Dnr: 42/2007-515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i industriell teknik, 180 högskolepoäng Engineering programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen för teknik och design Nivå på programmet Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen godkändes av institutionsstyrelsen 2006-10-25. Grundutbildningsnämnden fastställde utbildningsplanen 2007-01-1216. Denna utbildningsplan ersätter utbildningsplan dnr 843/2005-510. Giltighet Utbildningsplanen gäller från 2007-08-01. Förkunskaper Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier krävs matematik C samt fysik A eller motsvarande behörighet. Syfte Programmets syfte är att förbereda studenterna för en yrkesverksamhet som ingenjör inom tillverkande industri. Alla produkter gamla som nya genomgår successivt utveckling med avseende på funktion, design, kvalitet, ekonomi, materialval, produktionsprocesser etcetera. Konkurrensen ökar från framförallt länder med billigare arbetskraft, vilket ställer höga krav på effektivitet i hela produktionskedjan från utveckling till produktion. Utbildningen ska ge baskunskaper om hela tillverkningsprocessen, med en specialisering mot utveckling av industriell tillverkning. Mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. 1 (6)
Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, - visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, - visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, - visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten - visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Programspecifika mål Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen i maskinteknik med inriktning industriell teknik skall studenten visa kunskap och förståelse inom det maskintekniska området och vara väl förtrogen med de metoder och arbetssätt som används i utvecklingsarbeten, speciellt inom tillverkningsteknik och produktionsplanering. Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen i maskinteknik med inriktning industriell teknik skall studenten - visa förmåga att identifiera, formulera och hantera frågeställningar inom maskinteknik samt visa färdigheter att analysera och utvärdera tekniska lösningar med maskinteknisk tillämpning, - visa förmåga att med utgångspunkt i tillgänglig information modellera, simulera, visualisera för att kunna förutsäga och utvärdera skeenden med maskinteknisk anknytning, - visa förmåga att använda gängse metoder och arbetssätt inom maskin- och industriteknik för att självständigt genomföra uppgifter inom givna ramar, - visa förmåga att konstruera och genomföra uppdateringar av produktionsprocesser och produktionssystem för tillverkning av konkurrenskraftiga produkter med hänsyn till samhällets lagar och värderingar. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen i maskinteknik med inriktning industriell teknik skall studenten Förmåga att göra bedömningar av produkters och produktionssystems tekniska, ekonomiska och miljömässiga egenskaper i ett livscykelperspektiv. 2 (6)
Förmåga att identifiera sitt egna behov av kompetensutveckling och kontinuerligt hålla sig uppdaterad om nya metoder och rön som utvecklas inom det maskintekniska området. Programmets organisation och uppläggning Programmet ligger organisatoriskt under Institutionen för teknik och design. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder fram till en högskoleingenjörsexamen i maskinteknik med inriktning industriteknik. För programmet finns en programansvarig som har det övergripande ansvaret för programmet. Ett programråd är knutet till utbildningen. Det består av lärare, studenter och representanter från berörda yrkesområden. Programrådet träffas regelbundet för att diskutera utbildningens upplägg, innehåll och yrkesanknytning. Samläsning förekommer med andra program inom ämnet maskinteknik och vissa andra utbildningsområden. Under programmets tredje läsår kan studier motsvarande 30 eller 60 högskolepoäng förläggas till utländskt universitet. Valet av kurser vid annat universitet görs i samråd med programansvarig. Programmet består av följande kurser i respektive läsperiod (LP) där varje kurs nästan undantagslöst omfattar 7,5 högskolepoäng (). Modell över programmet Årskurs 1 Termin 1 Termin 2 Ingenjörskonst (G1) Industriell ekonomi (G1) CAD (G1) Produktionsteknik - metoder (G1) Matematik (G1) 15,0 CAM (G1) Produktionsteknik/ produktutveckling (G2) Årskurs 2 Termin 3 Termin 4 Materialteknik (G1) 7,5 Vektorgeometri (G1) 7,5 Organisation/Projektledning (G1) 7,5 Material och Produktionsstyrning 7,5 (G2) Fogningsteknik (G2) Fysik (G1) Differential- och Integralkalkyl (G1) Montering/Produktionsutveckling (G2) Årskurs 3 Termin 5 Termin 6 Technical Quality Management Produktionsstrategier/ (G1) Systems Engineering (G3) Lean Production (G3) Robotteknik och automatisering Yrkespraktik (G2) 3 (6)
(G3) Maskinelement/ Maskinkonstruktion (G1) Examensarbete (G3) 15,0 I programmet ingår en praktikkurs på 7,5 högskolepoäng, se avsnittet arbetslivsanknytning. De kurser som ingår i matematikblocket för högskoleingenjörer är: Matematik (15 ), Vektorgeometri () och Differential, och integralkalkyl (). I programmet ingår vidare en obligatorisk kurs i Fysik (), där områden i klassisk mekanik behandlas. För de maskintekniska programmen ingår Industriell ekonomi () och TQM (Technical Quality Management) () som obligatoriska TMS-kurser (Teknik, Människa, Samhälle), vars syfte är att ge en allmänbildning inom vissa utvalda områden. Innehåll Den engelska benämningen "Industrial Engineering" är sedan länge ett väldefinierat ämnesområde som förutom tillverkningsteknik innehåller delar av logistik, ekonomi, organisation, ledarskap, produktutveckling och Systems Engineering. Programmets uppbyggnad och hur de ingående kurserna är knutna till varandra beskrivs nedan. Årskurs 1: Innehåll termin 1: De allmänna kurserna innehåller kursmoment som ger förståelse och förtrogenhet med begrepp och metoder inom matematik, fysik, material- och hållfasthetslära, ämnesområden som är av betydelse för fortsatta studier inom kurserna produktionstekniska metoder och CAM. I början ges även grunderna i ritteknik med 3D-ritning. Syftet är att ge en allmän teknisk grund att bygga vidare studier på. Innehåll termin 2: Innehåller kurser om programmets idé och praxis, samt informerar om industriteknikens röda tråd. Syftet är att ge en översikt av ämnet Industriell teknik, som är en specialisering av maskintekniken.. Dessutom ges de studerande förståelse för brukarens och samhällets krav på produkten. Årskurs 2: Innehåll termin 3: Innehåller allmänna kurser som materialteknik och vektorgeometri som behövs senare i de mer tillämpade kurserna i det maskintekniska ämnet. Vidare ges kurser i organisation och ledarskap samt produktionslogistik, båda med inriktning mot producerande företag. Syftet med terminen är att ge studenten allmänbildande kurser inom ämnesområdet. Innehåll termin 4: Under terminen bygger studenten på sina kunskaper inom matematik och klassisk mekanik och tränas i specialiserade kurser inom ämnesområdet industriell teknik som fogningsteknik med huvuddelen mot svetsning, montering och produktionsutveckling. Efter genomgångna kurser ska studenten kunna tillämpa och fördjupa de kunskaper som har förvärvats i ett industriförlagt projekt. Årskurs 3: Innehåll termin 5: Terminen inleds med en kurs i Technical Quality Management (TQM) samt en allmän kurs i maskinkonstruktion och maskinelement. Därefter sker en fördjupning via kurserna i robottek- 4 (6)
nik och automatisering. Terminen innehåller även en påbyggnadskurs i Lean Production som bygger på tidigare produktionskurs. Innehåll termin 6: Efter genomgången fördjupningskurs i produktionsstrategier och Systems Engineering, skall studenten tillämpa och fördjupa de kunskaper som har förvärvats under studietiden och därvid kunna definiera problem, genomföra en undersökning, analysera och presentera resultaten. Ett viktigt moment är att träna studenternas förmåga att självständigt och i grupp lösa tekniska problem i samband tillverkningstekniska problemställningar. Detta sker under examensarbetet. Innehållsmässigt hänvisas för övrigt till programmets kursplaner. Arbetslivsanknytning Inom programmet genomförs en lärarledd praktikkurs (Yrkespraktik). Kursen som omfattar 7,5 högskolepoäng är obligatorisk för programmet och förlagd i slutet av årskurs 3. Praktikkursen ska ge ett komplement till utbildningen på universitetet och ge studenterna inblick i sina framtida yrkesroller. Praktikkursen bedrivs i form av projekt med en redovisning i form av projektrapport.. Varje student genomför ett individuellt projekt hos ett antingen svenskt eller utländskt tillverkande företag. Kursens tema är helhetssynen och produktionens roll för företaget och speglar programmets röda tråd. Studenterna kan i samråd med programansvarig välja företag för sin praktik. Vid behov anlitas det företagsnätverk som är knutet till utbildningsprogrammet. Nätverket ingår även i programrådet genom representanter. Undervisning och examinationsformer Undervisningen bedrivs genom föreläsningar och laborationer samt i vissa delar i form av projekt. I projekten varvas självständigt arbete med föreläsningar på universitetet och handledning direkt från näringslivet för att undervisningen ska bli så ingenjörsmässig som möjligt. Studenterna arbetar såväl individuellt som i grupp. Undervisningsformen varierar med utbildningens nivåer, kurser och moment. För att aktivera gruppen och för att stimulera den enskilde studenten till aktivt ansvar för det egna lärandet är andelen övningar, laborationer och projektarbeten hög på samtliga nivåer i utbildningen. Examination sker genom muntliga och skriftliga tentamina, problemorienterade hemskrivningar, seminarier samt laborationsredovisningar och projektrapporter. Undervisningen sker i huvudsak på svenska men det förekommer även kurser i programmet som ges på engelska. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsuppföljning Kursutvärderingar genomförs av studenterna efter varje kurs genom enkäter och enkätsammanställningar. Sammanställningar av kurs- och programutvärderingar arkiveras av institutionen. Kursansvarig ansvarar för att kursutvärderingar genomförs. Ett programråd bestående av studenter, lärare och deltagare från näringslivet skall fortlöpande värdera innehåll och utförande, samt kursernas innehållsmässiga relevans för utbildningen. Utbildningen granskas och jämförs med motsvarande utbildningar på andra universitet och högskolor av högskoleverket. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Stu- 5 (6)
dentcentrum/examen, 351 95 Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan http://www.student.vxu.se/studentservice/examen/index.html. De som fullföljt Högskoleingenjörsutbildning i industriell teknik, kan erhålla följande examen: Högskoleingenjörsexamen Maskinteknik Bachelor of Science in Engineering Mechanical Engineering Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 6 (6)