som brukar beskrivas som trolska. Inte oväntat är den här skogen ett skyddat reservat. Men så här idylliskt ser det inte ut överallt vare sig i skogen eller på andra håll. Och framförallt inte i europeiskt eller globalt perspektiv. Det är därför vatten blivit en så het fråga i världen. Färskt och rent vatten har blivit en bristvara på vår jord. Länge trodde människorna att vattendragen och haven var så stora att de inte lät sig påverkas av mänskliga aktiviteter. Eller också struntade man i det. Men vid mitten av 1900-talet hade utvecklingen gått så långt att många vattendrag, även här i Sverige, hade förvandlats till stinkande kloaker utan liv. Det blev en väckarklocka som resulterade i ett snabbt ökat medvetande om att något måste göras. Ett intensivt vattenvårdsarbete tog sin början. Och resultaten lät inte vänta på sig. Genom att bygga reningsverk och skärpa alla bestämmelser återhämtade sig många vattendrag. I tidigare helt döda fjärdar gick det åter att fiska. Vid FNs stora miljökonferens i Stockholm 1972 bjöds delegaterna till sin stora förvåning friskt och gott vatten taget direkt ur en liten sjö i Kolmården. Idag håller de flesta vattendrag i Sverige hygglig kvalitet. Men efter den första storstädningen återstår ännu mycket. Inte minst handlar det om vattenmiljöerna i skogarna som hanterades mycket styvmoderligt när de storskaliga skogsbruksmetoderna infördes för drygt ett halvt sekel sedan. Skogar kalhöggs ända ner till stränder och bäckkanter. Sparade kantzoner var ett okänt begrepp ända till för bara några tiotal år sedan. Allt fler skogsbilvägar drogs fram genom landskapet utan andra ambitioner än att de skulle vara funktionella för lastbilar att forsla virke på. Följden blev att de vägtrummor som lades ut där bäckar och vattendrag korsade de nyanlagda vägarna ofta kom att placeras på ett sätt som gjorde att bara vattnet kunde passera inte dess mångfald av fisk och andra organismer. Men sett i ett internationellt perspektiv är de problem som fortfarande är förknippade med vatten här i Sverige, mycket små. Att Sverige är så förhållandevis lyckligt lottat beror på främst två saker: regnrikt klimat och gles befolkning. På kontinenten ser det helt annorlunda ut. De flesta länder är mycket tätbefolkade. Vattnet i floder och vattendrag används ofta flera gånger av såväl människor som industrier på sin långa väg från källflödet till havet. Fortfarande är många vattendrag svårt förorenade, vilket är den enskilt viktigaste orsaken till att EU för tio år sedan tog initiativet till det vattendirektiv som nu införts. Målet är att alla vattenmiljöer i Europa ska hålla god ekologisk status år 2015. Om vi vidgar perspektivet ytterligare och tittar på jorden som helhet så mörknar bilden ytterligare. Bristen på vatten som går att dricka är i själva verket ett problem som är minst lika stort som den skenande klimatförändringen. Om inte annat så har översvämningskatastrofen i Pakistan i någon mån öppnat världens ögon för vad som är på väg att hända. Läser man notiserna längst ner på sidan här så ser det nattsvart ut. Men även om allt som står i dem är korrekt så finns det ändå forskare som andas ett visst hopp om att problemen ska kunna lösas. En sådan är Malin Falkenmark, verksam vid Stockholm International Water Institute, SIWI, och intervjuad i Skog&Virke för ett år sedan. Hon är en världsauktoritet inom området vattenförsörjning. Hennes budskap handlar om att medvetandegöra för världens rika länder att minska sina klimatskadliga utsläpp till nivåer som inte äventyrar klimatet. Hon är övertygad om att mänskligheten kommer att hitta någon form av hållbar balans mellan människans behov och ekosystemens. Nyckelordet är anpassning. Politikerna måste förstå sambanden mellan klimatproblemet, vattenbristen, befolkningsutvecklingen, fattigdomen, skogsförstörelsen och utarmningen av den biologiska mångfalden, säger hon. Man inser inte att vattnet är en gemensam nämnare för dem alla. Malin Falkenmark är övertygad om att ju värre problemet blir desto tydligare kommer det att framstå för den rika delen av världen att något måste göras. Och det är inte möjligheter som saknas utan vilja och politiskt mod. Vattnets väg genom landskapet Ett vattendrag förändras gradvis på vägen från sina källflöden ner till någon sjö eller till kusten. I sina övre lopp är vattendragen ofta näringsfattiga, dess vatten har ju alldeles nyss ramlat från himlen. Sedan påverkas de av de marker de flyter fram genom och förstås också av mänskliga aktiviteter längs vägen. Många av våra svenska vattendrag börjar sin färd i fjällen, men de flesta har betydligt kortare lopp. De börjar som rännilar i skogen och bildar en liten bäck som slutar i en sjö. Redan från början tar de upp näringsämnen från multnande växtdelar. De tar förstås också upp de ämnen som finns i luften eller som rättare sagt inte borde finnas där kväveoxider, svaveldioxid och andra. I vattendragens övre delar är vattnet oftast klart. Bottnarna är rena med grus och stenar utan nämnvärd beväxning. Dessa övre delar är viktiga för vattenkvaliteten längre ned i deras flöden. Det är ju här som grundförutsättningarna skapas. Där vattnet flyter genom skogsmiljöer påverkas det av nedfallna grenar, blad och barr. De skapar i sin tur miljöer som gynnar många vattenlevande arter. Samtidigt tillför de multnande växtdelarna näring till vattnet. EUs vattendirektiv Målet är att allt yt- och grundvatten i medlemsländerna ska ha uppnått god ekologisk och kemisk status år 2015. Omfattar sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Antogs år 2000. Här i Sverige har fem vattendistrikt med en vattenmyndighet i varje inrättats: Norrbotten Västernorrland Västmanland Kalmar Västra Götaland Träd och buskar som växer ända ner till strandkanten skuggar vattnet och hindrar det från att bli för varmt. Fiskar och ett stort antal andra arter föredrar svala, skuggiga vatten. Sol och värme frigör näring sätter fart på produktionen av alger vilket kan påverka vattnets syrehalt. I naturtillståndet flyter få vattendrag några längre sträckor utan en skyddande strandkappa av träd och buskar. I ett öppet landskap avslöjar en sådan zon omedelbart var det flyter ett vattendrag. Tidigare var människor omedvetna om att vattenekosystemen skadades när miljöerna invid dem förändrades allt för mycket. Man trodde heller inte att det var så allvarligt att vattnet grumlades genom att skogsmaskiner här och var körde rakt över små bäckar. Inte heller att vägtrummor måste placeras så att fiskar och andra vattenlevande organismer fick fri framfart. Idag vet vi bättre. Att lämna skyddande kantzoner invid bäckar och vattendrag har blivit regel. Och där skyddszoner saknas ser man till att sköta skogen så att buskar och småträd gynnas. Nya vägtrummor läggs så att de inte utgör vandringshinder. Och som framgår av reportaget på nästa sida så lägger många skogsägare nu ner stor möda på att restaurera tidigare felaktigt anlagda vägtrummor. Vattenmyndigheterna samordnar arbetet och fastställer miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. I varje vattenmyndighet finns en särskild vattendelegation som leds av landshövdingen i respektive ansvarigt län. Dess medlemmar utses av regeringen. Skogsbruket. Det är fortfarande oklart hur miljökvalitetsnormerna ska tillämpas. Skogsstyrelsen föreslår att skogsvårdslagen förtydligas så att den också beaktar vattenkvaliteten vid alla skogliga åtgärder. Vattenvårdskampanj. Skogsstyrelsen föreslår en kampanj riktad mot skogsägare, för att tydliggöra för svenska skogsägare vattenfrågornas betydelse och hur de ska hanteras. Vatten en evig resurs Allt liv på jorden är beroende av vatten. När solen värmer hav, sjöar och mark dunstar vatten till ånga. Vattenångan stiger, kyls av och bildar moln som släpper ifrån sig regn. En del av regnvattnet rinner tillbaka till vattendragen. En annan del tränger ned i marken och tas där upp av växternas rötter. Också detta hamnar till slut i atmosfären. Det vatten som inte tas upp av växterna rinner djupare ned och bildar grundvatten. Kretsloppet är evigt. Vattnet tar aldrig slut. Water Footprint hjälper dig välja Water Footprint är ett mått på hur mycket vatten som används för att framställa en produkt. Hela förädlingskedjan beaktas. Den mat vi äter varje dag kräver cirka 3 000 liter vatten. För att tillverka 1 kg bomull går det åt mellan 7 000 och 29 000 liter vatten. Allt fler produkter förses därför numera med en symbol och en uppgift om hur mycket vatten det finns i den. Miljödebatten och trycket från marknaden driver på. Bristen på vatten accentueras Idag saknar mer än en miljard människor i världen rent dricksvatten. Ytterligare 1,4 miljarder lever i områden där stora vattendrag är på väg att torrläggas. FN:s prognoser visar att om 40 år kommer mer än tre miljarder människor att lida av permanent vattenbrist. Vattenkris att vänta Både FN och Världsbanken varnar för att en global vattenkris är att vänta. Huvudorsaken är att befolkningen är så ojämnt fördelad i förhållande till jordens vattenresurser. Där det finns många människor är det ofta ont om vatten, och vice versa. Obalansen ökar Befolkningstillväxten gör obalansen ännu allvarligare. År 2050 kommer vi att vara nio miljarder människor på jorden och tillväxten sker till allra största del i de vattenfattiga länderna. Att odla mat till alla dessa människor kommer att kräva enorma mängder vatten. Klimatförändringen förvärrar problemen Klimatförändringen är den andra kritiska faktorn. Även en måttlig ökning av jordens medeltemperatur, på 1,5 till 2 grader, får oerhörda konsekvenser. I många torra länder kommer skördarna att halveras. På andra håll blir det översvämningar då havsvattnet tränger in och förstör sötvattenresurserna. Och detta kan hända om bara 40 50 år om inte den globala uppvärmningen hejdas. 10 SKOG & VIRKE NR 3 2010 SKOG & VIRKE NR 3 2010 11

Fri väg för fisken när vandringshindren tas bort I de vackra bäckmiljöerna och sjöarna kring Örnsköldsvik kan återigen öringar och andra djur vandra och leva. Olov, Anna och Kjell på Holmen Skog har alla bidragit till att återställa över 60 vandringshinder och gett många vattenlevande djur en andra chans. Vägtrumman vid Stenbitsjön är idag ersatt med en vacker träbro. Den naturliga vattenmiljön är återskapad och sjöns öringsbestånd kan på nytt vandra fritt. Alla Holmens vägbyggare utbildas så att nya valvbågar, broar eller vägtrummor ska få rätt placering och konstruktion och på så vis bli hållbara för framtiden berättar Kjell Johansson som är skogsskötselansvarig på Björna distrikt. Text jeanette tretten foto peder sundström Inom region Örnsköldsvik som stäcker sig över Ångermanland, Jämtland och Västerbotten har Holmen sitt största skogsinnehav och naturvården är högt prioriterad. Skogens vatten är ett viktigt område för oss på Holmen Skog och det genomsyrar såväl miljömål som utbildningar och praktiskt arbete. Under 2010 har till exempel totalt närmre 1000 maskinförare och tjänstemän utbildats i skogsbruk vid vatten, berättar Olov Norgren som är skogsskötselchef på region Örnsköldsvik. Ett av Holmen Skogs miljömål fokuserar på att återställa felkonstruerade eller trasiga vägtrummor som hindrar vattenlevande djur att röra sig fritt i vattendragen, så kallade vandringshinder. På region Örnsköldsvik har man som mål att återställa minst två vägtrummor per disktrikt och år. Mer än 600 mil skogsbilvägar slingrar sig genom Holmens marker på region Örnsköldsvik. Dessa passerar ett stort antal bäckar och andra vattendrag och därmed även ett stort antal vägtrummor. Steg för steg har vägtrummorna identifierats, inventerats och återställts. Vattenmiljöer med höga naturvärden har prioriterats och närmre 800 vägtrummor har inventerats, 134 har klassats som vandringshinder och 61 vägtrummor har återställts. Arbetet utvecklas hela tiden och bara i sommar har ytterligare 105 vägtrummor inventerats och 14 återställts. Inventeringen utförs enligt en metod som tagits fram av Johan Spens forskare på Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö på SLU i Umeå. Modellen tar hänsyn till vattenflödet året runt, oavsett om det till exempel är torka vid mätningstillfället. Metoden mäter bland annat trummans lutning, vattnets hastighet genom trumman, höjd över vattnet och djup till botten vid utloppet. Anna Bylund, som utfört en stor del av inventeringarna, berättar att modellen är praktisk och enkel. Hon beskriver färgfullt den enkla metoden för att mäta vattnets hastighet Jag släpper ner ett flöte vid trummans inflöde, springer över till andra sidan, fångar upp flötet och mäter tiden, säger Anna. Hon använder sig sedan av ett vanligt exceldokument där hon fyller i sina mätresultat och får ett tal, som inom ett visst intervall, kan anses vara ett vandringshinder. Bedömningen av vilka vandringhinder som ska återställas är inte alltid enkel. Johan Spens modell ger en bra riktlinje, men erfarenhet och kunskap om det lokala ekosystemet väger också tungt. En stor fråga är hur uppströms liggande ekosystem, som kan vara beroende av vägtrumman, påverkas. Till exempel har vissa vägtrummor blivit en fristad för öringar och skyddar dem från rovfiskar, så som gäddan, eller från en konkurrerande amerikansk bäckröding. Vattnets gränslöshet är också en utmaning. Nästan alla vattendrag som passerar genom Holmens marker passerar även andra markägare. Att återställa enbart en vägtrumma i ett vattensystem kan ge en begränsad effekt och för det bästa resultatet bör flera vandringshinder återställas längs fiskens vandringsväg. En stor andel av de vägtrummor som återställs byts mot valvbågar. Enkelt beskrivet återskapas den naturliga bäckbotten och man sätter ett halvmåneformat stålskydd över. Valvbågar eller broar är också den vanligaste metoden när man idag ska bygga nya vägar över vattendrag. Det ger en minimal påverkan på vattenmiljön och alla vattenlevande djur kan fortleva opåverkade, säger Olov Norgren. Kjell Johansson är skogsskötselansvarig på Björna distrikt och genomför det praktiska arbetet med att återställa vägtrummorna. Han ansvarar även för byggnation av nya vägar och därmed även läggning av helt nya vägtrummor, valvbågar eller broar. En genomsnittlig vägtrumma tar cirka en arbetsdag att byta ut. Kostnaden kan vara mycket varierande bland annat beroende på arbetes omfattning och materialval. Alla vägbyggare utbildas så att vattenpassagerna ska få rätt placering och konstruktion. Allt för att ge fiskar och andra djur de bästa förutsättningarna både idag och i framtiden, säger Kjell. Som privat skogsägare kan man själv göra en första bedömning av sina vägtrummor. Titta på om trumman är hel, har vattnet hög hastighet, är det kraftig lutning eller högt fall? Kontakta därefter Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen som är behjälpliga med utvärderingen. Bedöms åtgärden som viktig kan man dessutom söka bidrag hos dem för återställandet, tipsar Olov Norgren. Öringbestånd på tillväxt i Stenbitsjön Vackra Stenbitsjön glädjer årligen många fiskare med sitt rika öringbestånd, dock har en dåligt konstruerad vägtrumma under åren satt sina spår. Fiskeföreningen har själva försökt att åtgärda problemet genom att sätta ett galler vid trumman så att öringen förblir i sjön. Detta har i sin tur gett beståndet reproduktionsproblem. Trumman vid Stenbitsjön blev en prioriterad åtgärd för Holmen Skog. Tillsammans med länsstyrelsen, som även betalade delar av återställandet, togs ett beslut om att ta bort trumman och ersätta den med en träbro. 2009 var den nya bron på plats, byggd av trävaror från Holmens egna skogar. Återigen finns hopp för Stenbitsjöns öringbestånd, till stor glädje för allmänheten, fiskarna och Holmen. Sluthoppat vid Rödvattensbäcken Vägtrumman vid Rödvattensbäcken gav öringarna en tuff match. Nog för att öringar är bra hoppare, men med en hopphöjd på 20 cm över stora stenar och med minimalt område att ta fart på, är det nästan omöjligt. Vägtrumman byttes 2010 ut mot en valvbåge. Den naturliga bottenmiljön är återskapad. Öringarna och andra vattenlevande djur kan i dag passera utan problem i sin helt naturliga miljö. NOKÅS ekonomiskt stöd till vattenförbättrande åtgärder Valvbågar ger en minimal påverkan på vattenmiljön och alla vattenlevande djur berättar Olov Norgren när han tillsammans med Anna Bylund besöker det återställda vandringshindret i Rödvattensbäcken. NOKÅS (stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen) är ett ekonomiskt stöd som markägare kan ansöka om från Skogsstyrelsen. Stödet lämnas främst till åtgärder som gynnar växter och djur samt äldre kulturmiljöer. Stödet kan till exempel sökas för att åtgärda en vägtrumma som utgör ett vandringshinder. Läs mer: www.skogsstyrelsen.se Holmen storsatsar på ökad kompetens i skogliga vattenfrågor Holmen Skog har i år genomfört en omfattande utbildning på tema vatten i skogen för sin fältpersonal och de entreprenörer som utför det praktiska skogsarbetet. Totalt har omkring 1 000 personer deltagit i utbildningen. Bakgrunden till satsningen är de senaste årens fokus på skogliga vattenfrågor. Utbildningen har omfattat en dag och har haft tonvikt på praktiska frågor, berättar Hanna Triumf, på Holmens skogsvårdsstab. Vi har bland annat diskuterat hur man planerar ett hygge för att det ska påverka vattenflödena så lite som möjligt. Förstås har vi också tittat på hur man bör lägga körvägar och bäcköverfarter. Utbildningen omfattade också teoretiska delar om vattnets kretslopp i naturen och hur viktigt det är att störa de ofta känsliga ekosystemen i vattendragen så lite som möjligt. De som gått utbildningen ansåg att det var en väl använd dag, säger Hanna. Kraven på att skogsbruket ska klara vattenfrågorna på ett bra sätt kommer bara att öka i framtiden. LK 12 SKOG & VIRKE NR 3 2010 SKOG & VIRKE NR 3 2010 13