Nätverk för chefer med ansvar för Avfalls och VAfrågor

Dnr: Styrgruppsärende 2017-01-12 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Nätverk för chefer med ansvar för Avfalls och VAfrågor inom GR Förslag till beslut Att anteckna informationen. Sammanfattning AU för GRs Chefsnätverk Avfall/VA presenterar sig och nätverkets arbete, särskilt med fokus på uppdraget att Säkra den regionala tillgången på råvatten för dricksvattenförsörjning enligt GRs verksamhetsplan 2017. Göteborg 2016-12-12 Maria Sigroth /Joanna Friberg

Dnr: Styrgruppsärende 2017-01-12 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Uppföljning av Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Förslag till beslut Att anteckna informationen Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan, beslutad i GRs förbundsstyrelse i maj 2014, och godkänd i samtliga medlemskommuners fullmäktigeförsamlingar. Dricksvattnet är vårt i särklass mest kritiska försörjningssystem, en förutsättning för att samhälle, företag och olika verksamheter ska fungera. I Göteborgsregionen är en långsiktigt tryggad vattenförsörjning en prioriterad fråga, på lokal men även regional nivå, då vi har gemensamma vattenresurser och därmed är beroende av varandra. Den regionala vattenförsörjningsplanen syftar till att skapa underlag för att kunna trygga regionens vattenförsörjning på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utpekas i planen som politisk replipunkt. En uppföljningsmodell har utarbetats för att kunna följa upp mål och åtgärder enligt den regionala vattenförsörjningsplanen. En första uppföljning av kommunernas arbete enligt planen har genomförts hösten 2016, och redovisas vid styrgruppens sammanträde. Göteborg 2016-12-12 Maria Sigroth /Joanna Friberg

Dnr: Styrgruppsärende 2017-01-12 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förändrade planeringsförutsättningar för Göteborgsregionen Förslag till beslut Att anteckna informationen. Sammanfattning Per Kristersson, GR, rekapitulerar diskussionen från förra året om planeringstal för Göteborgsregionen utifrån en ökad befolkningstillväxt samt beskriver konsekvenser för kommunerna av ett höjt planeringstal. Göteborg 2016-12-22 Maria Sigroth /Per Kristersson

Dnr: 2016-00302.10 Styrgruppsärende 2017-01-12 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Översiktsplan för Partille kommun, Partille 2035 Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2017-01-04. Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande daterat 2017-01-04. Att omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad 2016-10-24 beretts tillfälle att i samrådsskedet yttra sig överkommunens förslag till översiktsplan, Partille 2035. GR har fått förlängd svarstid för att ärendet ska kunna hanteras på förbundsstyrelsens möte den 10 februari. Samrådsförslaget går att läsa i sin helhet på kommunens webbsida via https://www.partille.se/bygga-bo-- miljo/samhallsplanering/oversiktsplanering/samrad-om-forslaget-till-nyoversiktsplan--op-partille-2035/ Göteborg 2017-01-04 Maria Sigroth/Avdelningschef Jonas Åker Zeander/Handläggare

Dnr: 2016-00302.10 Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-04 Jonas Åker Zeander, Amie Ramstedt Översiktsplan för Partille kommun, Partille 2035 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad 2016-10-24 beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte ÖP 2035 utgår från kommunens vision mitt i det goda livet och syftar till att uppfylla sex målområden: nära storstaden, nära varandra, nära vardagslivet, nära näringslivet, nära kulturen, nära naturen. Fyra övergripande strategier ska leda till att kommunen utvecklas med fokus på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Partille kommun är liten till ytan och präglas av att vara kuperat kring en dalgång, samt strukturella barriärer som till exempel Västra stambanan, E20, Säveån och naturskyddade områden. Tillgången på mark är starkt begränsad och att den huvudsakliga möjligheten till att växa är genom förtätning. Partille har som mål att nå 40 000 invånare kring år 2020. Samtidigt vill kommunen omvandlas från förort till förstad och öka den ömsesidiga integrationen med Göteborg. Partille har en förhållandevis ung och välutbildad befolkning. De flesta arbetstillfällena i Partille kommun finns inom vård, omsorg, utbildning och handel. Partille räknas som en boendekommun vilket innebär att en stor del av befolkningen arbetar utanför kommunen. Föreliggande förslag till ny ÖP fokuserar i högre utsträckning än tidigare på att bygga en hållbar sammanhållen bebyggelse. Sammanfattning av planförslaget Tillskapande av mötesplatser är ett centralt tema i förslaget med syfte att förbättra trygghet och integration. Nya bostäder ska i första hand byggas där det redan finns infrastruktur och service genom förädling och förtätning. Befintliga områden kan växa genom naturliga årsringar. Målet är att all nybyggnation ska ske inom detaljplanelagt område. En blandstad är ett genomgående tema i planen. Variation, mångfald och god tillgång till natur, kultur, fritid och rekreation eftersträvas.

Närområden med fritids-, rekreations- och kulturvärden planeras är målet att stärka värdena och öka tillgängligheten så att möten mellan människor från olika områden underlättas. I takt med förtätningen av blandstaden ska det underlättas för yteffektiva och kapacitetsstarka färdmedel som kollektivtrafik, gång och cykel. Stråken för alla trafikslag ska göras tydliga för att underlätta ett hållbart resande. Planeringen ska öppna för regionala tvärförbindelser och dessutom föreslås nya infrastrukturstråk skapas. Planering som berör större naturområden och stråk ska ske i överensstämmelse med lokal och regional planering. Verksamhetsbebyggelse med små- och storskalig handel, service, kontor, verksamhetslokaler ska kunna ingå i blandstaden, i överensstämmelse med övrig bebyggelse. Renodlade verksamhets- och industriområden ska samordnas med den regionala planeringen kring stråk och i balans med den lokala och regionala infrastrukturutvecklingen. Tillgänglig kollektivtrafik och god infrastruktur är förutsättningar för utveckling av blandstad och verksamhetsområden. Kommentarer Övergripande Partille kommun presenterar ett genomarbetat och välstrukturerat planförslag. ÖP 2035 följer i stor utsträckning intentionerna i GRs regionala mål- och strategidokument Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. I ÖP 2035 hänvisas inledningsvis till ett flertal mål- och strategidokument, t.ex. kommunens vision. En fördjupning av detta avsnitt skulle ge ytterligare förståelse för bakgrund och sammanhang, t.ex. genom kortare beskrivning av de sex målområdena. För att ytterligare förenkla för läsaren skulle principer och ställningstaganden kring olika områden med fördel kunna lyftas fram redan i del 1. Partilles beskrivning av den önskade utvecklingen genomsyras av goda intentioner och optimism. Emellertid framträder en viss otydlighet och ambivalens när det kommer till hur man har tänkt uppnå målen. Exempelvis fastslås att ny byggnation ska ske genom förädling och förtätning samtidigt som det står att befintliga områden kan växa genom naturliga årsringar. Årsringar kan lätt leda till en utglesning istället för den förtätning som Partille eftersträvar. Plankartan är ett tungt bärande element vilket ställer höga krav på tydlighet. I nuvarande utformning är kartan emellertid svårtydd och delvis ofullständig vilket skapar stora svårigheter för läsaren att orientera sig. GR ser gärna att plankartan och tillhörande områdeskartor

förtydligas, förstoras och kanske även förklaras ytterligare. Kartorna skulle med fördel även kunna kompletteras med ytterligare kartor. Framtagande av Partilles nya översiktsplan har pågått under en längre tid och har skett i flera olika former med en mängd olika aktörer. GR är övertygad om att en sådan genomgripande process ger en god grund för det fortsatta arbetet och främjar en samsyn mellan de parter som kan och vill bidra till Partilles utveckling. GR ser även väldigt positivt på det initiativ till dialog med GR som togs av Partille inför samrådet. Partille en del av Göteborgsregionen Kommunens utveckling är beroende av trender och utveckling såväl globalt som nationellt och regionalt. GR skulle gärna se en beskrivning av Partille i förhållande till sin omvärld. En ökad omvärldsanalys skulle kunna lyfta planförslaget och ta in nya dimensioner. I samrådsförslaget RUFS 2050 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) beskrivs på ett konkret sätt hur kommunala översiktsplaner kan hantera mellankommunala frågor. GR ser gärna att Partille inspireras av detta såväl kopplat till översiktsplanen som andra typer av planer genom att t ex: Tydligt precisera de frågor som har mellankommunal räckvidd Inkludera konsekvenser för andra kommuner och regionen i stort Ta upp planförslagets påverkan för andra kommuner och regionen i stort i miljökonsekvensbeskrivningen Samråda om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning med berörda kommuner Från förort till förstad GR är positiv till planens övergripande strategier; förtäta framför att nyexploatera, utgå från befintlig infrastruktur och service samt utgå ifrån den naturliga miljön och dess befintliga värden. Partilles ambition är att gå från förort till förstad genom att skapa en tät och varierad blandstad. Kommunens befintliga områden har olika karaktär och funktion och nuvarande bebyggelse utgörs till stor del av villabebyggelse. Blandstad som koncept lämpas sig väl för Partilles centrala delar. GR har emellertid svårt att se hur blandstad som koncept är tillämpbart på områden som domineras av villabebyggelse och efterfrågar ett förtydligande av de kvalitéer som eftersträvas. För att få underlag till en stark kollektivtrafik och service krävs en viss täthet. GR skulle gärna se en utökad analys av vilken täthet som krävs för att utvecklas till den förstad som eftersträvas. GR finns gärna med som samtalspart kring dessa frågor.

Befolkningstillväxt För att Göteborgsregionen ska fortsätta vara en tillväxtregion behöver behovet av bostäder, service, utbildning och infrastruktur tillgodoses. Partille har som mål att ha ca 40 000 invånare omkring 2020. Tillväxten i Göteborgsregionen är hög och bostadsbristen är idag en begränsande faktor. GR ser gärna att kommunen i sin planering tar höjd för att möta ett ökat bostads och servicebehov till följd av bl.a. ökad urbanisering och immigration. Social hållbarhet Partille har i planen haft för avsikt att ha stort fokus på social hållbarhet, vilket GR ser positivt på. Tyvärr framgår det inte hur detta i realiteten påverkat planens utformning. GR saknar en mer nyanserad bild av invånarnas olika behov och vilka sociala utmaningar planen ska svara upp mot. De sociala konsekvenser av planen som beskrivs i del 3 utgår främst ifrån lösningar i form av teknik, infrastruktur och blandstad men utan att koppla det till en beskrivning av vilka utmaningar den är man vill arbeta med. GR vet att Partille genomfört en omfattande medborgardialog vilken med fördel skulle kunna beskrivas i förslaget. Att utgå från resultatet i medborgardialogen och sedan beskriva på vilket sätt resultatet av dialogen möts upp i planen är en bra strategi för att koppla ihop identifierade utmaningar med planens innehåll. Ett bra exempel när detta gjorts är i översiktsplan för Tjörns kommun, 2013. Grönstruktur I Delsjön-Härskogenkilen finns mycket höga värden i form av friluftsområden, naturupplevelser, biologisk mångfald och kulturhistoriska miljöer. Samtidigt är Göteborgsregionen en tillväxtregion där konkurrensen om markanvändningen är stor. Därför krävs kunskap och samordning mellan olika intressen för att hitta bra helhetslösningar. GR ser det som mycket viktigt att de svaga samband som idag finns mellan Partille och Mölnlycke, i form av smala gröna korridorer, bevakas och förstärkas i samband med planeringen för att bevara de sammanhängande naturstråken. Vägdragningar och bebyggelse som planeras nära tysta områden behöver uppmärksammas mycket tydligare då det riskerar leda till att tysta områden minskar i utbredning. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt markanvändningen i mötet mellan tätortsområden och landsbygd/grönområden. Partille har deltagit konstruktivt i det lokala naturvårdsprojektet Delsjön-Härskogenkilen. Rekommendationerna i projektrapporten kan med fördel utgöra ett underlag i kommunens fortsatte arbete.

Mobilitet och nåbarhet Partille ser ett behov av nya infrastrukturlösningar för effektiviserad markanvändning och ökad framkomlighet. I planen lämnas flera förslag på förändringar kopplade till olika länkar och infrastruktur. Exempel på detta är omvandling av Landvettervägen till stadsgata och utveckling av Lexbydalsvägen och Mellbyleden. De senare skulle enligt förslaget på sikt kunna ge regionala kopplingar mellan E20 och väg 190 med syfte att förbättra tillgängligheten inom östra Storgöteborg. GR har i mål- och strategidokument bl a pekat på vikten av förbättrade resor och transporter mellan stråken och att tvärförbindelser är en del i regionens transportsystem. GR ser gärna en fördjupad diskussion kring de föreslagna stråken och tvärförbindelsernas relation till strukturbilden och hur föreslagna stråk och markreserver kan komma att påverka den regionala strukturen och grönstrukturen. I planförslaget har stort fokus lagts på trafikslag och infrastrukturlösningar. Det riskerar att leda till låsningar när man i planeringen utgår från behov av ett visst transportslag istället för att utgå behovet att nå olika områden och målpunkter. En väg att gå är därför att utgå från nåbarhet genom att först kartlägga mobilitetsbehov för att sedan analysera vilka transportslag som kan möta behovet. Längs Landvettervägen förväntas bebyggelsen öka som mest och vägens utveckling till stadsgata är av central betydelse för kommunen. Stråkets regionala funktion som tvärförbindelse mellan E20 och riksväg 40 väntas öka. Planförslaget saknar dock en konsekvensanalys av hur utvecklingen skulle påverka såväl Partille som omkringliggande kommuner och regionen över tid. Utredningar pågår kring Jerikolänken, som på sikt kan tänkas underlätta regionala kopplingar mellan E20, riksväg 40 och Landvetter flygplats, samt avlasta Partille stadsbebyggelse. GR har tidigare yttrat sig över förslag till fördjupad översiktsplan Jeriko Jonsered (2011). GR ställer sig fortsatt positiv till kombinationen av verksamhetsutveckling och bostadsbebyggelse. GR vill emellertid understryka vikten av att kollektivtrafikkopplingarna mellan Partille centrum, Jonsered, Jeriko, och på sikt även Råhult, blir attraktiva för såväl boende, verksamma och besökare så att det bidrar till att resandeökningen sker med kollektivtrafik. I förslaget finns en otydlighet kring hur Partille ser på utmaningen att hantera en prognostiserad ökning av biltrafik. GR skulle här gärna se att Partille mer utgick från ett proaktivt förhållningssätt genom en viljestyrd samhällsplanering snarare än en prognosstyrd sådan. Partille har tillsammans med Göteborg, Mölndal och Västra Götalandsregionen tagit fram ett förslag till gemensam målbild för

utvecklingen av stadstrafikens stomnät fram till 2035. I målbildens basscenario tar gång, cykel och kollektivtrafik hand om hela ökningen av resandet i storstadsområdet, i målbildens offensiva scenario än mer. Detta ställer höga krav på en samhällsplanering som underlättar en kombinerad mobilitet där kollektivtrafiken länkas samman med goda förutsättningar för t.ex. gång och cykel. I planen berörs även utbyggnad av ytterligare spår på Västra stambanan. Kommunens hållning är att en expansion av tågtrafiken på Västra stambanan inte får föranleda ens marginella försämringar avseende buller, vibrationer, framkomlighet och barriäreffekter. För att minimera negativa effekter krävs såväl ett nytänkande avseende teknik och ekonomi som ett nära samarbete mellan samtliga parter i hela planeringsprocessen. GR deltar gärna i arbetet med att minimera negativa effekter av infrastrukturutbyggnad.

Dnr: Styrgruppsärende 2017-01-12 Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Lokaliseringsutredning Almedal-Mölnlycke Förslag till beslut Att anteckna informationen. Sammanfattning Trafikverket utreder järnvägssträckan Göteborg-Borås. En av delsträckorna är Almedal-Mölnlycke. I december publicerade Trafikverket en samrådshandling, det finns även en sammanfattande film på Trafikverkets hemsida. Remisstiden är kort, svar ska lämnas senast 3 mars. Arbetet med remissvar samordnas mellan kommunerna Göteborg, Mölndal, Härryda, Bollebygd och Borås med stöd av Boråsregionen och GR. Respektive kommun och kommunalförbund kommer att lämna separata remissvar. Vid styrgruppens möte 12 januari kommer en kortare föredragning av samrådshandlingen att presenteras samt en presentation av remissvarets huvudsakliga innehåll. Ärendet kommer inte att hinna passera styrgruppen för beslut utan kommer att gå direkt till beslut vid förbundsstyrelsens sammanträde 170210. Göteborg 2017-01-04 Maria Sigroth /Per Kristersson

Dnr:2016-00092.20 Styrgruppsärende 2017-01-12 GRs utpekade brister inför åtgärdsplaneringen av transportinfrastrukturplaner 2018-2029 Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande daterat 2017-01-10 GRs utpekade brister inför åtgärdsplaneringen av transportinfrastrukturplaner 2018-2029 Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande daterat 2017-01-10 GRs utpekade brister inför åtgärdsplaneringen av transportinfrastrukturplaner 2018-2029 samt Att godkänna att tjänsteutlåtandet skickas till VGR med information om den fortsatta beslutsprocessen inom GR. Att omedelbart justera denna paragraf. Sammanfattning Den nu gällande regionala transportinfrastrukturplanen för perioden 2014-2025 genomgår en revidering för att ta fram en ny regional transportinfrastrukturplan för perioden 2018-2029. I arbetet med framtagande av Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2018-2029 önskar VGR att kommunalförbunden identifierar de mest angelägna bristerna i den delregionala transportinfrastrukturen. Inspelen utgör underlag för det fortsatta arbetet med åtgärdsplaneringen och den stegvisa konkretiseringen av kommande planförslag. VGR kommer i det fortsatta arbetet att göra ytterligare prioriteringar av inspelade brister. Prioriteringarna kommer att utgöra underlag för politiska diskussioner och ställningstagande i BHU 2017-03-14. I förslaget till yttrande redovisas ett antal brister som bedömts som särskilt angelägna för Göteborgsregionens utveckling. Maria Sigroth Planeringschef Ingela Andreen Planerare infra

Dnr: 2016-00092.20 Tjänsteutlåtande Datum: 2017-01-10 Cecilia Kvist Ingela Andreen Maria Sigroth GRs utpekade brister inför åtgärdsplaneringen av transportinfrastrukturplaner 2018-2029 Bakgrund I arbetet med framtagande av Regional transportinfrastrukturplan för Västra Götaland 2018-2029 önskar VGR att kommunalförbunden identifierar de mest angelägna bristerna i den delregionala transportinfrastrukturen. De identifierade bristerna utgör underlag för det fortsatta arbetet med åtgärdsplaneringen och den stegvisa konkretiseringen av kommande planförslag. Bristerna ställs samman och VGR gör därefter en andra prioritering. De brister som kommer med i regional plan blir föremål för åtgärdsvalsstudie eller annan utredning. Förbundsstyrelsens beslutade 2016-09-23 ( 149) att nedanstående funktioner i transportinfrastrukturen är prioriterade i Göteborgsregionen. Öka kapaciteten på järnväg för person- och godstransporter Utveckla kollektivtrafiksystemet Stärka cykeln som ett eget transportslag Tvära förbindelser med kollektivtrafikkapacitet De redovisade bristerna, och dess angivna angelägenhetsgrad, utgår från den regionala systemanalysen för Västra Götaland, GR:s prioriterade funktioner samt inhämtade synpunkter från medlemskommunerna. Samhällsutvecklingen ställer krav på transportsystemet Befolkningen inom Göteborgsregionen ökar kraftigt. Även näringslivets utveckling är expansiv. För att kunna möta de regionala målen i Hållbar tillväxt och K2020 krävs en ökad kapacitet på järnväg för person- och godstransporter samt en utveckling av kollektivtrafiksystemet. Det är av vikt att värna befintligt transportsystem och säkra dess tillförlitlighet. För att nyttja transportsystemet optimalt måste steg 1- och steg 2-åtgärder tillämpas i högre grad, till exempel trimning och beteendepåverkande åtgärder.

För att stärka transportsystemet och möta framtida behov på kort och lång sikt är det angeläget att samordna lokala, regionala och nationella infrastruktursatsningar. Inom GR är det brister i kapacitet, framkomlighet och trafiksäkerhet på väg och järnväg i samtliga huvudstråk som ansluter till regionens kärna. GR ser behov av att utveckla intermodala kollektivtrafikanläggningar och resecentrum som kan tillgodose ett hela-resan-perspektiv där cykel är ett prioriterat transportslag. Vid en ökning av kollektivtrafikresande förstärks också behovet av uppställningsspår och depåer. Dessa funktioner bör beaktas i det fortsatta arbetet. Vid förtätning i stationsnära lägen är till exempel överdäckning, bulleråtgärder och effektiv markanvändning nyckelfrågor för en god samhällsutveckling. För minskad sårbarhet vid utveckling av transportinfrastruktur måste klimatanpassningsåtgärder finnas med i planeringen. Regionens gröna kilar är en tillgång för såväl invånare som för biologisk mångfald. Detta bör särskilt beaktas i relation till behovet av tvärförbindelser. Brister i transportinfrastrukturen i Göteborgsregionen Nedan redovisas de mest angelägna bristerna inom GRs transportinfrastruktur vilka bör beaktas i det fortsatta arbetet med Regional infrastrukturplan 2018 2029. De identifierade objekten i Bilaga 5 i Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025 bör kvarstå. Noteras att några av objekten i nuvarande Bilaga 5 även återfinns bland nedanstående utpekade brister. Bristande väg- och kollektivtrafikkapacitet i starka pendlingsstråk Brister i kapacitet och trafiksäkerhet för såväl gods- som persontransporter i starka pendelstråk. Identifierade brister avser vägar där utbyggnad av järnväg i stråket för närvarande inte är aktuellt. Åtgärder för ett utbyggt expressbussnät bör prioriteras. 1. Söder- Väster- och Lundbyleden 2. Väg 158 3. Väg 160, inklusive tunnel på Stenungsön 4. Väg 155

Brister i tillgänglighet till, och kapacitet i, kollektivtrafiksystemet 1. Kopplingar/bytespunkter mellan regionbusstrafiken och lokalt kollektivtrafiksystem inom Göteborg 2. Framtida anläggningar längs Götalandsbanan 3. Västra Stambanan i östra Göteborg 4. Bohusbanan vid framtida Brunnsbo station 5. Länkar för kollektivtrafikresor över Göta älv (inom Göteborgs kärna) 6. Partille resecentrum 7. Alingsås station Brist av sammanhållet regionalt cykelvägnät Brister i olika delsträckor finns beskrivet i separat dokument (se bilaga Befintliga leder och vision för cykelnätet inom GR ). Brist på tvärförbindelser med kollektivtrafikkapacitet Bristen på utbyggda tvärförbindelser utanför Göteborgs kärna inverkar på sårbarhet och robusthet i befintligt transportsystem. Brist i kopplingar/länkar mellan: 1. Väg 40 E20 (etapp 2) 2. E20 Väg 190 3. E6 Väg 40 Bristande klimatsäkring i Göteborgs hamninlopp och längs Göta älv Stigande havsnivåer påverkar robustheten i stora delar av transportinfrastrukturen i regionen. Kapacitetsbrist i mindre vägnät Kapacitetsbrist och trafiksäkerhetsproblem i det mindre vägnätet finns inom de flesta av GRs kommuner och mellan kommuner/orter. En mer detaljerad specificering av brister och behov av åtgärder redovisas i ett senare skede när VGR närmare redovisat förutsättningar för tilldelning till namngivna objekt i den regionala planen respektive vilka potter som ska finnas för olika åtgärder.

Brister i den nationella transportinfrastrukturen i Göteborgsregionen Vad gäller brister i järnväg och väg i det nationella transportsystemet vill GR påpeka att det är högst angeläget att beakta: Brister i kapacitet för gods- och persontransporter i järnvägssystemet. Gäller samtliga banor in mot Göteborg men särskilt olika delsträckor på Västra Stambanan, Bohusbanan, Västkustbanan och Kust till kustbanan. Brister för Göteborgs hamn Farleden in mot Göteborg och Göteborgs hamn brister i djup och bredd för att i framtiden kunna säkerställa Göteborg som Nordens logistikcentrum och kunna ge goda internationella direktförbindelser. Även kapacitetsbrist i vägkoppling mellan hamnen och Arendal. Brister i tillgänglighet till Landvetter flygplats med spårburen trafik Landvetter flygplats har en nyckelroll i den regionala transportinfrastrukturen. Spårbunden tillgänglighet till flygplatsen är högt prioriterad. Brister i kapacitet för person- och godstransporter på väg 1. Kollektivtrafikens framkomlighet på infarter till Göteborg 2. Ej åtgärdade delsträckor väg 45 Göteborg Trollhättan 3. Koppling E6/E20 och Rv40/väg 27 vid Kallebäck 4. Ett flertal trafikmot längs E6 (söder och norrut), E20 och Rv40